Är köp av fastighet från sin mor att betrakta som förskott på arv?

2015-05-17 i Förskott på arv
FRÅGA |HejKöpt fritidshus av min mor 1985,sålde det sen 1995.Min mor avled nu i april 2015 och nu vill min ena syster ha det till att det var ett förtida arv. Huset köpt enl alla regler med lagfart osv.Vad gäller?Tack på förhand
Felicia Idbrant |Hej!Till att börja med kan nämnas att du och dina syskon ingår i den första arvsklassen, Ärvdabalken 2 kap 1 §. Eftersom ni är bröstarvingar till er mor har ni först och främst rätt till er laglott som är hälften av er mors kvarlåtenskap. Om det dessutom inte finns något testamente eller om er mor var änka ärver ni allt efter henne. Beroende lite på hur du fick köpa fritidshuset av din mor kan vara av betydelse för om det är att betrakta som ett förskott på arv eller inte. Om din mor sålde fritidshuset till ett underpris av vad det var värt, dvs att du ex tjänade 100 000 kr på det så kan det vara att betrakta som ett förskott på arv enligt ärvdabalken 6 kap 1 §. Detta skulle då innebära att fritidshuset från din mor juridiskt sett ses som förskott på arv. Förutsättning för detta är också att din mor inte angett något annat vid gåvans givande eller att det framgår av andra omständigheter att det inte rör sig om ett förskott på arv. Avgörande är således givaren det vill säga din mors avsikt med gåvan. Om fritidshuset är att anse som förskott på arv påverkas detta vid fördelningen av kvarlåtenskapen från din mor. Värdet av gåvan räknas då bort från det som barnet skulle fått i arv och gör att de andra barnen kommer erhålla mer i arv än den som redan fått en gåva. Exempelvis om du ”fick” 100 000 genom att köpa fritidshuset av din mor så dras det av från din arvslott nu så att dina syskon kommer att få lika mycket. Exempelvis att dina syskon kommer få 200 000 och du endast 100 000 för att det är att anse som att du redan fått 100 000 i förskott på arv genom fritidshuset. Däremot om du köpte fritidshuset av din mor för marknadspris och hon inte sålde det för ett underpris till dig som är att betrakta som en gåva så ser jag inget skäl till att det skulle betraktas som ett förskott på arv. Med vänliga hälsningar

