Hur ska jag göra för att gåvor till mina barn ska ses som förskott på arv?

2014-10-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Jag är änka sedan många år tillbaka. Aldrig omgift eller ny sambo och inga nytillkomna barn. Finns tre nu vuxna barn från äktenskapet. Två bor i Sverige och en har emigrerat till Nordamerika. 1. Jag hjälpte för några år sedan ett barn, A, med en större summa för köp av lägenhet utan att vi skrev papper på det. Vi kallade det ett lån. 2. Ett annat barn är nu i behov av ekonomisk stöd för att skaffa ett boende i Nordamerika, så jag vill nu ge samma summa som gåva och göra klart för alla att även A`s "lån" skall betraktas som gåva. 3. Mitt tredje barn har tidigare fått 1/4 av den summan utan att något papper skrevs, gåva som hjälp till bröllop. Jag vill nu ge ytterliga 1/4 men övriga 50% får vänta, oklart hur länge, möjligen till framtidens bouppteckning. Hur skall jag göra för att det skall bli klart och tydligt för alla att gåvorna är att betrakta som arvsförskott och att ett barn skall ha sina resterande 50% innan arvet delas i tre delar vid bodelning? Om lösningen är gåvobrev, skall de då skrivas under av alla eller bara av mig? Hur formulerar man ett gåvobrev? Och var förvarar man ett gåvobrev? Måste ett testamente också skrivas för att gåvobreven skall vara giltiga? Vänliga hälsningar 
Alexandra Wikner |Hejsan, och tack för din fråga. Enligt svensk lag (Ärvdabalken (ÄB) anses som huvudregel alla gåvor till bröstarvingar utgöra förskott på arv  och ska räknas av från arvslotten ( ÄB 6 kap. 1 §). Om det inte ska ses som förskott på arv måste det tydligt framgå i t ex gåvobrev. När du dör kommer värdet av gåvorna att läggas till dödsboet, sedan delas arvet, och de som fått förskott får ut sin arvslott minus förskottet (ÄB 6 kap. 5 §). Ett förskott på arv ska alltså inte minska de andras arv, även om detta kan ske i de fall förskottet är större än arvslotten - det tycks inte vara någon risk i ditt fall. Du behöver således inte göra någonting för att gåvorna ska räknas som förskott på arv, det är bara om du inte vill de ska avgöra förskott på arv som du behöver göra någonting. Däremot kan det ju vara svårt att bevisa alla gåvor som skett efter din död, och av den anledningen kan du om du vill upprätta gåvobrev för att det ska finnas "på papper". Här kan du till fast pris upprätta ett gåvobrev, eller så skriver du ett själv. Du kan om du vill ange att gåvan ska ses som förskott på arv men det är som nämnts inget som egentligen behövs, men skriver du ändå gåvobrev kan det kanske kännas extra tryggt att ha även det på papper. Vänligen, 

