Hotfull tillsägelse om rättelse från styrelsen i Brf?

2014-10-01 i Bostadsrätt
FRÅGA |I min brf har styrelsen ovanan att hota med kronofogden. Inga personliga samtal, inget brev, inget telefonsamtal. För småsaker sänds rekommenderade brev med följande innehåll: Ni anmanas att utan dröjsmål vidta rättelse. Om inte kan nyttjanderätten förverkas och ni sägs upp för avflyttning. Ni kan i sådant fall avhysas från lägenheten och bostadsrätten tvångsförsäljas genom kronofogdens försorg. Exempel på småsaker: Stått på gångvägen med bilen för i och urlastning. Skruvat på bilen när den står på hyrd p-plats. Slänger ut cigarettfimpar från balkongen. Lämnar skräp bredvid återvinningsbehållarna. Är det tillåtet att uttrycka sig så drastiskt för i mitt tycke rena ordningsfrågor? En granne funderar på att polisanmäla styrelsen, kan man göra det?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De regler som gäller för hyresförhållanden hittar vi i 12 kapitlet i Jordabalken, som vanligtvis kallas för Hyreslagen. I 25§ (se https://lagen.nu/1970:994#K12P25S1) återfinns reglerna om hyresgästens ordningskrav. I paragrafen framgår att hyresgästen i sin användning av lägenheten ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar i en grad som kan vara skadliga för deras hälsa och att deras boendemiljö i övrigt inte försämras på ett sätt som skäligen inte borde tålas. Vidare ska hyresgästen se till att ordning, sundhet och gott skick bevaras inom fastigheten. Detta innebär alltså att hyresgästen dels har en skyldighet att inte störa sin omgivning på ett sätt som inte bör tolereras och dels att hyresgästen måste se till att hålla en god ordning och renlighet i boendemiljön. Tillfälliga störningar som enstaka fester eller kortvarig oordning får accepteras, men inte om det sker återkommande eller ihållande. Om en hyresgäst misslyckas med att upprätthålla de krav som ställs, så framgår det av 2st i paragrafen att hyresvärden ska ge hyresgästen en tillsägelse att störningarna genast ska upphöra samt underrätta socialnämnden i kommunen om störningarna. Dessa tillsägelser sker vanligen genom att hyresvärden skickar ett brev till hyresgästen.Den formulering som ni beskriver att er brf använder i sina brev kan tyckas onödigt drastisk, men är i själva verket nästan direkt tagen från lagtexten. I 42§ (se https://lagen.nu/1970:994#K12P42S1) så stadgas det att hyresrätten förverkas och att hyresvärden är berättigad att säga upp hyresavtalet i förtid om hyresgästen inte uppfyller sin skyldighet enligt lagen. I 6p i paragrafen framgår det att detta gäller för överträdelser mot 25§ (den som har beskrivits ovan). Detta innebär således att hyresvärden har rätten att säga upp hyresgästen om denne inte vidtar rättelse efter tillsägelsen och att hyresrätten i och med detta blir förverkad. I slutet av 42§ framgår det dock att denna möjlighet till förverkande inte gäller om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse. Vilka överträdelser som ska anses vara av ringa betydelse är en bedömningsfråga som inte har ett enkelt och gemensamt svar, utan får bedömas från fall till fall. Att stanna med bilen för en tillfällig urlastning är troligen av ringa betydelse, medan ett beteende som innefattar kastande av fimpar från balkongen möjligen kan ses som tillräckligt allvarligt om det drabbar någon av de andra boende på ett negativt sätt. Klart står oavsett att de överträdelser som inte är av ringa betydelse ger er brf en rätt att ge er en tillsägelse om rättning för detta enligt 25§ och 42§. Hyreslagen nämner visserligen ingenting om avhysning och tvångsförsäljning av lägenheten, men även detta är en möjlig följd av att hyresrätten förverkas och endast ett konstaterade av de värsta tänkbara konsekvenserna (se https://lagen.nu/1981:774#K16P1S1 om reglerna för avhysning i Utsökningsbalken). Utsikterna för att polisanmäla styrelsen för dessa brev är väldigt små. För att det ska vara fråga om exempelvis olaga hot enligt 4:5 i BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K4P5S1) så krävs det att styrelsen hotar med brottslig gärning som är ägnad åt att framkalla allvarlig fruktan för den hotades egen eller närståendes säkerhet till person eller egendom. Detta faller redan på det första rekvisitet, eftersom att det inte sker ett hot om en brottslig gärning då de endast följer bestämmelserna och formuleringarna i hyreslagen. Med vänliga hälsningar, 