Utfå laglott i förtid

2015-05-06 i Förskott på arv
FRÅGA |Ett par har varit sambo i ca 23 år. De har köpt en sommarstuga ihop där båda stått som ägare .Nu har sambo nr 1 (som är sjuklig i KOL) p g a oro för att få en betalningsanmodan från kronofogden blivit övertalad att skriva över sin andel på sambo nr 2. Det blev aldrig någon anmodan från kronofogden . Han kunde betala skulden med sina kontanta medel. Nu har de flyttat isär och sambo nr 2 har lagt ut sommarstugan till försäljning, Min fråga är; Kan sambo nr 1:s dotter kräva att få ut sin laglott efter försäljningen. Behöver hon något papper för det och varifrån får hon detta. Tacksam för svar
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Inledningsvis kommer jag att gå in på reglerna som gäller när ett samboförhållande upphör, för att vad som gäller vid utfående av laglott i förtid. Upphörande av samboförhållandeNär sambor flyttar isär, upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efter en separation kan en sambo påkalla bodelning. Bodelning mellan sambor är en rättighet, och inte en skyldighet. Sambor kan undgå att begära bodelning och istället komma överens enligt sina önskemål. Vill en sambo att bodelning ska ske, måste en begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphört (8 §). Om ingen av samborna begär bodelning, behåller de det de själva äger.Allt som ingår i bodelningen ska som huvudregel delas lika mellan samborna, varför det är av vikt att veta vad som ska och inte ska ingå. Vid en bodelning ingår de tillgångar som fanns den dagen då samboförhållandet upphörde. Tillgångar och skulder som uppstått efter denna dag, är undantagna från bodelningen. Det är enbart samboegendom som ingår i bodelningen (8 §). I samboegendomen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om inte de gjorts till enskild egendom genom exempelvis gåva (3 och 4 §§). Samboegendomen måste även vara förvärvad i syfte att samborna gemensamt ska använda den. Detta betyder att egendom som samborna själva ägde innan samboförhållandet är som huvudregel inte samboegendom. Dessutom är bostad och bohag som används huvudsakligen för fritidsändamål inte att anse som samboegendom (7 §). Sommarstugan i ditt fall är ett fritidshus och ska inte ingå i en eventuell bodelning. Är det så att endast den andra sambon äger stugan, får denne behålla stugan. Detta innebär att den första sambon inte har rätt till en pengarna som tillkommer vid en försäljning. Hade det rört sig om en gemensam bostad, hade värdet av denna delats lika. Skulle samborna dock komma överens om att försäljningspengarna för stugan på ett eller annat sätt ska delas eller äger den första sambon fortfarande en del av stugan och därigenom har rätt till en del av vinsten, kan han ge försäljningspengarna till dottern. Detta kan då ses som ett förskott på arv.Förskott på arvSom jag har förstått lever den första sambon fortfarande. I ett sådant fall kan dottern inte kräva att utfå sin laglott innan dödsfallet, såvida inte sambon inte ger ett förskott på arv. Ett förskott på arv är en gåva som bland annat en förälder kan ge till sitt barn under sin livstid. Det som en arvlåtare (den första sambon i detta fall) ger i gåva till sitt barn ska som huvudregel räknas som ett förskott på arvet (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det är en mängd benefika dispositioner som faller in under gåvobegreppet i detta fall, bland annat är en försäljning till underpris, betalning av skuld samt infriande av borgensförbindelse att se som gåvor. Dock ses inte sedvanliga gåvor (t.ex. julgåvor) av mindre värden som ett förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st.). En betydande gåva från förälder till barn, bedöms alltså som huvudregel som ett förskott på arv (6 kap. 1 §). För att en gåva ska betraktas som förskott på arv krävs att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på barnets laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ske genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta. Den första sambons dotter kan inte kräva att få ut en förtida laglott. Om sambon får del av överskottet av försäljningen av stugan, kan han frivilligt ge en del av överskottet till dottern. Är det en inte obetydlig summa, presumeras detta vara ett förskott på arv. Sambon kan dock upprätta ett gåvobrev som föreskriver att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv.Sammanfattningsvis kan en bodelning ske om ena, eller båda, samborna begär detta. I bodelning ingår sambornas gemensamma bostad och bohag. Bostad och bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål (såsom en sommarstuga) ska inte ingå i bodelningen. Vid en försäljning av sommarstugan ska överskottet som utgångspunkt delas utifrån hur stor ägandeandel varje sambo har. Om den första sambon erhåller någon vinst från försäljningen, kan han ge denna till dottern. Dottern kan inte tvinga sambon att ge pengarna. En gåva från en förälder till sitt barn är som huvudregel att bedömas som ett förskott på arv. För att bevisa att gåvogivaren inte haft för avsikt att gåvan skulle vara ett förskott på arv, kan ett gåvobrev upprättas.Om du enkelt vill upprätta ett korrekt gåvobrev, rekommenderar jag dig att använda vår prisvärda avtalstjänst {http://lawline.se/avtal/gavobrev}.Hoppas att svaren var till din hjälp. Har du följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via min mail.Vänliga hälsningar,

