Förskott på arv till maka

2015-03-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Min make har gått bort vi var gifta och han har två vuxna söner som skall ha ut sitt arv . Min fråga vi har haft ett sommarhus där vi vars hälften som lagfaren ägare detta såldes 2012. Mina pengar satte jag in på mitt privata bankkonto som en trygghet. Min make delade sin summa till sina söner det tyckte vi var rätt då.Nu vill man att mina bankmedel skall ingå i bouppteckningen. Kommer särkullsbarnen att att ärva hälften av mina pengar också?
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Det första som ska göras innan en bouppteckningen upprättas är att bodela mellan dig och din make. Det sagda innebär att allt ditt giftorättsgods sammanslås med din makes giftorättsgods, som därefter delas lika Er emellan. En bodelning vid dödsfall går till på samma sätt som vid äktenskapsskillnad med den skillnaden att dödsboet till den avlidne befinner sig i makens ställe i bodelningen. Den del som tillfaller dödsboet efter bodelningen kommer delas lika mellan din makes två söner. Den del som tillfaller dig är din egen. Gällande gåvan från husförsäljningen finns regler om förskott på arv i 6:1 Ärvdabalken och 11:6 Äktenskapsbalken. Dessa regler tillämpas normalt sett av arvingar till den avlidne, men kan också användas av en efterlevande make. Innebörden av reglerna om förskott på arv är att med samma värde som din make gett gåvor för, kommer dennes giftorättsgods att (fiktivt) öka i bodelningen med dig. Resultatet av denna ordning blir densamma som om han aldrig gett några gåvor till sönerna.Jag hoppas du fått svar på din fråga. Vill du ha ytterligare hjälp är du välkommen att återkomma till oss.

