Lawline svarar
Hej! Tack för din fråga.
En anmälan kan i vissa fall dras tillbaks utan att åklagaren ändå tar upp det. Det är då fråga om sådana brott som först kräver en anmälan för att åklagaren överhuvudtaget ska få ta upp det, så kallat angivelsebrott. Om man då tar tillbaka sin anmälan finns det ingen anmälan kvar som ger åklagaren behörigheten att väcka åtal. Undantag från detta är dock om det specifika fallet kan anses vara av intresse ur allmän synpunkt, samt om åklagaren redan påbörjat en förundersökning då det är åklagaren som avgör om den ska läggas ner eller inte. Betydelsen av att brottet är av intresse ur allmän synpunkt är exempelvis att det är ett brott som ökat, personen i fråga har genomfört brottet många gånger tidigare och risk finns därför att fler drabbas, samt att man inte vågar anmäla en person är ett annat skäl då man är rädd för sanktioner, vilket talar för att personen kan vara farlig. Det kan dessutom vara fråga om ett fall som inkräktar på våra basala rättigheter som exempelvis i det fall du tar upp har rätten till sitt hem och sin egendom kränkts, vilket är starka intressen som man vill skydda i samhället.
I ditt fall är det fråga om stöld och inbrott. Huvudbrottet är stöld då det är allvarligare än inbrott och därför konsumerar stölden inbrotten. Men stölden kan dessutom ha gjorts grov när inbrott förövats i samband med stölden. I ditt fall spelar detta dock ingen roll då båda dessa brotten faller under allmänt åtal dvs. åklagaren måste inte ha fått en anmälan från någon för att vara åtalsbehörig. Undantag från detta är om det är fråga om stöld av normalgraden, samt om förövarna var släkt eller annan närstående med offret exempelvis sambo eller var inneboende då det krävs en anmälan, om inte åtal ändå ses som påkallat ur allmän synpunkt. Detta framgår av 8 kapitlet 13 § BrB, se http://lagen.nu/1962:700.
Slutsatsen av detta, om inga undantag är uppfyllda, blir således att åklagaren ändå kan välja att ta upp fallet, oavsett om man tar tillbaks anmälan eller inte. Att tillägga kan en förövare inte ångra sig i efterhand för att bli ”förlåten”, utan enbart om detta sker före brottets fullbordan. Om tillräckliga skäl för åtal finns kommer åklagaren sedermera att ta upp målet och att tjuvarna agerat som de gjorde i efterhand kommer sedan domaren att beakta vid sin straffbedömning.
Mvh