Återbetalningsskyldighet vid förskott på arv

2015-05-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Vi är tre barn till våra gifta föräldrar, vår mor avled för 20 år sedan, allt de ägde var gemensamt och vår far satt kvar i orubbat bo.För ett år sedan sålde han våra föräldrars gemensamma köpta hus, överskottet på detta gav han i kontanter till två av syskonen.för en kort tid sedan avled vår far och dödsboet är tomt.Min fråga är om de två syskon som fick gåvan är återbetalningsskyldiga av hela denna gåva till dödsboet och fördelningen blir 1/3 del till varje bröstarvinge?Eller är dessa två syskon endast skyldiga att betala tillbaks 1/6 del så tredje syskonet får ut sin laglott?
Emilia Ohlin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om arv och bodelning i anledning av dödsfall finner du i Ärvdabalken, ÄB, se här.Eftersom du och dina syskon är bröstarvingar till era föräldrar, gäller den presumtion som stadgas i ÄB 6:1 1 meningen, att om inte annat föreskrivits ska gåva från arvlåtaren under dennes livstid till bröstarvingen anses som förskott på arv.Av din fråga att döma verkar din far inte ha föreskrivit något särskilt vid gåvan till de två syskonen, varför gåvan alltså bör ses som förskott på arv.I vanliga fall lägger man ihop kvarlåtenskapen med förskottet på arvet, för att därefter dela upp beloppet mellan arvingarna och dra av förskottsbeloppet för den/de som fått förskott. I detta fall är ju detta inte möjligt, då kvarlåtenskapen i boet är 0.Den som fått ett förskott på arv är som huvudregel inte återbetalningsskyldig även om gåvan överstiger gåvotagarens arvslott, dvs. han får ut mer med hjälp av gåvan än han annars skulle ha ärvt. Dock finns ett förstärkt skydd för bröstarvingars laglott (laglotten utgör hälften av arvslotten, ÄB 7:1). Detta skydd stadgas i ÄB 7:4 1 stycket och innebär att de bröstarvingar som fått förskott på arv, dvs. två av tre syskon, kan bli återbetalningsskyldiga till den nivå att den tredje kan erhålla sin laglott. Detta förutsätter dock att syftet med gåvan är att jämställa med ett testamente. De omständigheter man tar hänsyn till vid denna bedömning är om arvlåtaren genom gåvan ville ordna successionen, dvs. ändra den ordinarie arvsordningen på något sätt. Om arvlåtaren haft detta syfte med gåvan är denna att likställa med ett testamente, som ju har liknande funktion. Vid bedömningen tar man även hänsyn till om det avhållande momentet som annars finns vid gåvor saknas, dvs. att gåvotagaren genom gåvan inte får negativa ekonomiska konsekvenser som annars vid gåvor. Vilka situationer som kan syftas på här är till exempel om arvlåtaren, alltså din far, var sjuk eller väldigt gammal vid gåvotillfället och därmed inställd på att snart dö. Den negativa ekonomiska konsekvensen av gåvan, dvs. att han skulle förlora pengar på den, saknas då i och med att han insett att han i vart fall inte skulle hinna tillgodose sig den.I ditt fall måste alltså göras en samlad bedömning av omständigheterna vid gåvotillfället, för att avgöra om din fars syfte med gåvan till två av syskonen var att likställa med ett testamente. I sådana fall kan det tredje syskonet, liksom vid testamenten som inskränker på bröstarvinges laglott, jämka gåvan. Då läggs beloppet av gåvan och övrig kvarlåtenskap läggs ihop, vartefter laglotten för varje bröstarvinge räknas fram (1/6 i detta fall). Om kvarlåtenskapen – som här – inte räcker för att tillgodose era laglotter, ska gåvotagarna återbära så stor del av gåvobeloppet att laglotterna kan utgå.Viktigt att påpeka är dock att tredje syskonet måste väcka talan om jämkning av gåva inom ett år från dess att bouppteckningen avslutades, för att inte förlora sin jämkningsrätt, se ÄB 7:4 2 stycket.Lycka till framöver,Med Vänliga Hälsningar

Förskott på arv, lån till bröstarvinge, bouppteckning

2015-04-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor o far lånade ut ca 400000 kr till min bror när han skulle öppna eget företag för ett år sedan. Min mamma har bara en liten papperslapp med det på sitt skrivbord, inga juridiska underskrifter eller så. Min far dog för några veckor sedan. om min mor skulle gå bort nu, räknas hans skuld av på arvet? vi är fem helsyskon. Måste hans lån bevittnas av någon annan för att det ska gälla? Kan tillägga att han har företaget ihop med en ganska skum person som inte hade något att lägga in.Min mamma ska nu göra en boupptäckning som denna bror säger att hans revisor ska göra för att det blir billigare för henne. Jag tycker det känns lurt och konstigt alltihop. Mvh
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Vad gäller lånet så finns inga särskilda formkrav för utformandet, så det krävs inget bevittnande eller något särskilt rent juridiskt för att det ska vara giltigt. Däremot kan det givetvis vara lättare att bevisa att det finns en fordran och en skuld om det finns ett ordentligt skuldebrev eller liknande. Men så länge det inte finns någon tvist så räcker en papperslapp eller till och med muntligt löfte om återbetalning bra. När det gäller vad som händer med din brors skuld om din mamma dör så ja den räknas av på arvet, alternativt får din bror betala in skulden till dödsboet och sen ärva "sin del" av pengarna. Om din brors del av arvet skulle överstiga skulden blir det dock enklare att räkna av den. Enligt Ärvdabalken 6 kap. 1 § så är huvudregeln att allt en förälder ger till sitt/sina barn (bröstarvingar) räknas som förskott på arv om det inte uttryckligen framgår att det inte ska ses som förskott. Enligt samma paragraf så ska förskott på arv räknas av. Så t ex penninggåvor till barn räknas som huvudregel som förskott på arv. Vill man inte att det ska ses som det måste det anges i gåvobrev eller liknande. Så även om det inte skulle vara så att det går att bevisa att det var ett lån, så innebär det ändå att det ska räknas av som förskott på arv.Vad gäller bouppteckningen och revisorn så om du eller din mamma känner sig tveksam tycker jag att ni ska ta hjälp av en jurist. Via Lawlines sponsorer och samarbetspartners kan du hitta en jurist nära dig som passar det du söker, t ex Familjens Jurist. Här kan du se Lawlines partners. Vänligen,

