Förskott på arv att köpa hus till underpris?

2015-02-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Min halvsyster på min mammas sida har avlidit. Jag är nu ensamt barn. Min mamma vill att jag ärver hennes hus och pengar men om jag förstått det rätt så kommer jag att dela med min systerson. Kan jag köpa huset för taxeringsvärdet nu innan eller kan det då bli tvist. Är det marknadsvärdet som gäller eller finns det något annat sätt.
Caroline Orava |Hej och tack för din fråga.Du har helt rätt i att arvet efter din mamma kommer att fördelas mellan dig och din systerson. Din systerson kommer att ärva den del som hans mamma/din halvsyster skulle ha ärvt. Huvudregeln är alltså att du och din systerson kommer att ärva hälften var av din mammas kvarlåtenskap när hon gått bort.Om din mamma säljer sitt hus till dig till underpris (under marknadsvärdet) räknas mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och den summa som du betalar som gåva. (T.ex. om marknadsvärdet är 1 000 000 kr och du köper huset för 600 000 kr så ses det som att du fått 400 000 kr som gåva av din mamma.) Huvudregeln är att en gåva från arvlåtaren till en bröstarvinge ska avräknas som förskott på arvet (6 kap. 1 § 1st. ärvdabalken). För att det inte ska avräknas krävs det att det på något sätt framgår att din mamma inte vill att det ska avräknas, t.ex. genom att hon skriver in det i ett gåvobrev. Det måste inte vara skriftligt, men det gör det lättare att bevisa din mammas avsikt om det skulle bli en tvist.Vissa omständigheter kan göra att gåvan likställs med ett testamente (7 kap. 4 § ärvdabalken). Då tillämpas de regler om testamente som säger att arvlåtaren inte får testamentera bort en bröstarvinges laglott. Din systersons laglott kommer att utgöras av en fjärdedel av din mammas kvarlåtenskap den dag hon avlider. Om huset utgör en stor del av din mammas tillgångar finns det en risk för att gåvan till dig gör din systersons laglott mindre än den skulle varit. Då måste du (ifall systersonen begär jämkning) återbära en del av värdet av gåvan så att din systerson kan få ut hela sin laglott. Omständigheter som kan leda till att gåvan likställs med testamente kan t.ex. vara att din mamma är mycket gammal eller sjuk och försäljningen av huset till underpris sker på hennes dödsbädd eller att din mamma kan tänkas ha nytta av huset genom att exempelvis bo kvar där fast att du köpt det.Hoppas detta ger svar på era funderingar.Med vänlig hälsning,

Förskott på arv och latent skatteskuld

2015-02-12 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Mina föräldrar äger en fastighet som jag ska ta över i form av gåva mot vederlag. Jag har en syster. Jag funderar över hur förskottet på arv beräknas enligt lagen.Fastighetens marknadsvärde idag är 2 300 000. Taxeringsvärdet är 1 400 000. Fastighetens inköpsvärde 1980 var 300 000. Jag har förstått att man vid beräkning av kompensationens storlek när syskon ska köpas ut från en fastighet vid arvskifte, ofta tar hänsyn till vinstskatten som ska betalas vid en eventuell försäljning. Jag har inte för avsikt att sälja fastigheten. Vilket värde räknas som mitt förskott på arv enligt lagen, om jag ger 1 000 000 kr i vederlag ?Kärnfrågan är alltså huruvida en eventuell vinskatt räknas med eller inte vid beräkningen av förskott på arv? Är mitt förskott på arv enligt lagen 2 300 000- 1 000 000 = 1 300 000 eller är mitt förskott på arv 2 300 000 – 1000 000 - (2 300 000- 300 000) x 0,22 = 860 000 ? I det andra exemplet har jag dragit bort vinstskatt 22%.Med vänlig hälsning
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Enligt 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken ska vad arvlåtaren under sin livstid har gett en bröstarvinge avräknas som förskott på arv efter arvlåtaren, om inte annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett.Arvlåtaren (dina föräldrar) kan med andra ord föreskriva (exempelvis i ett gåvobrev) att värdet av den egendom som ges till bröstarvinge (till dig) som förskott på arv ska avräknas från bröstarvingens (ditt) framtida arv på ett sådant sätt att den eventuella skatt som skulle ha utlösts om egendomen sålts vid gåvotillfället inte ingår i avräkningen på bröstarvingens (ditt) framtida arv. Utan en sådan föreskrift eller omständigheter som tyder på att ett sådant upplägg varit menat, kommer dock hela gåvans marknadsvärde vid gåvotillfället, det vill säga inklusive värdet av den latenta skatten (2,3 milj kr. - 1 milj kr. = 1,3 milj kr. i ditt fall) att räknas av från bröstarvingens (ditt) framtida arv efter arvlåtaren såsom förskott på arv.Det är således bra, för att du inte ska få mindre arv än dina syskon, om du ser till så att dina föräldrar upprättar en sådan föreskrift i ett gåvobrev. Då en sådan föreskrift kan vara något krånglig att utforma skulle jag dock rekommendera att ni tar hjälp av en färdig jurist, förslagsvis från familjens jurist, som kan utforma gåvobrevet åt er. Ni kan enkelt boka tid hos familjens jurist här.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Förskott på arv.

