Generellt om förskott på arv

2015-03-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Hejsan,Om en avliden person har givit bort pengar innan sin bortgång till bröstarvinge, ska de då återföras till dödsboet? Pengarna är ingen gåva utan har förts över från förälder till barn. Överföringen är gjord ca 2 år innan bortgång, vid ett tillfäll och uppgår till ca 150 000 kr.Finns det preskriberingstid för överföring av pengar?
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga!Pengar som arvlåtaren i livstiden ger en bröstarvinge, s.k. förskott på arv, ska avräknas från bröstarvingens arvslott (6 kap. 1 § ärvdabalken). Förskottet ska alltså inte återföras till dödsboet. Vid beräkningen av arvslotterna i dödsboet utgår man dock ifrån att förskottets värde fortfarande ingår i kvarlåtenskapen (6 kap. 5 § ärvdabalken). Förskottet dras sedan av från bröstarvingens beräknade arvslott. Även om bröstarvingen inte till fullo kan räkna av förskottet från sin arvslott (eftersom att förskottet är större än arvslotten), finns det ingen skyldighet att återbära överskottet (6 kap. 4 § ärvdabalken). Med vänliga hälsningar,

Värdering av förskott på arv.

2015-03-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, min pappa gav min bror, 1990, ett fritidshus som förskott på arv. Nu har min pappa avlidit och i sitt testamente skrivit att värdet för detta skall dras av på arvet. Vi är tre syskon som skall ärva, hur får vi reda på marknadsvärdet, för det är väl det som skall räknas inte taxeringsvärdet, år 1990?Mvh
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att det är fritidshusets värde vid mottagandet år 1990 som ska ligga till grund för avräkningen på arvet, ärvdabalken 6 kap. 3 § se https://lagen.nu/1958:637#K6P3. För en utförligare redogörelse hänvisar jag till ett tidigare svar på lawline ang. en liknande fråga, se här.Hoppas du har fått din fråga besvarad!Mvh

Förskott på arv till maka

2015-03-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Min make har gått bort vi var gifta och han har två vuxna söner som skall ha ut sitt arv . Min fråga vi har haft ett sommarhus där vi vars hälften som lagfaren ägare detta såldes 2012. Mina pengar satte jag in på mitt privata bankkonto som en trygghet. Min make delade sin summa till sina söner det tyckte vi var rätt då.Nu vill man att mina bankmedel skall ingå i bouppteckningen. Kommer särkullsbarnen att att ärva hälften av mina pengar också?
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Det första som ska göras innan en bouppteckningen upprättas är att bodela mellan dig och din make. Det sagda innebär att allt ditt giftorättsgods sammanslås med din makes giftorättsgods, som därefter delas lika Er emellan. En bodelning vid dödsfall går till på samma sätt som vid äktenskapsskillnad med den skillnaden att dödsboet till den avlidne befinner sig i makens ställe i bodelningen. Den del som tillfaller dödsboet efter bodelningen kommer delas lika mellan din makes två söner. Den del som tillfaller dig är din egen. Gällande gåvan från husförsäljningen finns regler om förskott på arv i 6:1 Ärvdabalken och 11:6 Äktenskapsbalken. Dessa regler tillämpas normalt sett av arvingar till den avlidne, men kan också användas av en efterlevande make. Innebörden av reglerna om förskott på arv är att med samma värde som din make gett gåvor för, kommer dennes giftorättsgods att (fiktivt) öka i bodelningen med dig. Resultatet av denna ordning blir densamma som om han aldrig gett några gåvor till sönerna.Jag hoppas du fått svar på din fråga. Vill du ha ytterligare hjälp är du välkommen att återkomma till oss.