Förskott på arv

2015-05-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor (änka) som är över 90 år har sista året inte klarat av att bo själv utan flyttat till demensboende då hon ej kan vara själv. Blir då obefogat orolig tex. Hon har en demensdiagnos (minnesstörning) såtillvida att hon har svårt veta dag/tid och minns inte alltid vad som ska ske från dag till annan. Hon är dock helt med på att hon ville flytta och att den förra lgh skall säljas och vill att vi barn hjälper henne göra det. Om mamma sen vill skänka oss barn en del av det lgh säljs för och vi alla är överens också om det kan vi då ta emot de pengarna. En av oss barn hjälper henne sen flera år redan m att betala räkningar etc då hon inte längre Vill sköta det själv... Till syverne och sist är det bara vi barn som kommer ärva henne men det då frågan gäller nu.
Eric Brinck |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Du och dina syskon ingår i den första arvsklassen enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. Ni är alla bröstarvingar till er mor och kommer, förutsatt att inget testamente finns, ärva allting efter er mor då hon är änka. När er mor väljer att ge er pengar för lägenheten anses det som ett förskott på arv enligt 6:1 ÄB. Det innebär att gåvan från er mor juridiskt sett betraktas som förskott på arv, om hon inte anger något annat vid gåvans givande, eller det framgår av omständigheterna att det inte rör sig om ett förskott på arv. Avgörande för om en gåva ska betraktas som förskott på arv är alltså givarens, dvs er mammas, avsikt. Rättsverkningarna för er blir dock densamma i detta läge om ni får samma summa pengar. Får ni inte samma summa pengar kommer detta regleras vid arvsskiftet. Den som får mer pengar nu kommer få räkna av den delen när arvet fördelas. Exempelvis att du får 100 000 nu men dina syskon får 200 000 vardera. När arvet fördelas kommer du få 100 000 mer än dem och därmed har ni alla fått samma totala summa. Problemet för er är att om er mor befinner sig i ett sådant tillstånd att hon inte förstår vad saken gäller, finns det en risk att rättshandlingen blir ogiltig. Aktuella lagar i detta avseende är Avtalslagen kapitel 3 om rättshandlingars ogiltighet (främst 31 §) samt 1924 år lag om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning. Det är alltså avgörande att din mor är i sådant tillstånd att hon förstår vad förskottet på arvet innebär.Sammanfattningsvis beror möjligheten att ge er förskott på arv på er mors tillstånd, dvs om hon är i stånd att verkligen förstå innebörden och konsekvensen av sitt handlande. Är hon i sådant tillstånd att hon förstår innebörden av sitt handlande finns det inget som hindrar att ni får en del av värdet på lägenheten redan nu.Vänliga hälsningar

Förskott på arv vid bouppteckning

2015-05-02 i Förskott på arv
FRÅGA |Skall en gåva/present som givits för ca 10 år sedan tas upp i en bouppteckning? Mottagaren är bröstarvinge.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Regler om bodelning med anledning av dödsfall finns i Ärvdabalken, ÄB, som du hittar här.I ÄB 6:1 finns en presumtion som säger att om inget särskilt föreskrivits vid gåvotillfället eller inga andra omständigheter pekar på det ska den gåva arvlåtaren har gett en bröstarvinge ses som förskott på arv. Detta innebär att vid en senare bodelning och efterföljande bouppteckning med anledning av gåvogivarens död ska man lägga ihop boets kvarlåtenskap och värdet av förskottet vid gåvotillfället, se ÄB 6:3. Arvslotterna delas sedan upp mellan bröstarvingarna, och den bröstarvinge som fått förskott på arv (alltså gåvan) får ut sin arvslott minus förskottsbeloppet, övriga får ut hela sin arvslott.Däremot behöver inte den bröstarvinge som fått förskottet återbetala någon del av det, även om förskottet visar sig vara större än hans arvslott. Skydd finns dock i ÄB 7:4 1 stycket, om det är så att övriga bröstarvingar inte får ut hela sin laglott på grund av gåvan. Laglotten är hälften av arvslotten, se ÄB 7:1. Det kräver dock för att laglottsskyddet ska vara aktuellt att gåvans syfte är att jämställa med ett testamente, dvs. gåvogivaren har haft som syfte att ordna successionen och därmed styra hur arvet skall fördelas, samt att det avhållande momentet som annars föreligger vid gåvor saknas, dvs. gåvogivaren var vid gåvotillfället nära att dö och skulle inte själv komma att ha nytta av gåvan längre osv. I sådana fall kan bröstarvinge jämka gåvan, för att få ut sin laglott. Detta skall göras inom ett år från dess att bouppteckningen avslutades, se ÄB 7:4 2 stycket.Med Vänliga Hälsningar

Räknas gåva som förskott på arv?