Förskott på arv och fördelning av kvarlåtenskap

2015-03-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag är snart 71 år och jag får hoppas leva lite till. Jag är änka.Ett av mina barn A har fått köpa mitt fritidshus, beläget på tomten bredvid mitt åretrunthus, som jag nyligen har låtit uppföra. Jag och köparna (barn A med fru) kom överens om ett rättvisande marknadspris. Barn B ansåg det ok, Barn C ansåg att priset inte var marknadspris då även bohaget i princip ingick. för att lösa detta gick jag med på att barn C fick ett förskott på arv, 300 000 kronor. Nu vill Barn A att det upprättas ett avtal inkl ränteberäkning på detta förskott, vilket inte accepteras av C. Barn C föreslår istället att det skrivs ett testamente där Barn C först får 300 000 kronor, innan kvarlåtenskapen fördelas. Jag anser inte det vara rimligt att betala ränta på förskott av arv. Vad är rätt? Förslag till lösning av denna situation? Är testamente ett säkrare förfaringsätt än ett avtal inför en uppgörelse av min kommande kvarlåtenskap?
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Inledningsvis vill jag bara säga något om att dina barn inte har någon juridisk rätt att bestämma vad du ska göra av dina tillgångar så länge som du är i livet. Du kan fritt skänka gåvor till något av barnen utan att de andra barnen har rätt att kompenseras för det. När du väl avlider finns vissa skyddsregler i Ärvdabalken om laglotter (7 kap) och förskott på arv (6 kap) som syftar till att förhindra att någon bröstarvinge blir arvlös (lagen hittar du här). Lagens regler utgår ifrån att du som förälder vill att alla barn ska få lika mycket vid din bortgång, och så länge som du inte uttryckligen genom testamente eller avtal föreskriver något annat, kommer alla barnen att erhålla lika stor del av din förmögenhet.Att du låtit barn A köpa ditt fritidshus till vad du ansett vara ett skäligt marknadspris är juridiskt sett helt i sin ordning och C:s negativa inställning till försäljningen är ingenting som du, rent rättsligt, måste ta hänsyn till. Att A anser att C ska betala ränta på de 300 tkr är inte heller någonting som du måste ta hänsyn till. Det finns inga lagregler som föreskriver att ränta ska utgå på gåvor som en förälder ger sina barn.Förskott på arvNär du avlider kommer din totala kvarlåtenskap att delas lika mellan barnen. Reglerna om förskott på arv innebär att gåvor som getts till bröstarvingar under livstiden kommer att avräknas från dennes arvslott. Om du gett C en gåva om 300 tkr och låtit A köpa en fastighet för ett belopp under marknadsvärdet, kommer således A och C få göra avdrag på sina arvslotter för det värde som de erhållit i gåvor. Avdraget går till som så att den summa som gåvorna getts för "läggs på" kvarlåtenskapen som därefter delas lika på antalet barn. Tanken med detta förfaringssätt är att beräkningen ska bli "som om inga gåvor hade getts" (se 6:5 ÄB).Funktionen med reglerna om förskott på arv innebär att du egentligen inte behöver göra någonting för att utjämna arvet mellan barnen. Om fastigheten har sålts till underpris kommer det övervärde som barn A erhållit på grund av köpet att "dras av" från dennes arv till fördel för B och C. Om du gett C en gåva på 300 tkr kommer denna summa att dras av från dennes arv till fördel för A och B.TestamenteDu efterfrågar också vad som är säkrast när det kommer till testamenten och andra avtal för att fördela kvarlåtenskapen. Som huvudregel gäller att det bara är genom testamente som du kan fördela dina tillgångar efter din död. Vanliga avtal som inte uppfyller formkraven för ett testamente har i princip ingen verkan. Testamenten måste vara skriftliga samt vara bevittnade av två utomstående personer (10:1 ÄB).När det gäller reglerna om förskott på arv kan du däremot genom ett vanligt avtal föreskriva att reglerna i 6 kapitlet ÄB inte ska tillämpas på en viss specifik gåva. Ett sådant avtal är giltigt utan formkrav. Reglerna om förskott på arv är nämligen bara en presumtion för att du som förälder vill att alla barnen ska ha lika mycket vid din bortgång. Därför räcker det att du skriver i ett avtal att en viss gåva inte ska räknas som en förskottsgåva för att motbevisa presumtionen. Därmed kommer det barn som erhållit gåvan totalt sett att ha erhållit mer än de andra.SammanfattningFör att summera vad jag ovan sagt och ge dig ett konkret råd skulle jag uppmana dig att inte göra någonting alls. Vid en framtida bouppteckning kommer reglerna om förskott på arv att jämna ut eventuella "orättvisor" i de gåvor som du gett något av barnen på bekostnad av de andra. Man kan säga att reglerna i ÄB utjämnar resultatet mellan barnen "av sig självt". Om du däremot vill ha en annan fördelning skulle jag rekommendera dig att upprätta ett testamente. Genom ett testamente kan du rubba arvsfördelningen ganska mycket, men aldrig till sådan del att något av barnen berövas sin laglott. Om du ska upprätta ett testamente råder jag dig att ta hjälp av en jurist. Vi på Lawline samarbetar med duktiga familjejurister som du kan boka tid med direkt på www.lawline.se/bokaÅterkom annars gärna till mig om du har ytterligare frågor eller funderingar gällande mitt svar. Du kan kontakta mig på mejlen

Försäljning av fastighet - gåva eller köp skatterättsligt?

