Inskränkning av laglotten genom gåva, II

2015-06-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Min man är särkullebarn, var på bouppteckning nu efter pappans dör.Han har två halvsyskon som pappan givit allt 2 hus plus skog de har fått det som gåva så min man får alltså ingen ting förutom kostnaden av pappas begravning och en gammal bil och några börsor.Halvsyskonen fick boninghuset en sommasrstugan och skog.Får det gå till så.Det stod att det var Gåva men inte förskott på arvet kan man överklaga.Min man har aldrig fått kontakt med sin far trots att han skrivit till honom.
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det beror på samtliga omständigheter vid tidpunkten för gåvan. Om egendomen gavs bort strax innan hans död, kan det betraktas som förskott i arv. Det är i slutändan en bevisfråga. Om din man förmår att övertala rätten att egendomen ska ses som ett förskott i arv, kan han åtminstone påkalla jämkning och erhålla sin laglott, vilken i hans fall är 50 procent av hela hans fars kvarlåtenskap, förutsatt att han var det enda särkullbarnet.Jag har nyligen besvarat en liknande fråga som jag anser är vägledande för dig. Läs gärna igenom svaret, här. Där framgår även frågan om hur din man kan ge tillkänna sitt anspråk. Jag hoppas att det ger dig bättre insikt i frågan.Vänligen,

Fråga om barnbarns rätt till arv och jämkning av gåva

2015-06-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej.Jag undrar vad som gäller angående arvsrätt/arvslott.Fakta:Min farfar avled i slutet av Mars efter en tids sjukdom, kvar lämnar han maka och två barn samt min far som avled för 12 år sedan.Vad jag förstår så blir då jag och min bror arvingar istället för far.Nu fick vi reda på vid bouppdelningen att han i slutet av januari har överlåtit alla sina fastigheter (nästan allt i värde som finns kvar idag, finns i dessa fastigheter) i gåvobrev till sina kvarlevande söner och jag och min bror inte fick något. I mina ögon så borde det likställas med förskott av arv (men juristen sa att det var inskrivet att det inte skulle ses som det)Vad gäller, kan de göra oss helt lottlösa?Om värdet uppskattades i dessa fastigheter till 6 miljoner, borde inte vi få något av detta??Tacksam för svar då juristen körde över oss helt...
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Lag som reglerar arvsrätt är ärvdabalken (ÄB). Av 2 kap. 1 § ÄB följer att det är arvlåtarens avkomlingar som ärver den avlidna. Med avkomlingar avses den avlidnas barn, barnbarn osv. De avkomlingar som i det enskilda fallet har rätt att ärva kallas för bröstarvingar. Om barnet till arvlåtaren är dött ärver dennes barn, dvs barnbarnen till arvlåtaren, i dennes ställe. Som bröstarvinge har man minst rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I detta fall, då arvlåtaren har tre barn innebär det att arvslotten för var och en utgörs av 1/3 medan laglotten för var och en utgörs av 1/6. Av din fråga ovan framgår att det har skett en gåva till två av din farfars söner innan hans död. Av 7 kap. 4 § 1 st. ÄB följer att om arvlåtaren givit bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syfte är att likställa med testamente ska den bortgivna egendomen återbäras. Om det inte ska ske ska ersättning istället utgå. Vidare krävs att man påkallar jämkning av gåva enligt 7 kap. 4 § 2 st. ÄB inom ett år från det att bouppteckningen avslutats. Gåvotagarna måste då återbära den del av gåvan som inskränkt på annans laglott eller utge ersättning som motsvarar detta värde. Sammanfattningsvis kan följande konstateras. Du och din bror träder in i er avlidna fars ställe och är således bröstarvingar. Er fars laglott motsvarar 1/6 av kvarlåtenskapen (arvet), vilket innebär att du och din bror åtminstone har rätt till 1/6. Ni kan inte göras lottlösa. I fall fastigheterna getts bort under sådana omständigheterna att det kan likställas med ett testamente, kan du och din bror påkalla jämkning av gåva. I sådana fall ska laglotten beräknas på så sätt att arvlåtarens kvarlåtenskap ökas med gåvornas värde. Därefter beräknas laglotten på vanligt sätt. Laglotten utgör hälften av arvslotten, vilket konstaterats ovan. Om kvarlåtenskapen i sin helhet då skulle vara värd runt 6 miljoner som du angett, skulle det innebära att du och din bror har rätt till en miljon tillsammans. Vad som inte ska glömmas bort är att om arvlåtaren var gift vid sin bortgång har dennes efterlevande make rätt att ärva den avlidna före makarnas gemensamma barn, barnbarn osv. Men maken ärver endast med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB), inte med full äganderätt, eftersom kvarlåtenskapen senare ska ärvas av barn, barnbarn osv. I ert fall innebär det att eftersom er farfar var gift ärver hon hela kvarlåtenskapen men då endast med fri förfoganderätt. När även hon avlidit tillfaller arvet barn och barnbarn. Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning för att reda ut huruvida ni kan göra jämkning av gåva gällande eller inte, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawlne samarbetar med. Du kan boka tid en tid direkt via http://lawline.se/boka.Jag hoppas att detta svar gett dig viss vägledning och hjälp. Med vänlig hälsning,

