FrågaOFFENTLIG RÄTTÖvrigt13/01/2007

Meddelarfriheten och dess gränser

Vilket skydd och vilka begränsningar följer med meddelarfrihet?

Lawline svarar

Hej! Meddelarfriheten, rätten att anonymt kunna meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de skall publiceras, brukar betraktas som ett grundfundament i vår yttrandefrihet. Den stadgas i tryckfrihetsförordningen (TF) 1:1 och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 1:2, och omfattar således både tryckta skrifter och andra medier, såsom radio och TV. Syftet är främst att granskningen av statsmakterna skall underlättas. Regelverket kring meddelarfriheten är ganska komplicerat, men man kan generellt säga att meddelarfriheten i Sverige är långtgående. Dels innebär den, med vissa undantag, en straffrihet. Man kan alltså i regel inte dömas för att ha meddelat en uppgift i syfte att den skall publiceras. Den innebär också en rätt till anonymitet, en journalist eller någon annan som medverkat vid framställningen av exempelvis en tryckt skrift får oftast inte avslöja vem en viss uppgift kommer ifrån, se TF 3:3 och YGL 2:3. Det råder enligt TF 3:4 och YGL 2:4 ett efterforskningsförbud för myndigheter och andra offentliga organ. Har exempelvis en offentligt anställd meddelat en uppgift för publicering råder ett förbud för hans arbetsgivare (som är företrädare för det offentliga) att försöka ta reda på vem som meddelat uppgiften. Som ovan framgått finns beträffande straffriheten vissa begränsningar vilka följer av TF 7:3 och YGL 5:3. För det första kan man straffas för grova brott mot allmänheten, bland annat högförräderi och spioneri. Man kan också straffas för ”oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för envar”, exempelvis att man som myndighetsperson lämnar ut en sekretessbelagd handling för publicerande. Inte heller gäller straffriheten om man åsidosätter så kallad kvalificerad tystnadsplikt. De uppgifter som är belagda med kvalificerad tystnadsplikt återfinns i 16 kap sekretesslagen, och kan röra andras personliga integritet (såsom exempelvis vissa uppgifter inom sjukvården), men också uppgifter om rikets säkerhet och ett flertal andra hemliga uppgifter. Tystnadsplikten för exempelvis journalister gäller inte om meddelaren har samtyckt till att hans identitet röjs. Inte heller gäller tystnadsplikten om det är fråga om sådana grova brott mot allmänheten som exemplifierats ovan. Vissa ytterligare undantag från tystnadsplikten med anknytning till bland annat domstolsprocess finns också. Samtliga undantag stadgas i TF 3:3 st. 2 och YGL 2:3 st. 2. Slutligen skall framföras att det saknar betydelse huruvida en uppgift rent faktiskt har publicerats, en meddelare skyddas direkt då hans önskan är att något skall publiceras. Två rättsfall som belyser meddelarfriheten hittar du http://www.lagen.nu/dom/1999/6809 och http://www.lagen.nu/dom/2001/679. TF hittar du http://www.lagen.nu/1949:105. YGL hittar du http://www.lagen.nu/1991:1469. Sekretesslagen hittar du http://www.lagen.nu/1980:100. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänlig hälsning,
Lawline RådgivareRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”