Lawline svarar
Hej!
Till att börja med måste sägas att den information du angett i frågan är för begränsad för att jag ska kunna göra någon helt korrekt juridisk bedömning. Något kan dock sägas med stöd av vad du angett. Det rör sig i detta fall varken om stöld eller trolöshet mot huvudman. Istället är det brotten förskingring eller undandräkt som kan bli aktuellt enligt 10 kapitlet 1 och 2 §§ Brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700 . Med undandräkt menas en ringa förskingring. En förutsättning för att ansvar för förskingring/undandräkt ska kunna utdömas är att egendomen som förskingrats inneburit vinning för gärningsmannen och skada för butiken. Det krävs alltså att egendomen har ett visst värde. Brottet undandräkt kan enligt 10 kap. 2 § BrB bli aktuellt om gärningen med hänsyn till det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa. Påföljden kan då bli böter eller fängelse i högst sex månader, istället för fängelse i högst två år som är påföljden för förskingring av normalgraden. I allmänhet går värdegränsen mellan förskingring och undandräkt vid 800 kronor. Andra faktorer kan dock vara relevanta vid bedömning om brottet är att anse som förskingring eller undandräkt såsom vilken skada, kränkning eller fara gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde insett samt de avsikter eller motiv som gärningsmannen haft. Här torde i ert fall finnas viss möjlighet att argumentera för en mildare bedömning. T.ex. verkar det ju oklart med rutinerna på företaget och han verkar ju inte ha varit den enda som hanterat reklamationer på detta sätt. Att flera personer kan ha gjort sig skyldiga till brott är i sig dock inte ett argument för en mildare bedömning. Ni torde således kunna hävda att det förelegat viss oklarhet i anställningsavtalet hur reklamationer skulle hanteras och detta kan påverka den rättsliga bedömningen.
Det är alltså inte möjligt för mig att bedöma om de bevis som du angett kommer att kunna räcka till för en fällande dom. Domstolen har att beakta alla relevanta omständigheter som tillsammans kan peka på ansvar. Åklagaren har att visa att ansvar föreligger bortom allt rimligt tvivel och med detta avses även att gärningsmannen haft uppsåt till alla för de brottet relevanta omständigheterna. Dokumentationen om återköp/reklamationer med din sambos ID-uppgifter torde dock vara ett ganska starkt bevis. Ni kan som sagt t.ex. hävda att oklarhet förelåg i vad anställningsavtalet hade att säga om reklamationshantering och att det därför finns fog att hävda att det brister i uppsåt. Dessutom kan ni ju peka på att det vid inventeringar regelmässigt saknats reklamerade varor oberoende av din sambos reklamationshantering.
Om domstolen skulle finna att din sambo är skyldig till förskingring av normalgraden beror påföljden på t.ex. vilket värde de förskingrade varorna haft och om han lever under ordnade förhållanden m.m. Om värdet inte är alltför stort så kan man tänka sig en villkorlig fängelsedom med böter. Om domstolen finner att det rör sig om undandräkt så är det endast böter som aktualiseras. Bötesbeloppet beror bl.a. på din sambos årsinkomst. Annars beaktas inte personliga omständigheter såsom familj i någon större utsträckning.
Med vänlig hälsning!
