Häktning som preskriptionsbrytande åtgärd
Lawline svarar
Hej!
Preskriptionstider för brott finns reglerat i 35 kap. BrB. Enligt 35 kap. 1 § BrB är preskriptionstiden olika lång beroende på brottets allvar, och preskriptionstiden avgörs därför av det längsta straff som kan följa på brottet. Vissa brott är dock undantagna från preskription (35 kap. 2 § BrB).
Häktning är en preskriptionsbrytande åtgärd, men för att preskriptionen ska avbrytas så krävs att häktningsbeslutet verkställts, själva häktningsbeslutet i sig är alltså inte tillräckligt för att avbryta preskriptionen. Har häktningsbeslutet verkställts avbryts preskriptionen definitivt.
Enligt 35 kap. 6 § BrB finns dock en yttersta preskriptionstid som innebär att om den tid som där står föreskrivet har förflutit från den dag då brottet begicks (se 35 kap. 4 § BrB) så anses brottet preskriberat.
Om häktningen inte leder till åtal så anses häktningen inte heller vara preskriptionsbrytande. Preskriptionstiden räknas då enligt 35 kap. 1 § BrB, som om häktning aldrig skett (35 kap. 3 § BrB).
Som svar på din fråga kan alltså sägas att beslutet att häkta den misstänkte i sin frånvaro inte avbryter preskriptionen. För att preskriptionen ska avbrytas så måste den misstänkte faktiskt ha häktats.
BrB hittar du https://lagen.nu/1962:700
Med vänlig hälsning