Förskott på arv och fördelning av kvarlåtenskap

2015-03-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag är snart 71 år och jag får hoppas leva lite till. Jag är änka.Ett av mina barn A har fått köpa mitt fritidshus, beläget på tomten bredvid mitt åretrunthus, som jag nyligen har låtit uppföra. Jag och köparna (barn A med fru) kom överens om ett rättvisande marknadspris. Barn B ansåg det ok, Barn C ansåg att priset inte var marknadspris då även bohaget i princip ingick. för att lösa detta gick jag med på att barn C fick ett förskott på arv, 300 000 kronor. Nu vill Barn A att det upprättas ett avtal inkl ränteberäkning på detta förskott, vilket inte accepteras av C. Barn C föreslår istället att det skrivs ett testamente där Barn C först får 300 000 kronor, innan kvarlåtenskapen fördelas. Jag anser inte det vara rimligt att betala ränta på förskott av arv. Vad är rätt? Förslag till lösning av denna situation? Är testamente ett säkrare förfaringsätt än ett avtal inför en uppgörelse av min kommande kvarlåtenskap?
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Inledningsvis vill jag bara säga något om att dina barn inte har någon juridisk rätt att bestämma vad du ska göra av dina tillgångar så länge som du är i livet. Du kan fritt skänka gåvor till något av barnen utan att de andra barnen har rätt att kompenseras för det. När du väl avlider finns vissa skyddsregler i Ärvdabalken om laglotter (7 kap) och förskott på arv (6 kap) som syftar till att förhindra att någon bröstarvinge blir arvlös (lagen hittar du här). Lagens regler utgår ifrån att du som förälder vill att alla barn ska få lika mycket vid din bortgång, och så länge som du inte uttryckligen genom testamente eller avtal föreskriver något annat, kommer alla barnen att erhålla lika stor del av din förmögenhet.Att du låtit barn A köpa ditt fritidshus till vad du ansett vara ett skäligt marknadspris är juridiskt sett helt i sin ordning och C:s negativa inställning till försäljningen är ingenting som du, rent rättsligt, måste ta hänsyn till. Att A anser att C ska betala ränta på de 300 tkr är inte heller någonting som du måste ta hänsyn till. Det finns inga lagregler som föreskriver att ränta ska utgå på gåvor som en förälder ger sina barn.Förskott på arvNär du avlider kommer din totala kvarlåtenskap att delas lika mellan barnen. Reglerna om förskott på arv innebär att gåvor som getts till bröstarvingar under livstiden kommer att avräknas från dennes arvslott. Om du gett C en gåva om 300 tkr och låtit A köpa en fastighet för ett belopp under marknadsvärdet, kommer således A och C få göra avdrag på sina arvslotter för det värde som de erhållit i gåvor. Avdraget går till som så att den summa som gåvorna getts för "läggs på" kvarlåtenskapen som därefter delas lika på antalet barn. Tanken med detta förfaringssätt är att beräkningen ska bli "som om inga gåvor hade getts" (se 6:5 ÄB).Funktionen med reglerna om förskott på arv innebär att du egentligen inte behöver göra någonting för att utjämna arvet mellan barnen. Om fastigheten har sålts till underpris kommer det övervärde som barn A erhållit på grund av köpet att "dras av" från dennes arv till fördel för B och C. Om du gett C en gåva på 300 tkr kommer denna summa att dras av från dennes arv till fördel för A och B.TestamenteDu efterfrågar också vad som är säkrast när det kommer till testamenten och andra avtal för att fördela kvarlåtenskapen. Som huvudregel gäller att det bara är genom testamente som du kan fördela dina tillgångar efter din död. Vanliga avtal som inte uppfyller formkraven för ett testamente har i princip ingen verkan. Testamenten måste vara skriftliga samt vara bevittnade av två utomstående personer (10:1 ÄB).När det gäller reglerna om förskott på arv kan du däremot genom ett vanligt avtal föreskriva att reglerna i 6 kapitlet ÄB inte ska tillämpas på en viss specifik gåva. Ett sådant avtal är giltigt utan formkrav. Reglerna om förskott på arv är nämligen bara en presumtion för att du som förälder vill att alla barnen ska ha lika mycket vid din bortgång. Därför räcker det att du skriver i ett avtal att en viss gåva inte ska räknas som en förskottsgåva för att motbevisa presumtionen. Därmed kommer det barn som erhållit gåvan totalt sett att ha erhållit mer än de andra.SammanfattningFör att summera vad jag ovan sagt och ge dig ett konkret råd skulle jag uppmana dig att inte göra någonting alls. Vid en framtida bouppteckning kommer reglerna om förskott på arv att jämna ut eventuella "orättvisor" i de gåvor som du gett något av barnen på bekostnad av de andra. Man kan säga att reglerna i ÄB utjämnar resultatet mellan barnen "av sig självt". Om du däremot vill ha en annan fördelning skulle jag rekommendera dig att upprätta ett testamente. Genom ett testamente kan du rubba arvsfördelningen ganska mycket, men aldrig till sådan del att något av barnen berövas sin laglott. Om du ska upprätta ett testamente råder jag dig att ta hjälp av en jurist. Vi på Lawline samarbetar med duktiga familjejurister som du kan boka tid med direkt på www.lawline.se/bokaÅterkom annars gärna till mig om du har ytterligare frågor eller funderingar gällande mitt svar. Du kan kontakta mig på mejlen: sara.andersson@lawline.se

