Lawline svarar
Hej!
Regeringen får enligt regeringsformen, en av grundlagarna, genom nåd befria någon från en brottspåföljd eller mildra påföljden. Det är regeringens sak att avgöra i varje enskilt ärende om nåd ska beviljas eller inte. Det finns ingen rätt till nåd. Nåd är till för undantagssituationer. Se lagstöd för nåd enligt RF 11:13. Se. https://lagen.nu/1974:152
Ett beslut om nåd kan innebära att den dömde befrias från en påföljd eller att påföljden i stället bestäms till skyddstillsyn, villkorlig dom eller böter.
Regeringen kan aldrig ompröva skuldfrågan i brottmålet och nåd kan endast avse en brottmålsdom som vunnit laga kraft. Nåd räknas som ett extraordinärt rättsmedel, eftersom det faller utanför ramen för den normala rättsskipningen i domstolarna.
Nåd är som sagt till för rena undantagssituationer. Det kan t.ex. inför eller under pågående verkställighet av ett straff visa sig att konsekvenserna i det enskilda fallet blir sådana att det är orimligt att verkställa straffet. Det är dock inte möjligt att tala om någon praxis i den meningen att nåd ska beviljas när vissa omständigheter finns. Nåd är ingenting som man har rätt till. Regeringen bestämmer efter en fri bedömning i varje enskilt ärende om nåd ska beviljas eller inte.
Exempel på nådeskäl som mycket ofta åberopas och som INTE brukar leda till bifall är: att den dömde uppger sig vara oskyldig till brottet, att den dömde avvaktar beslut om resning,att brottet var en engångsföreteelse, att den dömde upplever allmän otrivsel i anstalt, samt att fängelsestraffet inte fyller någon funktion då den dömde är skötsam i övrigt.
Nedstämdhet inför fängelsevistelsen och oro för ekonomi och arbetssituation är skäl som ofta åberopas. Ensamma är dessa skäl inte tillräckliga för att nåd ska beviljas.
Som du kan läsa i det jag skriver så är nåd något som väldigt sällan tillämpas och blir så fallet så är det alltid i extrema undantagsfall. Jag är inte insatt i ditt fall men det verkar tyvärr ytterst tveksamt vad anledningen till nådet skulle vara.
Det är upp till den sökande att inkomma med den utredning som man vill ska ligga till grund för regeringens beslut. Sökanden har möjlighet att åberopa allt som han eller hon anser vara av betydelse för bedömningen. Den utredning som sökanden åberopar bör vara skriftlig. Eventuella intyg som man vill åberopa bör ges in tillsammans med nådeansökan.
Inkomna nådeansökningar handläggs i Justitiedepartementet, som förbereder ärendena inför regeringens beslut.
Med vänlig hälsning
