Lawline svarar
Er historia låter väldigt olycklig men så här är det:
Åklagaren har helt rätt att misshandel faller under allmänt åtal och det är även hans plikt att åtala enligt Rättegångsbalken (RB) 20 kap. 6 §. Det finns brott som är så kallade angivelsebrott och för vilka åklagaren får väcka åtal först när målsäganden, det vill säga offret, anger brottet. Dock är inte misshandel ett sådant brott.
Inledningsvis måste påpekas att det i Sverige är en medborgerlig plikt för ett kallat vittne att vittna. Om du inte inställer dig vid förhandlingen när du ska vittna riskerar du att ådömas ett vite, vilket på sätt och vis kan jämföras med böter, enligt RB 36 kap. 7 §. Det kan även gå så långt att du i egenskap av vittne blir hämtad av polisen om du inte inställer dig.
Väl i rättegång kommer du tvingas att vittna under ed i enlighet med RB 36 kap. 11 §. När du vittnar ska du *absolut inte* ljuga eftersom detta i sådana fall utgör mened för vilket du kan dömas till fängelse för enligt Brottsbalken 15 kap. 1 §.
Så länge det är sant så finns det inget som hindrar dig från att säga att du var full och att du inte riktigt minns vad som hände eftersom det har gått väldigt lång tid sedan händelsen. Om det däremot är så att det du vittnar om avviker från det du sa till polisen direkt efter misshandeln kan protokollet från det sistnämnda vittnesförhöret användas i rättegången enligt RB 36 kap. 2 st. Det kan även ske om du inte vill yttra dig. Således är chansen liten att du kan hjälpa den misshandlande parten genom att avvika från det du tidigare sagt alternativt inte svara alls.
Det finns emellertid ett litet hopp. Åklagaren måste visa att den misshandlande parten är skyldig utom all rimlig tvivel vilket är ett ganska högt krav. Är ditt vittnesmål det enda och detta inte är särskilt exakt finns det möjligtvis en chans att kravet på utom rimlig tvivel inte kan uppfyllas.
Bästa hälsningar
//Johan Wahlbom
