Gåva och gåvobrev

2014-12-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Vi har två söner43 år och ensamstående. Den andre 45 år sambo och två barn. Jag kommer att dela ut en milj,kr till var och en av sönerna. Summan skall inte räknas som förskott på arv. Pengarna skall utgöra enskild egendom. Något annat som jag bör tänka på? Kostnad för upprättande av avtal.Mvh Thore Sandström.
Victor Sundh |Hej6:1 Ärvdabalken anger mosatsvis att en gåva inte skall klassas som förskott på arv om det uttryckligen framgår av t.ex. ett gåvobrev att gåvan inte skall utgöra förskott på arv. I samma gåvobrev kan du inta att egendomen skall utgöra sönernas enskilda egendom. Du kan också ange att vad som har trätt i gåvans ställe skall utgöra sönernas enskilda egendom (t.ex. om den ena sonen köper ett fritidshus eller liknande för pengarna). Ett dylikt gåvobrev behöver inte kosta någonting alls utan kan upprättas på egen hand. Det som är viktigt är att du får fram det du vill, d.v.s. att det klart framgår vad gåvan utgör (1 mkr kronor) och att det inte skall utgöra förskott på arv samt vara enskild egendom. Det är alltid bra att datera gåvobrevet och det skall givetvis skrivas under. Det är också alltid bra att ha någon utomstående som bevittnar dylika handlingar och som sätter sin namnteckning såsom vittne på handlingen. Det är dock inget krav. eftersom det är en gåva till två olika personer på 1 miljon kronor vardera skall två gåvobrev upprättas.Vill du ha hjälp med att upprätta ett gåvobrev kan vi hjälpa dig via den här länken. Du garanteras då ett fast och lågt pris. Om du önskar kan du också vända dig till din bank eller annan juridisk rådgivare för hjälp. Då det rör en så pass stor summa pengar som  2 miljoner kronor är min allmänna rekommendation att ta hjälp av någon som har erfarenhet av att upprätta dylika handlingar för att undvika onödiga misstag.

Efterarv och förskott

2014-12-02 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Min Mor avled tidigare i år och hade under de senaste 3-4 åren delat ut större delen av sina tillgångar till barn och barnbarn . Vid Mors död visar det sig att hon har ett testamente där " Hon erhåller hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt " efter sin tidigare avlidna sambo . Hon har efter ktr med jurist uppfattat det så att det stod henne fritt att göra vad hon ville med tillgångarna , utom att testamentera bort dem . Sambon har 2 barnbarn . Nu finns det ca 100.000kr kvar i hennes dödsbo . Skall det som är kvar delas med dem eller skall alla som fått något lämna tillbaka det ?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!I stort sett uppfattade din mor situationen rätt; nästan vad som helst kan den efterlevande göra med egendomen. Detta innebär dock inte att inte andra kan påverkas när det är dags för arvskifte. Eftersom din mor har gett bort det mesta av sin egendom, gäller förmodligen vad som sägs i Ärvdabalkens 3 kap. 3 §:"Har efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet."Sambons barnbarns andel skall alltså räknas ut som om gåvorna aldrig hade getts. Troligen räcker inte de kvarvarande 100000 kr för att kompensera dem om din mor har gett bort mycket egendom. Då gäller även följande:"Kan vederlag ej utgå, skall gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång. Talan härom må dock ej väckas, sedan fem år förflutit från det gåvan mottogs."De gåvor du nämner har ju överlämnats för mindre än fem år sedan. I sådana fall måste de som har fått gåvor lämna tillbaka tillräckligt för att sambons barnbarn skall kunna få ut sin andel, men självklart behöver man aldrig lämna tillbaka mer än man faktiskt har fått. Det är också så att den kan vara svårt att avgöra vad som är en "väsentlig minskning", men många små gåvor måste kunna räknas in här.Det bästa för arvingarna på din mors sida är sannolikt att ni kan komma överens med sambons barnbarn på ett eller annat sätt, i värsta fall genom att de får dela på kvarvarande egendom.Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Vilka gåvor utgör förskott på arv