2015-02-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min mamma äger en sommarstuga som mina föräldrar vill att jag och min styvbror (min fars son sedan tidigare) ska få i gåva. Vi ska tillsammans betala 550 000 kr, mot en vederlagsrevers och sommarstugans marknadsvärdrde är 1 500 000kr. Hur fungerar det här? Hur påverkar det deklarationen och skatteskyldighet? Jag kommer ju få räkna detta som ett förskott på arv, men hur blir det för Norton? Har det någon betydelse om mammas sommarstuga är hennes enskilda eller inte?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller skatten görs en bedömning av köpeskillingen i förhållande till fastighetens taxeringsvärde (ca 75 % av marknadsvärdet). Om ersättningen understiger taxeringsvärdet betraktas hela överlåtelsen som en gåva rent skatterättsligt. Eftersom gåvoskatten är avskaffad i Sverige utgår då ingen skatt alls vid överlåtelsen (se 8 kap. 2 § inkomstskattelagen, IL), men gåvomottagaren övertar givarens skattemässiga situation enligt 44 kap. 22 § IL (och kommer således att få skatta för den vinsten vid en eventuell avyttring i framtiden istället). Överstiger ersättningen taxeringsvärdet ses överlåtelsen som ett köp och då utgår kapitalvinstbeskattning för din mamma (22 % när det gäller fastighetsförsäljning, se 45 kap. 33 § samt 65 kap. 7 § IL). Vederlagsreverser vid förvärv genom arv eller gåva ingår inte i den skattemässiga anskaffningsutgiften (se prop. 1989/90:110 s. 585 och RÅ 1996 ref. 48). I det här fallet kommer överlåtelsen således att utgöra en gåva (550 000 kr understiger 75 % av marknadsvärdet på 1 500 000 kr) som därmed blir skattefri.Som du skriver kommer gåvan att utgöra förskott på arv för bröstarvingar till din mamma (6 kap. 1 § ärvdabalken). För din fars son sedan tidigare kommer så inte att ske. Han kommer (liksom du) att ta över din mammas skattemässiga situation (dvs anskaffningsvärdet bl.a.) och den vinst hon gjort på fastigheten kommer ni sedan att skatta när ni avyttrar respektive andel. Det har ingen betydelse om fastigheten utgör din mammas enskilda egendom eller inte, hon kan fortfarande förfoga fritt över egendomen såvida inte hon övertagit egendomen med villkor om att så inte är fallet. För att undvika den snedfördelning som kan uppstå i och med att gåvan för dig i framtiden kommer räknas av på arvet efter din mamma rekommenderar jag att ni upprättar ett gåvobrev i samband med överlåtelsen. Där bör då framgå att gåvan inte ska ses som ett förskott på framtida arv för din del. Detta såvida inte din mammas avsikt är att gåvan ska avräknas på ditt framtida arv, trots att detta inte drabbar din fars son (han har ju inte arvsrätt efter din mamma såvida inte hon skrivit in det i testamente). Hoppas du fått svar på dina funderingar. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Vinstfördelning och förskott på arv

2015-02-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, vi är tre syskon vars mor nu bor på ett boende och hennes lägenheten har sålts. Eftersom hon är sjuk skrevs lägenheten över på ett av oss syskon och min fråga är om vinsten måste delas lika mellan oss, för att detta räknas som förtida arv? Om det inte delas lika kan den som får mindre få ut mer sedan när vår mor går bort?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Utgångspunkten är att vinsten vid en försäljning av en lägenhet ska delas mellan de som som äger lägenheten. Står endast en som ägare, är det denne som får åtnjuta vinsten. Om ni inte kommit överens om annat och beroende på vad er mors avsikt var med att endast tillskriva ena syskonet lägenheten, så bör det syskon som tillskrevs lägenheten, ensam få ta del av vinsten. Detta gäller under förutsättning att syskonet kan anses som ensam ägare till lägenheten när den säljs.En betydande gåva från förälder till barn, bedöms som huvudregel som ett förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). För att en gåva ska betraktas som förskott på arv krävs att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på barnets laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ske genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta. Lägenheten till ena syskonet bör alltså behandlas som ett förskott på arv, om inget annat avtalats. Detta innebär att detta syskon kommer att utfå mindre vid en framtida arvsfördelning och de syskon som inte fått något eller fått mindre från försäljningen av lägenheten, ska få mer när arvet sedermera ska fördelas. Vänliga hälsningar,

