Överlåtelse av del av fastighet

2015-11-12 i Fastighet
FRÅGA |Överlåtelse av fastighet inom familjen, halv andel.Gåvobrevet/överlåtelsehandlingen är undertecknad av båda parter och namnteckningarna är bevittnade.Till vilken myndighet inges denna handling för att inskrivas?Krävs det särskild ansökan för att få lagfart på den överlåtna andelen?
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Formkraven för överlåtelse av fastighet finns i 4 kap. 1 § jordabalken. Där anges att en skriftlig överlåtelsehandling måste upprättas och att den ska undertecknas av parterna. Bestämmelsen gäller även vid gåva enligt 4 kap. 29 § jordabalken. För själva överlåtelsen finns inget kvar på att handlingen bevittnas, men för att kunna få lagfart krävs det att överlåtarens underteckning bevittnas av två personer.Överlåtelsehandlingen behöver bara registreras om fastighetsandelen överlåts mellan makar och ska i så fall registreras hos Skatteverket. Detta kan du läsa mer om här. Lagfart ska sökas inom tre månader efter att överlåtelsehandlingen upprättades, enligt 20 kap. 1 § jordabalken. Den som förvärvat en andel av fastigheten genom överlåtelsehandlingen ansöker om lagfart hos Lantmäteriet. Överlåtelsehandlingen i original ska skickas in till Lantmäteriet tillsammans med ansökan. Du kan läsa mer om detta här på Lantmäteriets webbsida. Via samma länk kan du även ladda ner blankett för ansökan om lagfart. På blanketten fyller förvärvaren bland annat i hur stor andel av fastigheten som han/hon har förvärvat genom överlåtelsen.Vänliga hälsningar,

Fråga om rättigheter gentemot annan fastighet i samband med grävningsarbete

2015-11-09 i Fastighet
FRÅGA |Kommunen har en vattenläcka och har blivit tvungen att gräva upp ett dike på min tomt. Under denna grävning har dom även tagit ner och fraktat bort två träd som jag hade på tomten. Dessa träd var i min mening inte i vägen för grävningen. Har dom verkligen rätt att göra det utan att fråga mig och min sambo om lov först?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till grävningsarbeten som utförs angränsande till eller på annans fastighet utav någon annan än den som äger fastigheten utgör Jordabalken (JB) och Miljöbalken (MB) tillämplig lagstiftning. I regel så är det tillåtet att utföra grävningsarbete på sin egen fastighet även om grävningen på så sätt inkräktar på en närliggande fastighet. Den som utför grävningsarbetet (beställaren dvs. Kommunen) är då skyldig att vidta varje skyddsåtgärd som är nödvändig för att förebygga skada på närliggande fastigheter, jfr JB 3:3En sådan skyddsåtgärd får också vidtas direkt på någon annans fastighet om den är nödvändig för att undvika en oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet, jfr JB 3:4En skyddsåtgärd får underlåtas om den medför uppenbarligen högre kostnad än den skada skyddsåtgärden är tänkt att förebygga, men då ska skadan ersättas. Skadan ska också ersättas om skyddsåtgärden trots att den varit nödvändig har försummats. Vid intrång på er fastighet ska sådan skada alltid ersättas, jfr MB 32:5 Det framgår inte riktigt om du varit i kontakt med kommunen innan du ställt din fråga. Som en första åtgärd rekommenderar jag att du ringer till din kommun och frågar varför de tagit bort träden på er fastighet. En skyddsåtgärd just för träd, iaf mindre sådana, är vid grävarbeten att man jordslår dem. Det innebär att man sätter träden i lös jord på en ljus och vindskyddad plats under den tiden grävningsarbetet fortgår, för att sedan återplantera dem. Är det detta kommunen har gjort kan det tänkas att det därmed varit deras tilltänkta skyddsåtgärd. Varför de isf inte har kontaktat er innan ter sig märkligt. Ibland brister det i kommunikationen mellan beställare och entreprenör och då kan det föreligga missförstånd om vart en fastighetsgräns går, varvid liknande tilltag kan inträffa. En sådan kommunikationsbrist är givetvis ingenting som påverkar din möjlighet till ersättning. Behöver du hjälp att kontakta kommunen och framställa ett ersättningsanspråk rekommenderar jag att du kontaktar en jurist som är specialiserad på fastighetsrätt. En sådan kan du boka direkt genom http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Fråga om en bostadsrättsförenings agerande med lokaler

