Lawline svarar
Hej
Att använda sig av en falsk legitimation, förutsatt att detta kan innebära en fara i bevishänseende, är att betrakta såsom brukande av falsk urkund, 14 kap 9 § brottsbalken (BrB). Med fara i bevishänseende menas att det skall föreligga en risk att urkunden, legitimationen i detta fall, antas tillhöra den som använder sig av den. Den som gör sig skyldig till brukande av falsk urkund skall dömas såsom han själv gjort den falska urkunden, vilket framgår av ovannämnda paragraf. Detta leder oss in på brottet urkundsförfalskning i 14 kap 1 § BrB som stadgar att den som framställer falsk urkund och därigenom gör sig skyldig till urkundsförfalskning skall dömas till fängelse i högst två år. Den ringa formen av urkundsförfalskning stadgas i 14 kap 2 § BrB och benämns såsom förvanskning av urkund. För detta brott är straffet böter eller fängelse i högst sex månader.
Straffskalan för brukande av falsk urkund är alltså densamma som för det brott som begåtts då den falska legitimationen framställdes. Straffskalan som domstolen har att tillämpa för det begångna brottet är således böter eller fängelse i högst sex månader om den föregående urkundsförfalskningen är att betrakta så som ringa och fängelse i 14 dagar (minimistraff för fängelse) till 2 år om den är att ses såsom normalgraden. Grov urkundsförfalskning torde här inte komma på fråga varför jag inte ser någon anledning att behandla det ytterligare.
När det väl gäller utdömandet av själva straffet finns det en rad saker som spelar in och som kan väga för eller emot ett eventuellt fängelse straff samt längden av ett sådant eller storleken på ett eventuellt bötesstraff. Den omständighet som kan verka förmildrande för val av påföljd i just detta fall är gärningsmannens ringa ålder. För det första får straffet sättas under minimistraffet för brottet och för det andra får en person som fyllt 15 men ej 18 år dömas till fängelse endast om det föreligger synnerliga skäl. Alternativet till fängelse är i så fall sluten ungdomsvård. Detta brott torde dock inte kunna föranleda sluten ungdomsvård förutsatt att gärningsmannen inte tidigare begått brott.
Den vanligaste påföljden för en person i denna ålder och den mest sannolika i detta fall torde vara överlämnade till vård inom socialtjänsten. Enligt 11 § lag om särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare skall åklagaren i dessa fall inhämta yttrande från socialnämnden. Socialnämndens yttrande skall innefatta en vårdplan, vilken skall vara en reaktion på det brott som den unge begått. Domstolen tar därefter ställning till socialnämndens tilltänkta behandling och kan även kombinera denna med dagsböter, högst 200, eller ungdomstjänst i lägst 20 högst 100 timmar.
Jag vill även uppmärksamma det fall då någon använder sig av en annan persons legitimation för att exempelvis komma in på krogen eller köpa alkohol. I sådant fall är urkunden inta att betrakta såsom falsk. Inget i själva legitimationen har ju ändrats. Brottet är istället att betrakta såsom missbruk av urkund enligt 15 kap 12 § BrB och för detta brott är straffet böter eller fängelse i högst 6 månader. Även detta brott förutsätter fara i bevishänseende och samma sak gäller vid val av påföljd.
Jag hoppas att detta har varit till hjälp.
Med vänliga hälsningar,