Lawline svarar
Hej
Brottet olovlig körning regleras i 3 § i lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott även kallad trafikbrottslagen. Denna lag hittar du http://lagen.nu/1951:649 . Den som uppsåtligen för ett körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra sådant fordon kan göra sig skyldig till detta brott.
Påföljden vid olovlig körning av normalgraden är böter. Om brottet skett vanemässigt eller på annat sätt är att anse som grovt kan den som gör sig skyldig till olovlig körning dömas till fängelse i högst sex månader.
Bland omständigheter som kan föranleda att brottet bedöms som grovt kan nämnas att gärningsmannen fört motorfordon efter att ha vägrats körkort på grund av uppenbar olämplighet eller att det varit fråga om olovlig körning i större omfattning. Det krävs relativt mycket för att brottet skall bedömas som grovt och även om så sker håller sig svenska domstolar normalt i den nedre delen av straffskalan och så långt fängelsestraff som sex månader utdöms synnerligen sällan.
Om påföljden blir böter är huvudregeln att de döms ut i form av dagsböter enligt Brottsbalkens 25 kapitel 1 §. Antalet dagsböter bestäms med utgångspunkt i brottets straffvärde och man kan utdöma minst trettio och högst etthundrafemtio dagsböter. Vid bestämmande av brottets straffvärde tas hänsyn till bland annat försvårande och förmildrande omständigheter. Det är vid denna bedömning som tidigare brottslighet kan spela in något och framförallt om det rör sig om återfall i trafikbrott. Med hänsyn till att detta brott endast i rena undantagsfall föranleder fängelsestraff blir straffvärdet för ett brott av normalgraden troligen inte särskilt högt.
Dagsbotens storlek bestäms däremot enligt Brottsbalkens 25 kapitel 2 § med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Anledningen till detta är att man vill undvika problemet med att samma bötesbelopp upplevs som ett mycket större obehag av den ekonomiskt svage än av den välbärgade. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor. Riksåklagaren har under lång tid gett ut anvisningar för beräkningen av dagsbotsbeloppet. Senast gällande anvisningar (RÅFS 1991:01) är upphävda men kan ändå ge viss vägledning vid en uppskattning av vad dagsbotens storlek skulle kunna bli i ett enskilt fall. Vid en strikt tillämpning av dessa anvisningar med förutsättningen att den tilltalade inte har någon försörjningsbörda eller förmögenhet ges följande dagsbotsbelopp:
1. Om årsinkomsten är 100 000 kronor blir dagsboten 70 kronor.
2. Om årsinkomsten är 200 000 kronor blir dagsboten 170 kronor.
3. Om årsinkomsten är 275 000 kronor blir dagsboten 240 kronor.
4. Om årsinkomsten är 600 000 kronor blir dagsboten 500 kronor.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det är anvisningar som har upphävts och att beräkningen kan komma att ske något annorlunda. Jag hoppas detta har besvarat din fråga!
Med vänlig hälsning
