Lawline svarar
Hej,
För att kunna kräva skadestånd förutsätts en fällande dom vilket i detta fall torde bli svårt. Kränkning tar sig i Brottsbalken två uttryck. Dels förtal i BrB 5:1 dels förolämpning i BrB 5:3. Brottsbalken hittar du http://www.lagen.nu/1962:700.
Rekvisiten eller kraven för förtal är att någon utpekar annan som klandervärd i sitt beteende eller annars lämnar uppgift vilken är nedsättande som utsätter någon för andras missaktning. Det viktiga är att det finns en spridning, dvs. att fler än den som det riktar sig till får reda på det.
Vad gäller förolämpning är denna underordnad förtal och kan komma i fråga först om förtal inte är aktuellt. Kraven här är att någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning. Förolämpning riktar sig direkt till den anklagade och är ägnat att på något sätt kränka dennes ärekänsla. Yttranden till annan än den anklagade faller utanför förolämpningsbrottet. Typiska fall är skällsord och beskyllningar.
Det finns en rad problem i fallet. I Högsta domstolen i ett liknande fall med förtal ansågs inte spridning vara uppfyllt då ett internbrev lämnades vidare till en chef. Det finns även i förarbetena undantag för yrkesmässig nyhetsförmedling vilket dock är ett snävt undantag. Vidare kan chefen gå fri i undantaget i BrB 5:1 2st om han kan visa att det var försvarligt med tanke på omständigheterna och att uppgiften var sann eller annars skäligt grundad. Det kan också diskuteras om uttalandet verkligen är nedsättande eller ärekränkande.
Med vänlig hälsning