Försäljning av fastighet - gåva eller köp skatterättsligt?

2015-02-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min mamma äger en sommarstuga som mina föräldrar vill att jag och min styvbror (min fars son sedan tidigare) ska få i gåva. Vi ska tillsammans betala 550 000 kr, mot en vederlagsrevers och sommarstugans marknadsvärdrde är 1 500 000kr. Hur fungerar det här? Hur påverkar det deklarationen och skatteskyldighet? Jag kommer ju få räkna detta som ett förskott på arv, men hur blir det för Norton? Har det någon betydelse om mammas sommarstuga är hennes enskilda eller inte?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller skatten görs en bedömning av köpeskillingen i förhållande till fastighetens taxeringsvärde (ca 75 % av marknadsvärdet). Om ersättningen understiger taxeringsvärdet betraktas hela överlåtelsen som en gåva rent skatterättsligt. Eftersom gåvoskatten är avskaffad i Sverige utgår då ingen skatt alls vid överlåtelsen (se 8 kap. 2 § inkomstskattelagen, IL), men gåvomottagaren övertar givarens skattemässiga situation enligt 44 kap. 22 § IL (och kommer således att få skatta för den vinsten vid en eventuell avyttring i framtiden istället). Överstiger ersättningen taxeringsvärdet ses överlåtelsen som ett köp och då utgår kapitalvinstbeskattning för din mamma (22 % när det gäller fastighetsförsäljning, se 45 kap. 33 § samt 65 kap. 7 § IL). Vederlagsreverser vid förvärv genom arv eller gåva ingår inte i den skattemässiga anskaffningsutgiften (se prop. 1989/90:110 s. 585 och RÅ 1996 ref. 48). I det här fallet kommer överlåtelsen således att utgöra en gåva (550 000 kr understiger 75 % av marknadsvärdet på 1 500 000 kr) som därmed blir skattefri.Som du skriver kommer gåvan att utgöra förskott på arv för bröstarvingar till din mamma (6 kap. 1 § ärvdabalken). För din fars son sedan tidigare kommer så inte att ske. Han kommer (liksom du) att ta över din mammas skattemässiga situation (dvs anskaffningsvärdet bl.a.) och den vinst hon gjort på fastigheten kommer ni sedan att skatta när ni avyttrar respektive andel. Det har ingen betydelse om fastigheten utgör din mammas enskilda egendom eller inte, hon kan fortfarande förfoga fritt över egendomen såvida inte hon övertagit egendomen med villkor om att så inte är fallet. För att undvika den snedfördelning som kan uppstå i och med att gåvan för dig i framtiden kommer räknas av på arvet efter din mamma rekommenderar jag att ni upprättar ett gåvobrev i samband med överlåtelsen. Där bör då framgå att gåvan inte ska ses som ett förskott på framtida arv för din del. Detta såvida inte din mammas avsikt är att gåvan ska avräknas på ditt framtida arv, trots att detta inte drabbar din fars son (han har ju inte arvsrätt efter din mamma såvida inte hon skrivit in det i testamente). Hoppas du fått svar på dina funderingar. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Vinstfördelning och förskott på arv