2014-11-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Finns det någon praxis eller rättsfall som kan tala om vad som skall tas med som gåva vid ett arvsskifte? Tex om jag fått en gåva av min mor när jag fyllde 30 år (nu är jag 63) i form av en guldring, värde då kanske 500 kr, som hon köpt till mig. Det finns inget gåvobrev. Jag har säkert fått andra saker under åren som jag nu inte kan komma ihåg. Vad gäller om värdet är ringa. Finns det någon praktisk gräns eller ska allt räknas som gåva och tas upp som förskott på arv? Vänliga hälsningar Mats
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Som huvudregel ska gåvor som den avlidne under sin livstid gett till någon av sina bröstarvingar räknas som ett förskott på deras arv. Gåvans värde ska därmed dras av från bröstarvingens arvslott i samband med arvskiftet. Av 6 kap. 3 § i ärvdabalken framgår att värdering av förskott på arv som huvudregel ska ske med utgångspunkt i gåvans värde vid gåvotillfället och således inte indexregleras upp. Detta gäller under förutsättning att det inte av omständigheterna framgår att annat bör gälla. T.ex. att givaren givit uttryck för att en annan tidpunkt ska vara avgörande för värderingen.Huvudregeln är som sagt att alla gåvor anses utgöra förskott på arv om det inte uttryckligen anges vid gåvotillfället att det inte ska vara en gåva. Detta gäller dock inte alla slags gåvor som anses utgöra förskott på arv – exempelvis räknas sedvanliga presenter av ett mindre värde eller pengar som en förälder betalat för sitt barns uppehälle vanligen inte som förskott på arv. De födelsedagspresenter som du mottagit eller de gåvor som du mottagit av mindre värde behöver därför inte utgöra förskott på arv. Det beror helt enkelt på deras värde och under vilka omständigheter de gavs. Om dina syskon har fått motta liknande gåvor av mindre värde i samma utsträckning talar det mot att gåvorna ska utgöra förskott på arv. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Förskott på arv m.m.

