Gåva innan frånfälle

2013-11-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Min fars fru tog ut pengar från min fars konton och gav till sina barn(mina halvsyskon) när min far blev svårt sjuk och vi inte visste om han skulle överleva. Nu några månader senare har han avlidit. Min fars fru känner inte till att vi vet detta och jag undrar om jag och mina syskon kan göra något innan vi konfronterar henne? Hur ska vi agera? Och har hon rätt att handla som hon gjort?
Sanna Larsson | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline, Det är möjligt att de pengar som din fars fru har gett dina halvsyskon kan ses som förskott på deras arv från er far (6kap, 1§ Ärvdabalken). Det finns en presumtion för att vad en arvlåtare har gett sina bröstarvingar, alltså sina barn, ska avräknas från barnens arv. Är arvlåtaren gift och gåvan utgörs av vad som är giftorättsgods så ska man avräkna gåvan från den första avlidna maken. För att gåvan ska anses som förskott på arv får det inte finnas en uttalad vilja från arvlåtaren att gåvan inte ska avräknas. Beroende på omständigheterna i ert fall så finns en möjlighet att gåvan är att anse som förskott på arv.   Om gåvan ska avräknas på arvet så ska er fars kvarlåtenskap ökas med värdet för gåvan innan delningen för att beräkna ert arv görs. Om arvet inte är tillräckligt stort för att räkna av hela gåvan så ska så stor del av gåvan som kan avräknas mot arvet läggas till kvarlåtenskapen (6 kap, 5§ Ärvdabalken). När en bouppteckning ska förrättas så bör ni vara uppmärksamma på att sådana gåvor bör tas upp i en bouppteckning (20 kap, 5§ Ärvdabalken). Har en bouppteckning redan gjort, eller blir bouppteckningen felaktig så har ni möjlighet att överklaga denna hos skatteverket. Det finns även möjlighet att kräva att rätten ska förordna en boutredningsman som handlägger bouppteckningen om ni inte känner att ni kan göra denna tillsammans med er fars fru. Denna boutredningsman ska dock ha betalt i förhållande till sitt arbete och har inte boet tillräckligt med pengar så är det den som ansökte om en boutredningsman som får betala (19 kap, 1§-5§ Ärvdabalken). Beroende på hur stor konflikten är och hur mycket pengar som finns i boet kan detta vara en bra ide. Det kan även noteras att förskottet på arv ska tas upp redan i bodelningen mellan din far och hans fru (11 kap, 5§ Äktenskapsbalken). Själva arvsskiftet kan sedan förrättas av er som ska ärva men kommer man inte överens om det så finns det möjlighet att ansöka om att rätten ska genomföra arvsskiftet. Ett beslutat arvskifte går att klandra i fyra veckor. Det finns egentligen inget särskilt ni ska göra innan ni konfronterar er fars fru. Se till att diskutera förhållandena vid gåvan och se om gåvan är ett förskott på arv. Är det fallet så bör ni se till att gåvan finns med i bouppteckningen och att ni får tillgodoräkna er summan när ert arv så räknas ut. Ni bör även tänka på att säkra de bevis ni har om att en gåva har getts så att ni har möjlighet att visa på detta. För mer information så hittar ni Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637 och Äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230Vänligen, 

Köp under marknadsvärdet -förskott på arv

2013-10-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag kommer köpa min mammas lägenhet till ett pris som är under marknadsvärde. Jag har hört av en vän att min mamma kan ge mig förtidsarv på mellanskillnaden som jag inte betalar men som jag ändå kan använda till att köpa lägenheten. Jag fick det förklarat såhär men fattar inte om det funkar i praktiken. Tex lägenheten är värderad för 1,3 miljoner, jag kommer köpa den för 1 miljon, då innan hon säljer den så ger hon mig 300tusen av lägenhetensvärdet i förtidsarv. Vilket ger mig 300tusen att sen slänga in i lägenheten som kostar 1miljon.
Emelie Svensson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad jag tror din vän syftar på är att om en förälder ger bort något som motsvarar en stor summa pengar till en arvinge så räknas det som ett förskott på dennes arv, så länge det inte finns till exempel ett gåvobrev som uttryckligen anger att gåvan inte ska ses som förskott på arvet. Bestämmelserna om förtida arv går att finna i 6 kap. ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K6). Om du får köpa lägenheten för 1 milj kr av din mamma, och marknadsvärdet på den är 1,3 milj kr, så kommer mellanskillnaden om 300 000 kr att klassas som ett förskott på ditt arv, så länge inte din mamma och du tecknar tex ett gåvobrev som säger att gåvan om 300 000 kr inte ska ses som ett förskott på ditt arv.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Förskott på arv

