Lawline svarar
Polisens rutiner när det gäller inledandet av förundersökning styrs i stort sett av reglerna i rättegångsbalkens (RB) 23kap som du finner http://www.lagen.nu/1942:740#K23 . Kapitlets inledande bestämmelse innebär en skyldighet att inleda förundersökning så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23kap 1§ RB). Beslut att inleda förundersökning skall fattas av åklagaren eller polisen. Den senare måste dock vid allvarligare brottslighet lämna över förundersökningen till åklagaren när någon skäligen kan misstänkas för brottet (23kap 3§ RB). Att det skett en olycka som dessutom orsakat personskador är väl ett tecken på att trafikbrott förövats varför det finns anledning för polisen att undersöka det närmare.
Under förundersökningen skall det utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet samt om det föreligger tillräckliga skäl för att väcka åtal (23kap 2§ RB). Enligt 23kap 18§ RB skall den som skäligen är misstänkt för brott underättas om denna misstanke, vilket skedde genom telefonsamtalet, varför man kan sluta sig till att polisen anser sig ha tillräckligt på fötterna för att anse din flickvän som skäligen misstänkt för vårdslöshet i trafik. Hur stark denna grad av misstanke är kan vara lite vanskligt att sia om. Klart är dock att graden av misstanke är lägre än när man anser sig ha sannolika skäl vilket krävs exempelvis för häktning (24kap 1§ RB).
Det är svårt att svara på hur stor risk din flickvän löper att bli fälld i det här sammanhanget, då det är många omständigheter som vägs in i bedömningen om brott förövats eller inte. En jämförelsen mellan förutsättningarna som du nämnt och rekvisiten för vårdslöshetsbrottet kan dock ge en fingervisning. Brottet vårdslöshet i trafik regleras i 1§ lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (TBL som du finner http://www.lagen.nu/1951:649 ). Enligt detta stadgande dömes den som i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som är påkallad av omständigheterna. Detta kan anses innehålla två moment. Dels måste man kunna visa att din flickväns handlande i sig (rent objektivt) utgör en otillåten gärning. I det aktuella fallet måste man fråga sig om hastigheten om 70 km/h utgjort tillräcklig aktsamhet, mot bakgrund av exempelvis väglag men även andra omständigheter. Dels måste man samtidigt kunna påvisa att din flickvän utifrån sina personliga egenskaper borde ha iakttagit ett större mått av aktsamhet. Hur uppfattade din flickvän väglaget och hade hon anledning att befara att även 70km/h var en för hög hastighet. Med tanke på hur hastigheten i efterhand har reglerats anser jag inte att man endast utifrån hastigheten kan anse att hon brutit mot en aktsamhetsnorm, men det finns ju som sagt andra sätt att föra en bil oaktsamt på än att endast köra för fort. Lycka till!
Med vänlig hälsning