2015-02-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Vi är fyra syskon vars mor avled 2014. Hon har 2001 givit en gåva (fritidsfastighet med sjötomt ) till ett syskon fast det är skrivit i en revers att han ska betala en mindre summa för den, samt att hon skulle säga till när hon ville att pengarna + ränta skulle betalas ut. Det blev aldrig så då hon blev sjuk. Vi har tyvärr ingen kopia på reversen, kan man få tag i den på något vis? Vad händer om den inte kommer fram, eller att han påstår att den inte finns, står på lagfarts kopian jag har att det finns en revers. Hur lång tid har han på sig att betala in till dödsboet? Är det verkligen möjligt för ETT syskon att köpa något av värde så dom andra blir utan? Laglott tex vad menas med det då? Hur vet vi att affären blev rätt gjord ( vissa omständigheter gjorde tyvärr att vi inte kollade upp det då ) ?TACKSAM för svar...
Niklas Bolin Djanaieff |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först av allt vill jag beklaga din sorg.Som jag förstår din fråga undrar du vad som gäller när en arvinge har fått ett förskott på arv vilket regleras i Ärvdabalken 6 kap 1§. Den paragrafen slår fast att det som en arvinge fått skall presumeras vara ett förskott på arv om inte annat framgår av omständigheterna. I ditt fall tycks det framgå att priset på fastigheten understiger marknadsvärdet samt att någon betalning för fastigheten aldrig skett. Dessa omständigheter pekar på att iallafall arvet i den delen av köpeskillingen som understiger marknadsvärdet borde anses som en gåva och förskott på arv och den resterande delen som en fodring på utestående betalning som dödsboet har på det syskonet. När det gäller möjligheten att köpa något med följden att de andra blir utan gäller att om fastigheten sålts till marknadsvärde, så finns det inga möjligheter i Ärvdabalken att få det ogjort. Om det är en gåva gäller ÄB 6 kap 4§ om otillräklig avräkning på laglott och ÄB 7 kap 4§ om möjligheten att angripa en gåva och få den återburen.Laglotten är den del av arvet som alltid skall tillfalla bröstarvingar. ÄB 7 kap 1§ Laglotten går inte att testamentera bort. Om det syskonet som har köpt fastigheten har fått lagfart på fastigheten måste vissa formkrav uppfyllas. Dessa kan du hitta i Jordabalken 20 kap 5-6§§. Om dessa formkrav har uppfyllts skall köpet ha gått till på rätt sätt. Om syskonet ej fått lagfart kan denne inte anses som rätte ägare.Hoppas du har fått svar på dina frågor och att det löser sig för er. Om ni fortfarande inte känner att allt är tydligt föreslår jag att ni kontaktar en jurist för att få juridisk hjälp att lösa problemet.