2013-10-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! I februari avled vår mor! Vår mor var omgift och har ett barn med sin nye man som idag är 31 år. Vi är alltså tre särkulbarn i åldrarna 40-51 åroch en halvsyster ,31år.När vi nu ska skifta arv har vi hamnat i konflikt angående ett vad vi tror förtida arv som vår halvsyster fått. Hon har nämligen under alla år bott i ett hus på mammas och hennes nye mans gård och inte betalat hyra! Hon tog studenten 2001! Vad gäller i detta fall!
Victoria Lindberg |Tack för din fråga.Förskott på arv regleras i 6 kap ärvdabalken. Huvudregeln där är att det arvlåtare gett bröstarvinge ska räknas som förskott på arv om inte annat föreskrivits eller är fallet utifrån omständigheterna. Det finns dock ett undantag, om det rör sig om sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor, så ska dessa inte räknas som förskott på arv. Av det du skriver tycks inget tyda på att din mor föreskrivit att det inte ska ses som förskott, vilket tyder på att det är att se som ett förskott som då ska räknas av från bröstarvingens arv. Att se hyran som en sedvanlig gåva som inte står i missförhållande blir en bedömning utifrån omständigheterna och från din mammas ekonomi. Hoppas det gav svar på din fråga.Hälsningar,

Förskott på arv

2013-09-11 i Förskott på arv
FRÅGA |hej, Jag har en fråga ang.förskott på arv.Min syster fyller 60 år och min mamma vill ge henne en tavla som hänger i mammas hem.Pappa är död och vi är två systrar som ärver mamma så småningom. är denna tavla förskott på arvet eller gåva utan gåvobrev. tacksam för snabbt svar
Victoria Lindberg |Tack för din fråga. När en bröstarvinge tar emot gåvor under arvlåtarens livstid är huvudregeln att dessa räknas som förskott på arv, om inget annat finns skrivet i t.ex. ett gåvobrev. Så om det inte uttryckligen framgår att din mamma inte vill att tavlan ska vara förskott på arv, så kommer tavlans värde räknas av mot din systers arv. Till denna regel finns dock ett undantag, om det rör sig om "sedvanlig gåva" som inte står i missförhållande till din mammas ekonomi anses det inte vara ett förskott på arvet.Hoppas det gav svar på din fråga.Bästa hälsningar,

Förskott på arv- presumtion

2013-11-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag ska förrätta en bouppteckning. Den avlidnes tre söner är delägare i dödsboet. Den avlidne har tidigare gett de två yngre sönerna större penninggåvor (runt 100 000 kr), men gåvobrev saknas. Sönerna som har fått gåvorna menar att det var deras fars intention att gåvorna inte skulle anses vara förskott på arvet. Situationen mellan de yngre sönerna och den äldste sonen är nu infekterad. Mina två frågor är: 1. Om någon av bröderna begär att gåvor ska införas i bouppteckningen är ju jag som förrättare skyldig att göra så. Då måste jag alltså be samtliga att redovisa gåvorna. Men vad gör jag om de inte blir ense om hur stora gåvor som faktiskt har getts? Säg att den äldre brodern menar att summorna är större, och de yngre tvärtom hävdar att de var lägre? 2. Om de yngre bröderna invänder och säger att gåvorna inte ska redovisas eftersom de inte var förskott på arv, ska jag ändå redovisa dem, men med en notering om invändningen? Eller blir tvisten om huruvida gåvorna är förskott på arvet eller inte en senare fråga som avgörs vid arvsskiftet? Tack på förhand!
Isabella Widjestrand |Hej och tack för din fråga till Lawline.De större penninggåvorna presumeras utgöra förskott på arv enligt ÄB 6:1. Denna presumtion kan brytas genom en föreskrift i ett gåvobrev eller testamente. Detta innebär att de söner som hävdar att denna penninggåvva är förskott på arv, måste bevisa detta. Att de enbart hövdar detta muntligen har ingen betydelse. Bästa hälsningar 

Byte av lägenhet och värderingen av förskott på arv

2013-10-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min mamma vill byta bostad med mig och maken. Hennes bostad är värderad till cirka en miljon mer än vår. Två undringar: 1: Vilken värdering gäller? Summan mäklaren kan garantera eller förväntat toppbelopp? 2: Om det blir "förskott på arv" - blir vi då skyldiga min syster hälften av en miljonen ELLER hälften av vad huset då om kanske 30 år är värt? Kan ju bli väldigt mycket pengar om husets värde stiger...
Joel Sandin Persson |Hej,Jag uppfattar din fråga som att du undrar vilket värde som gäller för de arvsrättsliga reglerna och särskilt när det kommer till förskott på arv.Generellt gäller marknadsvärdet på egendomen när man inom äktenskaps- och familjerätten skall värdera olika egendomsöverlåtelser mellan familjemedlemmar enligt den familjerättsliga lagstiftningen. Sålunda gäller som värde marknadsvärdet, d.v.s. vanligtvis det som erhålls som försäljningspris vid avyttring av t.ex. bostadsrättslägenheter eller fastigheter.När det gäller reglerna om förskott på arv så är det som huvudregel marknadsvärdet vid gåvotillfället som läggs till grund för den senare beräkningen av kvarlåtenskapens värde. Alltså kommer de övriga bröstarvingarna inte få, såsom huvudregel, ta del av den värdeökning som sker mellan gåvotillfället och det senare arvsskiftet. Detta gäller dock inte undantagslöst. Man måste göra en skälighetsbedömning som baseras på omständigheterna i det enskilda fallet. Det finns exempel på domstolsavgöranden där man ansett att en värdeökning på fastigheter eller dyl. kan anses som oskäliga att värdera till tidpunkten för gåvans givande. I sådana fall kan det finnas skäl för att värderingen av förskottet sker till tidpunkten för arvsskiftet.Har ni ytterligare funderingar är ni alltid välkommen att ställa en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Återbäring på förskott på arv?

