Lawline svarar
Hej,
Enligt 2 kap 6 § Regeringsformen (1974.152) (RF) är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållande. Detta är en grundlagsstadgad rättighet som tillkommer alla. Denna bestämmelse träffar inte åtgärder som en enskild vidtar i förhållande till annan enskild.
Om grannen agerar i form av enskild gäller alltså inte rättighetsskyddet. Om personen i fråga istället agerar i form av myndighetsperson kan skyddet i 2:6 § RF aktualiseras.
Den grundlagsstadgade rättigheten kan emellertid begränsas, om begränsningen har stöd i lag. I Polislagen (1984:387) stadgas en polismans befogenheter. Enligt Polislagens 2 § föreskrivs att polisens uppgifter bl.a. är att bedriva spaning i fråga om brott som hör under allmänt åtal.
Enligt din beskrivning verkar polismannen ha gjort detta utanför tjänsten. Av Polisförordningen (1998:1558) följer att även när en polisman är ledig är de skyldiga att självmant ingripa för att bl.a. trygga den allmänna ordningen.
Sammanfattningsvis kan sägas att en polisman har långtgående befogenhet att agera och i vissa fall kan också en rättighetsinskränkning godtas. Det är utifrån uppgifterna svårt att avgöra huruvida grannen agerat felaktigt eller inte. Därför kommer jag att stanna här vad avser den delen.
Du skriver vidare i din fråga att informationsspridningen inneburit en allvarlig kränkning av personen. Enligt 5 kap 1 § Brottsbalken (1962:700) (BrB) kan den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denna för andras missaktning dömas för förtal. För att förtal ska kunna aktualiseras krävs att det är en uppgift, och inte bara ett värdeomdöme, som har lämnats. Uppgiften som lämnas ska också vara av nedsättande beskaffenhet.