Gåva av fastighet till arvingar

2014-09-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Kan en person "ge bort" sin förmögenhet (fastighet) till barnbarn, till den enes bröstarvingar? Finns två bröstarvingar. Givaren lever.
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är fullt möjligt för en person att ge bort hela eller delar av sin förmögenhet till sina barn eller barnbarn, även i form av en fastighet. Det finns dock ett antal bestämmelser i Ärvdabalken som är bra att ha koll på i sammanhanget, nämligen de om "förskott på arv". I 6:1 ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1) så stadgas det att det som en arvlåtare ger sina bröstarvingar (sina barn) under sin livstid ska avräknas som förskott på arv om ingenting annat har föreskrivits eller om det måste antas vara avsett. Det innebär att det finns en så kallad presumtion för att de gåvor som ett barn får av sina föräldrar ska ses som en förtida del av det senare arvet om ingenting tyder på motsatsen. Anledningen till att denna presumtion finns är att man utgår ifrån att alla föräldrar vill att sina barn ska få lika mycket vardera, och att gåvan därför ska inräknas i det slutliga arvet vid arvlåtarens död och då medföra att det sker en likadelning. För att bryta denna presumtion så krävs det alltså att arvlåtaren skriftligen, i till exempel ett gåvobrev eller i testamentet, förtydligar att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv och enbart som en ren gåva, eller att det finns så pass många omständigheter som tyder på att det inte ska vara ett förskott på arv att det blir slutsatsen. En gåva som ges till en bröstarvinge utan några som helst villkor, föreskrifter eller andra omständigheter som pekar mot detta kommer därför att anses som ett förskott på arv och i framtiden avräknas som en del av arvet.Det ovanstående gäller för en arvlåtares bröstarvingar. När det gäller andra arvingar, exempelvis ett barnbarn, så är istället presumtionen den motsatta. En gåva som sker till en annan arvinge än en bröstarvinge antas vara en ren gåva, så länge det inte har föreskrivits eller kan antas att det är ämnat att vara ett förskott på arv. I denna situation så krävs det alltså att det omvända, nämligen att det har dokumenterats eller måste antas vara meningen att en gåva ska vara förskott på arv för att det ska räknas som detsamma. Även detta framgår av lagtexten i samma paragraf. En gåva som ges till en annan arvinge utan några som helst villkor eller föreskrifter kommer således inte anses som ett förskott på arv utan istället en ren gåva.Slutligen vill jag även nämna att en gåva av just en fastighet skiljer sig en aning från en gåva av annan egendom i och med de formkrav som finns på överlåtelser av fastigheter. För att en gåva av en fastighet ska vara giltig så måste ett gåvobrev upprättas som uppfyller Jordabalkens formkrav på fastighetsöverlåtelser. Det innebär att gåvobrevet måste vara skriftligt, undertecknat av både gåvogivare och gåvotagare, fastighetens beteckning och överlåtelseförklaring måste anges i brevet samt att gåvobrevet ska bevittnas av två vittnen. Detta framgår av 4:29 i JB som hänvisar tillbaka till 4:1 (se https://lagen.nu/1970:994#K4P1S1). Hoppas att detta var ett tillräckligt svar!Med vänliga hälsningar, 

Ge bort barndomshemmet i gåva till ett av barnen.