Samägd fastighet, tvångsförsäljning och kostnader för förvaltning

2014-10-01 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag och min sambo äger ett hus tillsammans, jag äger 75% och han 25%, vi har en konfliktfylld separation. Jag har skaffat en ny lgh pg av att jag och barnen måste må bra. Nu vägrar han sälja huset. Vad är det som gäller? Vi är sambo men kan han vägra sälja huset? Om jag nu flyttar, vilka regler gäller för kostnader för huset etc.
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Eftersom ni äger huset tillsammans blir Samäganderättslagen tillämplig. Huvudregeln som man hittar i 2 § är att samtliga ägare måste vara överens för att göra någonting ( t ex sälja en samägd fastighet). I 6 § finns dock ett undantag som innebär att en delägare kan ansöka hos tingsrätten om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. Det är just för att man inte ska fastna i sådana situationer som din där en delägare motsätter sig försäljning. Fanns ingen möjlighet till "tvångsförsäljning" skulle man annars vara bunden till ett köp, och i fall med fastighet även kostnader, under hela sin livstid. En annan delägare kan bara hindra det om han eller hon kan visa synnerliga skäl för anstånd, alltså att det finns synnerliga skäl för att tingsrätten inte ska bevilja försäljning. Om rätten beviljar en försäljning, så sköts den av en god man som utses av rätten.Enligt 9 § i Samäganderättslagen kan en delägare yrka på att rätten ska fastställa ett pris under vilket fastigheten inte får säljas, alltså ett lägstapris. Vad gäller synnerliga skäl för anstånd med försäljning har i praxis påtalats att det måste handla om ett tillfälligt, övergående hinder för försäljningen. Anstånd handlar ju om att skjuta upp något en tid, inte att permanent stoppa en försäljning. Angående kostnaderna så i Samäganderättslagens 15 § ska kostnader för förvaltning av samägt gods delas mellan samägarna utefter hur stor del de äger. Äger du 75% av huset får du alltså betala 75% av kostnaderna kopplade till förvaltning av huset, om ni inte själva kommer överens om annat. Bor din sambo kvar i huset framstår det kanske som rimligast att han betalar de kostnader som uppkommer just av att någon bor där, och som skulle falla bort om huset stod obebott inför en försäljning ( t ex sophämtning). Jag hoppas att du och din fd. sambo kommer överens i frågan. Vänligen,