Förskott på arv

2015-01-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Min mor äger en lägenhet som är betald, då hon i sin tur ärvt den av sina föräldrar (alltså min mormor och morfar) Marknadsvärdet på denna lägenhet ligger på ca: 1,5 miljoner. Kan jag köpa denna lägenhet av henne för vilket belopp som helst? Jag har en bror som min mor inte vill ska få ta del av hennes tillgångar, då han är missbrukare. Min mor är skild från min far sedan många år. Sammanfattningsvis: Jag menar alltså kan jag köpa lägenheten för tex. 50 000 kr utan att min bror kan göra något åt det rent juridiskt denna dag hon dör? Hälsningar Sophia
Linn Munthe |Hej!Tack för din fråga. Din mor kan sälja lägenheten till dig till det pris hon behagar utan att din bror kan hindra det. Vid din mors frånfälle kan en tidigare försäljning av egendom till underpris dock komma att betraktas som ett förskott på ditt arv.Vid fördelning av din mors kvarlåtenskap kommer då prisskillnaden mellan köpeskillingen och lägenhetens marknadsvärde att adderas till värdet av kvarlåtenskapen. Därefter görs en delning av arvet utifrån detta värde av kvarlåtenskapen. Från din arvslott kommer då ett belopp motsvarande mellanskillnaden mellan lägenhetens marknadsvärde och köpeskillingen att dras av. Detta kan åskådliggöras med ett exempel. Antag att A har två barn, B och C. När A är i livet säljer A en lägenhet till B för 50 trots att lägenhetens marknadsvärde uppgår till 200. Vid A:s frånfälle uppgår A:s kvarlåtenskap till 1 000. När arvet efter A ska fördelas mellan B och C adderas 150 till A:s kvarlåtenskap (200-50). Summan av det som ska fördelas mellan arvtagarna uppgår därmed till 1 150. Eftersom B anses ha fått ett förskott på sitt arv till ett belopp av 150 har B inte rätt att återigen utfå detta belopp vid arvskiftet. Vid fördelningen av arvet kommer därför B ha rätt till 425 (1150/2=575. 575-150=425) och C:s arvslott kommer att uppgå till 575 (1150/2=575). Detta kan undvikas genom att din mor skriver testamente och därigenom åsidosätter den legala arvsordningen (som innebär att bröstarvingar ärver med lika rätt). Friheten att testamentera sin kvarlåtenskap begränsas dock av den sk laglotten. Den innebär att en bröstarvinge alltid har rätt att utfå åtminstone halva sin laglott. Om din mor endast har två bröstarvingar kommer din brors laglott därför att utgöra ¼ av din mors kvarlåtenskap.Lycka till, hoppas att du har fått klarhet i din fråga!

Ekonomisk hjälp - förskott på arv?