2015-11-07 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har hittat en lokal/salong som en kvinna vill sälja till mig för hon ska gå i pension. När hon berättade om sin plan för ordförande i bostadsrättsförening hon hyr av. Fick hon till svar att de ville bygga om lokalen till en bostad. Därför är kan hon inte genomföra överlåtelsen till mig. Kan det gå till på detta sätt? Har hon någon rätt att sälja sin salong till en annan frisör som vill fortsätta driva den? Blir hon inte lite överkörd? Med vänlig hälsning, Eva
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till bostadsrätter och bostadsrättsföreningar utgör Bostadsrättslagen (BRL) och Föreningslagen (FL) tillämplig lagstiftning. Regler för hyra av lokaler regleras i Hyreslagen (JB 12 kap.). Utöver tillämplig lag gäller även det som står i bostadsrättsföreningens stadgar - om de har tillkommit i laglig ordning. Föreningens stadgar är exklusiva för en bostadsrättsförening och kan begäras ut av Bolagsverket. Hyresrätt?Det framgår inte riktigt om du vill köpa bostadsrätten eller om du vill överta ett hyreskontrakt. Är det så att den som nu har salongen hyr lokalen kan föreningen säga upp hyresavtalet. Endera så är det i den nuvarande hyresgästens intresse att säga upp den eftersom denne går i pension, eller så kan hyresvärden förmodligen säga upp hyresrätten eftersom lokalen ska undergå en större ombyggnad. Föreningen kan isf. besluta om den vill fortsätta att hyra ut lokalen eller söka bygglov för att bygga om den till bostad. Eftersom det inte framgår av din fråga om förhållandet är sådant eller om det är så att den nuvarande hyresgästen har blivit uppsagd eller ej redogör jag nedan även för förutsättningarna om du vill köpa lokalen, jfr JB 12:57 p 3 och 12:58. Medlemskap i en bostadsrättsföreningMedlemskap i en bostadsrättsförening är en förutsättning för att få äga en bostadsrätt. Det är föreningens styrelse som beslutar vem som ska antas som medlem. När det kommer till juridiska personer, exempelvis ett bolag – i ditt fall en frisörsverksamhet, har en bostadsrättsförening rätt att välja om den ska bevilja rätt till medlemskap eller inte. Rätten att neka medlemskap till juridisk person föreligger även efter det att den förvärvat bostadsrätten. Hur föreningen har ställt sig i frågan om man tillåter juridiska personer eller inte ska framgå av föreningens stadgar. jfr BRL 1:3, 2:4. Styrelsens beslutsförmåga i förhållande till föreningens stadgarStyrelsen är i princip bunden av föreningens stadgar. När styrelsen fattar beslut är den också tvungen att likabehandla alla medlemmar. Den kan t.ex. inte särbehandla en medlem (i ditt fall överlåtaren) genom att vägra en annan person tillträde (i det här fallet du) om stadgarna i övrigt säger att man har som policy att bevilja juridiska personer medlemskap. Det är med det sagt inte alls klart att stadgarna – oavsett nuvarande utformning – inte kan komma att ändras vad gäller juridiska personer. Det kan även tänkas att ett beslut att omvandla lokalen till bostad är ett beslut fattat av föreningsstämman, vilket styrelsen måste följa. Föreningens möjlighet att ändra stadgarnaOm det framgår av stadgarna att föreningen tillåter juridiska personer eller vilket antal lokaler som ska upplåtas för affärsverksamhet kan föreningsstämman besluta sig för att ändra detta genom en stadgeändring. Den kan även besluta att införa s.k. hembudsregler beträffande just lokaler. Med hembud menas att en bostadsrättsförening har möjlighet att ta in regler i stadgarna som innebär att den har rätt att vara första köpare när en lokal ska överlåtas. Man kan säga att de isf. har ”första tjing” att köpa den – även om det finns andra köpare, jfr BRL 6:9.SammanfattningsvisÄr det så att den nuvarande innehavaren hyr kan bostadsrättsföreningen säga upp hyresavtalet utan att tillåta att någon annan tar över det. Är det så att du vill överta lokalen genom att köpa bostadsrätten gäller följande: För att få äga en bostadsrätt måste man vara medlem i bostadsrättsföreningen. Styrelsen och föreningens stadgar avgör om bolag får vara medlemmar. I föreningens stadgar kan det framgå att den har första tjing att köpa en lokal när den överlåts. Vill du ha hjälp att ta fram och undersöka föreningens stadgar och därmed dina vidare möjligheter att förvärva bostadsrätten (lokalen) rekommenderar jag dig att ta kontakt med en jurist som är specialiserad på fastighetsrätt. Du kan boka en tid med en sådan direkt genom http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Upphörande av samboförhållande - hyresrätt