Rätt till laglott/förskott på arv

2015-03-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min far hade en bilverkstad med tillhörande bostad och han och min bror, som jobbade i verkstaden skrev över allt på min bror. Min bror behövde inte ta några lån och för att kompensera mig och min syster skulle vi få de räntepengar som han sparade på det. Vi har inte fått ta del av några papper på övertagandet och vi har fått 4000:- som kompensation. Detta skedde för många år sedan och min far är död sedan 2001 och bouppteckningen är således avklarad utan att jag och min syster tog upp det då. Jag vet att vi var otroligt dumma som inte gjorde det då, men vi ville inte ställa till med något bråk. Vi är nu i tvist om en sommarstuga. Jag undrar om vi kan ta upp övertagandet av verkstaden eller om det inte går i och med att bouppteckningen är gjord för flera år sedan? Vi har inte fått ut någon laglott överhuvudtaget på övertagandet av verkstaden.
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB); bestämmelser om bouppteckning finner du i 20 kap. (ÄB). Er bror, du och din syster ärver i första arvsklassen och som utgångspunkt ska ni dela lika på kvarlåtenskapen efter era föräldrar, ni "tar lika lott" (2 kap. 1 § ÄB). Jag förstår förutsättningarna i termer av att den omständigheten att din bror fick överta verkstaden ska ses som förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ÄB. Även benefika dispositioner i vidare mening faller in under lagens tillämpningsområde, varför det inte skulle spela någon roll att ni mottagit viss kompensation för er brors övertagande av verksamheten. Sådana gåvor som en arvlåtare i livstiden ger till sina bröstarvingar ska som huvudregel anses utgöra förskott på arv, med verkan att värdet av gåvan ska räknas av från arvingens arvslott i samband med arvskiftet. Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska dock vad arvlåtare i sin livstid ger till en bröstarvinge avräknas som förskott på hans arv, om inte annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Enligt ÄB 7:2 är vidare bröstarvinge pliktig att på sin laglott avräkna vad han av arvlåtaren mottagit i förskott på sitt arv.6 kap. 1 § ÄB ger på detta sätt uttryck för en presumtion för att en gåva som en förälder i livet ger till ett av sina barn inte har varit avsedd att missgynna de andra barnen på det sättet att de ska förvänta sig en mindre arvslott vid förälderns död. Om med andra ord en förälder vill gynna en arvstagare/ ett av barnen lite extra så måste detta anges specifikt, t.ex. genom uttrycklig föreskrift i gåvobrev att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Jag utesluter att en sådan uttrycklig föreskrift funnits och att övertagandet av verkstaden ska hållas som arvsförskott. Allmänt: när en person dör måste den avlidnes tillgångar och skulder utredas och en skriftlig förteckning göras över dem, bouppteckning enligt 20 kap. ÄB, som ska utgöra underlag för bodelning och arvskifte. I en bouppteckning utreds vilka som är dödsbodelägare (vilka dessa är framgår av 18 kap. 1 § ÄB); om testamente efterlämnats eller gåvobrev tidigare skrivits m.m. Samtliga dödsbodelägare skall kallas till sammanträde för att göra bouppteckningen, se 20 kap 2 § ÄB. Bouppteckningen ska därefter skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § och 8 §), för att registreras (förutsättningarna för sådan registrering framgår i sin tur av 20 kap. 9 § andra och tredje stycket). Skatteverkets beslut om registrering av bouppteckning kan överklagas till förvaltningsrätten (mer om överklagande här, särskilt avsnitt 6) inom viss tid.Du undrar om ni nu kan "ta upp" det förhållandet att er bror fick överta er fars verkstad eftersom du och din syster inte "tog upp det då". Jag tolkar det som att ni hade kännedom om omständigheterna – men lät dem bero. Under sådana förhållanden gäller fristen för överklagande enligt ovan och grunderna mot registrering i 20 kap. 9 §. I annat fall, för omständigheter som dödsbodelägare m.fl. inte har kännedom om gäller följande. Det har nämnts att i första hand den dödes tillgångar och skulder ska anges i bouppteckningen, men uppgifter skall i vissa fall även lämnas om dispositioner som den döde själv har företagit. Till säkerställande av bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 7 kap. 2 §, måste givetvis den dödsbodelägare, vars rätt berörs därav, kunna få säker kännedom om utgivna arvsförskott. Följaktligen stadgar 20 kap. 