Förskott på arv och fördelning av kvarlåtenskap

2015-03-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag är snart 71 år och jag får hoppas leva lite till. Jag är änka.Ett av mina barn A har fått köpa mitt fritidshus, beläget på tomten bredvid mitt åretrunthus, som jag nyligen har låtit uppföra. Jag och köparna (barn A med fru) kom överens om ett rättvisande marknadspris. Barn B ansåg det ok, Barn C ansåg att priset inte var marknadspris då även bohaget i princip ingick. för att lösa detta gick jag med på att barn C fick ett förskott på arv, 300 000 kronor. Nu vill Barn A att det upprättas ett avtal inkl ränteberäkning på detta förskott, vilket inte accepteras av C. Barn C föreslår istället att det skrivs ett testamente där Barn C först får 300 000 kronor, innan kvarlåtenskapen fördelas. Jag anser inte det vara rimligt att betala ränta på förskott av arv. Vad är rätt? Förslag till lösning av denna situation? Är testamente ett säkrare förfaringsätt än ett avtal inför en uppgörelse av min kommande kvarlåtenskap?
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Inledningsvis vill jag bara säga något om att dina barn inte har någon juridisk rätt att bestämma vad du ska göra av dina tillgångar så länge som du är i livet. Du kan fritt skänka gåvor till något av barnen utan att de andra barnen har rätt att kompenseras för det. När du väl avlider finns vissa skyddsregler i Ärvdabalken om laglotter (7 kap) och förskott på arv (6 kap) som syftar till att förhindra att någon bröstarvinge blir arvlös (lagen hittar du här). Lagens regler utgår ifrån att du som förälder vill att alla barn ska få lika mycket vid din bortgång, och så länge som du inte uttryckligen genom testamente eller avtal föreskriver något annat, kommer alla barnen att erhålla lika stor del av din förmögenhet.Att du låtit barn A köpa ditt fritidshus till vad du ansett vara ett skäligt marknadspris är juridiskt sett helt i sin ordning och C:s negativa inställning till försäljningen är ingenting som du, rent rättsligt, måste ta hänsyn till. Att A anser att C ska betala ränta på de 300 tkr är inte heller någonting som du måste ta hänsyn till. Det finns inga lagregler som föreskriver att ränta ska utgå på gåvor som en förälder ger sina barn.Förskott på arvNär du avlider kommer din totala kvarlåtenskap att delas lika mellan barnen. Reglerna om förskott på arv innebär att gåvor som getts till bröstarvingar under livstiden kommer att avräknas från dennes arvslott. Om du gett C en gåva om 300 tkr och låtit A köpa en fastighet för ett belopp under marknadsvärdet, kommer således A och C få göra avdrag på sina arvslotter för det värde som de erhållit i gåvor. Avdraget går till som så att den summa som gåvorna getts för "läggs på" kvarlåtenskapen som därefter delas lika på antalet barn. Tanken med detta förfaringssätt är att beräkningen ska bli "som om inga gåvor hade getts" (se 6:5 ÄB).Funktionen med reglerna om förskott på arv innebär att du egentligen inte behöver göra någonting för att utjämna arvet mellan barnen. Om fastigheten har sålts till underpris kommer det övervärde som barn A erhållit på grund av köpet att "dras av" från dennes arv till fördel för B och C. Om du gett C en gåva på 300 tkr kommer denna summa att dras av från dennes arv till fördel för A och B.TestamenteDu efterfrågar också vad som är säkrast när det kommer till testamenten och andra avtal för att fördela kvarlåtenskapen. Som huvudregel gäller att det bara är genom testamente som du kan fördela dina tillgångar efter din död. Vanliga avtal som inte uppfyller formkraven för ett testamente har i princip ingen verkan. Testamenten måste vara skriftliga samt vara bevittnade av två utomstående personer (10:1 ÄB).När det gäller reglerna om förskott på arv kan du däremot genom ett vanligt avtal föreskriva att reglerna i 6 kapitlet ÄB inte ska tillämpas på en viss specifik gåva. Ett sådant avtal är giltigt utan formkrav. Reglerna om förskott på arv är nämligen bara en presumtion för att du som förälder vill att alla barnen ska ha lika mycket vid din bortgång. Därför räcker det att du skriver i ett avtal att en viss gåva inte ska räknas som en förskottsgåva för att motbevisa presumtionen. Därmed kommer det barn som erhållit gåvan totalt sett att ha erhållit mer än de andra.SammanfattningFör att summera vad jag ovan sagt och ge dig ett konkret råd skulle jag uppmana dig att inte göra någonting alls. Vid en framtida bouppteckning kommer reglerna om förskott på arv att jämna ut eventuella "orättvisor" i de gåvor som du gett något av barnen på bekostnad av de andra. Man kan säga att reglerna i ÄB utjämnar resultatet mellan barnen "av sig självt". Om du däremot vill ha en annan fördelning skulle jag rekommendera dig att upprätta ett testamente. Genom ett testamente kan du rubba arvsfördelningen ganska mycket, men aldrig till sådan del att något av barnen berövas sin laglott. Om du ska upprätta ett testamente råder jag dig att ta hjälp av en jurist. Vi på Lawline samarbetar med duktiga familjejurister som du kan boka tid med direkt på www.lawline.se/bokaÅterkom annars gärna till mig om du har ytterligare frågor eller funderingar gällande mitt svar. Du kan kontakta mig på mejlen