2015-02-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min svärfar gick bort för en tid sedan, och nu framgår det att han hjälpt min fru (sin dotter) ekonomiskt, med bl.a hyra och elräkningar innan vi träffades. Detta har han nerskrivet och sparat i en pärm. Nu till frågan, kan detta räknas som utbetalning av arv i förskott? MIn svåger påstår det och menar att det inte kommer bli något arv kvar till min fru då detta skall räknas bort. Bouppteckningen är inte klar än.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det som en arvlåtare ger i gåva till en bröstarvinge (barn) ska som huvudregel räknas som ett förskott på arvet (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det är en mängd benefika dispositioner som faller in under gåvobegreppet i detta fall, bland annat är en försäljning till underpris, betalning av skuld samt infriande av borgensförbindelse att se som gåvor. Dock ses inte sedvanliga gåvor (t.ex. julgåvor) av mindre värden som ett förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st.). Att hjälpa sitt (vuxna) barn med att betala dennes hyra, el och så vidare torde falla in under det extensiva gåvobegreppet, såvida ingen direkt motprestation funnits från barnets sida.Ytterligare ett krav för att en gåva ska bedömas som ett förskott på arv är att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på bröstarvingens laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ge genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta. Något som inte betraktas som förskott på arv är kostnader som en förälder lagt ner på uppehälle och utbildning. Detta gäller under förutsättningen att föräldern då fullgjort sin underhållningsskyldighet (6 kap. 2 § 1 st.). Underhållningsskyldigheten sträcker sig normalt till barnet har avslutat gymnasiet eller fyllt tjugoett år (7 kap. 1 § föräldrabalken). De kostnader som din svärfar hjälper din fru med, är normalt att anse som kostnader för uppehälle. Emellertid fanns ingen underhållningsskyldighet mellan svärfadern och frun, varför undantagsregeln inte är tillämplig. Slutligen är det arvlåtarens avsikt med gåvan som är av intresse. Det är frun som måste bevisa att svärfadern hade för avsikt att gåvorna inte skulle räknas som förskott på arv. Lyckas frun inte bevisa detta, kommer gåvorna att räknas som förskott på arv, och därmed avräknas från hennes laglott. Vid avräkningen är det som huvudregel tidpunkten för mottagandet av gåvan som är av relevans för värderingen (6 kap. 3 § ärvdabalken). Vänliga hälsningar,

Förskott på arv vid gåva av aktier?

2015-02-09 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. För ca tio år sedan fick min bror hela pappas aktieinnehav, 5000st investor, värdet var då ca 250 000kr. Värdet idag är ca 1 500 000kr. Är det att betrakta som förskott på arv? I så fall, kan jag kräva min bror på halva pappas gamla innehav? (2500st innestår). Om så är fallet, kan jag göra det nu eller måste jag vänta till pappa är avliden? Pappa saknar övriga tillgångar.Tacksam för svar.
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om förskott på arv återfinns i Ärvdabalken, vanligen förkortad ÄB. Av 6:1 ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1) så framgår de så kallade presumtioner som gäller kring förskott på arv, där skillnad görs mellan bröstarvingar och andra arvingar. Enligt paragrafen så är presumtionen att det som en arvlåtare under sin livstid ger till sina bröstarvingar ska betraktas som ett förskott på arv, om ingenting annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Det innebär att man enligt lagen förutsätter att det som bröstarvingarna får av sina föräldrar under livstiden är ett förskott på arvet, om inte motsatsen bevisas. Anledningen till att denna presumtionsregel finns är att man utgår från att en förälder har en önskan att behandla alla sina barn likvärdigt, och att det därigenom skapas en rättvisa mellan bröstarvingarna om gåvorna betraktas som förskott på arv. Om arvlåtaren vill någonting annorlunda så måste denne därför uttryckligen påvisa att gåvan inte ska anses som ett förskott på arv, vilket lämpligast görs skriftligen. I den efterföljande meningen så behandlas situationen som gäller andra arvingar än bröstarvingar, där istället presumtionsregeln är den motsatta. När en arvlåtare ger en gåva till en annan arvinge, t.ex. sitt barnbarn, så förutsätts detta inte vara förskott på arv, så länge inte motsatsen kan bevisas i ett skriftligt förbehåll eller liknande. För att återknyta detta till din frågeställning, så gäller alltså följande: Enligt ärvdabalkens regler så räknas de aktier som din bror fick i gåva av er pappa som ett förskott på arv, och det ska därför avräknas på din brors arvslott efter er pappas bortgång. Om din pappa däremot skriftligen eller på något annat tydligt vis har uttryckt att aktierna inte ska utgöra förskott på arv, så kommer de inte heller att göra det och då istället vara en ren gåva som inte påverkar beräkningen av era arvslotter i framtiden. Hoppas att detta var ett tillräckligt svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förskott på arv -fastighet