2015-04-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående gåvor. Min mamma äger en stuga som hon vill ge till mig som gåva. Vi undrar om det är så att vid hennes bortgång kommer stugans värde att delas lika mellan mig och min bror. Kommer han att få halva stugans värde i pengar, det som jag redan fått genom att äga stugan, eller kan man skriva så att det blir så. Mamma vill att de ska bli rättvist fördelat. jag har inte möjlighet att lösa stugans halva värde idag. Vi undrar ochså om vi ska värdera stugan idag och om det blir de värdet som ska delas eller blir det den summa som stugan är värd vid mammas bortgång? Hoppas du förstår vår fundering! tacksam för hjälpen!
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Enligt Ärvdabalken 6 kap 1 § så räknas alla gåvor till bröstarvingar som förskott på arv om inte annat anges. Det innebär att förskottet sedan ska räknas av från den bröstarvingens del av arvet. Så om din mamma ger dig fastigheten i gåva och inte i gåvobrevet anger att det inte ska ses som förskott på arv så kommer det att ses som ett förskott. Det innebär att när din mamma dör så kommer värdet på fastigheten vid gåvotillfället att räknas av som förskott, och situationen bli såsom ni önskar, att din bror då vid arvskiftet kompenseras så ni i slutänden fått lika mycket. (Detta under förutsättning att din mamma inte i gåvobrevet eller testamente anger att något annat ska gälla). Vad gäller värdet så är det normalt vad fastigheten (gåvan) är värd vid gåvotillfället som ska användas, det framgår av Ärvdabalken 6 kap 3 §.Om din mamma vill att din bror ska få ut en viss del av sitt arv (t ex halva fastighetens värde) i pengar och inte i annan egendom kan det vara bra att skriva det i ett testamente. När det gäller gåva av fastighet är det viktigt att tänka på att lagen (se Jordabalken) ställer upp strikta formkrav på hur gåvobrevet ska upprättas för att det ska vara giltigt. Det är alltså en god ide att ta hjälp av en jurist eller t ex någon av de interaktiva avtalstjänster som finns online vid upprättandet av gåvobrevet. Din mamma kan även då få hjälp med att upprätta ett testamente om hon så önskar. Via Lawlines sponsor Familjens Jurist kan din mamma boka tid hos en jurist, eller så kan hon t ex använda de interaktiva mallar för gåvobrev och testamente som finns HÄR.Hoppas att detta var svar på dina frågor!Vänligen,

Gåva av efterlevande make

2015-04-29 i Förskott på arv
FRÅGA |min pappa vill ge mig 1/3 av sitt aktiekapital som kompensation för att min systers barn ska få ta över hans fastighet när han dör, (min syster är död) så att arvet efter honom ska bli mer rättvist.Vi är bara två syskon och mamma lever inte. Kan pappa ge mig detta utan att han behöver skriva nånting om gåvan i sitt testamente. Det finns ett testamente som gäller endast övertagande av fastigheten. Jag och min syster var helt överens om allt detta, men nu finns en oro att min systers barn inte kommer att acceptera detta. Visst har pappa rätt att ge bort hälften av sitt kapital till vem han vill utan att nån kan motsätta sig detta.
Mattias Karlsson |Hej, och tack för din fråga!Det kan tyvärr uppstå en del problem vid gåva som det gäller att ta i beaktning. Din pappa kan inneha egendom med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte får förfoga över egendomen precis hur han vill. Dels kan det tänkas att din systers barn ska ha rätt till efterarv efter din mor, varför en gåva till dig av din far kan innebära att Du blir återbetalningsskyldig för gåvan enligt 3 kap 3 § Ärvdabalken. Där anges att om den efterlevande maken orsakat väsentlig minskning av sin egendom, vilket anses vara en minskning om ungefär 1/4, kan de efterarvsberättigade ha rätt att ta del av egendom från din lott. För att bestämmelsen ska bli tillämplig krävs dock att gåvan skett under gåvogivarens senaste fem levnadsår. Vidare kommer, ifall inget anges vid gåvogivandet, gåvan att ses som ett förskott av arv enligt 6 kap 1 § Ärvdabalken. Det är därför mycket viktigt att det anges i testamentet, gåvobrevet eller på annat sätt att gåvan inte ska utgöra förskott på arv eftersom det annars skulle innebära att din lott vid fördelningen kommer minska. Med vänlig hälsning,