5 § tredje stycket ÄB, att om det bland dödsbodelägarna finns laglottsberättigad arvinge, ska i bouppteckningen, där en delägare begär det, uppgift lämnas om vad arvinge av den döde mottagit i förskott eller eljest såsom gåva. Delägare har alltså rätt begära att i bouppteckningen skall inflyta sådana uppgifter som ovan nämnts. Med stöd av paragrafen hade ni vid sammanträdet för bouppteckningen ägt begära att uppgifter om gåvor eller andra förskott på arv skulle tas upp däri, och alltså möjliggöra för värdet av gåvan till er bror att räknas av från hans arvslott i samband med arvskiftet (naturligtvis under förutsättning att ni kallats till sådant sammanträde och att inget är felaktigt i det hänseendet; jag tolkar dock omständigheterna som att ni aktivt valt att inte "ta upp" omständigheterna kring verksamhetsövertagandet vid rätt tillfälle). För att få fram riktiga uppgifter har en delägare härvid, enligt 20 kap. 6 §, också möjlighet att åberopa edgångsplikt, en uppgiftsskyldighet, vilken föreligger om det finns en laglottsberättigad arvinge. Uppgiftsplikten avser förskott samt annan gåva som arvinge mottagit av den döde; alla uppgifter om tillgångar och skulder i boet som är av betydelse för någons rätt. Tidpunkten för förskottet eller gåvan är utan betydelse för uppgiftsplikten, utan allt som på detta sätt har mottagits av den avlidne ska redogöras för. Edgångsplikten innebär att varje delägare på anmaning, dvs. efter stämning, på talan om edgång/ fullgörande av bouppteckningsed av någon vars rätt kan bero därav, ska lämna uppgifter till bouppteckningen. Dödsbodelägare åläggs då en skyldighet att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed. Rätt att påkalla bouppteckningsed tillkommer envar vars rätt beror därav. Edgången får fullgöras i vederbörandes bostad; är ej underkastad preskription – och talan om edgång kan ytterst föranleda åtal för mened.Det kan vara intressant att nämna fallet NJA 1977 s. 80, vari fråga uppkom om skyldighet för dödsbodelägare att, på talan som väckts 1974, fullgöra edgång enligt 20 kap 6 § ÄB i fråga om bouppteckning förrättad 1958. Två tilläggsbouppteckningar hade förrättats och arvskiftet blivit slutligt gällande. Klaganden anförde i målet att till boet hörde ytterligare tillgångar utöver dem som upptagits i bouppteckningarna och hen avsåg med sin talan att erhålla klarhet angående omfattningen av boet. I målet klargjordes ytterst att någon viss tid, inom vilken talan om edgång enligt 20 kap 6 § ÄB skall föras, är inte föreskriven, men att edgångsplikt kan vara utesluten därför att det av omständigheterna framgår, att vad som avses med edgången är att vinna upplysning om förhållanden som är utan betydelse för någons rätt. Edgången kan vidare ej avse annat än bouppteckningens riktighet. HD ålade viss delägare att fullgöra edgång enligt 20 kap 6 § andra stycket ÄB i fråga om den huvudbouppteckning och de tilläggsbouppteckningarna som genomförts efter den avlidne.Som sagt antar jag att ni haft kännedom om omständigheterna vid tiden för bouppteckningen och att er bror ej undanhållit er något. För sakens skull ska det dock sägas att uppgifter som framkommer efter bouppteckningen och som kan ha betydelse för innehavare av viss arvsrätt, gäller 20 kap. 10 §. Om en ny tillgång eller skuld blir känd efter det att bouppteckning har förrättats eller upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen, skall tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en månad.Beträffande tilläggsbouppteckning gäller i övrigt vad som förut i 20 kap. ÄB är föreskrivet om bouppteckning. Till illustration av institutet tilläggsbouppteckning kan användas NJA 1993 s. 594, där det var fråga om bestämmelserna i 7 kap 4 § ÄB om återgång av sådan gåva som inkräktar på bröstarvinges rätt till laglott. I målet hade uppgifter om gåvor från en avliden till vissa bröstarvingar lämnats först i en tilläggsbouppteckning. Bröstarvinge väckte enligt 7 kap 4 § ÄB talan om att värdet av gåvorna, enligt 7 kap 4 § ÄB, skulle tilläggas kvarlåtenskapen vid beräkningen av dennes laglott så stor del av gåvornas värde skulle återbäras så att laglotten kunde utfås. Talan ansågs dock ha väckts för sent eftersom talan inte väckts inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Mot denna (ymniga) bakgrund har ni, såvitt jag förstår, förlorat möjligheten att göra gällande laglotten. Du är välkommen att återkomma till mig om du har följdfrågor! Vänligen,

