Lawline svarar
Hej,
Bestämmelserna om skuldebrev hittar man i Lagen om skuldebrev (SkbrL). Där skiljer man mellan enkla och löpande skuldebrev. Det framgår inte vilket av dem du har tecknat under.
Ett enkelt skuldebrev är ett skriftligt bevis om att brevets borgenären (frimärkessamlings säljare) har en fordring gentemot dig. Ett enkelt skuldebrev utformas ungefär på föjlande sätt: "Jag, X, förpliktar mig att betala 1000 kr till Y senast den 25 maj." Jämför med bestämmelsen i 3 kap 26 §, ställt till "viss man". Ett enkelt skuldebrev är inte tänkt att omsättas utan som sagt är det vanligtvis bara ett bevismedel för en fordring. Därför gäller att någon som förvärvar ett enkelt skuldebrev "inte har bättre rätt än den som överlåter det", se 3 kap 27 §:https://lagen.nu/1936:81#P27S1
Det betyder att om det i ditt fall handlar om ett enkelt skuldebrev, kan du invända till den som har förvärvat det att du inte har fått frimärkessamlingen och inte är skyldig att betala.
Om det handlar om ett löpande skuldebrev däremot, gäller att du inte kan invända att du inte har fått frimärkessamlingen för att skuldebrevet i detta fall är bärare av en självständig rätt, oavsett om du har fått din prestation eller inte är du skyldig att betala till innehavaren av skuldebrevet (om han är i god tro), det framgår av 2 kap. 15 §: https://lagen.nu/1936:81#P15S1 (i ditt fall "att betingat vederlag ej tillgodokommit gäldenären).
Exempel på ett löpande skuldebrev:
"Jag, X, förpliktar mig att betala 1000 kr till innehavaren av detta skuldebrev" (innehavarskuldebrev) eller
"Jag, X, förpliktar mig att betala 1000 kr till Y eller order." (orderskuldebrev)
Se bestämmelsen i 2 kap. 11 §: https://lagen.nu/1936:81#P11S1
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma!
Med vänliga hälsningar