Gåva till annan arvinge - förskott på arv?

2015-06-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Fick en gåva av min farbror (barnlös) och när han avled ansågs den som förskott av arv. Har nu läst att förskott av arv enbart gäller bröstar-vingar. "Advokaten skriver " Mot bakgrund av att E resonerat som att "Anna redan fått sitt" vad gällde hennes gåva talar detta för att E resonerat liknande vad gäller gåvan till frågeställaren. Hur kan man anta detta, det finns inget skrivet eller uttalat. Tyvärr har jag godkänt och undertecknat dokumentet eftersom jag som lekman inte förstod att förskott av arv enbart gäller bröstarvingar. Jag känner att jag blivit lurad. Vad göra i efterhand?"Ärvdabalkens 6 kapitel 1§ Är mottagaren en annan arvinge, skall avräkning ske endast om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs."Tacksam för svar!
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Förskott på arv kan inte endast komma i fråga vad gäller bröstarvingar (barnen), utan även gåvor till andra arvingar kan utgöra förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Beträffande bröstarvingar är presumtionen att en gåva till dem är ett förskott på arv, medan det motsatta gäller för andra arvingar. Det vill säga är utgångspunkten att en gåva till en annan arvinge endast betraktas som en gåva och inte som ett förskott på arv. Denna utgångspunkt kan brytas om gåvogivaren tydligt avgivit en avsikt att gåva ska ses som förskott på arv eller det av omständigheterna framgår att så är fallet. Advokaten i ditt fall menar säkerligen att omständigheterna runt gåvan, får den att framstå som ett förskott på arv. Men som jag skrev ovan, är ändå huvudregeln att en gåva endast är en gåva. Har du skrivit på att avtal, är det problematiskt att hävda att avtalet ändå inte gäller för dig. Det finns regler om att ett avtal kan ogiltigförklaras om till exempel svek förekommit, men dessa regler tillämpas restriktivt och det ska finnas ett uppsåt att förleda dig, vilket är svårt att se att sådant finns här (jfr 30 § avtalslagen). Slutligen kan det vara så att advokaten agerar rätt, men om han eller hon endast stödjer sig på det du skriver i din fråga är det trots allt tveksamt om gåvan i ditt fall verkligen ska ses som förskott på arv. Huvudregeln är ändå att en gåva till annan arvinge inte är ett förskott på arv. Dock blir det svårt för dig att ogiltigförklara avtalet om att du godkänt gåvan som förskott på arv.Vänliga hälsningar,

