Vårdslöshet i trafik som orsakat annans död.

2015-04-27 i Trafikbrott
FRÅGA |En väns kille var med i en bilolycka där han frontalkrocka med en annan bil och den andra bilen vurpa ut i en åker och kvinnan där klämdes fast och dog av sina skador.Kommer han dömas på något vis för detta?Enligt han så kom han över i fel körbana och var trött när olyckan inträffade.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som först måste sägas är att det kommer bli svårt att ge ett bra svar utifrån den knapphändiga informationen. Jag ska försöka klargöra grundreglerna lite, så kanske det hela klarnar för er.Eftersom det hela handlar om en trafikolycka där en person har avlidit så kommer vi att hitta aktuella regler i trafikbrottslagen, se här, samt i brottsbalken, se här.Vållande till annans död.Eftersom personen i det andra fordonet avled efter olyckan kan det allvarligaste brottet han skulle kunna dömas för vara vållande till annans död, BrB 3:7 st. 1. I bedömningen av om han ska hållas ansvarig så ligger fokus helt på om han kan anses varit oaktsam när han körde bil och krockade. Oaktsamhetskravet är inte särskilt högt men det krävs att han faktiskt varit oaktsam av kvalificerat slag. Den oaktsamhet han visat måste också varit avgörande för olyckans inträffande.Du anger att han kommit över i motsatt körfil samt att han var trött när olyckan inträffade. Dessa saker skulle kunna innebära att han kan anses varit oaktsam men det är inte riktigt så enkelt. Det hela beror på hur långt ut i motsatt körfil han var, om han låg i motsatt körfil en längre tid, och om olyckan var en direkt effekt av att han var så pass trött att han inte klarade av att väja i tid. Man kan säga så här, om åklagaren kan bevisa att det verkligen var hans fel i form av att han var långt över i motsatt körfil, var så trött att han inte borde kört bil överhuvudtaget och att han inte klarat av att väja så är risken stor för att en domstol skulle kunna döma honom för vållande till annans död.Vårdslöshet i trafik.Alternativet till brottet vållande till annans död är vårdslöshet i trafik. Detta skulle kunna bli aktuellt om åklagaren/domstolen inte ansåg att han varit oaktsam eller klandervärd nog för att dömas för det allvarligare brottet vållande till annans död men att han ändå agerat på ett klandervärt sätt och bör straffas. Vårdslöshet i trafik kräver att han, när han körde bil, i en väsentlig mån brast i den omsorg och varsamhet han borde visat när han kört, lag om straff för vissa trafikbrott 1 §.När din väns kille kom ut i fel körfil samt körde bil trots att han var trött skulle detta kunna innebära att han brustit i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet han borde visat. Att köra bil när man är trött behöver inte vara klandervärt, men om du är så trött att din förmåga att köra bil avsevärt påverkas och du riskerar att orsaka en olycka kan det vara straffbart att köra trött. Eftersom han körde i fel körfil kommer han nog, beroende på hur mycket i fel körfil och hur länge han körde i den, bedömas ha brustit i sitt ansvar och kan då dömas för vårdslöshet i trafik.Det som går att säga är att både åklagaren och en ev. domstol gör en helhetsbedömning av om och i så fall hur mycket hans agerande kan anses klandervärt och om detta direkt orsakat olyckan. Utifrån denna bedömning avgörs om han ska åtalas/dömas.Hoppas det klarnat lite för er.Med vänlig hälsning.

