Efterarvsrätt då efterlevande make har avstått från viss andel av arvet

Question

Behöver hjälp med ett problem gällande arv. Min pappas faster har nyligen avlidit(2011-01). Fasterns man avled år 1994. Deras gemensamma dotter dog år 1998. Ingen bodelning gjordes i juridisk mening då mannen dog, men dottern fick en del pengar genom arvsavstående från modern. Fasterns sex syskon är döda sedan tidigare.
Kvar att ärva är syskonbarnen d.v.s. min far och hans kusiner. Så långt inga problem. Men det har visat sig att fasterns man hade ett halvsyskon, också avliden. Begravningsbyrån hävdar att halvsyskonets barn har rätt till en del av arvet. Stämmer det, och i så fall hur stor del? Ska pengarna dottern fick vid fasterns mans bortgång räknas bort på något sätt?

Answer 1

Hej!

Rätten till arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) ( https://lagen.nu/1958:637 ).

Då din fars fasters man avled 1994, tillföll kvarlåtenskapen efter honom din fars faster. Eftersom de var gifta hade hon rätt till hans kvarlåtenskap, enligt 3 kap. 1 § ÄB. När arvet nu ska fördelas efter din fars faster, har fasterns mans halvsyskonbarn en efterarvsrätt, till arvet efter din fars fasters man, enligt 3 kap. 2 § ÄB. Denna efterarvsrätt förverkligas enligt huvudregeln genom att hälften av kvarlåtenskapen efter din fars faster ska tillfalla halvsyskonbarnen, se 3 kap. 2 § ÄB. Undantag finns dock från denna huvudregel, om egendomsförhållandena såg annorlunda ut efter fasterns mans död. Utgjorde arvet efter hennes make en större eller mindre kvot, än hälften av fasterns egendom efter makens död, har hans halvsyskonbarn nu rätt att ärva den kvoten av fasterns kvarlåtenskap. Detta betyder att när kvoten bestäms ska hänsyn tas till den del av arvet som fastern avstod från, till förmån för dottern.

Ex: Låt säga att din fars faster vid tiden för hennes makes död, hade egendom till ett värde av 1 miljon kr. Kvarlåtenskapen efter hennes make var även den värd 1 miljon kr. Från arvet efter hennes make avstod fastern från 500 000 kr, till förmån för deras dotter. D.v.s. efter detta hade fastern en total förmögenhet om 1,5 miljoner kr, varav en tredjedel av förmögenheten (500 000 kr.) utgjordes av hennes arv efter sin make. Låt säga att när arvet nu ska fördelas efter fastern uppgår hennes förmögenhet till 3 miljoner kr. halvsyskonbarnen har då rätt till en tredjedel (d.v.s. en miljon) i efterarv efter fasterns man, och din far och hans kusiner kommer att dela på resten av kvarlåtenskapen efter deras faster.

Kvotdelarna kan även i undantagssituationer påverkas av händelser som har skett mellan fasterns mans död och fasterns död. Har din fars faster, genom att t ex skänka bort egendom till sina syskonbarn, väsentligt minskat sin egendom, ska hennes arvingars (din far och hans kusiners) kvotdel minskas och fasterns mans halvsyskonbarns kvotdel ökas, se 3 kap. 3 § ÄB. Har boet istället sedan fasterns man avled 1994, genom arv, gåva, testamente eller genom fasterns eget förvärvsarbete ökat i värde, ska denna värdeökningen tillfalla hennes arvingar (din far och hans kusiner) och inte efterarvingarna (fasterns mans halvsyskonbarn), se 3 kap. 4 § ÄB.

Den kvotdel av fasterns kvarlåtenskap som inte utgör halvsyskonbarnens efterarv, tillfaller din far och hans kusiner, enligt 2 kap. 2 § ÄB.

Med vänliga hälsningar