Ersättning av skada och undersökningsplikt vid köp av bostadsrätt

2014-09-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag har sålt en bostadsrättslght. Efter ca tre månader hör köparen av sig och reklamerar lght enligt §32 köplagen. Och säger att det finns läckage från avloppsröret som går under diskhon och ner i golvet innanför bänkskåpet i köket. Det har samlats fukt på golvet och börjat lukta lite. Köparen vill att jag ska stå för att åtgärda detta. Vad gäller? Allting i bänkskåpet sitter helt fritt att titta på under en besiktning av lght och det står i kontraktet att köparen getts tillfälle att syna lght innan köp. Man behöver bara öppna dörren och stoppa in huvet och titta.Jag har inte haft problem med fukt eller lukt förut där. Om det nu blivit problem med avlopsröret EFTER tillträdet, vad innebär det då? Kan det någonsin kallas "dolt fel" om det inte ens var ett fel vid köpedagen?Om ägaren INNAN mig har renoverat i kök och tex bytt diskbänk och dom avloppsrör som leder ner till stammen i golvet och på något sätt kopplat ihop så det inte blir tätt, vems är felet då? Svårt att tro dock att det skulle varit fel redan då eftersom jag bott i lght flera år utan att se läckage.
|Hej och tack för din fråga!En bostadsrätt ska anses som lös egendom. Tillämplig lag vid köp av bostadsrätt är därför köplagen (se 1 § KöpL där det framgår att lagen är avsedd att tillämpas vid köp av ''lös egendom'')Nedan följer en längre sammanfattning om gällande rätt, säljarens upplysningplikt, köparens undersökningsplikt och reklamationer och påföljder.Tillämpligt regelverkFelansvaret vid köp av lös egendom regleras i köplagen. Eftersom köplagen i första hand tar sikte på varor och andra saker som normalt omsätts i handeln, säger det sig självt att reglerna passar sämre för andra kategorier av lös egendom. Bostadsrättslagen ger ingen vägledning vad gäller förvärv av en bostadsrätt. Denna lag reglerar främst bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens rättigheter och skyldigheter. Istället får branschens sedvänja och avtal samt jordabalkens regler (som reglerar köp av fastighet) en betydelse för hur köplagens felregler bör tolkas.Säljarens upplysningspliktDet skall understrykas att det inte enkelt kan besvaras hur pass långtgående upplysningsplikten för en säljare av en bostadsrätt sträcker sig. Detta beror på om säljaren haft faktiskt kännedom om omständigheten och huruvida köparen borde sakna sådan kännedom (undersökningsplikten). Vidare är det av betydelse om säljaren insåg eller borde ha insett att köparen inte kände till omständigheten samt om säljaren borde ha insett att denna uppgift var av vikt för köparens beslut att ingå avtalet. När en bostadsrätt säljs i ”befintligt skick” riskerar en sådan klausul att anses vara allt för allmänt hållen. Säljaren bör därför ange vilka egenskaper vad gäller bostadsrätten som denne inte vill svara för. Det ligger givetvis i både säljarens och köparens intresse att informera om, respektive bli informerad om, alla eventuella defekter som en bostadsrätt är behäftad med. Genom att säljaren påtalar en brist i bostadsrätten i en frågelista, som bifogas köpeavtalet, undviker han/hon att köparen har haft anledning att förutsätta att bostadsrätten inte är behäftad med en sådan brist. Säljaren kan följaktligen minimera sitt ansvar genom att upplysa om brister och fel i frågelistan.Köparens undersökningspliktDet följer av köplagen att köparen inte får åberopa ett fel som han måste antas ha känt till vid köpet. Följaktligen kan köparen inte göra gällande ett fel om han var medveten om denna omständighet när bostadsrätten förvärvades. För det fall säljaren har anmodat köparen att undersöka bostadsrätten står köparen risken för de fel som han hade upptäckt vid en sådan undersökning. Trots att jordabalkens regler inte är direkt tillämpliga på överlåtelser av bostadsrätter är det mot bakgrund av likheterna mellan ett köp av bostadsrätt och ett köp av en fastighet rimligt att ta utgångspunkt i dessa normer även vid en undersökning av en bostadsrätt. Nedan följer ett utdrag om köparens undersökningsplikt ur "Vad säger lagen – Fastighet": ”Lagen förutsätter att köparen gör en noggrann och ingående undersökning av fastighetens fysiska skick. Köparen skall utföra en sådan undersökning som är påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Tanken är att fastigheter säljs i befintligt skick och därmed bör köparen ta reda på fastighetens fysiska beskaffenhet i största möjliga mån. Säljaren är inte ansvarig för fel som köparen kunde ha upptäckt vid en undersökning. Det är irrelevant huruvida köparen i det enskilda fallet valde att utföra en sådan undersökning eller inte. Det avgörande är vad en normalt erfaren och på området bevandrad köpare skulle ha kunnat upptäcka respektive inte kunnat upptäcka vid en noggrann undersökning. Undersökningsplikten reduceras inte av att köparen exempelvis saknar erfarenhet eller kompetens, är sjuk eller gammal. Många gånger kan det därför vara lämpligt att köparen tar hjälp av en fackman, särskilt om köparen inte har särskilt bra kännedom om byggnadskonstruktioner och allmänna byggnadsfunktioner. Om köparen hittar någonting som kan tyda på ett fel ingår det i undersökningsplikten att utreda detta närmare. Om det finns symptom på fel, såsom en fuktfläck eller att det luktar dåligt, ingår det i undersökningsplikten att ta reda på vad detta kan bero på. Det finns inget krav på att undersökningen ska göras av en fackman, men många gånger kan det vara klokt att ta hjälp. Särskilt om köparen misstänker ett allvarligt fel bör denne anlita någon som yrkesmässigt utför besiktningar. En köpare kan inte i efterhand kräva ersättning för fel som borde framgått vid köparens undersökning av fastigheten. Köparen kan inte heller få ersättning för fel eller brister som han borde förväntat sig att finna i den aktuella fastigheten. Om byggnaden är uppförd med metoder som vid byggnadstillfället var normala och accepterade, men som senare visat sig orsaka skador av en eller annan anledning, är det en typ av skador som köparen kan ha anledning att förvänta sig. Om en tillräckligt kunnig lekman inte skulle ha kunnat upptäcka ett fel i fastigheten, är det dolt, vilket innebär att säljaren ansvarar för detta. Ett dolt fel är med andra ord ett fel eller en brist som köparen vid köpets ingående inte kände till och inte heller med fog kunnat förutsätta vid köpet.”Reklamation och påföljderKöparen får inte åberopa att bostadsrätten är felaktig om han/hon inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han/hon märkt eller borde ha märkt felet (reklamation). Reklamerar köparen inte inom två år från det att han/hon har övertagit bostadsrätten förlorar han/hon rätten att åberopa felet, om inte annat följer av en garanti eller en liknande utfästelse. Är bostadsrätten felaktig, och beror det inte beror på köparen eller något förhållande på hans/hennes sida, får köparen kräva avhjälpande, prisavdrag eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Med avhjälpande avses att säljaren skall erbjudas möjligheten att tillse att bristen eller felet åtgärdas antingen genom att själv reparera det eller genom att denne anlitar någon hantverkare som ombesörjer det. Säljaren får svara för samtliga kostnader förknippade med avhjälpandet. Om avhjälpande inte kommer i fråga, eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får köparen kräva prisavdrag eller häva köpet. För hävning krävs dock att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta.För att summera ovanstående så kan man säga att köpet av din bostadsrätt faller alltså under köplagen och gränsen för reklamation avseende fel på bostadsrätten sträcker sig upp till två år (se 32 § 2 st. KöpL), Annan tid gäller dock om så följer av en garanti eller liknande utfästelse (se 32 § 2 st. KöpL).Jag hoppas att ovanstående besvarade dina funderingar.Bifogar en länk till hemverkets sida där ovanstående information tillsammans med lagtexten hämtat vägledning. (http://www.hemverket.se/kop/hjalpreda.php?ja=lag_br)Med vänliga hälsningar,Abraham Zeito

