Lawline svarar
Hej,
Jag tolkar din fråga såsom att du undrar vilken rätt din man (och dina syskons respektive) har till den lösa egendom som gemensamt införskaffats samt vad som räknas som lös egendom. Jag kommer således inte att behandla frågor om äganderätten till fastigheten.
Begreppet lös egendom definieras negativt - lös egendom är allt som inte är fast egendom. Därför måste frågan om vad som utgör fast egendom först besvaras. 1 kap. 1 § Jordabalken (JB) stadgar i princip att fast egendom är jord, indelad i fastigheter. Till fastigheter räknas också fastighetstillbehör, som t.ex. byggnader och träd. Regler om fastighetstillbehör finns i 2 kapitlet JB och bygger på två huvudsakliga principer, nämligen den om fysiskt samband och ägarsamband.
Föremålet ska dels ha ett fysiskt samband med fastigheten, dels tillhöra samma ägare. Att föremålet ska ha ett fysiskt samband med fastigheten innebär att det ska ha anbragts inom fastigheten på ett ändamålsenligt vis. Om föremålet inte är anbragt i marken, som t.ex. en båt, räknas det inte som fast egendom. Dessutom ska föremålet vara anbragt för stadigvarande bruk, vilket innebär att det aktuella föremålet ska brukas mer permanent på fastigheten. Tillfälligt anbragda eller uppförda byggnader utgör således inte fastighetstillbehör.
Vidare krävs det, som huvudregel, att föremålet ska ha tillförts av fastighetsägaren för att det ska anses utgöra fastighetstillbehör. Är det fråga om samäganderätt (till fastigheten) kan det ifrågasättas om det krävs att alla delägare ska äga föremålet för att det ska bli ett fastighetstillbehör. Om det endast är en av delägarna som äger föremålet kan det bli så att det inte blir ett fastighetstillbehör utan istället utgör lös egendom (jfr NJA 1985 s. 356, RH 1989:23, NJA 1982 s. 773). Ovanstående innebär att sådant som din make tillför fastigheten blir således normalt sett inte fastighetstillbehör, utan förblir lös egendom, såvida han inte anses ha överlåtit egendomen till dig och dina syskon. Föremålet kommer då "i samma ägares hand" (se 2 kap. 4 § 1 meningen JB).
Din fråga är, som ovan nämnt, hur den lösa egendomen räknas? Jag tolkar det som att du undrar vem som har rätt till den lösa egendomen. Avgörande för äganderättsfrågan är i princip vem som har tillskjutit medel för anskaffande av den aktuella egendomen. Den som har betalat för en viss egendom anses också vara ägare till densamma. Om flera personer har betalat anses egendomen innehas med samäganderätt (se 1 § Lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt (SamägL)). Samäganderätten kan avslutas och brytas upp om delägarna inte är ense om vård och skötsel av egendomen. För att samäganderätten ska bestå måste delägarna enas inbördes, annars ska samäganderättsförhållandet avslutas genom att varje delägare får ut sin andel i form av pengar (se 6 och 8 §§ SamägL). Det innebär att din make, och samtliga övriga som betalat den lösa egendomen, har lika rätt till medbestämmande m.m.
Jag hoppas att jag har förstått din fråga korrekt, trots att den är vitt formulerad. Om inte, får du gärna kontakta mig igen eller läsa vidare i de aktuella lagarna. JB finner du genom att klicka på följande länk: https://lagen.nu/1970:994 och SamägL genom att klicka på: https://lagen.nu/1904:48_s.1.
Vänliga hälsningar,