Gåva till barnbarn

2015-03-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,min mormor skänkte mej en större summa pengar medans hon levde.Nu efter hennes död har detta "uppdagats" genom hittad bankinsettning.Krävs det ett gåvobrev för att denna summa ska hållas utanför vid bouppteckningen då det finns flera arvingar? Mvh Örjan
Sara Enerbäck |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande arv så är huvudregeln att de gåvor som en bröstarvinge får under arvlåtarens livstid ska avräknas på det arvet som denne sedan får. Du som barnbarn är inte bröstarvinge till din mormor, vilket innebär att ditt eventuella arv efter din mormor inte kommer påverkas av denna gåva du fått av henne, om hon inte har föreskrivit detta eller att det kan antas ha varit avsett då du fick gåvan. Inte heller ska denna gåva vara del av den bouppteckning som nu ska göras. Detta framgår av 6 kap 1 § Ärvdabalken.Den gåva du fått av din mormor kan alltså inte ses som ett förskott på arv, och ska hållas utanför bouppteckningen. Det kan dock bli aktuellt med reglerna om förskott på arv om din mormor inte har några bröstarvingar i livet, alltså inga barn i livet. I ditt fall, om din mormor har barn i livet, så finns det inget som talar för att detta var avsett som något annat än en gåva till dig, och det är i så fall helt friskrivet från arvet. Hoppas det var svar på din fråga! Skriv gärna en ny fråga om något fortfarande är oklart.

Kan gåva till barnbarn räknas som förskott på arv?

2015-03-17 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan gåva till barnbarn räknas som förskottsarv?Hej,Min mor gick bort för en tid sedan och vi är tre bröstarvingar. Två bröder och en syster. Det finns ett testamente upprättat där det visar sig att vår mor vill göra gällande att bara vår syster skall ärva hela kvarlåtenskapen. Resterande bröstarvingar har dock sökt laglott. I detta fallet visade det sig att vår mor givit gåvor till både syster och hennes barn, alltså barnbarn. Gåvor har givits endast till vår syster och hennes barn. Ingen annan.Det kan i detta fall visas att vår mor gjort allt för att bara gynna vår syster samt hennes barn, samt att de andra barnbarnen och bröstarvingar skall bli utan arv. Jag undrar nu om större penninggåvor till barnbarn, som i detta fall, som är omyndiga och står under ensamstående förälders fulla vårdnad kan anses som särbehandling och att gåvorna till omyndiga barnbarn kan räknas som förskottsarv?Detta då det, i detta speciella fall, kan göras gällande att det torde stå utom tvivel att det gjorts som en avsiktlig handling för att undantaga resterande bröstarvingar, eller deras barn,deras lagstadgade lott, eller för att på alla sätt minska densamma.Tacksam för svar.
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Du verkar ha bra koll på arvsreglerna! Regeln om förskott på arv finns i 6 kapitlet 1 § 1 stycket ärvdabalken och stadgar att en gåva till en bröstarvinge normalt är förskott på arv. Ett barnbarn omfattas inte av det, om det inte är så att de är arvingar eftersom att de är näst på tur att ärva men så verkar inte vara fallet eftersom att deras mamma ännu lever. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårat frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Rätt till laglott/förskott på arv

