En symbols rättsliga betydelse beroende på sammmanhang

Question

Kan en åklagare göra "rättslig" (dvs om det är lagligt eller olagligt) åtskillnad på symboler beroende på i vilket sammanhang de används? Ta två exempel som enligt mig är mycket svåra att skilja åt i juridisk mening:

1) Nynazistisk grupp har ett torgmöte i en svensk stad på vilket de medverkande har armbindlar försedda med hakkorset

2) En torgdemonstration i en svensk stad mot den israeliska offensiven i Libanon (bl a) där några av demonstranterna har plakat med hakkorset.

Tack på förhand!

Answer 1

En åklagare ska alltid göra en helhetsbedömning av en inträffad händelse och således har det en avgörande betydelse i vilket sammanhang en symbol har använts och hur symbolen ser ut och vilken storlek den har och hur iögonfallande den är. Bärandet av symbolen hakkors har lett till att personer blivit fällda för brottet hets mot folkgrupp (se 16 kap 8 § brottsbalken http://www.lagen.nu/1962:700), men detta innebär inte att bärandet av hakkorset alltid leder till att man kan bli dömd till hets mot folkgrupp. Detta visades i ett mål (RH 1997:28) i hovrätten där en person åtalad för hets mot folkgrupp, pga. att ha burit en armbindel med ett hakkors, friades. Personen i fråga hade burit armbindeln mellan klockan fem och sex på morgonen och då bevisningen ej visade att armbindeln setts av fler än ett fåtal ansågs inget meddelande ha spritts och därför ansågs personen ej skyldig till brottet hets mot folkgrupp. I förarbetena till brottsbalken sägs att ett meddelande måste ha spritts till mer än ett fåtal för att kunna anses ha spridits, vilket är en förutsättning för att kunna fällas till ansvar för hets mot folkgrupp. I det ovan beskrivna fallet var alltså denna förutsättning inte uppfylld. I ett annat fall (RH 1997:53) där en demonstration hade ägt rum med bl a hakkors som förekommande symbol var däremot rekvisitet uppfyllt, dvs. meddelandet ansågs ha spridits. Men här var inte hakkorsen den viktigaste faktorn utan även uttalanden och andra beteenden gav domstolen en sådan helhetsbild att de åtalade ansågs skyldiga till hets mot folkgrupp. Det finns ytterligare två fall intressanta fall där hovrätten ansett den åtalade skyldig till hets mot folkgrupp huvudsakligen pga. bärande av en rasistisk symbol. I rättsfallet RH 1998:77 bar en ung man på en valborgsmässoafton i Helsingborg en armbindel med en nazistisk symbol - en s.k. varghake i svart korsad av ett stående svärd i svart mot en vit botten, när han promenerade på en gata strax efter kl. 20 och fälldes därför till hets mot folkgrupp. I ett annat fall (B 355-02) så hade en 17-åring burit en nål med ett märke med 1,5cm i diameter. Märket bestod i ett svart hakkors mot vit bakgrund och med en röd kant. Den unge mannen hade burit märket fäst i kragen på sin jacka och hävdade att någon annan satt dit märket, men domstolen gjorde bedömningen att utifrån omständigheterna i övrigt så var det säkerligen ett medvetet val att bära märket och mannen ansågs skyldig till hets mot folkgrupp, då märket trots att det var litet ändå var iögonfallande och lätt att upptäcka för förbipasserande.

Utifrån ovannämnda rättsfall så kan sägas att vilken rättslig betydelse en symbol har, beror på i vilket sammanhang symbolen förekommer. I dessa rättsfall har även klädseln i övrigt beaktats och i vilken omgivning symbolen har använts. Ett hakkors i sig anses normalt vara en rasistisk symbol, men under vissa omständigheter är det ändå inte ett brott att använda denna symbol och under vissa andra omständigheter är det definitivt ett brott att använda symbolen. Åklagaren ska alltid sätta in användandet av en symbol i sitt sammanhang och utifrån detta göra en bedömning om åtal ska väckas.

Vänligen