2014-11-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Vi är tre syskon med samma föräldrar. Vår far gick bort 2007. Han och vår mor var gifta och ägde 50% var i en fastighet. När pappa gick bort gick hans andel i fastigheten över till vår mamma.Nu har mamma gett bort hela fastigheten till min syster, i gåva, ingen köpesumma.Får hon göra så?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Denna fråga aktualiserar en del komplicerade regler. Då jag inte vet de närmare ekonomiska förhållandena som rått hos din far och din mor kan jag dock endast ge allmänna förklaringar på de regler som kan vara intressanta för dig. Nedan finner du en karta över dessa regler.Hur arvet efter din mor respektive din far räknas ut:I och med att dina föräldrar endast har gemensamma barn (du och dina syskon) fick ingen av er barn ut arvet efter er far direkt, utan din mor övertog din fars kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt (begreppet fri förfoganderätt förklaras under avsnittet gåvan till din syster), se 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Du och dina syskon kommer istället att få ärva er far då din mor avlidit, 3 kapitlet 2 § Ärvdabalken. För att avgöra hur stor del av din mors förmögenhet som, då hon avlidit, utgör arvet efter henne respektive efter din far ska storleken på din mors förmögenhet då hon fick din fars kvarlåtenskap jämföras med hur stor din fars kvarlåtenskap var då din mor övertog kvarlåtenskapen.Om din mor exempelvis hade en förmögenhet på 600 000 kr då hon fick din fars kvarlåtenskap och denna kvarlåtenskap hade ett värde på 400 000 kr så ska, då din mor sedermera avlider, 40 % av hennes förmögenhet anses utgöra arvet efter er far och resterande 60 % utgöra arvet efter er mor.Dessa procentsatser kan påverkas så att en större del av din mors förmögenhet anses utgöra arvet efter henne om din mor exempelvis genom att hon arbetat ihop pengar eller att hon fått ett arv eller en gåva efter att hon övertog din fars kvarlåtenskap har ökat sin förmögenhet, se 3 kapitlet 4 § Ärvdabalken.Gåvan till din syster:Såsom nämndes i föregående avsnitt övertog din mor din fars kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att din mor inte får testamentera bort större värden än som motsvaras av den procentsats av hennes förmögenhet som utgör arvet efter henne själv.Din mor är emellertid fri att ge bort egendom, oaktat att den tillhör din far eller henne själv. Då hon givit fastigheten till din syster ses denna gåva emellertid, i brist på annan bevisning, som ett förskott på arv efter din mor till din syster, se 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Då din syster är gemensamt barn till er mor och er far medför detta att värdet av fastigheten då din syster mottog fastigheten ska dras av från din systers rätt till arv efter er far och därefter, om avdraget inte räcker till, från din systers rätt till arv efter er mor, se 6 kapitlet 3 § Ärvdabalken. Därtill ska värdet av gåvan, vid beräkningen av ditt och ditt andra syskons arv läggas till det totala värdet som utgör arvet efter din mor, se 6 kapitlet 5 § Ärvdabalken. (Då din mor och din far endast har gemensamma barn kommer jag här, av förenklingsskäl, att behandla din fars och din mors arv som ett gemensamt arv) Vi återanknyter till exemplet jag gav i föregående avsnitt och antar att din mor, då hon avlidit, har en förmögenhet på 500 000 kr. Därtill antar vi att fastigheten hade ett värde på 500 000 kr då din mor överlät fastigheten till din syster. Fastighetens värde (500 000 kr) ska då läggas till din mors förmögenhet (500 000 + 500 000 = 1 000 000 kr).Detta medför, då du och dina syskon ska få lika del i arvet (se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken), att du och det syskonet som inte fått fastigheten ska  få 333 333 kr vardera (1 000 000 / 3 = 333 333 kr). Det syskonet som fått fastigheten får 0, då syskonet redan fått sitt arv. Då det tillförda värdet motsvarande fastigheten egentligen inte finns i kvarlåtenskapen blir det emellertid svårt att ge dig och det syskonet som inte fick fastigheten 333 333 kr vardera ( 666 666 kr). I kvarlåtenskapen finns nämligen i realiteten bara 500 000 kr. Reglerna om förskott på arv kan således inte ge dig och ditt syskon kompensation.Det finns emellertid en regel i 3 kapitlet 3 § Ärvdabalken som säger att om den efterlevande maken (er mor) genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidne makens arvingar (det vill säga du och dina syskon) orsakat väsentlig minskning av sin egendom, så ska av den lott, som vid efterlevande makes död tillkommer dennes arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne (er far) för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. Om vederlag ej kan utgå, ska gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den förste avlidne till förfång.Kravet på att tillbörlig hänsyn inte ska ha visats den först avlidne makens arvingar bör i ert fall anses uppfyllt då fastigheten endast kommit en utav er till del (din syster).Med en väsentlig minskning menas att en förminskning på iallafall mer än 25 % av din mors totala förmögenhet skedde då din mor gav bort fastigheten, se högsta domstolens dom i NJA 2013 s. s. 736.Om kraven på bristande tillbörlig hänsyn och väsentlig minskning av din mors totala förmögenhet är uppfyllda är således 3 kapitlet 3 § Ärvdabalken tillämplig. Då du och dina syskon utgör arvingar såväl efter den avlidne maken (er far) som efter den efterlevande maken (er mor) så kan ni ej kompenseras genom att värden från din mors arv överförs till din fars arv. Däremot kan en återgång av gåvan (fastigheten) eller en återgång av gåvans värde kompensera er. För att din syster ska behöva ge tillbaka fastigheten krävs att hon insåg eller borde ha insett, att gåvan lände arvingarna till den först avlidne (du och ditt andra syskon) till förfång.Om det ej går att bevisa att din syster insett eller bort ha insett detta finns som sista utväg en möjlighet att åberopa reglerna om det förstärkta laglottsskyddet i 7 kapitlet 4 § Ärvdabalken. Denna regel är dock mycket svårtillämpad och då jag inte vet så mycket om de närmare förmögenhetsförhållandena hos din far och din mor så skulle en beskrivning av denna regel endast göra detta svar mer svårtillgängligt än vad det redan är.Slutsats:För att vara på den säkra sidan skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med en färdig jurist som närmare kan se över de möjligheter du har i din situation. Familjens jurist är Sveriges största familjejuridiska byrå. Du kan enkelt boka tid hos dem här.hoppas detta kan vara till någon hjälp!Med vänlig hälsning

Hur ska ett förskott på arv värderas?