2014-09-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag undrar hur man går tillväga då min mor vill ge mig vårt barndomshus i gåva. Vi är 7 barn men alla har gett sitt medgivande till att jag får huset då jag har och kommer att stå för alla fasta kostnader som gäller huset. Huset i sig är i väldigt dåligt skick och har en skuld på 75 000 men är värderat till 191 000, eftersom tomten ingår i värderingen. Tanken är att min mor behåller skulderna men att jag får huset så jag kan rusta upp det. Vilka regler finns och hur kan vi gå till väga utan att vi bryter mot några regler.
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Innan jag svarar på de rent praktiska frågorna kring gåvan vill jag bara nämna en sak som är viktig att veta om och tänka på. Om din mor ger dig huset i gåva, men står kvar på lånen - så om huset är säkerhet för lånen, vilket är det absolut vanligaste när det gäller lån kopplade till fastigheter, innebär det att huset är säkerhet för lånet även efter gåvoöverlåtelsen. Skulle din mor av någon anledning inte kunna (eller vilja) betala skulden, så är din fastighet fortfarande säkerhet för den och kan tas i anspråk för att täcka skulden. I realiteten innebär det en risk att du endera får lösa skulden för att behålla fastigheten, eller så kan banken som har beviljat lånet och har pantbrevet driva igenom en tvångsförsäljning på exekutiv auktion och på så sätt få tillbaka sina pengar. Det är mycket viktigt att vara medveten om detta. Givetvis är det allra bästa om frågan om lånet som är knutet till huset kan lösas på annat sätt. Det finns all anledning att ta hjälp av en jurist inför överlåtelsen!Vad gäller att ge dig huset i gåva så innebär det inga problem. Gåva av hela eller delar av en fastighet regleras i Jordbalkens (JB) 4 kapitel. Enligt 4 kapitlet 29 § så är det samma formkrav för gåva som för köp.Gåvobrevet måste alltså följa formkraven enligt JB för att vara giltigt.Gåvobrevet måste vara skriftligt, innehålla en förklaring att givaren överlåter fastigheten såsom gåva och båda parter, dvs både du och din mor, måste skriva under gåvobrevet. Då det är strikta formkrav i Jordabalken för att gåvobrevet ska vara giltigt kan det vara en bra ide att ta hjälp med upprättandet av gåvobrevet, och mitt råd är som nämnts att ni tar juridisk hjälp inför den här överlåtelsen. Både hur man på bästa sätt gör med frågan om lånet och med att upprätta gåvobrev.Inte heller skatterättsligt är det något problem med att din mor ger dig huset,  då det i dagsläget inte finns någon gåvoskatt (se Inkomstskattelagen 8 kap. 2 §), och varken givare eller mottagare blir skattskyldiga för gåvan. Det kommer att räknas som ett förskott på arv, enligt Ärvdabalken 6 kap. 1 § räknas nämligen som huvudregel gåvor till bröstarvingar (barn)  som förskott på arv. Ett sådant förskott kommer att räknas av på ditt arv och när din mamma dör kommer din del av arvet att minskas med värdet för fastigheten. Du kommer dock inte som huvudregel att bli skyldig att betala tillbaka något även om värdet skulle vara större än hela din del av arvet, detta enligt Ärvdabalken 6 kap. 4 §. Om däremot värdet av ditt förskott är så stort att det kränker dina syskons laglott kan det förstärkta laglottsskyddet i ärvdabalken 7 kap. 4 § bli tillämplig. Regeln omfattar gåvor som getts ”på grund av dödsfallet”, d.v.s. strax innanarvlåtaren avlider eller när arvlåtaren trodde att denne snart skulle avlida. Mottagaren av gåvorna kan i så fall bli återbetalningsskyldig upp till den summa som motsvarar storleken på den laglott som övriga bröstarvingar skulle fått om gåvorna inte getts. Den risk och det potentiella problem som finns med förskott på arv är oftast inte huvudsakligen juridiskt utan att det blir osämja mellan syskon (arvingar) då någon fått mer än de andra, och "mer än den skulle ha". I ditt fall tycks detta inte vara något problem alls då dina syskon är helt tillfreds med att du får huset. Så det är utefter informationen i din fråga inga juridiska problem eller risk ni bryter mot några regler genom att göra som ni tänkt, men det är en del att tänka på och en mycket god ide och väl investerade pengar att betala för att få kvalificerad juridisk hjälp med att genomföra det och undvika eventuella fallgropar. Via Lawlines sponsor Familjens jurist kan du boka tid för rådgivning, se här.Vänligen, 

Förskott på arv då bröstarvingen haft hand om moderns ekonomi

2014-09-12 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej har en fråga om man kan få något straff för nedanstående:"Kalle" har and om sin äldre mors ekonomi och har vid ett antal tillfällen fått pengar av sin mor under åren när han har haft hand om hennes ekonomi. Det är då bl.a. hjälp till en bil, så allt som allt kan det röra sig om kanske 3-400tkr. Det har alltid bara varit ett muntligt ja från Kalles mor att Kalle kunnat fört över pengarna till sig. Men när Kalles mor gick bort så bli Kalles brödraskap sur o vill att Kalle ska betala tillbaks alla pengar för dem tycker att det är lån och som han lurat sin mor.. Kan man få något straff för detta eller bli återbetalningsskyldig till dödsboet eller hur ser lagen ut?
Sofia Linder |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om Kalle har fått pengar av sin mor är detta att se som en gåva.För att en gåva ska vara civilrättsligt giltig krävs inte att något skriftligt kontrakt upprättas, utan en gåva övergår från gåvogivaren till gåvotagaren när gåvan faktiskt överförs och kommer i Kalles besittning, se gåvolagen 2§. Kalle har haft sin mors samtycke till att överföra pengarna till sig själv som gåva och agerat med muntlig fullmakt att ge pengarna till sig själv. Om gåvan inte översteg vad modern hade råd att ge bort blir Kalle inte återbetalningsskyldig, gåvolagen 5§. När Kalles mor däremot har gått bort finns en regel i Ärvdabalken 6 kap. 1§, som förutsätter att allt Kalles mor har gett till sina bröstarvingar utgör förskott på arvet. Kalle kommer alltså att få lika mycket mindre i arv som den summa han redan mottagit av modern men inte behöva betala tillbaka något, se Ärvdabalken 6 kap. 4§.