2013-09-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Min farmor gav en fastighet till min pappa 2010 som han sen gav till mig 2012. Min pappa har nu dött och vi fyra arvingar till honom är överens att huset ej skall ses som förskott på arv för min del. Min farmor lever fortfarande och har en son i livet, när hon dör så kommer huset som jag nu äger räknas in som förskott på arv till min pappa. Då hon inte har några andra tillgångar så kommer det inte finnas tillräckligt för min farbror att få lika mycket som huset är värt. Kan vi fyra dötsbodelägare bli skylldiga att ersätta min farbror den dagen farmor dör?
Victoria Nilsson |Hej!Enligt 6:4 Ärvdabalken är bröstarvinge inte skyldig att återbära ett förskott på arv som är för stort för att avräkna. Ni bör således inte bli ersättningsskyldiga gentemot er farbror den dag er farmor avlider.Återbetalningsskyldighet kan dock bli aktuellt om 7:4 Ärvdabalken  om förstärkt laglottsskydd är tillämplig. Det förutsätter att gåvan är given för dödsfalls skull. Så är fallet till exempel om er farmor förbehållit sig rätten att bo kvar i huset resten av sin livstid. Om så inte är fallet är troligen inte regeln tillämplig.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

LAGLOTT OCH GÅVOR UNDER LIVSTIDEN

2013-08-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Har en mamma, med endast två barn, bröstarvingar, rätt att ge bort mer pengar/egendom i arv till något av sina barn, och därmed favorisera ett barn framför ett annat ? Kan det barnet som inte fått mer pengar, begära att få ut hälften av arvet, inkl den gåva som givits?
Hampus Sabel |Hej,När en person under sin livstid ger gåvor till en bröstarvinge så räknas gåvan som förskott på arv om det inte uttryckligen stadgats i ett gåvobrev eller framgår av omständigheterna i övrigt att gåvan inte utgör förskott på arv, ärvdabalken 6:1.När personen sedemera avlider så skall alltså de gåvorna räknas med i den avlidnes tillgångar och och sedan fiktivt föras över till gåvomottagaren. Jag illustrerar med ett enkelt exempel.A avlider och efterlämnar 100 000 kronor. Han har två bröstarvingar, B och C. Under sina sista år har A givit B gåvor till ett värde av 40 000 kronor. Vid bodelningen uppskattar man då A:s tillgångar till 140 000 kronor, detta ska delas jämnt mellan arvingarna, dvs. B och C ska får 70 000 kronor var. B har redan fått 40 000 kronor, av de kvarvarande 100 000 kronorna får han därför 30 000 kronor. De kvarvarande 70 000 kronorna tilldelas C.Det finns dock möjlighet för en person att bestämma att dennes tillgångar skall portioneras ut på annat sätt än att bröstarvingarna får dela jämnt. Detta görs via testamente. För att skydda bröstarvingar från att bli fråntagna hela sitt arv finns därför i ärvdabalkens 7:e kapitel regler om det som kallas laglott. Laglotten, som inte kan testamenteras bort, är hälften av en arvinges arvslott. Arvslott är den andel som tillkommer arvingen när tillgångarna delas jämnt mellan arvingarna. I ditt fall, då det finns två arvingar, är en arvslott alltså 50 % av tillgångarna. Laglotten för den arvingen är alltså 25 % av tillgångarna. En arvinge har i ditt fall alltså alltid rätt att få ut minst 25 % av tillgångarna i dödsboet.Reglerna om laglott innebär dock inte att man automatiskt får ut laglotten. En arvinge som vill ha ut sin laglott måste begära jämkning av testamente enligt ärvdabalken 7:3.Om begäran om jämkning är aktuellt i ditt fall råder jag dig att ta kontakt med en verksam familjerättsjurist, exempelvis hos Familjens Jurist, för att få råd och stöd.Du hittar ärvdabalken kap. 6-7 https://lagen.nu/1958:637#K6.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp. Hör gärna av dig om du skulle ha ytterligare frågor.Vänligen,