Förtal och tjänstefel

FRÅGA
den 11 maj lämnade två delgivningsmän en delgivning om avstängning av strömmen- X inkasso hade skickat dom-får nu reda på av vittnen att dessa två delgivningsmän hade varit extremt obehagligha -dom hade frågat efter vägen tilo min bostad(då ade dom antytt att jag var kriminell och hade en firma som dom skulle passa sig för-dom frågade personerna(mina vänner som var på väg hem till mig faktiskt om i fall dom hade jobbat för mig-å undrade om dom ville sammarbeta-för att då "sätta"dit mig Detta är ju helt otroligt-min firma var inte ens reggad vid den tidpunketn dom har ju allvarligt skadat min firmas start-för att inte tala om att hag är nyinflyttad i området-satte ut annaons-fick inte ett enda jobb-tyckte det var mycket märklight-nu vet jag varför det finns vittne till detta samtal från delgivningsmännen så vad råder ni mig nu att göra? mvh
SVAR
Hej och tack för din fråga!

Utifrån din beskrivning gör jag följande bedömning.

För det första kan det ifrågasättas om delgivningsmännen gjort sig skyldiga till brottet förtal (5:1 brottsbalken, BrB). Brottet består i att någon 1) om en människa 2) till en annan människa 3) lämnar en uppgift 4) som är ägnad att utsätta den förtalade för andras missaktning. För ansvar krävs att brottet begåtts med uppsåt (1:2 BrB).

Av krav (rekvisit) 1 framgår att förtal måste riktas mot en människa. I Sverige kan man alltså inte förtala ett företag. I ditt fall verkar det dock som att företaget är litet och uppgifterna kan anses riktas mot dig personligen (jämför rättsfallet NJA 1950 s. 250). Detta krav verkar alltså uppfyllt.

Krav 2 betyder att uppgiften måste lämnas till någon annan än den förtalade, precis som skett i ditt fall. Om delgivningsmännen istället kränk dig direkt (dvs. utan att tala med någon annan) så skulle de gjort sig skyldiga till brottet förolämpning istället (se BrB 5:3).

Krav 3 innebär att det som lämnats måste varit en uppgift. En uppgift kännetecknas av att den kan vara sann eller falsk, det får alltså inte vara ett s.k. värdeomdöme (t.ex. att någon är ”tråkig”). I ditt fall utgör t.ex. anklagelsen om brott en uppgift.

Krav 4 innebär att uppgiften måste vara av nedsättande karaktär. Som exempel på en nedsättande uppgift anges i lagtexten anklagelse om brott. Enligt kommentaren till bestämmelsen ”måste en beskyllning om brott i regel anses vara nedsättande”, undantag görs dock för lindrigare brott t.ex. en lindrig trafikförseelse eller annan ordningsförseelse som alltså inte alltid anses som nedsättande. I ditt fall verkar dock även detta krav uppfyllt eftersom de anklagelser som riktas mot dig verkar allvarliga.

Även om dessa 4 krav är uppfyllda är det dock inte säkert att delgivningsmännen kan straffas. Det finns nämligen i 5:1 st. 2 BrB en undantagsgrund för att undvika ansvar.

Detta undantag kräver i detta fall att 1) det var försvarligt att lämna uppgiften _och_ att 2) uppgiften var sann eller annars att uppgiftslämnaren hade skäligen grund för den. Även sanna uppgifter kan alltså medföra ansvar för förtal om det inte var försvarligt att lämna dem.

För att bedöma om det var försvarligt att lämna uppgiften måste man göra en avvägning mellan det allmänna (samhällets) intresset av att uppgiften lämnas och ditt intresse av att uppgiften inte lämnas. Vad resultatet av denna avvägning skulle bli i en eventuell domstolsprocess är svårt för mig att avgöra eftersom jag inte har alla uppgifter om ditt fall. Något kan jag dock säga. Det kan i vissa situationer vara försvarligt och finnas skälig grund att lämna ut uppgifter om att någon är misstänkt för brott om allmänhetens intresse är tillräckligt starkt av att uppgiften lämnas ut. I allmänhet bör man dock inte acceptera anklagelser om brottslighet då misstankarna är svaga eller ogrundade eller då anklagelserna framförs på ett onödigt kränkande sätt (jfr liknande NJA 1987 s. 285 II).

Om delgivningsmännen gjort sig skyldiga till förtal kan du kräva skadestånd för den förmögenhetsskada som verkar drabbat dig (2:2 skadeståndslagen, SkL). Du kan även kräva kränkningsersättning enligt 2:3 SkL.

Om det skulle vara så att delgivningsmännen inte kan dömas för brottet förtal är det dock fortfarande möjligt att de kan dömas för brottet tjänstefel (20:1 BrB). Detta brott förutsätter att någon 1)vid myndighetsutövning 2)genom handling eller underlåtenhet 3)åsidosätter vad som gäller för uppgiften. För ansvar krävs att brottet begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet.

I ditt fall synes samtliga tre krav (rekvisit) vara uppfyllda. Enligt justitiekanslern utgör verkställande av delgivning myndighetsutövning (se JK Beslut 2006-10-23 Diarienr 4919-05-22). Det är även sannolikt att delgivningsmännen åsidosatt vad som gäller för uppgiften. I uppgiften att delge någon ett beslut ligger inte att sprida anklagelser om brottslighet!

Om du med framgång lyckas fälla delgivningsmännen för tjänstefel kan du kräva skadestånd för förmögenhetsskada enligt 2:2 SkL (även kränkningsersättning skulle kunna bli aktuell enligt 2:3 SkL). Du kan även kräva staten på skadestånd enligt 3:2 p.1 SkL för fel vid myndighetsutövning eftersom staten fortsatt är ansvarig trots att de delegerat (överlämnat) myndighetsutövningsuppgiften till ett privat organ, som i detta fall. Även kränkningsersättning från staten skulle då kunna bli aktuell enligt 3:2 p.2 SkL.

_Sammanfattningsvis_ kan sägas att är mycket sannolikt att delgivningsmännen gjort sig skyldiga till förtal, om inte undantagsgrunden i BrB 5:1 st. 2 kan skydda dem. Om delgivningsmännen lyckas undkomma ansvar för förtal är det fortsatt möjligt att de kan dömas för brottet tjänstefel.

Om delgivningsmännen döms för brott kan du kräva skadestånd för din förmögenhetsskada enligt 2:2 SkL. Även kränkningsersättning enligt 2:3 SkL blir då aktuell.

Oavsett om delgivningsmännen döms för brott eller inte kan du kräva staten på skadestånd för din förmögenhetsskada på grund av fel vid myndighetsutövning enligt 3:2 p.1 SkL. Även kränkningsersättning kan i så fall utkrävas enligt 3:2 p. 2 SkL.

Mvh Mattias

Brottsbalken finns på här
Skadeståndslagen finns på här

Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (1215)
2021-06-07 Får man kalla polisen för "byling"?
2021-06-03 Får arbetsgivare yppa personliga uppgifter till anhöriga om anställda?
2021-06-03 Förtal i bok och podcast?
2021-05-31 Preskriptionstiden för grovt förtal

Alla besvarade frågor (93062)