2015-03-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min far hade en bilverkstad med tillhörande bostad och han och min bror, som jobbade i verkstaden skrev över allt på min bror. Min bror behövde inte ta några lån och för att kompensera mig och min syster skulle vi få de räntepengar som han sparade på det. Vi har inte fått ta del av några papper på övertagandet och vi har fått 4000:- som kompensation. Detta skedde för många år sedan och min far är död sedan 2001 och bouppteckningen är således avklarad utan att jag och min syster tog upp det då. Jag vet att vi var otroligt dumma som inte gjorde det då, men vi ville inte ställa till med något bråk. Vi är nu i tvist om en sommarstuga. Jag undrar om vi kan ta upp övertagandet av verkstaden eller om det inte går i och med att bouppteckningen är gjord för flera år sedan? Vi har inte fått ut någon laglott överhuvudtaget på övertagandet av verkstaden.
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB); bestämmelser om bouppteckning finner du i 20 kap. (ÄB). Er bror, du och din syster ärver i första arvsklassen och som utgångspunkt ska ni dela lika på kvarlåtenskapen efter era föräldrar, ni "tar lika lott" (2 kap. 1 § ÄB). Jag förstår förutsättningarna i termer av att den omständigheten att din bror fick överta verkstaden ska ses som förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ÄB. Även benefika dispositioner i vidare mening faller in under lagens tillämpningsområde, varför det inte skulle spela någon roll att ni mottagit viss kompensation för er brors övertagande av verksamheten. Sådana gåvor som en arvlåtare i livstiden ger till sina bröstarvingar ska som huvudregel anses utgöra förskott på arv, med verkan att värdet av gåvan ska räknas av från arvingens arvslott i samband med arvskiftet. Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska dock vad arvlåtare i sin livstid ger till en bröstarvinge avräknas som förskott på hans arv, om inte annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Enligt ÄB 7:2 är vidare bröstarvinge pliktig att på sin laglott avräkna vad han av arvlåtaren mottagit i förskott på sitt arv.6 kap. 1 § ÄB ger på detta sätt uttryck för en presumtion för att en gåva som en förälder i livet ger till ett av sina barn inte har varit avsedd att missgynna de andra barnen på det sättet att de ska förvänta sig en mindre arvslott vid förälderns död. Om med andra ord en förälder vill gynna en arvstagare/ ett av barnen lite extra så måste detta anges specifikt, t.ex. genom uttrycklig föreskrift i gåvobrev att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Jag utesluter att en sådan uttrycklig föreskrift funnits och att övertagandet av verkstaden ska hållas som arvsförskott. Allmänt: när en person dör måste den avlidnes tillgångar och skulder utredas och en skriftlig förteckning göras över dem, bouppteckning enligt 20 kap. ÄB, som ska utgöra underlag för bodelning och arvskifte. I en bouppteckning utreds vilka som är dödsbodelägare (vilka dessa är framgår av 18 kap. 1 § ÄB); om testamente efterlämnats eller gåvobrev tidigare skrivits m.m. Samtliga dödsbodelägare skall kallas till sammanträde för att göra bouppteckningen, se 20 kap 2 § ÄB. Bouppteckningen ska därefter skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § och 8 §), för att registreras (förutsättningarna för sådan registrering framgår i sin tur av 20 kap. 9 § andra och tredje stycket). Skatteverkets beslut om registrering av bouppteckning kan överklagas till förvaltningsrätten (mer om överklagande här, särskilt avsnitt 6) inom viss tid.Du undrar om ni nu kan "ta upp" det förhållandet att er bror fick överta er fars verkstad eftersom du och din syster inte "tog upp det då". Jag tolkar det som att ni hade kännedom om omständigheterna – men lät dem bero. Under sådana förhållanden gäller fristen för överklagande enligt ovan och grunderna mot registrering i 20 kap. 9 §. I annat fall, för omständigheter som dödsbodelägare m.fl. inte har kännedom om gäller följande. Det har nämnts att i första hand den dödes tillgångar och skulder ska anges i bouppteckningen, men uppgifter skall i vissa fall även lämnas om dispositioner som den döde själv har företagit. Till säkerställande av bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 7 kap. 2 §, måste givetvis den dödsbodelägare, vars rätt berörs därav, kunna få säker kännedom om utgivna arvsförskott. Följaktligen stadgar 20 kap. 5 § tredje stycket ÄB, att om det bland dödsbodelägarna finns laglottsberättigad arvinge, ska i bouppteckningen, där en delägare begär det, uppgift lämnas om vad arvinge av den döde mottagit i förskott eller eljest såsom gåva. Delägare har alltså rätt begära att i bouppteckningen skall inflyta sådana uppgifter som ovan nämnts. Med stöd av paragrafen hade ni vid sammanträdet för bouppteckningen ägt begära att uppgifter om gåvor eller andra förskott på arv skulle