Fotografering av sovande person

2015-04-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. För ca 6 veckor sedan vaknade jag av att någon står vid min säng och sliter av täcket och fotograferar. Ligger då i sängen tillsammans med hennes ex och sover. Detta skrämmer mig fortfarande när jag ska sova och har fått lite kränkande meddelanden samt att hon han skickat fotografiet till minst 2 personer ( vad jag vet ). Finns det något jag kan göra åt detta eller måste jag bara försöka glömma att det hänt!?!
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Det är flera olika brott som kan ha begåtts (endast en domare kan slutgiltigt avgöra om så har skett). Vidare kan skadestånd bli aktuellt. Dessa saker ska beskrivas i tur och ordning.Av 4 kap. 6 a § brottsbalken framgår det ska dömas för kränkande fotografering om en person i hemlighet fotograferar någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Förutsättningarna för ansvar enligt denna bestämmelse synes alltså uppfyllas. Vidare kan det röra sig om ofredande, se 4 kap. 7 § brottsbalken. I så fall krävs att det rör sig om ett hänsynslöst beteende, vilket synes vara fallet.Dessutom ska enligt 5 kap. 1 § brottsbalken dömas för förtal om en person lämnar en uppgift som utpekar någon annan person som är ägnad att utsätta någon för annans missaktning. I det aktuella fallet har en uppgift lämnats, nämligen det som fotografiet visar. Vidare torde fotografiet vara ägnat att utsätta dig för andras missaktning, då implicerar att du är en lösaktig person.Det är alltså en god idé att anmäla den aktuella personen för ovannämnda brott. Det är vidare värt att notera att det är sällsynt att en åklagare väcker åtal för förtal. Om så inte sker finns istället möjligheten att väcka ett s.k. enskilt åtal. Slutligen finns möjligheten att i samband med ett allmänt (åklagarlett) eller enskilt åtal yrka på skadestånd enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Värdering av vittnes utsaga i jämförelse med målsägandes

2015-04-25 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har haft en rättegång angående misshandel. Det är så att jag av misstag eller olycka knuffade en person så den ramla och slog i pannan och fick ett sår. Jag som är den misstänkte och målsägandet sa på rättegången precis som det hade gått till att det var en knuff som slutade fel. Det var inte meningen att personen skulle komma till skada eller att knuffen var medvetet. Det fanns en vittne som såg händelsen och vi gillar inte varandra. Vittnen berättade en helt annan historia på rättegången att jag hade tagit tag i målsägande och lyft upp och kastat personen på golvet med upsåt. Nåt som inte har hänt, vittnet sa det för att jävlas med mig. Nu till min fråga. Finns det någon möjlighet att tingsrätten väljer att tro på vittnens historia framför mitt och målsägandet.
Christopher Escalante |HejTack för din fråga.Inledande kan sägas att det är omöjligt för mig att svara på hur domstolen tar ställning till värdering av vittnets, din eller målsägandes utsaga. Det är upp till domstolen att självständigt värdera era vittnesmål för att därefter döma i målet. Med detta sagt så torde en grundregel vara att målsägande - som har blivit utsatt för brottet - är den person domstolen normalt fäster störst vikt vid. Varierade omständigheter kan nyansera detta. I den mån starka indikationer finns på att målsägande känner sig hotad eller dylikt av gärningsmannen, då målsägandes berättelse innehåller stora brister, är osammanhängande eller på annat sätt bedöms icke trovärdig får givetvis vittnens utsagor större betydelse. För att besvara din fråga föreligger det med all säkerhet en risk att tingsrätten inte delar din och målsägandes berättelse angående händelseförloppet, men detta torde dock endast vara aktuellt då din eller målsägandes berättelse på ett eller annat sätt bedömts mindre sannolik.Vänligen,