Förskott på arv

2015-05-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor (änka) som är över 90 år har sista året inte klarat av att bo själv utan flyttat till demensboende då hon ej kan vara själv. Blir då obefogat orolig tex. Hon har en demensdiagnos (minnesstörning) såtillvida att hon har svårt veta dag/tid och minns inte alltid vad som ska ske från dag till annan. Hon är dock helt med på att hon ville flytta och att den förra lgh skall säljas och vill att vi barn hjälper henne göra det. Om mamma sen vill skänka oss barn en del av det lgh säljs för och vi alla är överens också om det kan vi då ta emot de pengarna. En av oss barn hjälper henne sen flera år redan m att betala räkningar etc då hon inte längre Vill sköta det själv... Till syverne och sist är det bara vi barn som kommer ärva henne men det då frågan gäller nu.
Eric Brinck |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Du och dina syskon ingår i den första arvsklassen enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. Ni är alla bröstarvingar till er mor och kommer, förutsatt att inget testamente finns, ärva allting efter er mor då hon är änka. När er mor väljer att ge er pengar för lägenheten anses det som ett förskott på arv enligt 6:1 ÄB. Det innebär att gåvan från er mor juridiskt sett betraktas som förskott på arv, om hon inte anger något annat vid gåvans givande, eller det framgår av omständigheterna att det inte rör sig om ett förskott på arv. Avgörande för om en gåva ska betraktas som förskott på arv är alltså givarens, dvs er mammas, avsikt. Rättsverkningarna för er blir dock densamma i detta läge om ni får samma summa pengar. Får ni inte samma summa pengar kommer detta regleras vid arvsskiftet. Den som får mer pengar nu kommer få räkna av den delen när arvet fördelas. Exempelvis att du får 100 000 nu men dina syskon får 200 000 vardera. När arvet fördelas kommer du få 100 000 mer än dem och därmed har ni alla fått samma totala summa. Problemet för er är att om er mor befinner sig i ett sådant tillstånd att hon inte förstår vad saken gäller, finns det en risk att rättshandlingen blir ogiltig. Aktuella lagar i detta avseende är Avtalslagen kapitel 3 om rättshandlingars ogiltighet (främst 31 §) samt 1924 år lag om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning. Det är alltså avgörande att din mor är i sådant tillstånd att hon förstår vad förskottet på arvet innebär.Sammanfattningsvis beror möjligheten att ge er förskott på arv på er mors tillstånd, dvs om hon är i stånd att verkligen förstå innebörden och konsekvensen av sitt handlande. Är hon i sådant tillstånd att hon förstår innebörden av sitt handlande finns det inget som hindrar att ni får en del av värdet på lägenheten redan nu.Vänliga hälsningar

Inskränkning av laglotten genom gåva

2015-06-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min mamma har precis avlidit efter en kort tids sjukdom. Hor har två barn, mig och min halvsyster. Min mamma och jag hade ett ansträngt förhållande och hon har alltid favoriserat min halvsyster. Igår uppdagades det att mamma har tömt alla sina konton och gett min halvsyster pengarna, hon har även gett henne alla sina smycken. Det som finns kvar är lite möbler och krimskrams och det kommer inte ens täcka begravningskostnaden. Har jag som bröstarvinge rätt till något arv trots att mamma gav bort allt till min halvsyster strax innan hon dog eller går jag helt lottlös?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer inledningsvis att kort redogöra för rättsreglerna på området och därefter att sätta det i kontext.Den legala arvsordningen Bröstarvinge har enligt huvudregeln bäst arvsrätt till kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637). Arvsordningen kan dock frångås genom upprättande av ett testamente. Bröstarvinge har emellertid alltid rätt till hälften av den arvslott som tillfaller denne enligt den lagstadgade arvsordningen (laglott), 7 kap. 1 § ärvdabalken. Jag utgår från att din mor inte hade upprättat ett testamente. Om din mor efterlämnade två bröstarvingar, är era respektive arvslotter enligt den lagstadgade ordningen 50 procent var av kvarlåtenskapen. Om din mor väljer att testamentera bort hela kvarlåtenskapen till din halvsyster, kan din rätt till din laglott dock inte inskränkas. Laglotten är hälften av arvslotten, varför du i egenskap av bröstarvinge har en oinskränkt rätt till minst 25 procent av kvarlåtenskapen, oavsett vad ett testamente säger.Gåva eller förskott i arv? För att ovanstående ska tillmätas någon betydelse i ditt fall, fordras att egendom som din halvsyster har erhållit från din mor likställs med ett testamente. Det faktum att din mor gav bort egendom till din halvsyster innebär att du får mindre att ärva. Det är hennes rättighet att ge bort gåvor, men i och med att det gjordes nästintill tidpunkten för hennes död väcker det andra frågor. I 7 kap. 4 § ärvdabalken stadgas det att om arvlåtaren har gett bort egendom under sådana omständigheter att gåvan till syftet är att likställa med ett testamente, ska bestämmelserna om testamente tillämpas, om inte särskilda skäl talar emot. Det innebär i praktiken att gåvan kan jämställas med ett testamente och därtill ett förskott i arv, eftersom din mor ännu var vid liv. Förskott i arv ska avräknas från din halvsysters del av kvarlåtenskapen, 7 kap. 2 § första stycket ärvdabalken. Du måste senast inom ett år ge din halvsyster ditt anspråk tillkänna alternativt väcka talan mot henne i domstol, annars förlorar du din rätt, 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken.Avslutande råd Din fråga är komplicerad eftersom det kan vara svårt att visa att det var ett förskott i arv. Samtliga omständigheter kring gåvan har stor betydelse i frågan. Du kan exempelvis behöva visa varför din mor inte ville att du skulle ärva henens kvarlåtenskap, åtminstone i tillräcklig utsträckning att misstanke om det väcks. Det är svårt för mig att ge dig vidare råd, men jag hoppas att du har fått bättre insikt i frågan och om dina valmöjligheter. Nedan hittar du lagen som jag har hänvisat till i mitt svar.Ärvdabalken.Jag önskar dig framgång i din jakt på ditt arv! Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Förskott på arv