Förälder ger orättvist fördelat bort pengar till bröstarvingar

2014-10-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min pappa dog för ett år sedan. Min mamma lever fortfarande. Vi är 4 arvingar. Mamma har precis sålt deras gemensamma skogsfastighet och delar nu ut pengar orättvist till till oss fyra. Yngsta systern fick för ca 10 år sedan hjälp med insats på 200 000 i en fastighet utan att kompensera oss andra. Är det rimligt att ge olika mycket pengar till sina barn? En i syskonskaran får mycket, en lite grann och två inget alls. Tacksam för svar! Hälsningar 
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. För frågor om arv får man vända sig till Ärvdabalken. I ditt fall är ni 4 barn, dvs 4 bröstarvingar och som sådana ärver ni i första arvsklassen och ni delar som huvudregel lika på arvet (2 kap. 1 §). När er pappa dog så eftersom han var gift med er mor fick hon hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, och ni får vänta på att få ut arvet efter er pappa tills även er mamma har dött (3 kap. 1 och 2 §§). Att er mamma har fri förfoganderätt innebär att hon får fritt förfoga över kvarlåtenskapen vad avser att sälja, ge bort och liknande, men hon får inte testamentera bort den (3 kap. 2 §). Skulle er mor ge bort alltför stor del av pengarna kan ni i vissa fall kompenseras för detta enligt 3 kap. 3 §.Er mor ger bort pengar till er barn, och som huvudregel anses gåvor till bröstarvingar utgöra förskott på arv (6 kap. 1 §). Om det inte ska räknas som förskott på arv måste det anges specifikt i t ex gåvobrevet. Ett förskott på arv avräknas vid arvskiftet, och personens arv minskas alltså med samma summa som förskottet. T ex i det fall där din mamma hjälpt ett barn med 200 000 kr så såvida det inte av ett gåvobrev framgår att det inte ska räknas som förskott på arv, så kommer det barnets arv sedan minskas med 200 000 kr när din mamma dör. Om någon fått mer än sitt arv är han eller hon som huvudregel inte återbetalningsskyldig (6 kap. 4 §), såvida inte laglotten kränks för övriga bröstarvingar (7 kap. 4 §). Ett förskott på arv "läggs till" arvet innan det delas (6 kap. 5 §), och man fördelar först arvet som om det inte skett några förskott och därefter dras förskottet av från förskottsmottagarens arv. Ett förskott ska alltså inte minska övrigas arv som huvudregel (även om det i praktiken kan ske enligt 6 kap. 4 §).Laglotten är enligt 7 kap. 1 § hälften av arvslotten.Ni är fyra barn, och er arvslott är alltså 1/4 eller 25% om man vill uttrycka det i procent. Således är laglotten 1/8 eller 12,5%.Även från laglotten ska ev förskott på arv avräknas (7 kap. 2 §). Så som du ser är det möjligt att fördela ett arv ojämnt mellan sina barn, men bara till en viss nivå. Om laglotten kränkts genom gåva måste bröstarvingen väcka talan i domstol (7 kap. 4 §), har den istället kränkts genom testamente måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet (7 kap 3 §).Så din mamma kan t ex upprätta ett testamente som säger att ett eller flera barn endast ska få ut sin laglott, och att övriga barn ska få resten. Hon kan även i ett gåvobrev ange att en gåva inte ska ses som förskott på arv. Hon får även med de undantag som är kort redovisade i svaret ge bort eller sälja ur kvarlåtenskapen efter din pappa som ni har efterarvsrätt till. Ni har inte rätt till en viss summa efter er far, utan har rätt att få ut efterarvet efter er pappa med en viss del av er mammas kvarlåtenskap. Helt arvlös kan en bröstarvinge inte göras enligt svensk lag.Om du är tveksam till om det gått och går rätt till rekommenderar jag att du kontaktar en jurist för rådgivning, då det krävs att kunna sätta sig in mer i vad som hänt än vad som är möjligt inom ramen för gratisrådgivningen. Här kan du boka tid hos en familjerättsjurist.Vänligen, 

