Arvsrätt för särkullbarn och gemensamma barn

Hej! Om särkullbarn väntar med sitt arv liksom gemensamma barn tills båda makarna gått bort undrar jag hur arvet beräknas då? Säg att A är gift med B och de har ett gemensamt barn C. A har också ett barn sedan tidigare D. Om A dör och D väntar med arvet som är ex. 5000kr då för D. När sen B dör får D de 5000kr då oavsett värdeökning eller värdeminskning av arvet? Eller hur delas då arvet mellan C och D. Ärver de lika eller ärver C från både A och B, och D bara från A ( om 10 000 kr då finns, är 5000 arv från A och 5000 arv från B? får C dela på As arv med D = 2500kr/var och C får ensam Bs del på 5000kr? Alltså 2500 till D och 7500 till C. Eller får D de 5000kr som räknades ut när A dog? Och vad får C då i så fall? Oj, så krångligt!! Hur räkas detta? Behövs testamente?

Lawline svarar

Hej! Om ett särskullbarn väntar på sitt arv, så ska barnet få ut sin del efter sin förälder som ett efterarv när den efterlevande avlider. Det gemensamma barnet får alltid ut sitt arv när båda sina föräldrar har gått bort. Det här står i 3 kapitlet 2, 3 och 4 paragraferna i ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). När man räknar ut arv, kan vi använda ditt exempel. När A dör så görs en bodelning och all egendom som A och B har delas upp mellan dem. Eftersom A har två barn så delas A:s egendom på två och hälften ärver C och hälften D, alltså de två barnen. C får inte ut sitt arv förrän B också dör och då ärver C allt som B har, om inte B har något annat barn och den del som kommer ifrån A. D kan som sagt antingen ta ut sitt arv eller vänta tills B också dör. Det arv som man får ut är ett efterarv och den delen är en procentsats av den del som B fick ärva av A. För när A dör så ärver B, A:s egendom med fri förfoganderätt, att B inte får testamentera bort egendomen men använda den på vilket sätt denne vill. Hur man räknar ut det hela är att vid bodelningen som görs när A dör så tar man A:s del genom allt det som B har, exempelvis om B får ärva 100 000 kr av A och B har 900 000 kr så blir efterarvet 1/10. När B dör så görs en bodelning och den delen som är efterarv, exempelvis 1/10 är efterarvet som C och D delar på. Exempelvis om det finns 500 000 kr när B dör så är efterarvet 500 000/10 = 50 000 kr och det blir då 25 000 kr var till C och D. Sedan ärver C den resterande delen av B:s egendom alltså 500 000 – 50 000 = 450 000 kr. Alltså skulle D få 25 000 kr och C få 475 000 kr. Vad det gäller värdeökning och värdeminskning så beaktas den inte direkt eftersom efterarvet är en del i boet. Dock så kan B blir ersättningsskyldig om denne exempelvis ger bort egendom så att efterarvet blir mycket mindre. I B:s egendom, alltså de 500 000 kr ska det inte inkluderas egendom som B har ärvt, fått genom testamente, arbetat ihop eller fått i gåva efter att A har avlidigt. Till det här så behövs det inget testamente så länge som A och B inte vill att det här ska hända. Med ett testamente kan man ändra arvsrätten till barnen och att B ska ärva med fri äganderätt och då har B rätt att göra vad denne vill med egendomen. Det enda som inte går att göra med ett testamente är att göra någon helt arvslös för arvingarna har rätt till sin laglott som är hälften av arvslotten, vilket i det här fallet för D skulle bli 12 500 kr. Med vänlig hälsning
Louise ModinRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”