2015-06-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min mamma har precis avlidit efter en kort tids sjukdom. Hon har strax innan dödsfallet avslutat sina konton till förmån för min halvsyster. Dvs tömt dödsboet medvetet. Som jag förstår det har jag rätt till min laglott ev arvslott och medlem ska återföras till dödsboet. Hur går jag tillväga för att min halvsyster ska föra tillbaka pengar och smycken till dödsboet och vad är oddsen att lyckas? Min halvsyster kommer inte att sammanarbeta. Det finns inga andra arvingar, det har inte heller framkommit några skrivna dokument. Finns det någon form av juridisk hjälp jag kan få eller måste jag ta alla kostnader själv? Och var börjar jag och vart vänder jag mig? Vore oerhört tacksam för hjälp, känner mig totalt rättslös.
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Till att börja med stämmer det att en bröstarvinge som utgångspunkt ärver arvslotten (kvarlåtenskapen/antal bröstarvingar=arvslotten), se 2:1 ärvdabalken. Om det finns ett testamente vari testatorn har testamenterat bort sin kvarlåtenskap, har en bröstarvinge alltid rätt till minst laglotten (arvslotten/2=laglotten), se 7:1 ärvdabalken. Att din mamma precis innan sin död avslutat konton till förmån för din syster kan ses som förskott på arv. I 6:1 ärvdabalken sägs att det som arvlåtaren under sin livstid har gett en bröstarvinge ska avräknas som förskott på den personens arv, såvida inte det kan antas att annat varit avsett med hänsyn till omständigheterna. En bröstarvinge som har fått förskott på arv ska avräkna detta på sin laglott enligt 7:2 ärvdabalken. Det är intressant att uppmärksamma 7:4 ärvdabalken som säger att om arvlåtaren under sin livstid har gett bort egendom under sådana omständigheter som gör att gåvan kan liknas med ett testamente, har du som bröstarvinge ändå rätt till din laglott. Din syster ska återbära den del som motsvarar din laglott eller, om det inte kan ske, utge ersättning. Du måste göra din rätt gällande genom att väcka talan inom ett år efter det att bouppteckningen avslutats. Bouppteckningen ska i normalfallet förrättas senast tre månader efter dödsfallet enligt 20:1 ärvdabalken. En dödsbodelägare som har egendom i sin vård ska bestämma tid och ort för bouppteckningen samt utse två gode män som ska förrätta bouppteckningen. Samtliga delägare ska kallas till bouppteckningen, se 20:2 ärvdabalken. I bouppteckningen ska det bl.a. tas upp vad arvinge har fått i gåva eller som förskott på arv, se 20:5 ärvdabalken. Den som vårdar egendomen eller den som är dödsbodelägare ska enligt 20:6 ärvdabalken lämna uppgifter om boet. Skatteverket ska enligt 20:9 ärvdabalken se till att en bouppteckning förrättas och kan utfärda vite eller förordna en lämplig person att föranstalta om bouppteckningen. Arvskiftet förrättas vanligen av arvingar och testamentstagare, se 23:1 ärvdabalken. Det finns möjlighet för dig enligt 23:5 ärvdabalken att begära en skiftesman för att se till att det går rätt till. Arvode och ersättning till denne betalas av dödsboet. Jag skulle börja med att se till att en bouppteckning genomförs. Under bouppteckningen ska det framgå att din syster genom gåva har fått förskott på arv, och att du begär ut din laglott. En bouppteckning måste som sagt göras och i sista hand kommer Skatteverket se till att det görs. Kostnader som har att göra med bl.a. begravning, bouppteckning, skiftesman och andra kostnader i anledning av någons bortgång betalas normalt av dödsboet, dvs. ur den kvarlåtenskap som den avlidne lämnat efter sig. Vill du ha ytterligare juridisk rådgivning är mitt råd att du vänder dig till en erfaren jurist som är specialiserad på området. Du kan få hjälp med att boka tid direkt via vår hemsida. Med vänliga hälsningar

