Lawline svarar
Svensk lag är mycket riktigt enbart tillämplig i Sverige, i den bemärkelsen att det endast är här som den effektivt kan sanktioneras. Vad däremot gäller dess räckvidd har lagstiftaren valt ett synsätt som åtminstone delvis tar hänsyn till det faktum att vad som är kriminaliserat i Sverige, kan vara tillåtet i utlandet.
I brottsbalken (BrB) 2 kapitlet finner vi bestämmelser om tillämpligheten av svensk lag, av intresse för oss är främst 2-3a §§. (Dessa finner du http://lagen.nu/1962:700#K2P2 .) Av 2 § 2 st följer att om gärningen är fri från ansvar på gärningsorten, får heller inte dömas till ansvar enligt svensk lag, och av 3 st att strängare straff än det svåraste på orten inte får dömas ut, skulle handligen också vara kriminaliserad utomlands där gärningen förövades. I portalstadgandet 3 § 1 st 7 p sägs dock att ävensom handlingen inte är brottslig utomlands döms ändå till ansvar enligt svensk lag och vid svensk domstol, om det lindrigaste straffet som stadgas i svensk lag är fängelse i minst fyra år.
Vad gäller könsstympning av kvinnor stadgas i 3 § lag med förbud mot könsstympning av kvinnor (lagtexten finner du http://lagen.nu/1982:316#P3 ) att för sådant brott döms till ansvar enligt svensk lag oavsett tillämpligheten av 2 kap 2 och 3 §§ BrB. Detta för att inte, som skedde i ditt fall, unga kvinnor skall kunna föras utomlands från Sverige för att där undergå smärtsamma ingrepp.
Skälen till varför man inte helt och hållet s.a.s. släpper taget om oss när vi åker utomlands är många, men främst går detta tillbaka på en tanke enligt vilken Sverige och stater generellt har ett vidare ansvar för vad dess medborgare hittar på, även utanför sina egna gränser. I enlighet med detta synsätt skall det inte alltid vara möjligt för svenska medborgare att bege sig utomlands för att begå annars olagliga handlingar.
Vänligen