Lawline svarar
Hej,
Du frågar om två olika sorters skuldebrev som aktualiserar lite olika regler.
1.
Om vi börjar med situation där skuldebrevet är utfärdat till _bank Y eller order_ så rör det sig om ett s.k. löpande skuldebrev, vilket definieras i L (1936:81) om skuldebrev (SkbrL) 11 §, https://lagen.nu/1936:81#P11S1. Med ett orderskuldebrev menas att en viss borgenär är angiven som betalningsmottagare och att denna i sin tur kan peka ut en ny borgenär. SkbrL utgår från att löpande skuldebrev lätt ska omsättas, vilket innebär att de även kan förvärvas i god tro. Om överlåtaren av skuldebrevet kan visa skriftliga överlåtelser från den ursprungliga borgenären, fram till honom själv, kan förvärvaren lugnt utgå från att innehavaren har rätt att överlåta skuldebrevet, vilket framgår av 13 § 2 st. SkbrL, https://lagen.nu/1936:81#P13S2. Förvärvaren är dock inte skyldig att pröva huruvida tidigare överlåtelser är giltiga eller inte, vilket framgår av 14 § 2st SkbrL, https://lagen.nu/1936:81#P14S2.
Av din fråga framgår inte om tjuven visat upp en (falsk) kedja av överlåtelser, enklast genom en överlåtelsehandling till sig själv från banken, eller inte. Om tjuven inte gjort det är det inte fråga om ett godtrosförvärv eftersom förvärvaren (Z) då borde ha reflekterat över hur tjuven fått tillgång till skuldebrevet. Inga krav kan då göras gällande mot gäldenären (X). Om vi å andra sidan ponerar att tjuven förfalskat en sådan överlåtelsehandling till sig själv, förutsatt att den inte är uppenbart förfalskad, har Z i så fall gjort ett godtrosförvärv och skuldebrevet blir gällande mot X i enlighet med 35 § Avtalslagen, https://lagen.nu/1915:218#P35S1.
Men gäldenären står inte helt utan skydd vid ett godtrosförvärv, i SkbrL gör man skillnad mellan exstingibla och bestående invändningar dvs. invändningar som X inte kan göra gällande mot den nya borgenären och invändningar som X med framgång kan göra gällande mot den nya borgenären. Av de bestående invändningarna bli 16 § SkbrL, https://lagen.nu/1936:81#P16S1, intressant då den rör avbetalningar som bestämts i skuldebrevet. Eftersom X skulle betala 30 000 kr den 1/3, så har förvärvaren att räkna med att sådan betalning gjorts enligt överenskommelsen, även om Z kan kräva att X styrker den erlagda betalningen med ett kvitto. Men de 10 000 kr som X har betalat på anfordran omfattas inte av delbetalningsplanen på skuldebrevet och en sådan betalning som skett före överlåtelsen till Z, till en tidigare borgenär (Y), kan inte göras gällande mot en borgenär som förvärvat skuldebrevet i god tro. Att X kan styrka betalningen med ett kvitto saknar betydelse. X kommer alltså att bli tvungen att utge de sista 10 000 kr till Z och bör då ta tillbaka det nu slutligen reglerade skuldebrevet.
2.
Om skuldebrevet istället bara skulle ha varit utställt till _bank Y_, rör det sig om ett enkelt skuldebrev, vilket definieras som ett skuldebrev ställt till viss, bestämd betalningsmottagare enligt 26 § SkbrL, https://lagen.nu/1936:81#P26S1. Ett enkelt skuldebrev utgör inte en bärare av själva fordringsrätten, utan bara ett bevis på vad som bestämts mellan parterna. Den nya borgenären får därför inte en bättre rätt mot gäldenären än den tidigare borgenären vilket framgår av 27 § SkbrL, https://lagen.nu/1936:81#P27S1. X kan därför med framgång invända att betalning redan skett och styrka detta med kvittona på erlagd betalning. X behöver med andra ord inte betala någonting till Z.
Med vänliga hälsningar