2014-12-05 i Förskott på arv
FRÅGA |Förtida arv sommarstuga Vi är tre syskon, som ska få våra gamla föräldrars sommarstuga genom förtida arv. Endast en av oss syskon ska överta ägandet av stugan och får alltså köpa ut oss andra två. En jurist är tillfrågad om fördelningen av värdet på stugan. Han menar att det ska dras av ett mäklararvode vid en ev.framtida försäljning redan nu och att en reavinstskatt också ska dras av från värdet redan nu. Det innebär en lägre summa att fördela mellan oss tre och att vi två som inte blir ägare betalar både mäklararvode och reavinstskatt. Ingen vet idag om stugan ska säljas i framtiden. Ska inte värdet bara delas rätt av mellan oss tre, utan några andra kostnader inblandade?
Molly Malm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Reglerna om förskott på arv finns i ärvdabalkens sjätte kapitel, https://lagen.nu/1958:637#K6.Tyvärr finns det inget reglerat om hur ett förskott ska beräknas varken i lag eller rättsfall därför är rättsläget lite oklart. Jag diskuterade detta inom min juristutbildning imorse och det är en fråga som inte går att ge ett konkret svar på. Det viktigaste är att alla inblandande känner sig nöjda och det är valfritt hur ni vill gå till väga.Men att räkna av sådana kostnader som kommer uppstå vid en eventuell försäljning är inget ovanligt. Eftersom skatt och diverse avgifter måste betalas vid en försäljning av en fastighet kommer säljaren inte att få marknadsvärdet i fickan. Därför kan det vara bra att räkna bort just skatten och mäklararvodet för att få fram sommarstugans egentliga värde, alltså den summan som ditt syskon kommer få in på kontot när hela försäljningen är klar. Detta kan göras, även om en försäljning inte är aktuell just nu. För det blir ju värdet av förskottet på arvet och det är också det värdet ni syskon ska dela på.Ett annat alternativ är att avvakta tills arvet blir aktuellt, alltså när era föräldrar har avlidit. Då kommer stugan värderas vid den tidpunkten när syskonet mottog stugan och ni kan få en mer exakt summa vid tidpunkten för arvsskiftet. Det syskonet som tog över stugan kommer då att behöva ersätta er andra två, alternativt blir det så att syskonet med stugan inte ärver något mer och ni andra två får dela på övrig egendom från era föräldrar (beroende på värdet av både stugan och övrig egendom). Detta är förutsatt att era föräldrar fortfarande är gifta när den första går bort. Om ni skulle vilja ha en andra synpunkt från en familjejurist som kanske har ställts inför problemet flertalet gånger i verkligheten hänvisar jag sig till Lawlines samarbetspartners.Vänligen,

Ta ut arv i förskott?

2014-11-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag kan få ut min blivande arvsdel av min mors(hon är i livet) bostadsrätt? Hon har en ny sambo som i så fall skulle kunna lösa ut min del. Är detta möjligt om man dokumenterar det på rätt sätt? Vi är två syskon och det föreligger ingen schism oss emellan.
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Om din mor vill det kan hon ge dig din del av arvet i förskott ja. Enligt Ärvdabalken (ÄB) 2 kap. 1 § så är du och ditt syskon i egenskap av bröstarvingar arvtagare efter din mor. Sambon ärver inte såvida din mor inte testamenterat till förmån för honom. Är bostadsrätten köpt gemensamt av de två så är det samboegendom enligt Sambolagen men det låter i din fråga som din mor haft bostadsrätten redan innan de blev sambos, och att din mor äger hela bostadsrätten. Mitt svar utgår från det.Enligt ÄB 6 kap. 1 § är huvudregeln att allt som arvlåtaren (i detta fall din mor) ger till bröstarvinge (i detta fall du och ditt syskon) under sin livstid är att anse som förskott på arv. Ska det inte vara förskott på arv måste det uttryckligen anges i t ex gåvobrev.Så, det finns inga juridiska hinder att din mor ger dig din del av arvet i förskott. Det behövs egentligen inget papper på att det är ett förskott, men det är ju alltid bra att ha för framtiden och för att undvika missförstånd. Det är dock din mor som kan ge förskottet, men om ni alla (mor, syskon, sambo) är överens finns inga hinder mot att sambon lägger ut dessa pengar och att din mor sedan har en skuld till honom (och efter henne död har dödsboet en skuld till sambon), men det bör upprättas ett skuldebrev för detta. Om det skulle vara så att det i dödsboet inte finns tillräckligt med tillgångar för att betala sina skulder kan det innebära att din mors sambo inte får tillbaka pengarna, så det är värt att diskutera gemensamt om det är bästa lösningen att göra så. Vänligen, 