Grannens häck sprider sig in på min tomt

2014-09-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Mitt hus gränsar till ett dagis som drivs av kommunen. Kommunen har för länge sedan planterat en nyponhäck som spridet sig in på min tomt, jag har varit i kontakt med kommunen och sagt att jag vill att de tar bort den (gräver upp). Den är gammal och eftersatt. Kvinnan jag talat med på kommunen menar på att det är mitt eget ansvar att ta bort det som sppridet sig till min tomt. Jag betvilar att det är så och skulle behöva juridisk rådgivning i detta.Med vänlig hälsning 
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Eftersom du skriver att häcken spridit sig in på din tomt och talar om att gräva upp den antar  jag att det handlar om att även rötterna spridit sig in på din tomt.I Jordabalkens 3 kap. 1 § slås fast att fastighetsägare är skyldig att ta "skälig hänsyn" till sin omgivning, och i  2 § står att om rot eller gren tränger in in på en fastighet och det medför olägenhet så får fastighetsägaren ta bort dessa. Om att ta bort dem kan antas medföra betydande skada för den som äger trädet/häcken/etc ska dock denne först ges tillfälle att själv ta bort roten eller grenarna.I ditt fall medför nyponhäcken olägenhet, och du har berett kommunen tillfälle att själv åtgärda det. Kommunen har avböjt att själv göra det men gett dig tillåtelse att gräva upp rötterna. Det är alltså fritt fram för dig att ta bort dem, dock måste du iaktta försiktighet så du inte skadar häcken mer än nödvändigt när du gör det. Frågan är vem som egentligen har ansvar för att häcken tas bort från din tomt. Det finns inget klart svar på det i JB. I praxis har Högsta Domstolen uttalat sig i ett mål där en häck var planterad på tomtgränsen mellan två fastigheter. Domstolen ansåg här att fastighetsägaren hade en skyldighet att se till att häcken inte orsakade olägenhet (och därför avvisades kravet på ersättning för kostnaden för att forsla bort grenar som trillar ner på tomten när angränsande granne klippte ner den). Möjligen skulle samma sak kunna anses om nyponhäcken, som inte bara trängt in på din tomt utan du även säger att den är eftersatt. Det är dock en bedömning som får ske från fall till fall, och kan du och kommunen inte komma överens själva måste talan väckas i domstol - något som riskerar att kosta mångfalt mer än kostnaden för att åtgärda häcken själv.Det allra enklaste i ditt fall är att du återigen ber kommunen att ta sitt ansvar att ansa häcken så att den inte sträcker sig in på din tomt, men annars själv ser till att det som sträcker sig in på din tomt tas bort. Vänligen, 

Är hyresvärden ersättningsskyldig för skadan?

