Grovt bedrägeri
Lawline svarar
Hej!
När en person begår ett brott så måste man dels fastställa vilken typ av brott det rör sig om, om brottet ska rubriceras som ringa, normalgraden eller grovt samt vilken påföljd som ska utdömas.
För att kunna bedöma om ett brott är att anse som grovt så måste omständigheterna i det enskilda fallet beaktas. Domstolarna måste då fastställa om det är någon specifik omständighet som bör leda till att brottet är att anse som grovt och inte som brott av normalgraden.
Som huvudregel gäller att om en omständighet har lett till att ett specifikt brott är att anse som grovt så ska denna omständighet inte beaktas vid påföljdsvalet. En omständighet som är till nackdel för gärningsmannen ska alltså inte få betydelse både vid brottsrubriceringen och vid påföljdsvalet. Dock finns det självklart andra omständigheter som kan beaktas vid påföljdsvalet och leda till att exempelvis ett fängelsestraff blir längre i ett fall och kortare i ett annat.
Vad gäller bedrägeri så kan detta klassificeras som grovt när gärningsmannen har missbrukat ett allmänt förtroende, begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring, om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar fara. Ett exempel på när grovt bedrägeri har ansetts föreligga har varit när gärningen har riktat sig mot allmänheten eller en större personkrets.
Då jag inte vet de exakta omständigheterna kan inte jag ge ett direkt svar men det som kan konstateras är att om domstolen har tagit hänsyn till att brottet exempelvis begicks mot staten och brottet därför ska klassas som grovt, så kommer inte denna omständighet att få betydelse vid påföljdsvalet. Dock kan, som tidigare nämnts, flera andra omständigheter fortfarande beaktas som gör att ett strängare straff döms ut. Sådana omständigheter kan exempelvis vara om gärningsmannen har visat stor hänsynslöshet, utnyttjat någons beroendeställning eller tidigare har begått liknande brottslighet.
Med vänlig hälsning