Förskott på arv till bröstarvinge

2014-09-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag är barnlös och min syster har två barn. Genom åren har hon fått mycket hjälp av min mor med köp av saker, skjuts mm. Detta skulle annars ha behövt köpts eller gjorts av min syster. Jag som inte har barn har ju aldrig fått någon sådan hjälp. Kan man vid ett dödsfall åberopa att ens syskon fått förtida arv genom den hjälp hon fått enligt ovan och då dra bort det från hennes del av arvet? Hur gör man isåfall rent praktiskt?
Emma Persson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller förskott på arv finns regler om detta i ärvdabalken (ÄB) kap. 6, se här. Kapitlet kan vara tillämpligt på de köp av saker till din syster som din mamma har gjort. Dessa gåvor kan enligt 6 kap. 1 § ÄB avräknas som förskott på din systers arv efter din mamma när hon avlider. Det ska dock inte ses som förskott på arv om din mamma i samband med att hon gett din syster egendom skrivit att det inte ska utgöra förskott på arv eller att det på annat sätt med hänsyn till omständigheterna kan antas att hon inte menat att det skulle vara förskott på arv. Observera att detta gäller gåvor till din mamma. Om dessa gåvor i stället gått direkt från din mamma till din systers barn, alltså din mammas barnbarn, så ska detta inte räknas som förskott på arv från din syster. Om det är så att dessa gåvor ska ses som förskott på arv så ska avräkningen som huvudregel ske efter egendomens värde vid mottagandet av egendomen. Alltså är det värdet på egendomen när denna gavs till din syster som ska avräknas, och inte vad egendomen är värd när din mamma avlider, se 6 kap. 3 § ÄB.I praktiken går detta till så att om förskott har givits, så måste arvslotternas storlek bestämmas på ett visst sätt enligt 6 kap. 5 § ÄB. Hela kvarlåtenskapen ska då ökas med förskottets värde.Exempel:A har två barn, B och C. A gav en gåva värde 20 000 till B. När A sedan avlider så ska B och C dela på arvet eftersom de är A:s enda bröstarvingar. Kvarlåtenskapen efter A är 100 000 kr (vilket utan förskottet skulle givit A och B 50 000 kr var).Kvarlåtenskapen ska dock ökas med gåvans värde, alltså 20 000. Det ger 120 000 kr (100 000 + 20 000). B och C ska då ha 60 000 kr var (120 000/2), men eftersom B redan har fått 20 000 kr så ska denne endast ha 40 000 kr (60 000 – 20 000) medan C får 60 000. B och C:s arvslotter ger då tillsammans 100 000 kr vilket var hela kvarlåtenskapen som fanns efter A. Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Dela ut pengar till barnen. Förskott på arv.

