Lawline svarar
Hej,
Inledningsvis påminns om att det enligt huvudregeln är förlorande part som står för rättegångskostnaderna i målet, se 18 kap 1 § rättegångsbalken. Det är mot denna bakgrund viktigt att Du vid Ditt yrkande om ersättning specificerar Dina kostnadsanspråk i görligaste mån. Domstolen skall nämligen, när kostnadsfrågan slutligen skall avgöras, kunna göra en skälighetsbedömning utifrån det Du anfört.
Yrkande om ersättning för rättegångskostnader måste framställas innan målets handläggning avslutas, se 18 kap 14 § rättegångsbalken. I det fall det i Ditt mål kommer hållas huvudförhandling är det tidpunkten för huvudförhandlingens avslutande som är avgörande. I annat fall är det expedieringstidpunkten som innebär att handläggningen avslutas. Trots att denna deadline missas eller att yrkande ö.h.t. inte framförs, kvarstår emellertid rätten till ränta.
Slutligen skall nämnas att det är domstolen som ansvarar för att kostnadsreglerna i rättegångsbalken får en riktig tillämpning. Förutom den skälighetsbedömning som jag nämnde inledningsvis skall domstolen bl.a. ta ställning till om någon av parterna visat försumlighet etc. och om detta i så fall skall påverka kostnadsfördelningen. Men viktigt att poängtera är att domstolens agerande härvid är begränsat av att kostnadsersättning bara får utdömas på parts yrkande och därtill att domstolen inte får döma ut högre belopp än vad som yrkats. Även om det är domstolen som i viss mån avgör hur mycket Du, om Du vinner målet, får ut i ersättning för Dina kostnader, är det således till stor del upp till Dig att se till att förutsättningarna finns för utdömande av ett enligt Dig skäligt belopp.
Vänligen,