Förskott på arv och förstärkt laglottsskydd

2014-11-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Min far gick bort i juni . Han har gett bort 2 fastigheter till min syster, det enda han ägde av värde. Jag hade ingen vetskap om detta.Har jag ingen arvsrätt alls av detta. jag är också hans biologiska barn. Mamma är från skild.
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Förskott på arv regleras i ärvdabalkens 6 kap. I 6:1 anges att det som arvlåtaren under sin livstid gett en bröstarvinge ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren. Bestämmelsen uttrycker en presumtion för att gåva till bröstarvinge är förskott på arv. Har förskott givits ska enligt 6 kap. 5 § ärvdabalken arvslotternas storlek beräknas genom att öka kvarlåtenskapen, före delningen, med förskottets värde.Som jag förstår det så har du i detta fall blivit utan arv på grund av din fars gåvor till din syster. I dessa situationer kan det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 bli aktuellt. Det förstärkta laglottsskyddet omfattar gåvor som till syftet är att likställa med testamente. För att regeln ska bli tillämplig krävs att givarens avsikt med gåvan varit att fördela sin kvarlåtenskap. Regeln omfattar två olika typer av gåvor, dels gåvor som äger rum strax innan givarens död och dels gåvor där givaren fram till sin död kan räkna med att få ha nyttan av den bortgivna egendomen.Om din far haft för avsikt att endast att din syster ska få ta del av hans arv och därför gett henne dessa fastigheter kan bestämmelsen bli aktuell. Om regeln om förstärkt laglottsskydd är tillämplig, kan den som mottagit gåvan bli återbäringsskyldig till ett belopp som motsvarar bröstarvingarnas laglott. Vid beräkning av laglotten ska värdet av den egendom som getts bort läggas till kvarlåtenskapen,Detta innebär att de två fastigheternas värde ska räknas in i din fars kvarlåtenskap vid arvsskiftet. Då det verkar saknas pengar i din fars kvarlåtenskap kan din syster bli återbäringsskyldig för att din rätt till laglott ska täckas. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Förskott på arv

2014-11-17 i Förskott på arv
FRÅGA |2 barn, det ena får köpa en fastighet av föräldrarna till underpris. Kan det undantas från förskott på arv och isf hur? Kan det andra barnet invända mot gåvan/köpet så att det vid kommande arv avräknas som förskott på arv? Vad ska man göra isf?
Simon Adolfsson |Hej och tack för dina frågor.Huvudregeln när föräldrar ger något av sina barn en gåva av större värde är att denna gåva skall ses som ett förskott på arv, om inte omständigheterna tyder på annat, se 6:1 ÄB.Att en fastighet köps till underpris kan tyda på att det föreligger en gåva av större värde som skall räknas som förskott på arv.Förskott på arv får betydelse på hur stort arv som förskottsmottagaren. Just beräkningarna som sker vid förskott på arv är ofta mycket komplicerade, men jag ger här en grundregel. Ett förskott på arv räknas in i kvarlåtenskapen innan delning i arvslotter sker och efter delning ägt rum så minskas förskottsmottagarens andel med förskottets storlek, se 6:5 ÄB.Vill gåvogivarna att underprisförsäljningen inte ska räknas som ett förskott på arv är det bra att detta manifesteras på något sätt som tydligt ger uttryck för att det inte ska räknas som förskott på arv.Rent formellt kan en fastställelsetalan användas för att yrka på att gåvan utgör förskott på arv och ska avräknas på arvet hos gåvomottagaren. Behöver du hjälp med en sådan talan eller önskar att gåvan inte ska räknas som förskott på arv föreslår jag att du bokar tid hos en erfaren jurist som är specialiserade på familjerätt. Du kanboka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Jag hoppas jag svarade på din fråga.Mvh,