2014-10-01 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga angående hyresrätts lägenhet och standard. De va nämligen så att en hylla i köket som är ämnat för att man ska kunna förvara sitt porslin. Rasade ner över bänk och mat häromdagen, De mesta gick sönder. ringde till hyresvärden och de står inte för något förutom att satta tillbaka hyllan. Men jag vill ha ersättning för porslinet, har jag rätt till de? Alltså inte från mitt egna försäkringsbolag. Utan att dom ska stå för detta. Vad gäller? Mvh Milla
Caroline Orava |Hej! Tack för att du vänder dig hit till Lawline med din fråga!Regler om hyresrättslägenheter finns i 12 kap. Jordabalken, som brukar kallas för "Hyreslagen". Enligt 12 kap. 11 § Jordabalken (som genom 16 § gäller även under hyrestiden) har hyresgästen rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar att bristen inte beror på hans försummelse.I ditt fall innebär detta att om anledningen till att hyllan rasade ner var att hyresvärden inte skött underhållet av lägenheten, så kan du ha rätt till ersättning för porslinet. Det är hyresvärden som ska bevisa att skadan inte beror på honom, om han vill slippa ersättningsskyldighet.Vänliga hälsningar

Får en granne såga ner grenar på träd som hänger över tomtgränsen?

2014-09-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min granne har tagit bort flera grenar från en gran och en tall som står på min tomt. Grenarna hängde över på hans sida. Detta gjorde han utan att talat med mig och dessutom en dag då jag inte var där. Han har också gjort det på ett sådant sätt att båda träden är helt förstörda utseendemässigt. Nu till mina frågor får han göra detta? Kan jag kräva skadestånd? Vem skall transportera bort de avsågade grenarna? Tacksam för svar och råd.
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Reglerna kring grenar och rötter som tränger över tomtgränser finns i 3 kap. 2 § jordabalken och stadgar att om gren eller rot tränger över tomtgränsen och orsakar olägenhet så får fastighetsägaren ta bort dessa. Ägaren till den tomt som de överträngande träden står på ska dock först ges möjlighet att själv vidta åtgärder om ett borttagande kan väntas ge betydande skada för denne. Det är ingen tillfällighet att lagen talar om rot och gren. En stam som hänger över en tomtgräns får man inte röra. Man får inte heller ta bort rötter och grenar på ett sådant sätt att trädet dör av ingreppet. Det skulle nämligen vara att likställa med att ta bort trädet helt.Man bör ge ägaren i alla fall tre-sex månader på sig att vidta dessa åtgärder. Görs inte detta är det fritt för grannen att själv kapa överträngande grenar och rötter. Detta bör dock göras med stor försiktighet. Skulle träden dö som resultat av grannens ingrepp kan han bli ersättningsskyldig. Att på eget initiativ vidta åtgärder kan innebära en brottslig handling i form av egenmäktigt förfarande eller skadegörelse, som dels kan innebära skadestånd och dels även böter eller fängelse.Eftersom du anser att grannen har förstört trädens utseende och att du inte har fått tillfälle att själva åtgärda problemet kan du ta detta vidare genom att kräva skadestånd för den skada som er granne har orsakat er. Rättslig grund för detta finns i 2 kap. 1 § skadeståndslagen Det kan emellertid bli svårt att avgöra hur stor sakskada du har åsamkats genom avsågningen. Du kan även polisanmäla grannen för egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken) eller skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken), men det bästa vore nog att försöka komma överens om skadeståndsersättning innan en eventuell polisanmälan, med tanke på framtida grannsämja.I och med att det är grannen som har tagit ner grenarna borde även han forsla bort dem. Annars torde du kunna kräva ersättning för bortforslingen som blir en extrakostnad för dig på grund av hans handlande. Jordabalken hittar du https://lagen.nu/1970:994.Skadeståndslagen hittar du https://lagen.nu/1972:207.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Tvångsförsäljning av samägd fastighet