2015-02-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, vi är tre syskon vars mor nu bor på ett boende och hennes lägenheten har sålts. Eftersom hon är sjuk skrevs lägenheten över på ett av oss syskon och min fråga är om vinsten måste delas lika mellan oss, för att detta räknas som förtida arv? Om det inte delas lika kan den som får mindre få ut mer sedan när vår mor går bort?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Utgångspunkten är att vinsten vid en försäljning av en lägenhet ska delas mellan de som som äger lägenheten. Står endast en som ägare, är det denne som får åtnjuta vinsten. Om ni inte kommit överens om annat och beroende på vad er mors avsikt var med att endast tillskriva ena syskonet lägenheten, så bör det syskon som tillskrevs lägenheten, ensam få ta del av vinsten. Detta gäller under förutsättning att syskonet kan anses som ensam ägare till lägenheten när den säljs.En betydande gåva från förälder till barn, bedöms som huvudregel som ett förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). För att en gåva ska betraktas som förskott på arv krävs att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på barnets laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ge genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta. Lägenheten till ena syskonet bör alltså behandlas som ett förskott på arv, om inget annat avtalats. Detta innebär att detta syskon kommer att utfå mindre vid en framtida arvsfördelning och de syskon som inte fått något eller fått mindre från försäljningen av lägenheten, ska få mer när arvet sedermera ska fördelas. Vänliga hälsningar,

Förskott på arv att köpa hus till underpris?

2015-02-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Min halvsyster på min mammas sida har avlidit. Jag är nu ensamt barn. Min mamma vill att jag ärver hennes hus och pengar men om jag förstått det rätt så kommer jag att dela med min systerson. Kan jag köpa huset för taxeringsvärdet nu innan eller kan det då bli tvist. Är det marknadsvärdet som gäller eller finns det något annat sätt.
Caroline Orava |Hej och tack för din fråga.Du har helt rätt i att arvet efter din mamma kommer att fördelas mellan dig och din systerson. Din systerson kommer att ärva den del som hans mamma/din halvsyster skulle ha ärvt. Huvudregeln är alltså att du och din systerson kommer att ärva hälften var av din mammas kvarlåtenskap när hon gått bort.Om din mamma säljer sitt hus till dig till underpris (under marknadsvärdet) räknas mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och den summa som du betalar som gåva. (T.ex. om marknadsvärdet är 1 000 000 kr och du köper huset för 600 000 kr så ses det som att du fått 400 000 kr som gåva av din mamma.) Huvudregeln är att en gåva från arvlåtaren till en bröstarvinge ska avräknas som förskott på arvet (6 kap. 1 § 1st. ärvdabalken). För att det inte ska avräknas krävs det att det på något sätt framgår att din mamma inte vill att det ska avräknas, t.ex. genom att hon skriver in det i ett gåvobrev. Det måste inte vara skriftligt, men det gör det lättare att bevisa din mammas avsikt om det skulle bli en tvist.Vissa omständigheter kan göra att gåvan likställs med ett testamente (7 kap. 4 § ärvdabalken). Då tillämpas de regler om testamente som säger att arvlåtaren inte får testamentera bort en bröstarvinges laglott. Din systersons laglott kommer att utgöras av en fjärdedel av din mammas kvarlåtenskap den dag hon avlider. Om huset utgör en stor del av din mammas tillgångar finns det en risk för att gåvan till dig gör din systersons laglott mindre än den skulle varit. Då måste du (ifall systersonen begär jämkning) återbära en del av värdet av gåvan så att din systerson kan få ut hela sin laglott. Omständigheter som kan leda till att gåvan likställs med testamente kan t.ex. vara att din mamma är mycket gammal eller sjuk och försäljningen av huset till underpris sker på hennes dödsbädd eller att din mamma kan tänkas ha nytta av huset genom att exempelvis bo kvar där fast att du köpt det.Hoppas detta ger svar på era funderingar.Med vänlig hälsning,