Är köp av fastighet från sin mor att betrakta som förskott på arv?

2015-05-17 i Förskott på arv
FRÅGA |HejKöpt fritidshus av min mor 1985,sålde det sen 1995.Min mor avled nu i april 2015 och nu vill min ena syster ha det till att det var ett förtida arv. Huset köpt enl alla regler med lagfart osv.Vad gäller?Tack på förhand
Felicia Idbrant |Hej!Till att börja med kan nämnas att du och dina syskon ingår i den första arvsklassen, Ärvdabalken 2 kap 1 §. Eftersom ni är bröstarvingar till er mor har ni först och främst rätt till er laglott som är hälften av er mors kvarlåtenskap. Om det dessutom inte finns något testamente eller om er mor var änka ärver ni allt efter henne. Beroende lite på hur du fick köpa fritidshuset av din mor kan vara av betydelse för om det är att betrakta som ett förskott på arv eller inte. Om din mor sålde fritidshuset till ett underpris av vad det var värt, dvs att du ex tjänade 100 000 kr på det så kan det vara att betrakta som ett förskott på arv enligt ärvdabalken 6 kap 1 §. Detta skulle då innebära att fritidshuset från din mor juridiskt sett ses som förskott på arv. Förutsättning för detta är också att din mor inte angett något annat vid gåvans givande eller att det framgår av andra omständigheter att det inte rör sig om ett förskott på arv. Avgörande är således givaren det vill säga din mors avsikt med gåvan. Om fritidshuset är att anse som förskott på arv påverkas detta vid fördelningen av kvarlåtenskapen från din mor. Värdet av gåvan räknas då bort från det som barnet skulle fått i arv och gör att de andra barnen kommer erhålla mer i arv än den som redan fått en gåva. Exempelvis om du ”fick” 100 000 genom att köpa fritidshuset av din mor så dras det av från din arvslott nu så att dina syskon kommer att få lika mycket. Exempelvis att dina syskon kommer få 200 000 och du endast 100 000 för att det är att anse som att du redan fått 100 000 i förskott på arv genom fritidshuset. Däremot om du köpte fritidshuset av din mor för marknadspris och hon inte sålde det för ett underpris till dig som är att betrakta som en gåva så ser jag inget skäl till att det skulle betraktas som ett förskott på arv. Med vänliga hälsningar

Utfå laglott i förtid

2015-05-06 i Förskott på arv
FRÅGA |Ett par har varit sambo i ca 23 år. De har köpt en sommarstuga ihop där båda stått som ägare .Nu har sambo nr 1 (som är sjuklig i KOL) p g a oro för att få en betalningsanmodan från kronofogden blivit övertalad att skriva över sin andel på sambo nr 2. Det blev aldrig någon anmodan från kronofogden . Han kunde betala skulden med sina kontanta medel. Nu har de flyttat isär och sambo nr 2 har lagt ut sommarstugan till försäljning, Min fråga är; Kan sambo nr 1:s dotter kräva att få ut sin laglott efter försäljningen. Behöver hon något papper för det och varifrån får hon detta. Tacksam för svar
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Inledningsvis kommer jag att gå in på reglerna som gäller när ett samboförhållande upphör, för att vad som gäller vid utfående av laglott i förtid. Upphörande av samboförhållandeNär sambor flyttar isär, upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efter en separation kan en sambo påkalla bodelning. Bodelning mellan sambor är en rättighet, och inte en skyldighet. Sambor kan undgå att begära bodelning och istället komma överens enligt sina önskemål. Vill en sambo att bodelning ska ske, måste en begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphört (8 §). Om ingen av samborna begär bodelning, behåller de det de själva äger.Allt som ingår i bodelningen ska som huvudregel delas lika mellan samborna, varför det är av vikt att veta vad som ska och inte ska ingå. Vid en bodelning ingår de tillgångar som fanns den dagen då samboförhållandet upphörde. Tillgångar och skulder som uppstått efter denna dag, är undantagna från bodelningen. Det är enbart samboegendom som ingår i bodelningen (8 §). I samboegendomen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om inte de gjorts till enskild egendom genom exempelvis gåva (3 och 4 §§). Samboegendomen måste även vara förvärvad i syfte att samborna gemensamt ska använda den. Detta betyder att egendom som samborna själva ägde innan samboförhållandet är som huvudregel inte samboegendom. Dessutom är bostad och bohag som används huvudsakligen för fritidsändamål inte att anse som samboegendom (7 §). Sommarstugan i ditt fall är ett fritidshus och ska inte ingå i en eventuell bodelning. Är det så att endast den andra sambon äger stugan, får denne behålla stugan. Detta innebär att den första sambon inte har rätt till en pengarna som tillkommer vid en försäljning. Hade det rört sig om en gemensam bostad, hade värdet av denna delats lika. Skulle samborna dock komma överens om att försäljningspengarna för stugan på ett eller annat sätt ska delas eller äger den första sambon fortfarande en del av stugan och därigenom har rätt till en del av vinsten, kan han ge försäljningspengarna till dottern. Detta kan då ses som ett förskott på arv.Förskott på arvSom jag har förstått lever den första sambon fortfarande. I ett sådant fall kan dottern inte kräva att utfå sin laglott innan dödsfallet, såvida inte sambon inte ger ett förskott på arv. Ett förskott på arv är en gåva som bland annat en förälder kan ge till sitt barn under sin livstid. Det som en arvlåtare (den första sambon i detta fall) ger i gåva till sitt barn ska som huvudregel räknas som ett förskott på arvet (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det är en mängd benefika dispositioner som faller in under gåvobegreppet i detta fall, bland annat är en försäljning till underpris, betalning av skuld samt infriande av borgensförbindelse att se som gåvor. Dock ses inte sedvanliga gåvor (t.ex. julgåvor) av mindre värden som ett förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st.). En betydande gåva från förälder till barn, bedöms alltså som huvudregel som ett förskott på arv (6 kap. 1 §). För att en gåva ska betraktas som förskott på arv krävs att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på barnets laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ske genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta. Den första sambons dotter kan inte kräva att få ut en förtida laglott. Om sambon får del av överskottet av försäljningen av stugan, kan han frivilligt ge en del av överskottet till dottern. Är det en inte obetydlig summa, presumeras detta vara ett förskott på arv. Sambon kan dock upprätta ett gåvobrev som föreskriver att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv.Sammanfattningsvis kan en bodelning ske om ena, eller båda, samborna begär detta. I bodelning ingår sambornas gemensamma bostad och bohag. Bostad och bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål (såsom en sommarstuga) ska inte ingå i bodelningen. Vid en försäljning av sommarstugan ska överskottet som utgångspunkt delas utifrån hur stor ägandeandel varje sambo har. Om den första sambon erhåller någon vinst från försäljningen, kan han ge denna till dottern. Dottern kan inte tvinga sambon att ge pengarna. En gåva från en förälder till sitt barn är som huvudregel att bedömas som ett förskott på arv. För att bevisa att gåvogivaren inte haft för avsikt att gåvan skulle vara ett förskott på arv, kan ett gåvobrev upprättas.Om du enkelt vill upprätta ett korrekt gåvobrev, rekommenderar jag dig att använda vår prisvärda avtalstjänst {http://lawline.se/avtal/gavobrev}.Hoppas att svaren var till din hjälp. Har du följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via min mail.Vänliga hälsningar,