Påföljd för att köra drogpåverkad

2015-04-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag råkade i december köra drogpåverkad (thc 0.0002 i blodet) och vart stoppad i en "rutinkontroll". Det slutade med en husrannsakan och då påträffades 19 cannabisplantor som var nyligen sådda, 4 enheter testosteron, och en haschbit a ~1,26g. Testosteronet hade vart i mina ägor sedan 2010 och var för eget bruk. Även så all cannabis. Min fråga är som följer, blir det fängelse eller kan ja få vård? Allt detta hände tre, fyra dagar efter att jag hade blivit utskriven från psyk där jag skrev in mig pga att jag tänkte ta livet av mig pga psykiskt långvarigt dåligt mående då jag tvingats att jobba i TVÅ år med en trasig handled (läkarna missbedömde en skadan och vägrade mig sjukskrivning eller hjölp) när jag egentligen skulle ha vart sjukskriven och opererats. Det fanns inget att göra även fast jag överklagade deras beslut om o om igen så de vart bara att få till jobbet å "se glad ut".. Hade inget annat alternativ under dom här två åren tragiskt nog. Jag har hursomhelst efter allt det här som hänt fortsatt gå hos öppenvården psyk å sökt hjälp för mina besvär, och mår i dagsläge avsevärt bättre pga psykologsamtal och medicinering. Även om allt är en enda stor röra så känns det ändå bra att vara där då tanken med allt är att utreda om det är adhd/add som ställer till det för titt som tätt. Hur förmildrande omständigheter är det att vid brottstillfället ha vart psykiskt sjuk, för att sen innan rättegången friskna till och inte längre anses vara en vara för sig själv? Skulle verkligen behöva råd och hjälp hur jag ska göra då hela mitt liv raseras om det blir för höga böter eller fängelse. Jag är tidigare helt ostraffad och jobbar som lastbilschafför i normala fall, och har inga problem med soc/polisen sen tidigare. Jag vill bara ha vård så jag kan få ett värdigt liv å slippa ha sånna här upp o ner perioder i mitt liv där allt ena sekunden är bra sen skit andra sekunden. Det är FÖR psykiskt jobbigt att ha de så som jag haft det. Jobb och min hund betyder allt så jag vill ju helst kunna återgå till att jobba på sidan om sjukskrivningen då jag ska göra en "utredning hos psyk" som kommer pågå flera månader.Det vart mycke information på samma gång men man måste nog förstå helheten för att kunna dömma rättvist i det här fallet å de känns som de kan gå hur som helst om ja inte är påläst så jag vet vad som komma skall.Tack för en kanonbra tjänst!
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kommer i mitt svar att gå igenom brottet rattfylleri och narkotikabrott. Vidare ska jag redogöra för tänkbara påföljder.Rattfylleri och narkotikabrott Den som påträffas med narkotika i blodet när denne kör bil, har gjort sig skyldig till rattfylleri. Dock görs ett undantag för fallet när narkotika intagits i enlighet med läkarens eller receptutfärdarens ordination (4 § trafikbrottslagen). Som jag uppfattat det, ingick dina droger i blodet inte i någon gängse medicinering, varför du inte kan fritas från ansvar. Det krävs att du haft uppsåt att inta narkotikan. Detta förmodar jag är fallet för dig. Huruvida detta ska ses som grovt eller inte, bedöms utifrån de olika omständigheterna i situationen. Bland annat är det av relevans om du varit avsevärt påverkad av narkotikan eller att framförandet av bilen föranlett en påtaglig fara för trafiksäkerheten (4 a §). Det är inte mängden narkotika i blodet som är det absolut avgörande. Hänsyn ska även tas till omständigheter såsom att fordonet varit av den beskaffenheten att den inneburit en mindre fara för medtrafikanter (t.ex. en moped). Har din bilfärd medfört en märkbar fara för andra trafikanter, kan detta tala för att det rör sig om grovt rattfylleri. Påföljden för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader, medan påföljden för grovt rattfylleri är fängelse i högst två år. För narkotikabrott döms den som olovligen bland annat innehar, brukar, överlåter, bjuder ut till försäljning eller förvärvar i överlåtelsesyfte (1 § narkotikastrafflagen). Det krävs uppsåt för att brottet ska aktualiseras. Påföljden är fängelse i högst tre år. Ringa narkotikabrott är det om mängden narkotika varit liten och omständigheterna i övrigt varit mildra (2 §). Påföljden för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader. Vilka brott du har gjort dig skyldig till och i vilken grad, är det endast domstolen som kan bedöma.Vad skulle du kunna dömas till? Utifrån nämnda straffskalor för rattfylleri och narkotikabrott ska domstolen bestämma brottets straffvärde, det vill säga vad straffet som utgångspunkt bör landa på med hänsyn till omkringliggande omständigheter. Straffvärden utgörs av en gärnings skadlighet och farlighet samt gärningsmannens skuld och motiv (29 kap. 1 § brottsbalken). När det gäller straffvärdet ska försvårande och förmildrande omständigheter beaktas (29 kap. 2 och 3 §§). Exempel på försvårande omständigheter är att den tilltalade visat stor hänsynslöshet eller hade avsikt att åsamka större skador än vad han gjorde. Några exempel på förmildrande omständigheter är att den tilltalade till följd av allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att bedöma gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller att denne på grund av sin psykiska störning har haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande. Det finns en presumtion mot fängelse. Dock kan presumtionen brytas om brottets straffvärde är högt (i regel minst ett år), om det varit ett återfall eller om brottet i fråga varit ett så kallat artbrott (30 kap. 4 §). Ett brott klassificeras som ett artbrott om brottet ur ett samhällsperspektiv ses som mer besvärande och allvarligt än övriga brott. Enligt motiven är det klart att grovt rattfylleri ska anses som ett artbrott som bör ge fängelse och inte en icke frihetsberövande påföljd såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn. Även narkotikabrott, som ej är ringa, anses tydligt som ett artbrott som presumerar fängelse. Det finns alltså en del som talar för att fängelse kan ådömas i ditt fall, men rör det sig om ringa narkotikabrott och rattfylleri av normalgraden är det möjligt att fängelse inte kommer att väljas. Emellertid ska inte fängelse dömas ut om den tilltalade inte endast kommer att dömas till böter och lider av en allvarlig psykiskt störning samt är i behov av tvångsvård (31 kap. 3 §). Det krävs egentligen inte att det förelegat ett samband mellan dina gärningar och ditt psykiska tillstånd, om inte rätten beslutar om särskild utskrivningsprövning. Skulle domstolen, trots allt, anse att dina gärningar inte är att betraktas som artbrott, skulle skyddstillsyn med kontraktsvård vara ett alternativ. Detta innebär att du tvingas följa en behandlingsplan, samtidigt som är det av vikt att du avhåller dig från fortsatt brottslighet (28 kap. 6 a §). Detta alternativ är tänkbart med tanke på ditt psykiska tillstånd.Sammanfattningsvis är det det företrädesvis två brott som aktualiseras i ditt fall, nämligen rattfylleri och narkotikabrott. Du kan dömas för båda brotten. Även fast de både brotten i ditt fall torde ses som artbrott, och därmed presumera fängelse, finns det en chans att du istället döms till vård eller skyddstillsyn i kombination med kontraktsvård. Detta med hänsyn till de förmildrande omständigheter såsom ditt psykiska tillstånd. Det är endast domstolen som kan bedöma vad det slutliga påföljden kommer bli.Hoppas att svaren var till din hjälp. Har du några följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via mail.Vänliga hälsningar,

