FrågaOFFENTLIG RÄTTÖvrigt16/11/2005

Avslag på ansökan om vapeninnehav

Hej jag undrar om denna text nedan kan vara lämplig att skicka in till Polismyndigheten med anledning av ett avslag som jag fått på min ansökan om licens för ett enhandsvapen av flerskottsmodell kal. 22. Tacksam för svar. Jag vill med hänvisning till 2 kap 5 § vapenförordningen (1996:70) överklaga det beslut som polismyndigheten har fattat i min ansökan om att inneha en flerskotts enhands revolver kal. 22 . Ni har i beslutet inhämtat yttrande från Rikspolisstyrelsen i enlighet med 2 kap 5a § vapenförordningen (1996:70) vilket är felaktigt, skälet till licens ansökan skall vara i enlighet med 2 kap 5 § vapenförordningen (1996:70). Jag skall bedriva yrkesmässig viltköttproduktion i mina 2 vilthägn, viltvård, jakt och fällfångst på mina 138,9 ha stora skogsfastighet och jag anser och kräver därför att det är en nödvändighet att få inneha ett skjutvapen av nämnda modell. Skälet till detta har jag redogjort för tidigare i skrivelser och bilagor men uppdaterar detta ännu en gång. Jag har på min fastighet 2 st vilthägn, ett för vildsvin och ett för kronhjortar. Pga att djuren skall utfodras dagligen så kommer det att locka till sig en hel del räv. Dessa har jag en förhoppning om att fånga i olika rävfällor som är utplacerade på fastigheten, och då det är av yttersta vikt att djuret kan avlivas på ett smidigt sätt så är en finkalibrig revolver det bästa alternativet. Jag tar tillvara på skinnen efter rävarna och vill ha så lite skada på dessa som möjligt. Man kan ju tänka sig vad som händer om man skulle använda älgstudsaren eller hagelgeväret för att skjuta i fällorna, det finns stor risk för farliga rikoschetter och så kan fällorna skadas allvarligt. Även knallen från grövre kalibrar kan verka störande för grannar i byn då vildsvinshägnet ligger i närheten av bebyggelse. Vid avlivnigen av vildsvinen så är den överlägset bästa metoden att använda en finkalibrig revolver, djuren är ej så tama att man kan komma riktigt nära dessa för att kunna använda en slaktmask el. dyl. utan de kommer att fösas in i en speciell fålla där man kan gå omkring och skjuta djuren i pannan på nån meters avstånd och därefter sticka dem i halsen för att avbloda dem. Därigenom erhåller man ett kött av hög kvalitet från djur som ej är stressade vid avlivnings tillfället och en god och säker arbetsmiljö för mig själv och för min omgivning. I hjorthägnet kommer det att främst bedrivas smygjakt med klass 1 vapen, jag kommer där att agera jaktguide för mina jaktgästerna och se till att djuren skjuts om det är möjligt med halsskott för att minimera köttförstöringen, vid ev. avfångstskott så är det återigen lämpligt att använda sig av en finkalibrig revolver där jag själv utför det. I hjorthägnet finns det även där rävfällor därför att en nyfödd hjortkalv är ett lätt byte för en fullvuxen räv, och jag måste därför hålla efter rävstammen för att trygga återväxten av hjortkalvarna i min näring. Jag har varit på studiebesök i ett flertal vilthägn, i länet och utanför, och även deltagit i jakt och avlivning av vildsvin i hägn där ägaren och hägninnehavaren har använt sig av en revolver kaliber 22 som han har sökt och fått tillstånd beviljat på liknande grunder som jag här har redovisat, så jag vet att min ansökan på intet vis är unik och att tillstånd har medgivits förut. Jag har även jägarexamen och är en van jägare och god skytt, jag har fullgjort värnplikten på I5 i Östersund och har fått lära mig att hantera skjutvapen. Jag är även medlem i Kyrkås skytteförening. Jag anser att jag har synerliga skäl och att jag har godtagbara ändamål i enlighet med av vad som krävs i 2 kap 4 § och 6 § vapenlagen (1996:67) och 2 kap 5 § vapenförordningen (1996:70) för att få ett tillstånd. Det är en nödvändighet för att jag skall kunna bedriva min näringverksamhet på ett tryggt, säkert och effektivt sätt. Ett vapen av denna klena kaliber som detta är frågan om tycker jag inte ska vara något problem att få en tidsbegränsad licens på då det kommer att handla om endast jakt och avlivning av fällfångat vilt som detta vapen en gång i tiden tillverkades för. Kan ej detta räknas som godtagbara skäl och ändamål för ansökan om att inneha nämnda vapen så vet jag ej vad som i såfall kan räknas dit, därför så är det bra att få ärendet prövad i en högre instans.

Lawline svarar

Hej! Du har angett de grunder till varför du anser att din ansökan bör godkännas. Du har även undersökt och underbyggt ditt resonemang. Denna text torde vara lämplig att skicka till polisenmyndigheten.
Ann Rask SamuelssonRådgivare