2015-11-06 i Hyresrätt
FRÅGA |Min dotter skrev på ett hyreskontrakt, då som medsökande. Nu har den andra parten flyttat ut - sedan tre år, har min dotter rätt att bo kvar? Hon har själv bott i lägenheten och är lite orolig över att han kan bli vräkt för att hon bara var medsökande.
Yvette Lind |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din frågeställning.Som jag kan se det är det två delar i din frågeställning.Till att börja med att din dotter och den förra hyresgästen flyttat isär sedan 3 år tillbaka. Enligt Sambolagen https://lagen.nu/2003:376#P2S1 hade hon då kunnat begära en bodelning med syftet att då kunna avgöra vem av dom som bäst behövt lägenheten (din dotter som det verkar framgå av frågan). Dock framgår av Sambolagen https://lagen.nu/2003:376#P8S1 att bodelningen ska göras senast ett år efter sambos delat på sig. Nu har det hunnit passera 3 år så det alternativet är inte längre en möjlighet.Den andra delen består av att ställa sig frågan om det kan uppkomma en tvist om lägenheten. Efter den lilla info som framkommit av frågan verkar det inte troligt att den förra hyresgästen/sambon kommer att ställa nå krav på att få tillgång till lägenheten igen. Om då din dotter sköter sina åtaganden som hyresgäst (betalar hyran i tid, inte stör grannar etc.) har jag svårt att se att hon behöver oroa sig för hyresvärden eller eventuell vräkning.

