Lawline svarar
Jag vill inledningsvis redogöra för grundförutsätttningarna för att ansvar för att förtal ska kunna aktualiseras. Förtal föreligger när någon uppsåtligen lämnar en uppgift till någon annan om någon annan och uppgiften är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § brottsbalken, härefter BrB). Typfallet av förtal är när någon lämnar en uppgift som innefattar en anklagelse om brott eller utpekar någon som klandervärd i sitt levnadssätt. Det kan vidare framhållas att det är irrelevant för straffansvaret om beskyllningen är sann eller inte. För förtalsansvar krävs inte heller att uppgiften bevisligen utsatt någon för andra människors missaktning- det är tillräckligt att uppgiften var ägnad att ha denna verkan. För att en uppgift ska vara straffbar ligger inneboende i kravet” att uppgiften ska ha lämnats till annan” , att det inte är tillräckligt att två personer sinsemellan samtalar om ett rykte som båda känner till om en annan person.
Utgångspunkten för kravet på att uppgiften ska vara av nedsättande beskaffenhet för en persons anseende är den sociala värderingen på hans ort och inom hans egen samhällsgrupp eller personkrets. Enligt svensk rätt är i princip en beskyllning om brott nästan alltid att anse som en uppgift av nedsättande beskaffenhet och en sådan uppgift kan inte heller anses vara blott ett värdeomdöme (NJA 1987 s.336). Beroende på uppgiftens spridning kan beskyllningar om alkoholmissbruk uppenbarligen i vissa situationer också aktualisera ansvar för förtal (http://www.justitiekanslern.se/). Rättsläget måste dock här betraktas som osäkert.
Sammanfattningsvis så är i vart fall under förutsättning att du kan bevisa det beskyllningen om stöld uppenbarligen en uppgift av nedsättande beskaffenhet. Då denna uppgift lämnats till annan med en i vart fall likgiltig inställning för effekten att uppgiften skulle utsätta dig för missaktning så är det sannolikt att ansvar för förtal aktualiseras. Vidare aktualiseras inte undantaget i 5 kap 1 § st.2 BrB eftersom det ej finns någon grund varför dessa beskyllningar skulle vara försvarliga. Problemet med denna sitaution är att det kan vara svårt att bevisa vem som har lämnat uppgiften och att uppgiften haft denna nedsättande beskaffenhet. Vidare bör det betonas att förtal är ett brott som går under enskilt åtal (5 kap 5 § BrB)). Detta innebär att du själv måste väcka åtal och driva hela processen inför domstol. Om du vill väcka åtal måste du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten där du beskriver hela händelsförloppet och anger vem som har gjort sig skyldig till förtal (och 47 kap 1,2 §§ rättegångsbalken) Vidare ska du ange den den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter, som erfordras för dess kännetecknande, samt det eller de lagrum, som äro tillämpliga och de bevis du vill åberopa och vad du vill styrka med varje särskilt bevis. Du bör också ange om du vill ha skadestånd och de omständigheter som du vill anföra till stöd för din skadeståndstalan.Stämningsansökan ska vara undertecknad av dig. För att kunna göra allt detta bör du ta hjälp av en professionell jurist.
