Lawline svarar
Hej och tack för din fråga.
Du skriver att det inte finns några andra arvingar än ni, men jag är osäker på om du därmed menar att er morbror inte heller är gift. Om den avlidne är gift, ärver den efterlevande makan kvarlåtenskapen och innehar denna under resten av sin egen livstid, 3:1 Ärvdabalken. Detta kallas att ärva med försteg. När efterlevande make sedan dör, har arvingarna till den först avlidne rätt till en andel i det totala dödsboet.
Övriga arvingar indelas i tre s.k. arvsklasser. Bestämmelserna om detta finns i 2 kap. Ärvdabalken. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes avkomlingar. Om sådana finns ärver dessa hela kvarlåtenskapen. Om det inte finns några avkomlingar, går arvet till den s.k. andra arvsklassen. Denna består av den avlidnes föräldrageneration och deras avkomlingar.
Eftersom din mor och din morbror har en gemensam förälder ingår din mor (och du och din syster) i andra arvsklassen. Ni kan alltså ärva honom, och om det inte finns några andra arvingar i första eller andra arvsklassen ärver ni allt. Se 2:2 Ärvdabalken:
_*2 §* Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet.
Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet.
Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder. *Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet.* I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar. Lag (2005:435)._
Laglotten omfattar bara medlemmar i första arvsklassen, dvs. den avlidnes barn och deras avkomlingar. Detta framgår av 7:1 Ärvdabalken. Du och din syster har alltså inte rätt till någon laglott efter din morbror. Det innebär att om det finns ett testamente med annan förmånstagare går ni miste om den egendom som testamentet avser.
Som utgångspunkt får man alltid lov att ge bort sin egen egendom, även om det leder till att arvingar missgynnas. Det enda undantaget är då den avlidne har en efterlevande maka. Som jag beskrev ovan ärver efterlevande make då med försteg, och övriga arvingar till den avlidne får vänta på sin del av arvet. I den situationen finns speciella skyddsregler för den först avlidnes arvingar.
En efterlevande maka får inte testamentera bort egendom som den avlidnes arvingar har rätt till genom efterarv, 3:2 1st. ÄB.
Efterlevande maka får inte heller förstöra efterarvingarnas möjlighet till arv genom att ge bort stora belopp, 3:3 ÄB. Om så sker kan arvingarna kompenseras, antingen genom en större del i det återstående dödsboet eller genom att gåvan återförs.
Dessa regler hindrar alltså inte att er morbror under sin livstid ger bort egendom som ni annars skulle ha ärvt, och är er morbror ogift är de här reglerna överhuvudtaget inte aktuella. Jag valde ändå att behandla dem för att vara på den säkra sidan.
Återkom gärna om du undrar något mer. Nedan finns en länk till Ärvdabalken:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19580637.htm
Vänligen,
