Makars egendom samt underhåll under betänketid

Question

Hej,

Sedan min fru tagit initiativ till separation, har vi sökt om äktenskapsskillnad. Vi har två minderåriga barn så betänketid löper sedan slutet av april. Min fru köpte sig en bostadsrätt. Den ena sonen bor växelvis medan den andra bor i princip enbart hos mamman. Jag har en betydligt högre lön än min fru. Hon har fast arbete. Vi är överens om att underhållsbidraget för den sonen som bor hos mamman är efter studiebidrag 3 600 kr inklusive standardtillägg. När jag tillämpar försäkringskassans beräkningsmodell står det klart att jag ska stå för någonstans mellan 2 500 och 3 000 kr av bidraget. Följdaktligen har min fru ett visst överskott. Min fru gör nu gällande att jag ska under betänketiden dela med mig av mitt överskott så att vi har samma överskott båda två. Min fråga är om detta är riktigt att - trots att hon kan försörja sig - hon ska ha del av mitt överskott under betänketid. Äktenskapet har varat i många år.

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

Regler om äktenskap samt upplösande av äktenskap återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB). I 6 kap ÄktB regleras underhåll mellan makar. Då ni fortfarande är gifta gäller underhållsskyldigheten i 6 kap 1-6 §§ ÄktB för er. Där regleras i 1 § att var och en av makarna efter sin förmåga ska bidra till det underhåll som krävs för att tillgodose deras personliga och gemensamma behov. I 2 § står det att om den ena maken har problem att tillgodose dessa behov ska den andre maken skjuta till de medel som behövs. Kan maken försörja sig själv ska dessa regler alltså inte bli aktuella.

Precis som du skriver tillgodoses detta behov vid särboende genom underhållsbidrag. För henne är det svårt att vinna en eventuell tvist i frågan då hon som du skriver kan försörja sig, men det är inte omöjligt. I slutänden kan det handla om vem som kan bevisa sin ståndpunkt och inte nödvändigtvis vem som har rätt.

Det rådet jag kan ge dig är att försöka diskutera detta utifrån de regler som finns och komma fram till en lösning. Att gå till domstol är förstås den yttersta lösningen på problemet men oftast inte varken en smidig eller billig sådan.

Lycka till!

Länk till ÄktB: https://lagen.nu/1987:230

Med vänlig hälsning,