Medverkan till skadegörelse och sakskada

2015-04-27 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej en kompis 1 kasta en kompis2 fotboll på mig så att jag råkade slå till min mobil. Jag tycker att båda har lika stort ansvar efter kompis1 fick tillåtelse att använda kompis 2 fotboll hur är det igentligen vem kan stå till svars?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Att ha sönder någons mobil är straffbart som skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken) och kan också resultera i skadestånd för sakskada enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen.I den aktuella situationen är det i första hand kompis 1 som kan hållas ansvarig. Det är möjligt att även ställa kompis 2 till svars, men det är betydligt svårare. När det gäller skadegörelsebrottet måste åklagaren bevisa att kompis 2 genom sin handling främjade handlingen och att han förstod eller borde ha förstått att kompis 1 skulle ha sönder mobilen (se 23 kap. 4 § brottsbalken). Det är vidare möjligt att rikta ett skadeståndsanspråk mot kompis 2, men även då krävs att det kan bevisas att kompis 2 förstod eller borde ha förstått att det fanns en tillräckligt stor risk att handlingen att överlämna bollen skulle leda till mobilskadan.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Förtal eller förolämpning mot företag

2015-04-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej ! Har en egen salong med hyrstolar. Igår sa jag upp en av hyresgästerna pga förtal och att denne pratat om företaget privata angelägenheter utåt och även förvrängt sanningen . Nu lägger denne person ut hela företagets namn på Facebook och skriver sin version av det hela och ber folk passa sig för att jobba hos mig. Vad gör jag har hon rätt till att hänga ut ett helt företag vid namn ?
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott som går under förtal återfinns i 5 kap. 1 § BrB. För att straffansvar skall aktualiseras krävs att någon utpekar någon annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Bestämmelsen i sig riktar sig endast mot enskilda individer och inte företag, föreningar eller andra kollektiva enheter. Det saknas i Sverige skydd mot ekonomisk förtal dvs. företag m.m. Om det dock är så att yttrandena riktar sig mot en eller flera individer i företaget och inte företaget i sig kan ändå bestämmelsen förtal bli aktuell. Undantagsfallet är dock om yttrandena rör sig mot en liten firma som nära förknippas med personen och att uppgiften som lämnas om firman i praktiken avser personen själv i fråga. Dock är detta ytterst svårt att få igenom och det fall där förtal i detta hänseende anses föreligga har handlat om en liten firma med samma namn som personen i fråga, se NJA 1950 s.250. Även brottet förolämpning, 5 kap. 3 § BrB, lär inte bli aktuell då det utmärkande för förolämpningsbrottet är att uttalandet riktat sig till den berörda personen själv. Vänliga Hälsningar,