tas upp däri, och alltså möjliggöra för värdet av gåvan till er bror att räknas av från hans arvslott i samband med arvskiftet (naturligtvis under förutsättning att ni kallats till sådant sammanträde och att inget är felaktigt i det hänseendet; jag tolkar dock omständigheterna som att ni aktivt valt att inte "ta upp" omständigheterna kring verksamhetsövertagandet vid rätt tillfälle). För att få fram riktiga uppgifter har en delägare härvid, enligt 20 kap. 6 §, också möjlighet att åberopa edgångsplikt, en uppgiftsskyldighet, vilken föreligger om det finns en laglottsberättigad arvinge. Uppgiftsplikten avser förskott samt annan gåva som arvinge mottagit av den döde; alla uppgifter om tillgångar och skulder i boet som är av betydelse för någons rätt. Tidpunkten för förskottet eller gåvan är utan betydelse för uppgiftsplikten, utan allt som på detta sätt har mottagits av den avlidne ska redogöras för. Edgångsplikten innebär att varje delägare på anmaning, dvs. efter stämning, på talan om edgång/ fullgörande av bouppteckningsed av någon vars rätt kan bero därav, ska lämna uppgifter till bouppteckningen. Dödsbodelägare åläggs då en skyldighet att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed. Rätt att påkalla bouppteckningsed tillkommer envar vars rätt beror därav. Edgången får fullgöras i vederbörandes bostad; är ej underkastad preskription – och talan om edgång kan ytterst föranleda åtal för mened.Det kan vara intressant att nämna fallet NJA 1977 s. 80, vari fråga uppkom om skyldighet för dödsbodelägare att, på talan som väckts 1974, fullgöra edgång enligt 20 kap 6 § ÄB i fråga om bouppteckning förrättad 1958. Två tilläggsbouppteckningar hade förrättats och arvskiftet blivit slutligt gällande. Klaganden anförde i målet att till boet hörde ytterligare tillgångar utöver dem som upptagits i bouppteckningarna och hen avsåg med sin talan att erhålla klarhet angående omfattningen av boet. I målet klargjordes ytterst att någon viss tid, inom vilken talan om edgång enligt 20 kap 6 § ÄB skall föras, är inte föreskriven, men att edgångsplikt kan vara utesluten därför att det av omständigheterna framgår, att vad som avses med edgången är att vinna upplysning om förhållanden som är utan betydelse för någons rätt. Edgången kan vidare ej avse annat än bouppteckningens riktighet. HD ålade viss delägare att fullgöra edgång enligt 20 kap 6 § andra stycket ÄB i fråga om den huvudbouppteckning och de tilläggsbouppteckningarna som genomförts efter den avlidne.Som sagt antar jag att ni haft kännedom om omständigheterna vid tiden för bouppteckningen och att er bror ej undanhållit er något. För sakens skull ska det dock sägas att uppgifter som framkommer efter bouppteckningen och som kan ha betydelse för innehavare av viss arvsrätt, gäller 20 kap. 10 §. Om en ny tillgång eller skuld blir känd efter det att bouppteckning har förrättats eller upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen, skall tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en månad.Beträffande tilläggsbouppteckning gäller i övrigt vad som förut i 20 kap. ÄB är föreskrivet om bouppteckning. Till illustration av institutet tilläggsbouppteckning kan användas NJA 1993 s. 594, där det var fråga om bestämmelserna i 7 kap 4 § ÄB om återgång av sådan gåva som inkräktar på bröstarvinges rätt till laglott. I målet hade uppgifter om gåvor från en avliden till vissa bröstarvingar lämnats först i en tilläggsbouppteckning. Bröstarvinge väckte enligt 7 kap 4 § ÄB talan om att värdet av gåvorna, enligt 7 kap 4 § ÄB, skulle tilläggas kvarlåtenskapen vid beräkningen av dennes laglott så stor del av gåvornas värde skulle återbäras så att laglotten kunde utfås. Talan ansågs dock ha väckts för sent eftersom talan inte väckts inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Mot denna (ymniga) bakgrund har ni, såvitt jag förstår, förlorat möjligheten att göra gällande laglotten. Du är välkommen att återkomma till mig om du har följdfrågor! Vänligen,

Är gåvobrevet förskott på arv?

2015-03-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Pappa gav lillasyster pengar för 5 år sedan.Han skrev ett papper enkelt på datorn där det står att "Härmed har jag (hans namn)gett (hennes namn) (summan) som en gåva från mig.Ses det som en ren gåva från honom eller blir summan förskott på arv?
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.För att en gåva till en arvinge inte ska räknas som förskott på arv krävs att så anges när gåvan ges (ärvdabalken 6 kapitlet 1 §). Här är det inte tydligt angett att det ska vara undantaget. Att din pappa har skrivit att det ska vara en gåva torde alltså inte innebära att summan är undantaget utan det ska räknas som ett förskott på det arv som ni kommer att erhålla när er pappa avlider. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårat frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.