Är gåvobrevet förskott på arv?

2015-03-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Pappa gav lillasyster pengar för 5 år sedan.Han skrev ett papper enkelt på datorn där det står att "Härmed har jag (hans namn)gett (hennes namn) (summan) som en gåva från mig.Ses det som en ren gåva från honom eller blir summan förskott på arv?
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.För att en gåva till en arvinge inte ska räknas som förskott på arv krävs att så anges när gåvan ges (ärvdabalken 6 kapitlet 1 §). Här är det inte tydligt angett att det ska vara undantaget. Att din pappa har skrivit att det ska vara en gåva torde alltså inte innebära att summan är undantaget utan det ska räknas som ett förskott på det arv som ni kommer att erhålla när er pappa avlider. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårat frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Förskott på arv

2015-02-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mans ena barn ska köpa hus och behöver ett kapitaltillskott. Kan vi skjuta till beloppet som ett förtida arv? Bör vi göra någon särskild skrivning i samband med gåvan? Det finns bara särkullebarn i familjen.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga.När en förälder ger en gåva till sitt barn anses detta som huvudregel vara ett förskott på arv om inget annat har föreskrivits enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) se här. Enligt 6 kap. 2 § 2 st. ÄB anses inte sedvanliga gåvor av mindre värden vara förskott på arv. Vad en make av sitt giftorättgods ger till sitt styvbarn anses också som huvudregel vara förskott på arv enligt 6 kap. 7 § ÄB. Det finns alltså en presumtion att gåvor till bröstarvingar skall anses som förskott på arv, men vill ni för tydlighetens skull kan ni även skriva att tillskottet skall ses som ett förskott på arv. Vänligen

Gåva som ej ska ses som förskott på arv

2015-02-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Är gifta med en gemensam dotter + att det finns ett äldre särkullsbarnpå min mans sida. Hur kunna hjälpa vår dotter med boende utan att det betraktas som förskott på arv?Äldre särkullsbarnet har vi ingen kontakt med, lever väldigt destruktivt med stora skulder vi inte har lust att betala genom arv. Våra pengar idag har dessutom till största delen tillkommit genom att jag har ärvt och det blivit giftorättsgods vilket möjliggjort investering i villa etc. Gemensamma dottern väldigt ambitiös och duktig har för avsikt att studera till högre examen. Vi vill hjälpa henne med boende i form av en bostadsrätt utabn att särkullsbarnet kommer åt detta. Vi är "bara" i 50-pårsåldern så kan vi nu skriva att det är en gåva som inte skall ses som förskottsarv? Kan vi belåna vår villa och betala br kontant så att det i o m det inte finns någon koppling till oss? Kan vi sälja den för 10 kr till vår dotter? Eller måste vi skilja oss och skriva över massor på mig + att min man sedan skänker mig nästan allt han har varefter jag skänker det till gemensamma dottern? Eller vad kan vi göra? Det måste ju finnas möjligheter?Känns hemskt att inte själv kunna råda över kapital vi tillsammans fått ihop under mer än 25 år. Inga moralpredikningar tack, detta kommer inte göra särkullsbarnet arvslös utan hon kommer få sin laglott men vi vill minimera den.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det som en arvlåtare ger i gåva till en bröstarvinge (barn) ska som huvudregel räknas som ett förskott på arvet (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det är en mängd benefika dispositioner som faller in under gåvobegreppet i detta fall, bland annat är en försäljning av fastighet till underpris, betalning av skuld samt infriande av borgensförbindelse att se som gåvor. Dock ses inte sedvanliga gåvor (t.ex. julgåvor) av mindre värden som ett förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st.). Ytterligare ett krav för att en gåva ska bedömas som ett förskott på arv är att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på bröstarvingens laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ge genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta.Oavsett om ni säljer en fastighet eller bostadsrätt till underpris, eller skänker den, kommer detta att ses som ett förskott på arv om ni inte tydligt visar att ni har en annan avsikt. Mot denna bakgrund är det en rekommendation att ni upprättar ett gåvobrev, där ni explicit förklarar att denna gåva inte ska betraktas som ett förskott på arv. Som alternativ till gåvobrev, går det även att ni skriver in i ert testamente att gåvan inte ska ses som förskott på arv och därmed inte avräknas på dotterns laglott. Ni kan snabbt, enkelt och prisvärt upprätta ett gåvobrev via vår tjänst {http://lawline.se/avtal/gavobrev}. Vänliga hälsningar,

