Felaktiga / Bristfälliga uppgifter i bouppteckningen

Question

vid bouppteckning framgick att det hade utgått förskott på arv till en del av dödsbodelägarna en av dbdeläg hade skött ekonomin för den avlidne, fullmakt har givits från de övriga i db för att sköta löpande kostnader såsom vård mat sjukvård mm. Dessvärre har flera syskon bakom ryggen på tre andra syskon erhållit förskott på arv. Man höll tyst så att det inte skulle komma fram. Men en av dom tyckte inte att det var rätt och berättade vad dom hade fått. Brev skickades av den som upprättat boupptecknignen till samtliga db där dom fick erkänna att dom fått förskott på arvet. Den som skött ekonomin är en av dödsbodelägarna godkänner inte att de övriga som inte fått förskott på arvet skall få någonting med motiveringen att dom har aldrig brytt sig om den döde, är detta möjligt? Vad jag också kan se i boupptecknignen har väldigt mycket pengar ej redovisats. Vad skall vi göra skall vi förordna en boutredningsman eller skall vi stämma dödsboet

Answer 1

Hej,

Jag tolkar din fråga som att en bouppteckning redan är upprättad och att det därefter kom till ett antal dödsbodelägares kännedom att några andra erhållit förskott på arv. Vidare uppfattar jag din fråga som så att en av dödsbodelägarna påstått att några andra dödsbodelägare inte har rätt att erhålla arv efter den avlidne på grund av att dem möjligen inte "brytt" sin om den avlidne.

Enligt Ärvdabalken (ÄB) 20 kap. 10 § ska en tilläggsbouppteckning upprättas inom en månad från de då felaktigheterna i huvudbouppteckningen uppräcks. Det kan antingen röra sig om att tillgångar eller skulder saknas i den befintliga bouppteckningen eller annars att bouppteckningen är felaktig. I detta fall torde det röra sig om bägge fallen då dels förskott på arv inte uppdagats och dels då flera tillgångar inte antecknats. Viktigt att komma ihåg är att proceduren med kallelse, gode män o.s.v. även gäller upprättandet av tilläggsbouppteckningen. Enligt 8 § samma kapitel ska tilläggsbouppteckningen, när den är upprättad, senast efter en månad registreras hos skatteverket.

Vidare för att kommentera en av dödsbodelägarnas påstående, att graden av omtanke eller umgänge med den avlidne skulle påverka dödsbodelägarens rätt att taga arv, är detta inkorrekt. En dödsbodelägare är enligt 18 kap. 1 § ÄB en person (eller bolag alt. annan juridisk person) som har rätt att taga arv omedelbart efter den avlidne. Den rätt är uppkommen antingen på grund av att personen har arvsrätt enligt lag (2-3 kap. ÄB) eller, genom testamente, har rätt att taga del av kvarlåtenskapen. Således är det ingen förutsättning, i lagens mening, att arv- eller testamentstagaren haft en, förutom de familjerättsliga banden som styr den legala arvsordningen, nära relation med den avlidne för att ha rätt att ärva denne.

Sist ska här nämnas något om möjligheterna att ansöka hos tingsrätten om förordnande av boutredningsman. Enligt 19 kap. 1 § kan bl. varje dödsbodelägare enskilt ansöka om att tingsrätten ska utse en boutredningsman som övertar förvaltningsansvaret istället för dödsbodelägarna. Det är ingen förutsättning att dödsbodelägaren har någon speciell anledning till att vilja ställa dödsboet under en boutredningsmans förvaltning men ofta rör det sig just om misstro mellan delägarna.

Kommer dödsbodelägarna således inte överens rörande tilläggsbouppteckningen och andra förvaltningsåtgärder är ansökan om boutredningsman ett alternativ.

Lagen jag hänvisade till ovan hittar du här: https://lagen.nu/1958:637

Om du har ytterliggare funderingar är du alltid välkommen att ställa en ny fråga!
Med vänlig hälsning,