Möjlighet att frias i tingsrätten för olaga hot

2015-04-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |hej om man är anklagad för olaga hot och det ska upp i tingsrätten. finns det då någon chans att bli friad beroende på vilka omständigheter det är?kan man genom att förklara situationen få dom att förstå vrf man blev så arg ochsa saker man inte mena?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Olaga hot finns i brottsbalkens 4 kap 5 §. I tingsrätten kommer åklagaren först och främst framställa sitt yrkande, dvs den gärning du påstas vara skyldig till och vad åklagaren har för grund för den påstådda gärningen. Efter detta kommer du att få din chans att berätta vad du har för inställning till vad åklagaren sagt. Under huvudförhandlingen kommer du även att få utveckla din talan, vilket innebär att du kommer få berätta om alla de bakomliggande omständigheter som föranledde den gärning du påstås ha utfört samt hela händelseförloppet kring när gärningen utfördes. Detta framgår av 46 kap 6 § rättegångsbalken. Det framgår inte av din fråga hur situationen såg ut och under vilka omständigheter hotet skedde vilket gör det svårt att bedöma din skyldighet till brottet. Jag tror dock att du har störst möjligheter att gå fri om du kan bevisa att ditt hot inte var allvarligt menat eller att det inte var ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den person hotet vände sig till. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Förbjudet att beträda inhägnad lekplats med hund?

2015-04-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |HejJag har försökt få svar på en fråga som hundar och inhägnade dagisplatser men hittar inget bra svar så tänkte rådfråga er här.Är lagligt att ta med sin hund på en inhägnad lekplats tillhörande ett kommunalt dagis på kvällar och helger då dagiset är stängt? Eller gör man sig då skyldig till någon form av intrång eller liknande?Med detta så förstör varken jag som ägare eller hunden något, hunden gör inte sina behov inne på lekplatsen och är så klart tom när man gå in där så man inte stör några andra.Hoppas på ett klargörande svar.
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag hade hoppats kunna ge dig ett tydligt ja eller nej på din fråga, men tyvärr kan jag inte det. Att ta med sin hund in på en inhägnad lekplats som tillhör ett dagis är ett fall som rör sig i gråzonen av att betrakta som olaga intrång enligt brottsbalken 4 kap 6 § 2 stycket. Dessutom kan varje kommun ha speciella ordningsregler för hur och var hundar får rastas.Om det skulle vara fråga om något brott som inte står i någon lokal föreskrift så vore det i så fall just olaga intrång. En inhägnad lekplats tillhörande ett dagis hade kunnat höra till vad som i lagen (brottsbalken 4 kap 6 § 2 stycket) beskrivs som ”annat dylikt ställe”. Vad som enligt förarbetena till lagen anses vara ett ett sådant ställe är ”för visst ändamål inrättad plats som det är angeläget att kunna freda mot obehöriga” (NJA II 1962 s. 133). Det finns också rättsfall på området som vi kan använda oss av för att försöka snäva in vad olaga intrång är. Att stanna kvar i en skola trots tillsägelser var att anse som olaga intrång (se RH 2009:60), och likaså att som strejkande arbetstagare kvarstanna på en inhägnad arbetsplats (se NJA 1983 s 662). Däremot var det inte att anse som olaga intrång då en man tog sig in på en behandlingsinstitutions icke-inhägnade område (se RH 1995:29). I ditt fall talar det faktum att lekplatsen är inhägnad för att det vore ett olaga intrång enligt brottsbalken. Men att du inte gör någon skada talar för att det inte skulle vara frågan om ett brott. Jag citerar från RH 2009:60: ”Tillämpningsområdet för bestämmelsen har avgränsats på så sätt att handlingar som kan antas mer allmänt uppfattas som inte i egentlig mening klandervärda faller utanför det straffbara området.”Min slutsats av allt detta är att så länge ingen säger ifrån eller störs av att du rastar hunden på lekplatsen borde det inte vara tal om olaga intrång. Däremot finns risk att det är fråga om brott om du ignorerar tillsägelser. Jag vill även påminna om att kolla upp din kommuns hemsida för att få klart för dig om där finns några särskilda regler för rastning av hundar. I exempelvis Göteborgs kommun är det förbjudet att rasta hund på lekplats (se här). Med vänlig hälsning,