FrågaSTRAFFRÄTTÖvrigt20/03/2007

Påföljd vid medverkan till grov stöld

Min 19-årige har varit delaktig i inbrott. Han kom i "fel" sällskap. Två "kamrater" tidigare straffade med fängelsestraff begick inbrott Min son har varit delaktig genom att agera "vakthund" samt köra ligan i sin bil. (Han är den som har körkort och bil). Han är aldrig tidigare polisanmäld eller straffad. Han har en ordnad tillvaro med skola, arbete och familj. Under förhören hade han ingen advokat. Efter förhören har en av "kamraterna" hotat honom via sms. Vad är trolig påföljd? Hur fungerar solidariskt ansvar för skadestånd? Bytet vid inbrotten (ägde rum under samma kväll) var två datorer och en GPS.

Lawline svarar

Hej! I frågor som denna (d.v.s. straffrättsliga frågor) bör man först och främst påpeka att det är mycket svårt att ge några bra svar. Anledning till detta är att det som regel rör sig om bedömningsfrågor där utgången är beroende av en rad olika omständigheter, det är inte heller möjligt att med säkerhet säga vad domstolen (vars bedömning ju är den som spelar roll) kommer fram till. På ett mer generellt plan kan man dock säga att utgången av straffrättsliga bedömningar är beroende av såväl en objektiv som subjektiv sida. Med det förra avses sådana omständigheter som avser det faktiska händelseförloppet, t.ex. att någon olovligen tog något. Det senare begreppet hänför sig till vilka avsikter som personen hade med sitt agerande, t.ex. att samma person som olovligen tog något, gjorde detta uppsåtligen. Att detta har betydelse för bedömningen beror på att brottsbeskrivningarna innehåller dels subjektiva rekvisit, dels objektiva rekvisit och för att brottet ska vara uppfyllt, krävs enligt den s.k. täckningsprincipen att de objektiva rekvisiten är täckta av de subjektiva rekvisiten. På grund av detta blir svaret här därför av mer allmän karaktär. Om man först ser till vilka brott som har begåtts, tycks det röra sig om ett inbrott där egendom har stulits, varför det hela med stor sannolikhet kommer att betraktas som grov stöld enligt 8 kap. 4 § brottsbalken (BrB), alternativt som stöld enligt 8 kap. 1 § BrB. Anledningen till denna skärpning är att stöld som sker efter intrång i en bostad fungerar som en försvårande omständighet vid bedömningen. Som redan nämnts är det emellertid svårt att med säkerhet säga vad domstolen kommer att bedöma det hela som, varför detta bör tas med viss försiktighet. Om man ser till straffet för stöld kan man dömas till fängelse i högst två år, medan straffet för grov stöld är fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Av frågan att döma tycks din son inte ha utfört själva inbrottet, men genom att hålla vakt samt köra gärningsmännen, kan han mycket väl komma att anses ha medverkat till brottet såsom medhjälpare. Att så är fallet följer av 23 kap. 4 § BrB i vilket stadgas att den som främjat brottet med råd eller dåd döms för medverkan. Enligt samma paragraf följer vidare att varje medverkandes ansvar ska bedömas enskilt med beaktande av det uppsåt eller oaktsamhet som ligger denne till last. Således kommer en bedömning av din sons uppsåt att göras, men med tanke på att det rör sig om flera brott och som du säger han skulle hålla vakt i kombination med att han kört gärningsmännen har jag svårt att se hur han inte skulle bedömas ha haft insikt i situationen (i alla fall beträffande den andra stölden). Ännu en gång är detta emellertid mycket svårt att avgöra med bakgrund av den information som följer av frågan. Man ska även observera att straffet kan sättas ner om man t.ex. tvingats att medverka enligt 23 kap. 5 § BrB. Detta ska dock inte blandas ihop med det hot som riktas mot honom efter att förhören avslutats (d.v.s. efter att brottet fullbordats) - detta kan istället ses som övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § BrB. Vad påföljden kan tänkas bli för din son är även det svårt att uttala sig om. Trots att straffskalan för grov stöld är fängelse i lägst sex månader och högst sex år, finns det exempel där påföljden för medhjälpare stannat vid böter (se t.ex. NJA 2006 s. 577). Vidare bör det framhållas att personer som begår brott före 21 års ålder enligt 29 kap. 7 § BrB får dömas till lindrigare straff än normalt. Om man ser till skadeståndsfrågan, fungerar solidariskt skadestånd så att samtliga ansvarar för hela skadeståndet. Vad detta i praktiken innebär är att den skadelidande kan kräva hela skadeståndsbeloppet av vem han vill. Därefter kan det dock finnas en möjlighet för den som fått betala skadeståndet att kräva tillbaka den del av beloppet som är skäligt från övriga skadeståndsskyldiga. Brottsbalken finner du http://www.lagen.nu/1962:700 Med vänlig hälsning
Lawline RådgivareRådgivare
Hittade du inte det du sökte?