FrågaOFFENTLIG RÄTTAllmänt om lagar och regler22/08/2012

Religionsfrihetens omfattning

Hej! I Regeringsformens andra kapitel fastställs att vi har religionsfrihet i sverige vilket ska ge oss "frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion." Säg att man t.ex är rastafarian och röker cannabis som del av sin religion och skulle bli tagen av polisen för detta, kan man då dömas för narkotikabrott? I regeringsformens 14:e kapitel kan man ju läsa att "Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. "

Lawline svarar

Hej, Rättigheterna i regeringsformen (RF), till skillnad från dess motsvarigheter i Europakonventionen, har traditionellt inte ansetts kunna åberopas av enskilda, utan snarare vara riktade till lagstiftaren. En viss förändring i detta hänseende kan ev. skönjas, även om denna går tämligen långsamt. Trots att religionsfriheten är en absolut rättighet i RF, d.v.s. den får inte inskränkas ens genom lag, är det mycket oklart vad som menas med religionsfrihet och vilken rätt 2:2 p. 6 RF egentligen skyddar. Viss ledning kan rimligtvis sökas från Europadomstolens praxis avseende tillämpningen av art. 9 i Europakonventionen. Enligt denna artikel får religionsfriheten endast inskränkas genom lag och om inskränkningarna i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri och rättigheter. Europadomstolen förefaller ha lagt ribban förhållandevis högt vad gäller när inskränkningar i religionsfriheten kan ha skett. I sin praxis har man godtagit sådana inskränkningar i religionsfriheten som t.ex. slöjförbud på universitet, hatiska uttalanden i TV-debatt och förbud mot religiöst innehåll mot radioreklam. Detta kan tolkas som att religionsfriheten förvisso är en viktig rättighet värd att skydda, men att den inte kan motivera att andra personer blir lidande till följd av utövandet av densamma. Den svenska narkotikalagstiftningen är ett tydligt politiskt ställningstagande mot droger och de skadeverkningar de medför. Ett lands lagstiftning mot narkotikainnehav och bruk skulle, med Europadomstolens resonemang, i allra högsta grad vara att betrakta som nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till såväl folkhälsa som ordning och skydd för andra personers fri- och rättigheter. Med detta sagt finns det ingen anledning att gå in på frågan om narkotikalagstiftningen skulle kunna sättas åsido av en svensk domstol eftersom ett sådant resonemang förefaller exceptionellt orimligt. Svaret på frågan blir alltså att religionsfriheten inte kan användas för att slippa undan från ett narkotikabrott. Vänligen,
Erik LindgrenRådgivare
Hittade du inte det du sökte?