Är gåvobrevet förskott på arv?

2015-03-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Pappa gav lillasyster pengar för 5 år sedan.Han skrev ett papper enkelt på datorn där det står att "Härmed har jag (hans namn)gett (hennes namn) (summan) som en gåva från mig.Ses det som en ren gåva från honom eller blir summan förskott på arv?
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.För att en gåva till en arvinge inte ska räknas som förskott på arv krävs att så anges när gåvan ges (ärvdabalken 6 kapitlet 1 §). Här är det inte tydligt angett att det ska vara undantaget. Att din pappa har skrivit att det ska vara en gåva torde alltså inte innebära att summan är undantaget utan det ska räknas som ett förskott på det arv som ni kommer att erhålla när er pappa avlider. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårat frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Förskott på arv

2015-02-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mans ena barn ska köpa hus och behöver ett kapitaltillskott. Kan vi skjuta till beloppet som ett förtida arv? Bör vi göra någon särskild skrivning i samband med gåvan? Det finns bara särkullebarn i familjen.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga.När en förälder ger en gåva till sitt barn anses detta som huvudregel vara ett förskott på arv om inget annat har föreskrivits enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) se här. Enligt 6 kap. 2 § 2 st. ÄB anses inte sedvanliga gåvor av mindre värden vara förskott på arv. Vad en make av sitt giftorättgods ger till sitt styvbarn anses också som huvudregel vara förskott på arv enligt 6 kap. 7 § ÄB. Det finns alltså en presumtion att gåvor till bröstarvingar skall anses som förskott på arv, men vill ni för tydlighetens skull kan ni även skriva att tillskottet skall ses som ett förskott på arv. Vänligen

Gåva som ej ska ses som förskott på arv

2015-02-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Är gifta med en gemensam dotter + att det finns ett äldre särkullsbarnpå min mans sida. Hur kunna hjälpa vår dotter med boende utan att det betraktas som förskott på arv?Äldre särkullsbarnet har vi ingen kontakt med, lever väldigt destruktivt med stora skulder vi inte har lust att betala genom arv. Våra pengar idag har dessutom till största delen tillkommit genom att jag har ärvt och det blivit giftorättsgods vilket möjliggjort investering i villa etc. Gemensamma dottern väldigt ambitiös och duktig har för avsikt att studera till högre examen. Vi vill hjälpa henne med boende i form av en bostadsrätt utabn att särkullsbarnet kommer åt detta. Vi är "bara" i 50-pårsåldern så kan vi nu skriva att det är en gåva som inte skall ses som förskottsarv? Kan vi belåna vår villa och betala br kontant så att det i o m det inte finns någon koppling till oss? Kan vi sälja den för 10 kr till vår dotter? Eller måste vi skilja oss och skriva över massor på mig + att min man sedan skänker mig nästan allt han har varefter jag skänker det till gemensamma dottern? Eller vad kan vi göra? Det måste ju finnas möjligheter?Känns hemskt att inte själv kunna råda över kapital vi tillsammans fått ihop under mer än 25 år. Inga moralpredikningar tack, detta kommer inte göra särkullsbarnet arvslös utan hon kommer få sin laglott men vi vill minimera den.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det som en arvlåtare ger i gåva till en bröstarvinge (barn) ska som huvudregel räknas som ett förskott på arvet (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det är en mängd benefika dispositioner som faller in under gåvobegreppet i detta fall, bland annat är en försäljning av fastighet till underpris, betalning av skuld samt infriande av borgensförbindelse att se som gåvor. Dock ses inte sedvanliga gåvor (t.ex. julgåvor) av mindre värden som ett förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st.). Ytterligare ett krav för att en gåva ska bedömas som ett förskott på arv är att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på bröstarvingens laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ge genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta.Oavsett om ni säljer en fastighet eller bostadsrätt till underpris, eller skänker den, kommer detta att ses som ett förskott på arv om ni inte tydligt visar att ni har en annan avsikt. Mot denna bakgrund är det en rekommendation att ni upprättar ett gåvobrev, där ni explicit förklarar att denna gåva inte ska betraktas som ett förskott på arv. Som alternativ till gåvobrev, går det även att ni skriver in i ert testamente att gåvan inte ska ses som förskott på arv och därmed inte avräknas på dotterns laglott. Ni kan snabbt, enkelt och prisvärt upprätta ett gåvobrev via vår tjänst {http://lawline.se/avtal/gavobrev}. Vänliga hälsningar,