En bostadsrättsförenings organ och deras inbördes beslutskompetens

2015-11-10 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Har en fråga som gäller BRF som jag inte kunnat hitta något svar på bland artiklarna i LAWLINE. Det gäller utnyttjandet av vissa utrymmen i bottenvåning på de sex hus som ingår i våran BRF. Rummen innehåller en del installationer för el och VVS men det finns även utrymme för viss förvaring. Tex stora blomkrukor, ett eller annat trädgårdsredskap eller en stor säck med fågelfrön som en boende har haft stående där. Till saken hör att förråden till lägenheterna är ytterst små och definitivt inte rymmer stora blomkrukor.Nu har det kommit ett påbud från styrelsen att utrymmena skulle tömmas och dessutom låsas med nyckel som endast styrelsemedlemmar förfogar över. Till saken hör även att styrelsen själv har tagit sig friheten att förvara utemöbler för den gemensamma altanen i ett eller annat av dessa rum. Det ryktas även att styrelsemedlemmar själva förvarar saker i något av rummen. I stadgarna står inga regler för dessa utrymmen och det finns heller inget stämmobeslut i frågan. Det här agerandet från styrelsens sida har väckt en hel del irritation hos ett antal boende tillika medlemmar i föreningen. Min fråga är om det finns några bestämmelser som kan tillämpas här.PS: Har läst artikeln om matning av fåglar! Även andra artiklar under rubriken BRF.Med vänliga hälsningar H Achilles
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till bostadsrättsföreningar är det Bostadsrättslagen (BRL) och Föreningslagen (FL) som utgör primär tillämplig lagstiftning. Härutöver gäller vad som står i föreningens stadgar, såvida dessa är tillkomna enligt lag. Jag har valt att försöka besvara din fråga så grundligt som möjligt eftersom svaret i vissa steg annars kan bli komplicerat att återge. En del information kan därför anses som överflödig. Längst ned finner du en sammanfattning.Beslutskompetensen i en Bostadsrättsförening Först och främst är det för att besvara din fråga av intresse att du är erinrad om den beslutskompetens respektive de organ en Bostadsrättsförening innehar. Beslutskompetensen avser vilka frågor organen har rätt att fatta beslut om och organen är föreningsstämman (stämman) och styrelsen (även revisor, men här är det irrelevant). Stämman är det högsta beslutade organet och är behörig att fatta samtliga beslut å bostadsrättsföreningens vägnar såvida de inte strider mot lag. Av de samtliga besluten är vissa lagstadgade beslut samt föreningens förvaltning, dvs. dagliga skötsel, undantagna för styrelsen. Gemensamt är såväl stämman som styrelsen även bundna av föreningens stadgar, även om stämman kan besluta om ändring av dessa. LikabehandlingsprincipenVid varje beslut som fattas av såväl stämman som styrelsen är de båda organen tvungna att iaktta den s.k. likabehandlingsprincipen. Denna princip innebär att varje beslut måste behandla varje medlem lika, såväl på gott som på ont. Till denna princip, som inte är lagstadgad utan förstås som en allmän rättslig princip, hör att varken stämman eller styrelsen får fatta ett beslut som innebär en otillbörlig fördel/nackdel för en eller några få medlemmar, jfr FL 7:16 och 6:13. Möjligheter att klandra en styrelses beslutEtt styrelsebeslut kan inte klandras på samma sätt som ett beslut gjort av stämman. Det föreligger ingen lagreglerad grund för ett sådant klander. Men har styrelsen fattat ett beslut som strider mot likhetsprincipen är det ogiltigt. Ogiltigheten innebär i det sammanhanget att beslutet inte får verkställas. Möjlighet att framkalla ett stämmobeslutÄr man som medlem i en bostadsrättsförening missnöjd med styrelsen agerande eller önskar man att föreningen ska fatta ett beslut hur man ska förhålla sig i olika frågor, t.ex. hur man ska bruka föreningens gemensamma ytor, kan man inlämna ärendet i form av en motion till styrelsen. En motion innebär en möjlighet för varje medlem att tillföra ärenden som ska behandlas på stämman, vilket är en rätt enligt lag. I stadgarna kan det finnas regler för hur en motion ska lämnas in för att få tas upp, jfr FL 7:6. En motion kan således innehålla en önskan om hur man anser att föreningen borde besluta avseende hur de gemensamma ytorna (i det här fallet driftutrymmena) ska hanteras. Medlemmarna kan sedan rösta för eller mot motionen ifråga. Röstas den för utgör dess innebörd således ett beslut fattat av föreningens högsta organ, vilket styrelsen är tvungna att förhålla sig till. Möjlighet att påkalla en extrastämmaTiden mellan stämmor kan vara lång eftersom det endast är den s.k. årsstämman som måste hållas kontinuerligt enligt lag. Är det så att det rör sig om en fråga som minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar vill ta upp kan dessa begära hos styrelsen att föreningen ska hålla en extrastämma som kan ligga närmare i tiden. En kallelse till sådan stämma ska efter en korrekt begäran utfärdas efter senast 14 dagar, jfr FL 7:5. Sammanfattning Det är stämman som är föreningens högsta beslutande organ. Det är den och inte styrelsen som har kompetens att besluta hur föreningens gemensamma ytor ska hanteras. Stämman och styrelsen är vid beslutsfattande bunden av likabehandlingsprincipen. Härutöver får organen heller inte fatta beslut som innebär otillbörliga fördelar eller nackdelar för en eller några få medlemmar. Att styrelsen beslutat att förvara föreningens gemensamma möbler i förråden bör varken strida mot likabehandlingsprincipen eller vara otillbörligt, det får anses gynna alla medlemmar lika mycket/lite. Att styrelsemedlemmarna själva skulle nyttja förråden för egen del skulle däremot göra det. Ett beslut som strider mot likabehandlingsprincipen är ogiltigt och får inte verkställas. Vill man åstadkomma ett stämmobeslut i ett visst ärende kan detta uppnås genom inlämnande av en motion i ärendet i tid inför stämman. En stämma kan närsomhelst påkallas om en tiondel av medlemmarna begär det. Jag hoppas att mitt svar gett dig lite mer kött på benen kring hur du vidare kan agera i frågan. Behöver du mer ingående rådgivning eller hjälp att granska styrelsens agerande rekommenderar jag att du tar hjälp av en erfaren fastighetsrättsjurist. Du kan boka tid med en sådan via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Brister i lokal

