Våld mot tjänsteman och ordningsvakters laga befogenhet

Question

Hej!
En tidigare ostraffad 21-årig släkting inbjöds att delta i en efterfest på ett hotell. Många närvarande. Alkoholservering skedde och han var inte nykter.
Ungefär kl 03 fick han uppmaning av en ordningsvakt att flytta på sig av något skäl. Han kanske protesterade verbalt; han var i alla fall inte snabb att lyda uppmaningen.
Då grep vakten tag i underlivet på honom och höll kvar taget. I överraskningen knuffade han vakten så att han släppte och därpå talade han i förmodligen ganska nedsättande ordalag om vad han tyckte om skamgreppet. Mycket snart kom två vakter till och de tre vakterna belade honom med handfängsel och förde honom till ett avskilt rum, där han lades på golvet med ett knä i nacken. Hans huvud dunkades mot golvet. Polis tillkallades och förde honom till en fyllecell där han tillbringade resten av natten.
Han har fått en sårskada på hö kind, smärre sår i hårbotten, litet blåmärke på näsan, stort blåmärke på hö armbåge, skavskador runt särskilt hö, men också vä handled efter handfängsel. Några dagar efter det inträffade kvarstår känselrubbning i hö tumme och huvudvärk.
Han fick sedan veta att han anmälts för våld mot tjänsteman. Två av hans kamrater som såg mycket av det som hände har gjort anmälan om misshandel från vakternas sida. Han själv har också anmält vakterna och även läkarundersökts för rättsintyg.

Nu till frågorna:
1 Enligt egen utsago har han endast gjort sig skyldig till den enda knuffen -är den tillräcklig för att det ska rubriceras som våld mot tjänsteman? Eller räcker det med "verbalt våld"?
2 Hur sannolikt är det att vakterna kan fälllas för misshandel? Vittnen har sett honom föras in i rummet i handfängsel av tre vakter och sett honom föras ut därifrån blodig i ansiktet.
3 Är vakternas handlande förenligt med 8§ Lag (1980:578) om ordningsvakter där det står att man inte får använda strängare medel än förhållandena kräver? När han var belagd med handfängsel hade vakterna utan egen risk kunnat avstå den följande misshandeln. Kräver förhållandena någonsin att en vakt som första handgripliga åtgärd griper tag i underlivet på någon de avser tillrättavisa??
Som part i målet får man nästan misstanke att skamgreppet var en avsiktlig provokation för att handgemäng skulle uppstå och man skulle få tillfälle att "sätta dit" honom.
4 Övriga kommentarer?

Answer 1

Hej,

Jag skall nedan försöka besvara frågorna i den ordning du har ställt dem.

1. Vad utgör våld mot tjänsteman?

Brottet våld mot tjänsteman återfinns i BrB 17:1. Den brottsliga gärningen består i våld eller hot därom mot tjänstemannens person. Våldet skall i princip vara av sådan art att personen därigenom utsätts för misshandel. I lagkommentaren anförs, att enbart tränga undan en tjänsteman eller att rycka någonting ifrån honom för att förhindra en åtgärd typiskt sätt inte utgör våld i paragrafens mening. Dock kan NJA 1992 s 528 nämnas från tidigare praxis. I det fallet dömdes en person som fattat tag i en parkeringsvakts överarmar och därefter knuffat denne ifrån sig till ringa våld mot tjänsteman jämlikt BrB 17:1. Parkeringsvakten visade inga yttre symptom på skador men hade enligt läkarintyg fått ringa muskelbristningar vilket ansågs tillräckligt, även om det samtidigt påpekades att våldet var av mindre allvarlig art. En knuff kan alltså vara tillräckligt våld beroende på omständigheten.

”Verbalt våld” som du uttrycker det kan vara tillräckligt för ansvar då även hot om våld är straffbelagt enligt brottsbeskrivningen. Det innebär inte att vilken nedsättande kommentarer eller förolämpning som helst omfattas. Hotet skall bestå i hot om just våld och vara av sådan art att det är ägnat att framkalla allvarliga farhågor att hotet skall verkställas.

