Misstänkt för brott efter försäljning av ogiltiga gymkort

Question

Hej,
Har några frågor om lagar och regler. Jag drar historien om vad som hänt innan jag ställer frågorna.
För ca ett år sen fick jag och min bror ett presentkort var värde 5000kr st av vår mamma på ett gym. Dessa köpte hon från genom en annons. Dock hade jag redan ett giltigt kort på detta gym och min bror tränar hellre på ett annat ställe som är närmare hem, så jag sålde dessa vidare på blocket för för 2 månader sen.
Han som köpte det första kortet gick in och kollade att presentkortet var giltigt i receptionen innan han betalade mig. Den andra mannen fick samma möjlighet, men han avstod och betalade direkt.
Nu har jag fått ett brev hem att jag är inkallad till förhör, misstänkt för stöld och bedrägeri.
Bedrägeri för att något/båda presentkorten var ogiltiga och stöld för att jag tidigare jobbat på detta gym i flera år och jag antar att dom misstänker att jag stulit dessa kort.
Saken är den att innan mamma betalade säljaren så gick hon själv med säljaren in på gymmets reception och frågade om korten var giltiga, och det var dom. Men uppenbarligen var dom alltså inte det. Hon har även kvittens på detta köp (handskrivet av säljaren).
Jag själv känner igen dessa presentkort eftersom jag tidigare jobbat där och dom såg äkta ut, så jag ifrågesatte inte det något mer.
Men nu är alltså jag misstänkt och kallad till förhör.

Mina frågor är;
1. Har jag gjort något brottsligt?
2. Har min mamma handlat i god tro?
3. Hur ska jag bevisa min oskuld?
4. Om jag blir dömd, vad blir mitt straff?

Mvh

Answer 1

Hej!

Jag kommer här att gå igenom dina frågor i tur och ordning.

Fråga 1:
Du har blivit kallad till förhör misstänkt för bedrägeri och stöld. För att du ska ha gjort sig skyldig till bedrägeri (9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB)) krävs att du uppsåtligen har vilselett personerna till att köpa korten. Dessutom ska köpet innebära ekonomisk vinning för dig, dvs. du har fått köpesumman, och motsvarande ekonomisk skada för köparna, dvs. de har betalat pengar för något som är ogiltigt och därför inte går att använda. Det krävs att du gjort detta med uppsåt (tex. vilja, avsikt, medvetet) att lura köparna och detta uppsåt måste bevisas av åklagaren. Alla dessa krav måste vara uppfyllda för att du ska ha gjort dig skyldig till bedrägeri, och alla krav måste bevisas av åklagaren för att du i domstol ska kunna fällas för bedrägeri.

Om kraven är uppfyllda eller inte är väldigt svårt för mig att svara på. Om jag bara ska utgå från vad du skriver i din fråga så har du inte vilselett köparna då även du trodde och hade kontrollerat att korten var äkta och giltiga. Det uppsåt som krävs för bedrägeri saknas.

För att du ska ha gjort dig skyldig till stöld (8 kap. 1 § BrB) krävs att du olovligen har tagit korten från gymmet med uppsåt att tillägna dig dem (tex. behålla dem som dina). Dessutom krävs att tagandet inneburit ekonomisk skada för gymmet som blivit av med korten. Även när det gäller stöld så måste åklagaren visa att alla krav är uppfyllda för att du ska kunna fällas för brottet.

Fråga 2:
Enligt 3 § lagen om godtrosförvärv av lösöre (GfvL) går det inte att godtrosförvärva stöldgods. Det betyder att även om din mamma köpt korten från säljaren i god tro om att säljaren var kortens rätta ägare så har hon ingen rätt till dem om korten i själva verket stulits från någon annan. Den "riktiga" ägaren anses fortfarande vara kortens ägare.

Däremot kan ansvar för brott (tex. häleriförseelse 9 kap. 7 § BrB) uteslutas om din mamma handlat i god tro. För detta krävs att hon varken har insett eller borde ha insett att den hon köpte korten av inte var dess rätte ägare. Med tanke på att din mamma tillsammans med säljaren har varit på gymmet och kontrollerat kortens äkthet bör hon anses ha varit i god tro.

Fråga 3:
Det är väldigt svårt att säga hur du ska bevisa att du är oskyldig, men uppgifter i polisförhör (eller i vittnesförhör om åtal väcks och det blir rättegång) från dem på gymmet som du, din mamma och en av dina köpare pratat med om kortens äkthet kan kanske tala för dig.

Rätten dömer varje bevis styrka och värde för sig. Och för att rätten ska kunna fälla någon som skyldig till brott måste bevisen för att personen är skyldig till brottet vara ställt utom rimligt tvivel. Åklagaren måste alltså ha mycket stark bevisning för att du har gjort dig skyldig till bedrägeri och/eller stöld för att du ska kunna fällas.

Fråga 4:
När det gäller straff och påföljder för brott så är tanken att fängelse ska undvikas så långt som möjligt. Utgångspunkten är därför att en tilltalad ska få annan påföljd än fängelse.

Villkorlig dom kan väljas om det saknas anledning att tro att den tilltalade kommer återfalla i brott (30 kap. 7 § BrB). Villkorlig dom förenas oftast med böter (30 kap. 8 § BrB).

Skyddstillsyn väljs om det finns anledning att tro att skyddstillsynen kan bidra till att den tilltalade inte begår fler brott (30 kap. 9 § BrB). Skyddstillsyn väljs därmed ofta om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Skyddstillsyn kan förenas med olika föreskrifter om det behövs för att skärpa straffet (28 kap. 5 § BrB).

Skulle rätten komma fram till att omständigheterna ändå talar för att fängelse ska väljas som påföljd, kan en villkorlig dom eller en skyddstillsyn då istället kombineras med samhällstjänst om den tilltalade samtycker till det och av rätten bedöms som lämplig för det.

Om villkorlig dom eller skyddstillsyn kombinerat med samhällstjänst ändå inte anses tillräckligt ingripande blir påföljden fängelse.

Som du kan läsa här är det alltså mycket att ta hänsyn till när rätten ska välja påföljd för ett visst brott, och det går därför inte att ge ett svar på vilken påföljd just du kommer få om du fälls för brottet/brotten. Jag hoppas att min redogörelse i alla fall har gett dig lite information och hjälp om vilka påföljder som kan bli aktuella i olika fall.

Även när det gäller fråga 1-3 är det väldigt svårt att säga hur det "kommer att bli", men jag hoppas som sagt att du känner att du fått information om det viktiga och vad som kan komma att få betydelse.

Länk till BrB: https://lagen.nu/1962:700

Med vänlig hälsning