2015-11-09 i Hyresavtal
FRÅGA |Hyreslokalen är obrukbar pga mögelangrepp.Har fått hälsoproblem.Kan bara arbeta högst 4timmar.Ersätts inkomstförlusten av ägaren.Erbjudits ny lokal 3 mil utanför stan.Ej aktuellt.
Malin Placht |Hej och tack för din fråga!Jag ska försöka svara på din fråga så långt det är möjligt utifrån den information jag har fått. Om brister uppstår i en hyrd lokal finns det ett antal åtgärder hyresgästen har rätt att vidta enligt 12 kap 11 § JB (hyreslagen). Hyresgästen kan t ex begära nedsättning av hyra eller skadestånd, beroende på bristernas art och omfattning. Om lokalen är så pass bristfällig att den överhuvudtaget inte går att använda finns även en möjlighet att säga upp hyresavtalet till omedelbart upphörande. Frågan är om bristerna är så pass allvarliga i det här fallet. Har det gjorts någon undersökning eller mätning i lokalen av mögelhalten, som är dokumenterad? Mitt svar beror i det följande lite på hur ni vill agera i nästa steg. Vill ni att hyresvärden ska åtgärda problemet eller vill ni komma ur hyresförhållandet? Om ni vill att problemet löses bör ni ta en diskussion med hyresvärden om detta. Fram till dess att lokalen är i fullt brukbart skick igen kan ni begära nedsättning av hyra med en viss procent, för att sätta tryck på hyresvärden och för att få en rimlig kompensation för bristen. Om hyresvärden kan anses ha varit försumlig kan ni även ha rätt till skadestånd. Jag har inte tillräcklig information för att kunna ta ställning till huruvida hyresvärden har agerat försumligt eller inte. Om förutsättning för att erhålla skadestånd föreligger kan ni få ersättning för person-, sak- och förmögenhetsskada. Om ni däremot vill flytta skulle ni kunna säga upp hyresavtalet för omedelbart upphörande. För att ha rätt att säga upp hyresavtalet för omedelbart upphörande måste bristen ha en väsentlig betydelse för utövandet av hyresrätten. Vidare ska bristen inte ha kunnat avhjälpas utan dröjsmål och hyresvärden ska ha underlåtit att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske. Observera dock att bristen inte redan får vara avhjälpt när ni säger upp ett hyresavtal på det här sättet. Ett alternativ är att komma överens med hyresvärden om att ni flyttar och att hyresavtalet er emellan inte längre ska gälla, pga. möglet i lokalen. Det låter på din fråga som att det handlar om en relativt liten lokal? I sådant fall är kanske förutsättningarna för att upplösa hyresavtalet er emellan bättre. Lycka till!

Avhysning av hyresgäst

2015-11-07 i Hyresrätt
FRÅGA |Vilken rätt har man att vräka en affärsverksamhet som upprepade gånger inte betalar sin hyra i tid? Hur går man rent konkret till väga? Hur lång tid kan processen ta?Med vänliga hälsningar Kaj
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först ska sägas att du som hyresvärd har rätt att säga upp hyresavtalet med din hyresgäst om denne inte betalat hyran inom en vecka från förfallodagen.Vidare kan du som hyresvärd även vända dig till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om avhysning (vräkning) om du har en hyresgäst som upprepade gånger inte betalat sin i tid hyra och ligger efter med betalning av hyran.För att kunna få ett beslut om avhysning från kronofogden krävs att du har meddelat hyresgästen (s.k. delgivning) om att denne ska betala hyran inom två veckor fr.o.m. det att delgivningen skett (dvs. den dag då du meddelar hyresgästen att hyran måste betalas), se 12 kap. 44 § 1 st. 2 p. Jordabalken (JB). Det måste alltså föreligga en försenad betalning för att ett beslut om avhysning ska kunna meddelas av kronofogden. Först om hyresgästen misslyckas med att betala inom utsatt tid kan du ansöka om avhysning.En ansökan om avhysning gör du genom att fylla i ett dokument som finns att hämta på kronofogdens hemsida. För en snabb handläggningstid är det bra om du bifogar bevis på att du genomfört delgivningen i din ansökan, om du inte gör detta kommer istället kronofogden att meddela hyresgästen och handläggningstiden kommer antagligen att bli längre än om du bifogar bevis.Vidare ska du i ansökan ange om du endast vill ha ett beslut på avhysning meddelat, eller om du även vill att kronofogden ska hjälpa till med avhysningen (verkställigheten av beslutet).Kronofogden kommer efter att ha mottagit din ansökan kontakta hyresgästen och be denne att skriva på ett kvitto. När kvittot sedan blivit påskrivet har hyresgästen en viss tid på sig att agera, t.ex. invända mot (bestrida) din begäran om avhysning. Skulle hyresgästen bestrida din begäran om avhysning kommer kronofogden att informera dig om detta och fråga om du vill att de hänvisar ärendet vidare till domstol. Vill du inte att ärendet ska hänvisas vidare till domstol kommer kronofogden att avsluta handläggningen av ärendet. Hänvisar du däremot ärendet vidare till domstol kommer domstolen fortsätta handläggningen av ärendet.Hur lång tid processen kan komma att ta och vad utfallet exakt kommer att bli är svårt att säga.Du kan läsa mer om avhysning/vräkning på kronofogdens hemsida.Vänligen,

