Lawline svarar
Hej,
I ärvdabalken (ÄB) återfinns bestämmelser om vem som har rätt att ärva av en avliden släkting. I första hand är det alltid den avlidnes barn som har rätt att ärva (enligt 2 kap. 1 § ÄB). Finns inga barn, som i det här fallet, blir det istället den avlidnes föräldrar som ärver (2 kap. 2 § ÄB). Finns inte heller några föräldrar kvar blir det den avlidnes syskon som får ärva och har även syskonen gått bort ärver deras barn. Att den avlidne efterlämnar en make har dock inverkan på övriga släktingars arvsrätt.
Enligt 3 kap. 1 § ÄB ska hela kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Således har varken din fasters syster eller barnet till den avlidne brodern rätt att ärva vid din fasters bortgång. De har dock rätt till efterarv, vid den efterlevande makes bortgång.
3 kap. 2 § ÄB föreskriver nämligen att – vid den efterlevande makens död – har barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn till den först avlidna maken rätt till hälften av den efterlevande makens bo. De arvsberättigade släktingarna, som finns kvar på din fasters sida vid den efterlevande makens död, får då ärva hälften av dennes kvarlåtenskap – oavsett om kvarlåtenskapen ökat eller minskat med tiden efter din fasters död.
Ärvdabalken hittar du här: https://lagen.nu/1958:637
Med vänlig hälsning
Elin Sjörén
