Innebörd av HB 12:8
Lawline svarar
Hej!
Tack för din fråga.
”Haver man å nedsatt gods nödig kostnad gjort, eller betalt hyra för det rum, där i godset förvaras; då bör ägaren det gälda, förr än godset återgives.” - HB 12:8
NJA 1979 s. 670 kan ge viss vägledning i hur paragrafen bör uttolkas. I rättsfallet hade ”M” lämnat in en båtmotor för vinterförvaring hos ”J” och slutit avtal om vilka villkor som skulle gälla för denna vinterförvaring. Det avtal som slöts innebar att J skulle förvara motorn och i samband med förvaringen även utföra viss förbättrande service. Förvaring och servicearbete avtalades skulle uppgå till en kostad av 213 eller 215 kronor. Om det skulle behövas ytterligare reparationer utöver det som avtalats skulle J meddela M om detta. Nytt pris för förvaring och arbete skulle då bestämmas mellan parterna. För att kunna reparera motorn behövde J montera av denna från båten. När J reparerade motorn hittade denne ytterligare fel. J åtgärdade de fel som denne funnit dock utan att först kontakta M för att diskutera arbete och pris. De ytterligare åtgärderna som J vidtog medförde att servicearbetet blev dyrare än vad som var avtalat. När sedan M kom för att hämta ut motorn krävde J att M betalade över 300 kr för det arbete som J nedlagt på motorn. M bestred detta med hänvisning till det pris som angivits i tidigare ingångna avtal. Trots att M sedermera betalade den till J avtalade summan om 215 kronor vägrade J lämna ut motorn.
M yrkade i domstol att J skulle utge motorn samt betala skadestånd till M. Detta då M på grund av Js handlande förhindrats använda motorn. J bestred Ms talan och menade att det avtalade priset i och för sig var 215 kronor men att avmontering av motorn som skett i samband med servicearbetet inte ingått i det avtalade priset. J menade att M skulle förpliktas betala ytterligare 22 kr 50 öre.
Endast M fullföljde talan i HD. Domstolen inledde med att berättiga J till de yrkade 22 kr 50 öre gällande ersättning för avmonteringen av båtmotorn. Vidare menade domstolen att den av J yrkade summan på 22 kr 50 öre borde anses som ringa och därför inte motsvarade det värde som båtmotorn i sig representerade. Det missförhållande som fanns mellan Js fordran på M och motorns värde berättigade inte J till retentionsrätt i båtmotorn. J hade därför inte rätt att behålla motorn i väntan på betalning.
Paragrafen bör därför förstås så att en ägare till viss egendom inte har rätt att få tillbaka sin egendom förrän denne har betalt kostnader för antigen hyra av rum/förvaringslokal eller andra nedlagda kostnader som går att anknyta till egendomen. Har dock ägaren betalt fordringsinnehavaren vad denne var skyldig har fordringsinnehavaren inte rätt att längre kvarhålla egendomen.
Med Vänlig Hälsning