Ansvar för skador åsamkade av överhängande träd

2015-11-05 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Jag bor ute på landet och min tomt gränsar till ett litet skogsområde (där finns inga hus på tomten) och precis på tomtgränsen står en stor ek, grenarna på eken sträcker sej ca. 4-5 m över mitt garagetak med påföljd att taket har blivit helt förstört av mossa (betongpannor) Nu skall också nämnas att garaget är byggt alldeles intill tomtgränsen av förra ägaren för ca 20 år sen. Då är frågan, är grannen skyldig att ta ner trädet och kan man begära skadestånd för taket?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till träd med överhängande grenar utgör Jordabalken (JB) tillämplig lagstiftning och för att bedöma om skador p.g.a. det kan utmynna i någon form av ersättningsanspråk är Skadeståndslagen (SkL) i viss mån behjälplig. Huvudregeln beträffande överhängande träd är att den som äger fastigheten där trädgrenar hänger över har rätt att ta bort grenarna. Här gäller vidare att ägaren till den fastighet där trädet står först har fått möjlighet att själv ta bort grenen, om grenborttagningen kan innebära en skada för den andre fastighetsägaren, jfr JB 3:2. För ett berättigat ersättningsanspråk i form av skadestånd krävs att skadevållaren har brustit i ansvar och i vart fall gjort det av vårdslöshet, jfr SkL 2:1. I sådant fall skulle ett förmodat skadestånd utgöra kostnaden för reparationen av, i det här fallet, garaget, jfr SkL 5:7 1 p.Det som kan vara problematiskt utifrån din förutsättning är hur grannen kan anses ha varit vårdslös i förhållande till den skadan som trädet åsamkat ditt garage. Som du beskriver det bor du lantligt och trädet hör till en skogsdunge. Har inte grannen exempelvis blivit upplyst om att ta ned grenarna i något skede eller borde denne heller inte haft skäl att undersöka om träden i skogsdungen varit av sådan beskaffenhet att de riskerat att skada något (exempelvis stormskadade/rötangripna mm.) kan det vara svårt att visa att denne på så vis varit vårdslös. Utifrån din fråga framgår det inte heller om du tidigare framfört för grannen att det krävts någon åtgärd beträffande trädet, varvid det kan vara svårt att på rak hand säga om du kan vara berättigad till något skadestånd. Sammanfattningsvis kan konstateras att du i vart fall i detta skede kan begära att din granne tar ned grenarna som medför skada på din fastighet. Skulle denne vägra kan du själv göra det. Är det så att grannen vägrar och din fastighet riskerar att skadas ytterligare bör du även kunna ta ned grenarna omgående. Är det så att det föreligger omständigheter som gör att din granne framstår som vårdslös i relation till den skada som tillkommit på ditt garage och du behöver ytterligare hjälp att undersöka frågan, eller att framföra ett skadeståndsanspråk till grannen rekommenderar jag att du tar kontakt med en erfaren jurist som är specialiserad på just skadeståndsrätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,