Hur det förhåller sig med din släktings agerande är svårt att säga utan ett grundligt bedömningsunderlag. Vad avser det han sade verkar det på din beskrivning mest ha varit förolämpningar snarare än hot om våld. Vad avser knuffen är det mer oklart men på din beskrivning verkar den ha varit just en knuff för att enbart tränga undan vakten.

Vidare föreligger en väsentlig skillnad i detta fall jämfört med ovan nämnda rättsfall med parkeringsvakten. Knuffen här föranleddes av vaktens s.k. skamgrepp. Även om knuffen skulle bedömas vara tillräcklig för att uppfylla brottsbeskrivningen i 17:1 måste den beaktas i sitt sammanhang. Inom straffrätten kan en straffbelagd gärning nämligen vara tillåten därför att en undantagsregel som gör den berättigad är för handen. Aktuellt att beakta i din kamrats fall är närmast BrB 24:1 http://www.lagen.nu/1962:700#K24 som stadgar att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Därefter görs en uttömmande uppräkning av situationerna när nödvärn är tillåtet. Här är p. 1 aktuell som stadgar att rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Avgörande för om din väns agerande kan anses som tillåtet jämlikt nödvärnssparagrafen är således inledningsvis om vaktens skamgrepp var brottsligt vilket leder in på nummer 2 & 3 i din fråga.

2 & 3. Kan vakterna fällas för misshandel?

Brottet misshandel återfinns i BrB 3:5. Bedömt utifrån de skador och den smärta som du beskriver att din kamrat åsamkats är brottsbeskrivningen tveklöst tillämplig. För att ansvar skall aktualiseras måste emellertid vakternas agerande ställas mot de befogenheter de har i positionen som ordningsvakter. Som ovan anförts kan en gärning som i normala fall är straffbelagd vara tillåten därför att en undantagsregel gör den berättigad. Det är uppenbart att inskränkningar av detta slag måste göras i det straffbelagda området för att polis och ordningsvakter m.fl. skall kunna fullgöra sina tjänsteåligganden. Vakternas agerande måste alltså ställas mot vad de med laga befogenhet har rätt att göra. Av den anledningen kommer din fråga nummer 3 om vad som är förenligt med ordningslagen in redan här.

I PolisL 29 § st. 3 framgår att PolisL 10 § st 1. p 2 samt st. 2 gäller även för ordningsvakter. Det senare lagrummet fastslår ordningsvakters laga befogenhet att använda våld i däri angivna situationer. Vidare fastslås också att en försvarlighets och behovsprövning alltid måste göras, som kan sägas vara ett utslag av den proportionalitetsprincip som fastslås i 8 § i lag (1980:578) om ordningsvakter. Kort förklarat innebär detta att våld aldrig får användas om mindre ingripande medel är tillräckliga. Även om våld är nödvändigt för att genomföra en tjänsteåtgärd så innebär det ju inte att det alltid är försvarligt. Genom hela tjänsteåtgärdens händelseförlopp måste alltid beaktas att inte mer våld används än vad som framstår som godtagbart.

Av din beskrivning framstår redan skamgreppet som en våldsanvändning som klart går utöver ordningsvaktens laga befogenhet. Att vidare belägga din kamrat med fängsel, och därefter föra bort honom med hjälp av ytterligare vakter och placera ett knä i nacken på honom framstår som än mer oförsvarligt. Sammanfattningsvis framstår deras agerande alltså som rättsstridigt. Om så skulle bedömas vara fallet innebär det samtidigt att din släktings knuff mycket väl kan komma att anses som tillåten jämlikt nödvärnsparagrafen, om den överhuvud bedöms utgöra sådant våld som avses i BrB 17:1.

4. Övriga kommentarer

I redogörelsen ovan har jag enbart fokuserat på gärningssidan av brottsbegreppet och givit en något förenklad bild. Jag har medvetet valt att utelämna uppsåtsfrågor vid bedömningen då detta inte låter sig göras med så lite underlag. Det bör dock nämnas att det är något som kan komplicera och förändra bilden jag givit. Hur sannolikt det är för endera utfallet i en domstol vill jag eller kan jag därför inte svara på, än mindre med bara den ena sidan av historien. Jag hoppas ändå att svaret är till hjälp och ger lite riktlinjer för hur bedömningen kan komma att bli.

Vänligen,