2014-09-30 i Fastighet
FRÅGA |Hej, Jag äger en villa tillsammans med en man. Villan har varit till försäljning ett tag och vi har även sänkt priset (hans önskemål). Nu vill han sänka priset ytterligare 500 000. Jag vill inte detta eftersom det ekonomiskt skulle bli en väldigt stor förlust för mig. Min inkomst/månad är inte ens 15% av hans, och därför tycker jag att vi skall forstätta sälja till det priset som vi har just nu. En miljonförlust för mig skulle knäcka min ekonomi för all framtid. En miljonförlust för honom vore inte så mycket i sammanhanget. Ingen bor i huset och vi äger 50% var. Nu hotar han med juridiska åtgärder och en exekutiv aktion, om vi inte sänker priset till hans önskade nivå. Kan han göra detta? Vad har jag för rättigheter i sammanhanget? Huset är till salu och det är priset det handlar om nu. Tacksam för svar. Hälsningar
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Det finns två regleringar som påverkar vad man får och inte göra med en samägd fastighet. Om man är gift och fastigheten är den gemensamma bostaden så gäller enligt Äktenskapsbalkens 7 kap. 5 § att en make inte utan den andra makens skriftliga samtycke får sälja eller belåna den.Om makarna inte är överens om t ex en försäljning kan ena maken enligt 7 kap. 8 § ansöka hos tingsrätten om att en försäljning ska tillåtas. Tingsrätten gör då en bedömning och tar även hänsyn till vilka skäl den andre maken har att motsätta sig en försäljning innan de fattar beslut.I ert fall är Samäganderättslagen tillämplig. Huvudregeln i 2 § är att samtliga ägare måste vara överens för att göra någonting ( t ex sälja samägd fastighet). Ska ni sänka utgångspriset vid försäljningen måste ni alltså enligt huvudregeln vara överens om det. Det finns dock i 6 § ett undantag, där en delägare kan ansöka hos tingsrätten om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. Annan delägare kan bara hindra det om han eller hon kan visa synnerliga skäl för anstånd, alltså att det finns synnerliga skäl för att tingsrätten inte ska bevilja försäljning. Enligt 9 § kan någon delägare yrka på att rätten ska fastställa ett pris under vilket fastigheten inte får säljas, och detta är något du kan göra för att försöka begränsa din förlust och hindra att huset säljs till ett alltför lågt pris. Om rätten beviljar en försäljning, så sköts den av en god man som utses av rätten. Synnerliga skäl för anstånd med försäljning har i praxis kunnat anses vara att en delägare på grund av t ex konjunkturläget gör förlust. Det har dock påtalats att det måste handla om ett tillfälligt, övergående hinder för försäljningen (anstånd = få mer tid på sig, inte permanent stoppa försäljningen). Jag beklagar situationen du har hamnat i, jag hoppas att ni snart får fastigheten såld för begärt pris så att du inte behöver oroa dig. Vänligen,

Formkrav vid gåva av fastighet

2014-09-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vi har två fastigheter varav vi äger hälften var. Nu vill vi äga var sin fastighet till 100%. Hur gör vi så det blir riktigt på pappret ? Måste vi ha hjälp från någon tex. Banken ? 
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Gåva av hela eller delar av en fastighet regleras i Jordbalkens (JB) 4 kapitel. Enligt 4 kap. 29 § så är det samma formkrav för gåva som för köp. Gåvobreven måste alltså följa formkraven enligt JB för att vara giltigt. Det betyder att gåvobreven måste vara skriftliga, innehålla en förklaring att givaren överlåter en specificerad del av fastigheten såsom gåva och båda parter, dvs både du och den andra hälftenägaren, måste skriva under gåvobreven. Med hjälp av gåvobrevet kan ni sedan söka lagfart på respektive fastighet. För att kunna få lagfart måste säljarens underteckning bevittnas av två personer enligt JB 20 kap 7 §. Banken behöver inte blandas in om det inte finns lån/inteckningar/pantbrev på fastigheterna.Då det är strikta formkrav i Jordabalken för att gåvobreven ska vara giltiga kan det vara en bra ide att ta hjälp med upprättandet av det om ni känner er osäkra. Här t ex kan ni till fast pris få hjälp att upprätta gåvobrev.Vänligen,