Förtal, falsk angivelse samt obefogad angivelse

Hej! Jag har en fråga angående förtal och trakasserier. Min partner ligger i en vårdnastvist med sin exfru. Hon har begärt ensam vårdnad och fallet tas upp i tingsrätten inom kort. Sedan stämningen för ca 1 år sedan har hon systematiskt gjort en mängd olika polisanmälningar (som alla har lagts ned), dragit in barnen i polisanmälningarna, anmälningar till soc, bup kriscentrum, skolan mm och snart lyckats vända flertalet myndighetspersoner emot pappan. Hon har också lyckats manipulera barnen så att de från att vilja träffa pappan nu inte vilja träffa honom. Pappan har på inrådan från advokat och familjecenter inte gjort någon motanmälan. Är det okej att gång på gång göra polisanmälan efter polisanmälan samt övriga anmälningar (som saknar grund) endast för att driva sina egna intressen i en vårdnadskonflikt? Motsvarar inte detta förtal och att pappan nu skulle kunna polisanmäla henne för förtal för att få ett slut på dessa polisanmälningar från henne? Vad kan straffsatsen bli för något sådant?

Lawline svarar

Hej och tack för din fråga! *Förtal* Till att börja med kan noteras att det, för att förtalsbestämmelsen ska aktualiseras krävs att exfruns anmälande kan anses ha utpekat din partner som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars varit ägnat att utsätta honom för andras missaktning. Om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna OCH de var sanna, alternativt att hon hade skälig grund för att tro att de var sanna, kan hon inte dömas till ansvar (se https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1). Genom att anmäla någon upprepade gånger till sociala myndigheter och till polisen torde definitivt uppfylla lagrummets första del (utpeka annan som klandervärd...), detta såvida exfrun inte hade skyldighet att uttala sig. Ett exempel på då det enligt bestämmelsens förarbeten kan anses försvarligt att uttala de nedsättande yttrandena är t.ex. då dessa framkallats av den person som de nedsättande yttrandena riktas mot. Detta kan t.ex. vara fallet då anmälningarna/uttalandena framkallats genom provokation. I rättsfallet RH 1992:58 bedömdes nedsättande uttalanden i en anmälan till socialnämnd inte vara försvarliga. *Falsk angivelse* Det är inte omöjligt att exfruns beteende även faller under Brottsbalken 15:6, falsk angivelse (se https://lagen.nu/1962:700#K15P6S1). För att detta ska vara möjligt krävs dock att den som anmält haft kännedom om att den anmälde var oskyldig, samt att anmälan gjorts till behörig åklagare eller polismyndighet med syftet att få den anmälde dömd. Här kan alltså inte anmälningarna till socialtjänsten räknas in. *Obefogad angivelse* För obefogad angivelse kan man bli dömd om man inte insåg men hade skälig anledning anta, att den angivne var oskyldig. Även här måste anmälan ha lämnats till någon av ovan nämnda parter, samt syfta till att få den anmälde dömd. *Straffskalor* Förtal - böter Grovt Förtal - böter eller fängelse i högst två år Falsk angivelse - fängelse högst två år Falsk angivelse (ringa brott) - böter eller fängelse högst sex månader Obefogad angivelse - böter eller fängelse högst sex månader Vänligen,
Erik LindgrenRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Ärekränkning, 5 kap. BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo