Amanda Harrysson |Hej!Tack för din fråga. Det är i praktiken möjligt att få ut delar eller hela sitt arv när arvlåtaren fortfarande är i livet genom förskott på arv. Gåvor från föräldrarna presumeras vara förskott på arv och avräknas därför från arvet när föräldrarna avlider, se Ärvdabalken (ÄB) 6:1. Gåvor från mor - eller farföräldrar när dennes barn (dvs. din mamma eller pappa) fortfarande är i livet presumeras däremot inte vara förskott på arv och ska inte avräknas på arvet när mor - eller farföräldern avlider. En sådan gåva räknas just som en "vanlig" gåva.Oavsett om det rör sig om en vanlig gåva eller ett förskott på arv, är det viktigt att komma ihåg att detta är helt benefika rättshandlingar, givaren handlar så att säga enbart i välvilja gentemot gåvomottagaren och det föreligger inte någon skyldighet att utföra den benefika handlingen. Detta innebär att du inte på något sätt har rätt att kräva att få egendom i gåva eller som förskott på arv. Det är enbart om dina föräldrar eller farmoder själva vill ge dig egendom som du har möjlighet att få något i förskott.

Elin Sjörén |Hej,Ja, det är möjligt för era föräldrar att redan nu ge er bror en avgårdarna i gåva. Emellertid är det så att gåvan kommer att ses som ett så kallat ”förskott på arv” (se ärvdabalkens 6 kap. 1 §). Ett förskott på arv ska avräknas ifrån mottagarens (er brors) arvslott efter era föräldrar. Värdet på gården ska alltså räknas bort ifrån broderns arvslott vid era föräldrars bortgång. Om era föräldrar inte vill att gåvan ska ses ett förskott på arv börde skriva ner att så inte varit avsett med gåvan. Det viktiga är då att det tydligt framgår av deras skriftliga viljeförklaring att gården ska överlåtas till er bror, utan att värdet på gården senare ska avräknas på hans arv, och att båda föräldrarna skriver under viljeförklaringen för att undvika senare missförstånd.Ärvdabalken återfinns här: https://lagen.nu/1958:637 Med vänlig hälsning

Emily Töyrä | Hej! Det finns ingen regel som förbjuder att hon säljer huset på detta sätt, däremot så påverkar det arvet efter henne. I 6 kap. 1 § Ärvdabalken stadgas att vad arvlåtaren givit en bröstarvinge ska avräknas på arvet.  Det gäller inte bara rena gåvor utan även s.k. benefika förvärv, köp med inslag av gåvokaraktär. I detta fall kommer skillnaden mellan vad din syster betalade och det verkliga värdet anses vara förskott på arv och avräknas hennes del av arvet efter er mor. Det verkliga värdet anses vara värdet den dag som huset säljs, inte den dag som arvlåtaren avlider. Om huset är värt mer än vad din syster ska ärva måste hon inte ersätta er för överskottet enligt 6 kap. 4 § Ärvdabalken. Dock har ni andra syskon alltid rätt att få ut er laglott, och om gåvan kränker laglotten så måste hon ersätta er för mellanskillnaden. Värdet av det hon fått i "gåva" av er mor, dvs skillnaden mellan det hon betalade och det verkliga värdet, räknas in i kvarlåtenskapen när laglotten ska beräknas. Din mor har en möjlighet att skriva in i sitt testamente eller ett gåvobrev att försäljningen inte ska ses som förskott på arv och då kommer den inte heller att göra det, vilket i så fall innebär att du, din syster och din bror får dela lika på kvarlåtenskapen efter din mor trots det förmånliga husköpet din syster gjort. Hoppas det besvarar dina frågor!Med vänlig hälsning,

Patrick Jonshult |Hej, Som jag förstår din fråga så undrar du om det är så att lägenheten som din syster har fått kommer att räknas som förskott på arv till henne från dina föräldrar. Svaret på den frågan finner man i ärvdabalken (ÄB) som du själv kan hitta här: https://lagen.nu/1958:637. Av kapitel 6 i ÄB finns reglerna som reglerar hur och när en gåva ska ses som ett förskott på arv. I första paragrafen anges att gåvor ska ses som förskott på arv om ingenting annat har angetts eller kan antas ha varit avsett utifrån omständigheterna. I andra paragrafen framgår att sedvanliga gåvor inte ska ses som förskott på arv, vilket dock oftast rör sig om gåvor av lägre värde. Vad som också framgår är att det är värdet vid gåvans givande som är utgångspunkten för värderingen av gåvan. Svaret på din fråga blir alltså att de 650 000 kr som din syster fick i och med att dina föräldrar betalade hennes lägenhet kommer att ses som ett förskott på hennes del av arvet om ingenting annat är föreskrivet (t.ex att gåvan inte ska vara förskott på arv) och du kommer alltså att tillgodoräknas detta värde när det är dags för ett arvsskifte. Med vänliga hälsningar 

Nathalie Ståhl |Hej och tack för din fråga!Under ett arvskifte kan det framkomma att arvlåtaren givit vissa arvingar gåvor under sin livstid. Andra arvingar kan då ha uppfattningen att dessa gåvor bör beaktas vid fördelningen av kvarvarande egendom. Detta är något som lagstiftaren tänkt på och i vissa fall ska kvarlåtenskapens värde justeras för att inkludera värdet av gåvor som arvlåtaren givit under sin livstid. Det man här talar om är förskott på arv. Reglerna om förskott på arv är tydligast när det gäller gåvor till arvlåtarens barn. När det gäller gåvor som arvlåtaren givit till sina barn under sin livstid finns i Ärvdabalken (1958:637)(ÄB) 6 kap 1 § en presumtion för att de ska ses som förskott på arv. Om en bröstarvinge erhållit en gåva är han eller hon normalt sett skyldig att avräkna denna som förskott på den arvslott han eller hon erhåller vid förälderns död. Härav betraktas, precis som du säger, gåvan till din bror som förskott på arv och detta innebär att gåvans värde ska läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvs- och testamentslotter, se ÄB 6 kap. 5 §. Dock finns ingen återbäringsskyldighet när det gäller förskott på arv vilket innebär att endast så stor del av förskottet kan läggas till kvarlåtenskapen som kan avräknas på förskottstagarens arvslott. Vid gåvor till andra arvingar än arvlåtarens barn gäller att sådana gåvor normalt sett inte ska avräknas som förskott på arv. För att sådana gåvor ska avräknas som förskott på arv krävs att arvlåtaren föreskrivit att så ska ske eller att det framgår av omständigheterna. Gåvorna till din brors fru och hennes yngre bror kommer således inte att anses vara något förskott på arv och kan därmed inte avräknas. Vid sidan av reglerna om förskott på arv finns regler om förstärkt laglottsskydd i ÄB 7 kap. 4 §. Det förstärkta laglottsskyddet innebär att en gåva - om den är att jämställa med testamente - som arvlåtaren givit under sin livstid, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet i den mån bröstarvingarna (barnen) inte kan få ut sina laglotter. För att reglerna om förstärkt laglottsskydd ska bli tillämpliga krävs att gåvan är att anse som given för dödsfalls skull. Om bestämmelsen i ÄB 7 kap. 4 § kan anses tillämplig ska marknadsvärdet av gåvan vid arvskiftet läggas till kvarlåtenskapen, vartefter laglotten beräknas genom att dela arvslotten på två. För att utfå laglotten krävs dock att bröstarvinge påkallar jämkning av gåvan enligt ÄB 7 kap. 3 §. Du skulle med andra ord kunna komma åt en del av gåvorna som givits till din brors fru och hennes yngre bror om reglerna om förstärkt laglottsskydd kan anses tillämpliga och du åberopar jämkning enligt ÄB 7 kap. 3 §. Men frågan som inställer sig är om gåvorna verkligen är att anse som givna för dödsfalls skull och dessutom kommer du endast att kunna få ut din förstärkta laglott (hälften av arvslotten) med hjälp av bestämmelserna i ÄB 7 kap. 4 §. Jag hoppas att detta varit till lite hjälp för dig och dina funderingar.Vänligen, 

Daniel Bylock |Hej,Har ni fått besittning till lösöret direkt handlar det om en gåva och det är således ett förskott på arv vilket kan räknas av på eran kommande arvslott. Skall det inte ses som förskott på arv kan det uttryckas antingen vid gåvotillfället i ett gåvobrev eller i testamentet. För er egen skull rekommenderar jag att ni uttrycker det skriftligen i ett gåvobrev eller tar upp det i testamentet, beroende på om det skall ses som förskott på arv eller inte.Det kan finnas tidigare skrivna testamenten eller uppstå tvister vid senare tillfällen med personer som inte är inblandade i dagsläget.Skulle det t.ex. inträffa en senare tvist eller upptäckas ett gammalt testamente där de övriga tillgångarna tillfaller någon annan, kan det presumeras enligt 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K6 , att lösöret varit förskott på arv och det kan således göra att det räknas av på eran laglott.Har ni inte fått besittning till lösöret rekommenderar jag att det tas upp i testamentet för att förhindra tvister vid eventuella situationer jag beskrivit ovan. Det är i slutändan bevisfrågor och det är således lättare att ha det skriftligt än muntligt.Vänliga hälsningar

Emma Lundin |Hej, Tack för din fråga! Förskott på arv regleras i 6 kap. Ärvdabalken, ÄB. Enligt 6 kap. 1 § skall sådant som arvlåtaren under sin livstid gett en bröstarvinge avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste ha varit avsett att så inte skall ske. Om mottagaren däremot är en annan arvinge än bröstarvinge, är presumtionen den motsatta; nämligen att avräkning endast ska ske om det har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett när egendomen gavs. Enligt praxisses gåva till barnbarn inte som förskott på arv. För att fastigheten ska ses som förskott på arv bör ni alltsåskriva detta. Om den avlidnes bröstarvingar lever vid arvlåtarens dödtillfaller, enligt den legala arvsordningen, hela kvarlåtenskapen dessa (under förutsättning att arvlåtaren inte lämnar efterlevande make). Om arvlåtaren har en annan avsikt bör denna regleras i ett testamente. Om arvet per automatik enligt den legala arvsordningen eller genom reglering i testamente tillfaller arvlåtarens barnbarn kommer avräkning av förskottet att ske med utgångspunkt i vad egendomen var värd då barnbarnen mottog egendomen, 6:3 ÄB. Om värdet på egendomen inte ryms inom arvingens(barnbarnens) arvslott ska arvingen återbära överskottet, om inget annat föreskrivits när förskottet gavs, 6:4 ÄB.EX:Förskott 100 kr till A. Vid arvlåtarens död visar det sig att A har rätt till arv om 150 kr - Efter avräkning av förskottet skall A då erhålla 50 kr. EX:Förskott 100 kr till A. Vid arvlåtarens död visar det sig att A har rätt till arv om 50 kr. - Efter avräkning av förskottet skall A då återbära 50 kr till dödsboet. Som barnbarn ärver man inte, enligt lagen, av sin mor-ellerfarförälder. För att så skall ske måste det alltså regleras i ett testamente och då kan avräkningen ske direkt i testamentet så att arvet i slutändan blir lika för alla barnbarn, trots att något eller några redan erhållit viss del. Annars kan ni skriva att barnbarnen X, Y och Z ärver alla viss procent av den totala kvarlåtenskapen efter arvlåtarens död och vad gäller barnbarn X och Y skall fastigheten avräknas från denna del. Om ingenting regleras i testamente kommer de legala arvtagarna (bröstarvingarna) att dela lika på arvlåtarens kvarlåtenskap så som den är vid arvlåtarens död.  Ärvdabalken finner ni här: https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar

Ingrid Benzinger | Hej! Tack för din fråga! Det är fullt möjligt för honom att skriva ett gåvobrev till endast två av er tre barn. När det gäller överlåtelse av fastighet finns vissa formkrav i jordabalkens 4:e kapitel. Ett skriftligt gåvobrev måste upprättas och undertecknas av både er pappa som givare och er som mottagare. Ni måste även ansöka hos fastighetsinskrivningen vid Lantmäteriet om att ta över lagfarten inom tre månader efter gåvotillfället. Mer information om hur detta ska göras hittar ni på Lantmäteriets hemsida: http://www.lantmateriet.se/Fastigheter/Andra-agare/ Det framgår inte av din fråga om det är er pappas önskan att fastighetsgåvan ska räknas som förskott på ert arv från honom. Reglerna om förskott på arv utgår från ett antagande om att det, om inget annat uttrycks, är en förälders önskan att alla barn i slutändan ska få lika mycket efter honom eller henne. Därför är huvudregeln, som ni hittar i ärvdabalken 6 kap 1 §, att alla gåvor som en förälder ger till sina barn under livstiden räknas som förskott på arv. Detta innebär i ert fall att värdet av fastigheten kommer att läggas till den totala kvarlåtenskapen då arvet efter er pappa i framtiden ska bestämmas, och värdet av den andel av fastigheten ni har fått vardera kommer att räknas av mot er övriga arvslott. Om er pappa inte vill att gåvan av fastigheten ska räknas som förskott på arv måste han på något sätt uttrycka denna vilja. Det krävs inte att detta uttrycks skriftligt, men det underlättar mycket att ha ett skriftligt bevis för det. Ett enkelt sätt vore att upprätta ett testamente där detta framgår. Viljan måste inte uttryckas vid själva gåvotillfället utan kan framgå senare. Konsekvensen av en sådan viljeförklaring kommer bli att värdet av fastigheten inte ska läggas till den totala kvarlåtenskapen vid en framtida arvsfördelning. Jag hoppas att detta har hjälpt er, och att ni känner att ni har fått svar på alla frågor. Annars får du gärna återkomma med fler frågor. Lycka till!