Lawline svarar
Hej,
En bild är skyddad antingen av upphovsrätt som ett verk, 1 § upphovsrättslagen (URL) eller är närstående rättighet som också regleras i upphovsrättslagen, 49a § URL. De båda skydden ger upphovsmannen de ekonomiska rättigheterna att ensam bestämma över mångfaldigandet av bilden och tillgängliggörandet för allmänheten, se 2 § URL samt 49a § URL som också hänvisar till 2 § 2-4 styckena URL. Skulle du ta denna bild för att använda den i din tidning gör du intrång. Du måste alltså be tillstånd för att få använda den. Det kan tilläggas att det gäller även bloggare. Förvisso får man mångfaldiga upphovsrättsliga alster för privat bruk enligt 12 § URL (samt 49a § URL som hänvisar till 12 § URL), men att lägga ut bilden på internet innebär förutom ett mångfaldigande att man också gör bilden tillgänglig för allmänheten. Det är en del av den ekonomiska rättighet som tillkommer upphovsmannen ensam. Det är alltså inte för privat bruk även om bloggen endast är en hobbyverksamhet.
Personuppgiftslagen (PUL) är inte tillämplig i stora delar när behandlingen av personuppgifter sker för journalistiskt ändamål, se 7 § PUL. Det spelar ingen roll om du har ett utgivningsbevis eller inte. Du behöver inte heller vara en journalist för att du ska omfattas av undantaget. Om syftet med publiceringen av personuppgifter är ”att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten” har behandlingen av personuppgifterna skett för journalistiskt ändamål. Detta har högsta domstolen slagit fast i Ramsbrofallet (NJA 2001 s. 409). Att en stor del av PUL:s bestämmelser inte ska tillämpas utesluter inte att behandlingen kan innebära förtal eller anda brott. De bestämmelser som inte tillämpas vid journalistiskt ändamål räknas upp i 7 § PUL och är bland annat att du inte behöver inhämta samtycke från personerna vars personuppgifter du behandlar.
Utgivningsbevis innebär någonting helt annat. Det innebär att din tidning har ett grundlagsskydd. Det är den ansvarige utgivaren som kan dömas för de brott som en text i tidningen kan innebära. Det är alltså den ansvarige utgivaren som åtalas för förtal, även om det inte är utgivaren som skrivit texten. Det kan låta hårt, men för att få ett utgivningstillstånd ska utgivaren godkänna allt som publiceras. Utgivaren gör därför det aktiva valet att publicera texten som exempelvis kan vara förtal. Med denna kunskap ter sig ansvaret inte lika oskäligt. Utgivningsbevis kan erhållas enligt databasregeln i 1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). En förutsättning för att erhålla ett sådant är att webbtidning inte är interaktiv. Det får alltså inte finnas en möjlighet för besökare att publicera texter direkt. Däremot torde du kunna erbjuda dem att publicera texter om dessa publiceras först efter att den ansvarige utgivaren har godkänt texten. Detta beror på det straffansvar utgivaren har för innehåller i webbtidningen. Det ställs ytterligare krav som du finner i 1 kap. 9 § 2 st. YGL.
Skulle din webbtidning erbjuda besökare att publicera texter direkt, till exempel kommentarer och sidan alltså är interaktiv och inte skyddas av YGL så måste du följa lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen). Lagen innebär att du måste hålla uppsikt över tjänsten för du har en skyldighet att ta bort meddelanden som uppenbart innehåller text som är bland annat hets mot folkgrupp, se 4 och 5 §§ BBS-lagen. Tas sådana meddelanden inte bort kan det leda till straffansvar med fängelse som följd. Det krävs dock uppsåt eller grov oaktsamhet för att ansvaret ska aktualiseras, 7 § BBS-lagen.
Lagarna finner du här:
BBS-lagen https://lagen.nu/1998:112
Personuppgiftslagen https://lagen.nu/1998:204
Upphovsrättslagen https://lagen.nu/1960:729
Yttrandefrihetsgrundlagen https://lagen.nu/1991:1469
Vänliga hälsningar