Ekonomisk hjälp - förskott på arv?

2015-02-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min svärfar gick bort för en tid sedan, och nu framgår det att han hjälpt min fru (sin dotter) ekonomiskt, med bl.a hyra och elräkningar innan vi träffades. Detta har han nerskrivet och sparat i en pärm. Nu till frågan, kan detta räknas som utbetalning av arv i förskott? MIn svåger påstår det och menar att det inte kommer bli något arv kvar till min fru då detta skall räknas bort. Bouppteckningen är inte klar än.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det som en arvlåtare ger i gåva till en bröstarvinge (barn) ska som huvudregel räknas som ett förskott på arvet (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det är en mängd benefika dispositioner som faller in under gåvobegreppet i detta fall, bland annat är en försäljning till underpris, betalning av skuld samt infriande av borgensförbindelse att se som gåvor. Dock ses inte sedvanliga gåvor (t.ex. julgåvor) av mindre värden som ett förskott på arv (6 kap. 2 § 2 st.). Att hjälpa sitt (vuxna) barn med att betala dennes hyra, el och så vidare torde falla in under det extensiva gåvobegreppet, såvida ingen direkt motprestation funnits från barnets sida.Ytterligare ett krav för att en gåva ska bedömas som ett förskott på arv är att arvlåtaren inte avsett annat. Sålunda kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska avräknas på bröstarvingens laglott och därmed inte ses som ett förskott på arv. Detta kan ge genom att arvlåtaren i ett gåvobrev intar en klausul som föreskriver att gåvan inte är ett förskott på arv. Om det är tvistigt om vad arvlåtaren hade för avsikt med sina gåvor, är det den som påstår att gåvan inte utgör ett förskott på arv, som har bevisbördan för detta. Något som inte betraktas som förskott på arv är kostnader som en förälder lagt ner på uppehälle och utbildning. Detta gäller under förutsättningen att föräldern då fullgjort sin underhållningsskyldighet (6 kap. 2 § 1 st.). Underhållningsskyldigheten sträcker sig normalt till barnet har avslutat gymnasiet eller fyllt tjugoett år (7 kap. 1 § föräldrabalken). De kostnader som din svärfar hjälper din fru med, är normalt att anse som kostnader för uppehälle. Emellertid fanns ingen underhållningsskyldighet mellan svärfadern och frun, varför undantagsregeln inte är tillämplig. Slutligen är det arvlåtarens avsikt med gåvan som är av intresse. Det är frun som måste bevisa att svärfadern hade för avsikt att gåvorna inte skulle räknas som förskott på arv. Lyckas frun inte bevisa detta, kommer gåvorna att räknas som förskott på arv, och därmed avräknas från hennes laglott. Vid avräkningen är det som huvudregel tidpunkten för mottagandet av gåvan som är av relevans för värderingen (6 kap. 3 § ärvdabalken). Vänliga hälsningar,