2015-01-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Hejvi är 2 arvingar efter vår farfar som gick bort sent 2014En son i livet samt ett barnbarn, jag ( ärver efter avliden son2)vår farmor gick bort 2003då fanns det en fastighet i bouppteckningen som ärvdes av min farfarfastigheten har sedan överlåtits till sonen för 0 kr och fanns inte mednär farfar gick bort sent 2014, inte heller något gåvobrev..är detta att betrakta som förskott på arv?
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.I princip alla gåvor som en arvlåtare ger till en bröstarvinge under sin livstid ska räknas som förskott på arv (med undantag för t.ex. gåvor av mindre värde). Om det i ett gåvobrev uttryckligen har angetts att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv gäller detta.Eftersom det i det här fallet inte finns någon sådan uttrycklig viljeförklaring ska gåvan till sonen ses som ett förskott av arv och dras av från hans arvslott, se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1. Om värdet på fastigheten överstiger arvslotten kan det till och med bli fråga om återbetalningsskyldighet så att du i vart fall får ut din laglott (hälften av arvslotten), se https://lagen.nu/1958:637#K6P4S1.Hoppas att det blev lite mer klarhet i frågan.Vänliga hälsningar,

Hur påverkar gåva av två olika värdefulla fastigheter arvet samt fråga om skuldebrev

2015-01-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!År 2002 fick jag och min syster var sin skogsfastighet som gåva av vår mor.Då den fastighet jag fick hade ett högre värde än min systers skrevs det en revers. Vi fick förklarat att den skulle komma att regleras vid bouppteckningen vid vår mors bortgång. Vår mor lever fortfarande men nu när det har gått så många år har vi glömt vad det innebär. Vi kom att samtala om det men ingen av oss kunde riktigt minnas hur det var varför vi skulle vara tacksamma om vi kunde få en enklare förklaring.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för er fråga!Naturligtvis är det inte lätt att veta vad som sades år 2002, men en tänkbar förklaring är att detta handlade om frågan om förskott på arv. Jag återkommer strax till detta. För det första skulle det egentligen vara nödvändigt med mer information om reversen. En revers är ju ett skuldebrev, och därmed undrar jag vem som skulle vara skyldig vem pengar. Kan det ha varit så att det skrevs en revers att du var skyldig din syster ett visst belopp för att kompensera för att din fastighet var mer värd, eller kan det vara så att din mor skulle vara skyldig din syster pengar för att kompensera för att hon fick en mindre värd fastighet? I svaret kommer jag att utgå från att skuldebrevet var "från modern till systern" eftersom det verkar rimligast.När arvet skall förrättas enligt lag (det vill säga utan testamente) skall en gåva som huvudregel räknas som förskott om den har varit till en bröstarvinge (Se 6 kap. 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K6). Båda ni är, som barn till er mor, bröstarvingar. Om det inte har sagts någonting om att det inte skulle vara förskott vid gåvan, kommer fastigheterna att räknas av från era respektive arv. Om du har fått en mer värdefull fastighet, kommer naturligtvis mer att räknas av från ditt arv än från din systers. På så sätt kan det jämna ut sig vid arvförrättningen. Om, å andra sidan, din mor har skrivit ett skuldebrev till din syster (som jag antog ovan), kommer ju även detta att räknas som en gåva. I så fall har ni ju fått lika mycket, och lika mycket kommer att räknas av från era respektive arv. Din syster kommer att få skulden täckt om egendomen räcker, eftersom arvet räknas i stort sett som "Tillgångar minus skulder". Det kan ha varit det som menades med att det skulle regleras vid bouppteckningen. I så fall kommer det självklart att jämna ut sig helt mellan er den dag arv blir aktuellt.Sammanfattningsvis skulle jag alltså tro att det som hände var att er mor skrev skuldebrev gentemot din syster på det belopp som var skillnaden mellan fastigheternas värde. Detta kommer att leda till att båda till slut har fått lika mycket, så länge det finns nog med egendom för att täcka skulden. I varje fall kommer ni att anses ha fått lika mycket i gåva.Om ni undrar något mer om det här eller något annat, är det bara att återkomma!Hälsningar,