FrågaOFFENTLIG RÄTTÖvrigt02/03/2007

Synnerliga skäl och studiestödslagen

Hur definieras eller vad räknas som synnerliga skäl vid beviljande av studiemedel trots att man har studie skuld sedan tidigare 20 år sedan?

Lawline svarar

SYNNERLIGA SKÄL OCH STUDIEMEDEL Inledningsvis kan påpekas att rätten till studiemedel på grund av synnerliga skäl regleras i 3 kap. 8 § Studiestödslagen. Denna regel säger inget direkt om vad som kan vara synnerliga skäl. När begreppet synnerliga skäl används i juridiska sammanhang och lagtext är det dock underförstått att endast mycket speciella eller extraordinära omständigheter avses. I förarbetena till studiestödslagen nämns förlängd studietid på grund av funktionshinder som en sådan speciell omständighet som uppfyller kravet på synnerliga skäl ( se proposition 1999/2000:10 till studiestödslagen s.94). Den praxis som tidigare gällde och innebar att man utan några större problem kunde få extra studiemedel utöver den maximala studietiden har uppenbart förändrats. Lagstiftaren vill minska skuldsättningen och öka genomströmmningen av studenter och detta innebär att kraven på synnerliga skäl för bevlijande av extra studiemedel utöver de fastställda gränserna på 240 veckor ( 6 år) är en avsiktlig skärpning av tidigare praxis. Dock gäller uttrycket "särskilda skäl" istället i förhållande till studerande som har fyllt 40. Stöd till personer över 40 år beviljas således I längre tid än 6 år I undantagsfall och högst I 40 veckor. Om studiestöd utöver 6 år plus 40 veckor ska beviljas krävs alltså synnerliga skäl. Det finns dock en övergångsbestämmelse (punkt 3 till studiestödslagen) som tilllåter en högskolestuderande som börjat en högskoleutbildning med studiemedel före den 1 juli 2001, och dessförinnan fått studiemedel för en annan högskoleutbildning att få slutföra en påbörjad högskoleutbildning enligt äldre regler. SYNNERLIGA SKÄL OCH ÅTERKRAV Om din fråga istället syftar på rätten att slippa återkrav på grund av synnerliga skäl så regleras denna fråga i 5 kap. 1 § Studiestödslagen. Här kommer en sammanfattning som är belysande för lagstiftarens syn på återkrav och synnerliga skäl. Även om man räknar med att huvuddelen avlåntagarna därmed kommer att reglera sina lån kan det inte uteslutas att avskrivning blir nödvändig i en del fall. Det kan gälla t.ex. den som haft lån för studier både på gymnasial och eftergymnasial nivå eller den som har återupptagit studier sent i livet. Lagstiftaren ansåg att kvarstående skuld vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år skall skrivas av. Ändringen i förhållande till det tidigare systemet ansågs rimlig mot bakgrund av att det nyaålderspensionssystemet gav möjlighet att skjuta upp pensionsavgången något eller några år. De tidigare reglerna om avskrivning vid dödsfall eller annars om det finns synnerliga skäl skall gälla även i det nya lånesystemet. Synnerliga skäl skall kunna anses föreligga om låntagaren under studietiden fått en skada som uppenbarligen hindrat att utbildningen fullföljs. Andra skäl kan vara mer varaktigt nedsatt betalningsförmåga på grund av sjukdom eller handikapp ( se praxis för en tillmäpning av bestämmelsen, RÅ 1987 ref 129. Att den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga efter avgiftsåret försämrats på grund av återupptagna studier har ansågs inte utgöra synnerliga skäl för nedsättning av slutlig studiemedelsavgift.och RÅ 1987 ref 130. Synnerliga skäl för befrielse från studiemedelsavgift ansågs där föreligga för utomlands bosatt återbetalningsskyldig med hänsyn främst till extra kostnader för handikappat barn) Med Vänlig Hälsning
Jacob ÖbergRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”