Fråga om aga

Question

Vi undrar över vad den exakta lagtexten säger om förbud mot aga. Vi har sett ett par familjer som använder sig av aga på ett mycket strukturerat sätt, så att barnet aldrig blir skadat, bara får ont (de använder en lätt träslev, de gör det inte direkt om de är arga, de slår på insidan av handen eller skinkan, är tydliga och konsekventa med hur många slag olika typer av olydnad ger, mm). Barnen verkar inte känna sig oälskade, förtryckta eller stela, men är väldigt mycket mer diciplinerade än barn som inte blivit agade. Vi har därför börjat ifrågasätta det svenska sättet att uppfostra (att helt förbjuda allt helt utesluta aga), det verkar enligt oss inte leda till så mycket positivt, men en del grava negativa sidor såsom respektlöshet och slapphet.

Mvh, ett funderande par som vill försöka få barn.

Answer 1

Hej

Det finns ett uttryckligt förbud mot aga i 6 kap 1 § FB, där det anges att ”…barn
[…] får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”. Stadgandet i
sig är inte straffsanktionerat utan syftar till att misshandel av barn skall bedömas på samma sätt som misshandel mot annan person. Att misshandeln ifråga riktar sig mot ett barn leder dock i
allmänhet till att misshandeln bedöms som grov istället för som misshandel av normalgraden.

Det finns en regel i brottsbalkens 29 kap 2 § 8 p som säger att brott som varit ägnade att skada
trygghet och tillit hos ett barn i dess förhållande till en närstående person skall ha ett högre
straffvärde än om brottet ej uppfyllt de angivna rekvisiten. Det innebär att aga skall bedömas hårdare än om motsvarande gärning hade utförts emot någon annan person.

Föräldrabalken hittar ni http://www.lagen.nu/1949:381
Brottsbalken hittar ni http://www.lagen.nu/1962:700

I ett rättsfall från 2003 (NJA 2003 s 537) hade en moder i uppfostringssyfte slagit sin då snart 10-årige son ett flertal gånger på låren och stjärten med en stekspade. Slagen utdelades med anledning av att modern tvingats hämta hem sonen från skolan då denne ställt till bråk där. Sonen hade bråkat i skolan enligt samma mönster ett flertal gånger tidigare och modern motiverade sin gärning med att hon dels var i en pressad situation, dels med att sonen inte hade hörsammat hennes tidigare förmaningar som skett utan våldsanvändning. Modern erkände dock misshandeln inför tingsrätten.

Det principiellt intressanta med rättsfallet är dock att Högsta domstolen (HD) tar fasta på att aga,
jml 6 kap 1 § FB, under inga omständigheter är en tillåten uppfostringsmetod, oavsett som den sker som engångsföreteelse eller är satt i system. HD slår samtidigt fast att aga som sker systematiskt är klart försvårande för förövaren vid bedömning av straffvärdet.

Vänligen