2014-09-26 i Förskott på arv
FRÅGA |min styvfar har avlidit ,Och min mor ärvde allt 800 000kr. Huset inräknat för 500 000kr Min mor är 89år, Hon funderar hur hon skall göra med pengarna? Får hon dela ut 500 000kr till oss barn, vi är 5 stycken. Mina 2 syskon säger att hon bara får ge oss 5000kr ibland.Han hade inga egna barn utan vi är uppväxta med honom.Jag har läst om särkullsbarn, kan det gälla oss. Inget testamente är skrivet.VORE VÄLDIGT TACKSAM FÖR SVAR. MVH 
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Om jag förstått bakgrunden rätt så handlar det om att din styvfar har avlidit och din mor har ensam ärvt honom. Arvet uppgick till 800 000 kr, varav 500 000 kr i form av en fastighet (ett hus). Ni är fem syskon och nu undrar din mor om hon får ge er syskon en viss summa av detta arv.Först din fråga om särkullsbarn och om det kan gälla er. Om två personer är gifta och har ett gemensamt barn, och så dör den ena maken så ärver den andra maken enkelt förklarat allt. Barnet får vänta på att få ut sitt arv från den ena föräldern tills även den andra föräldern dött. Finns det särkullsbarn, det vill säga barn till den ena (alltså enkelt förklarat ett halvsyskon till det gemensamma barnet) har det barnet rätt att få ut sitt arv direkt och behöver inte vänta. I ditt fall skriver du att din styvfar inte hade några egna barn. Så regler om särkullsbarn spelar inte in på något vis när det gäller din styvfars bortgång och arv. De pengar din mor har ärvt har hon alltså fri förfoganderätt över. Enkelt förklarat kan hon använda pengarna så som hon tycker.Du skriver att ni är fem barn, och det är alltså ni fem som kommer att ärva er mamma den dag hon dör. Om hon ger bort pengar i gåva till er är huvudregeln enligt Ärvdabalken 6 kap. 1 § att gåvor till bröstarvingar (barn) räknas som förskott på arv.  Ett sådant förskott kommer att räknas av på arvet senare. Om din mamma idag ger dig 100 000 kr, så kommer det alltså att anses som ett förskott på arv, och när din mamma dör kommer din del av arvet att minskas med 100 000 kr. Du kommer dock inte att bli skyldig att betala tillbaka något enligt Ärvdabalken 6 kap. 4 §.Så din mamma kan utan problem ge vart och ett av er barn en viss summa pengar. Så länge hon ger var och en en lika stor summa blir det heller inga problem den dag hon är död, då ni alla fått lika stort förskott på arvet. Om din mamma däremot väljer att ge enbart vissa av barnen en summa pengar, så innebär det att deras arv kommer minskas med lika mycket den dag hon är död. Om det skulle vara så att summan är mer än vad det barnet totalt skulle fått i arv blir man inte återbetalningsskyldig i normalfallet, men det riskerar givetvis att leda till osämja och bråk mellan er syskon. Något som din mamma kanske vill undvika?Var dina två syskon som säger att hon bara får ge max 5 000 kr och bara ibland har fått detta ifrån vet jag inte, men någon sådan regel finns inte. Det finns idag ingen gåvoskatt, så det finns ingen anledning att av rent skattemässiga skäl hålla en gåva under en viss summa heller.Hoppas att detta var svar på dina frågor, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänligen,

Förskott på arv

2014-09-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag är särkullsbarn till min far och hans fru. Dom har 1 dotter gemensamt, min halvsyster. Dom har i våras gett henne deras gemensamma sommarhus, utan att kontakta mej. Kan dom göra det? Dras denna gåva av på hennes arvslott?
Hedda Gejrot |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln när föräldrar ger gåvor till sina barn är att de är att se som förskott på arv, se Ärvdabalken 6 kap 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1). Det innebär att denna kommer dras av vid fördelningen av ert arv. Om det efter avräkningen inte blir jämt kan din halvsyster tvingas ersätta dig. Det finns emellertid en möjlighet för föräldrar att ge gåvor till sina barn utan att dessa ses som förskott på arv. Det gör de genom att skriva detta (exempelvis i ett testamente) eller om det med hänsyn till omständigheterna kan antas vara fallet, till exempel om du fått något av motsvarande värde. Hoppas du fått svar på din fråga, tveka inte att höra av dig igen, Vänligen