Självförvållat rus eller ansvarsfrihet p.g.a. tillfällig sinnesförvirring?

2015-08-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej,Jag har haft en medicinsk biverkan, en medicinsk intoxikation, av ett SSRI-läkemedel som gjorde mig tidvis både personlighetsförändrad och våldsam. Jag är åtalad för misshandel, men minns dock inte själva gärningen pga vad min läkare säger är en "blackout" som är en bieffekt av medicineringen. Jag har inte haft uppsåt att skada någon. Någonstans har jag läst att inom svensk straffrätt gäller att den som tar mediciner som ordinerats av läkare i normalfallet undgår straffansvar om dennes normala handlande sätts ur spel. Stämmer detta?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I svensk rätt krävs normalt att ett brott begås med uppsåt för att en person ska kunna bli dömd. Har en gärning begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk (droger, alkohol etc.), är det ändå möjligt att dömas. Detta framgår av 1 kap. 2 § Brottsbalken (1962:700), BrB. Den här ”rusläran” innebär att man inte får ställa strängare krav på en som är berusad, än vad man ställer på ensom är nykter eller tvärt om.En gärningsmannen saknar ibland uppsåt till följd av sitt självförvållade rus. Man efterger kravet på uppsåt i viss mån, vilket medför att gärningsmannen således trots detta kan fällas till ansvar för ett uppsåtligt brott. Det är också tillräckligt om uppsåt funnits endast under själva ruset. Finns däremot inget uppsåt alls så är inget brott begånget.I ditt fall kan man argumentera för att du fick en massiv överreaktion, patologiskt rus. Patologiskt rus klassas som allvarlig psykisk störning enligt 30 kap. 6 § BrB. Det innebär att fängelse inte bör väljas som påföljd.Ansvarsfrihet?"En förutsättning för tillämpning av 1 kap. 2 § andra stycket BrB är beträffande rus att detta är självförvållat och beträffande annat tillstånd att gärningsmannen genom eget vållande råkat i tillståndet [...] Var gärningsmannen på annat vis tillfälligt från sina sinnens bruk, föreligger i regel inte eget vållande om tillståndet uppstått till följd av medicinering som föreskrivits av läkare." Citat ur Brottsbalken - en kommentar, Berggren m fl. Det är detta som du måste hört.Det som jag citerat kan vara aktuellt i ditt fall. Vid tillfälliga sinnesförvirringar gäller med viss sannolikhet en oskriven undantagsregel istället för 1 kap. 2 § BrB, som jag tagit upp ovan. Den oskrivna undantagsregeln gäller för den händelse att den tillfälliga sinnesförvirringen uppkommit utan gärningsmannens egna vållande, och ska i dessa fall utgöra en ursäktande omständighet som leder till ansvarsfrihet för gärningen.Sammanfattningsvis tror jag att du skulle kunna falla in under den oskrivna undantagsregeln och frias i domstol. Det är dock svårt att utan all bakgrundsinformation ta ställning. Vill du så kan du försöka överklaga din misshandelsdom, om fristen för överklagande inte gått ut. Har fristen gått ut kan du eventuellt beviljas resning. Ta gärna hjälp av en jurist.Med vänliga hälsningar

Straff vid grovt rattfylleri

2015-08-08 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Jag har tyvärr råkat ut för en jävligt tråkig sak. Jag satte mig bakom ratten med alkohol i kroppen men ett vittne såg mig köra ifrån platsen men tog hemma hos mig. Efter polisen utredning så fick jag 1.7 promille i blodet. Orsakade inget under min färd så blev inga skador under färden. Är 19 år gammal ostraffad tidigare. Och polisen förhörde mig när jag va full fortfarande så jag förstod ju inte riktigt vad dom sa. Minns inte ens att jag sa att jag erkände brottet till polisen ens. Så min fråga. Vad blir straffet? Hur ska jag göra för och gå vidare? Vore jätte tacksam för hjälp.
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till Lawline med Din fråga. Att köra ett fordon med 1,7 promille alkohol i blodet är att anse som grovt rattfylleri enligt i 4 a § 1 p. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Föraren kan då komma att dömas till fängelse i högt två år. Grovt rattfylleri är ett brott av sådan art att det föreligger en presumtion (dvs. ett antagande om) att påföljden ska bli fängelse.Exakt vad straffet kan bli i Ditt fall är inget jag kan svara på utan det avgörs av domstolen efter en samlad bedömning. När domstolen bestämmer val av påföljd görs en helhetsbedömning där man tar hänsyn till en mängd olika faktorer bl.a. tidigare brottslighet, ålder och övervakningsbehov. Att Du tidigare är ostraffad och dessutom är så pass ung som 19 år är till Din fördel. I 30 kap 5 § 2 st. brottsbalken (1962:700) (BrB) stadgas att ”För brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt arton men innan han eller hon fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det.”Det finns enligt 29 kap 5 § BrB även en möjlighet att döma till ett lindrigare straff än vad som står föreskrivet.Således är detta det besked jag kan ge Dig vad avser straffet.Gällande hur Du ska göra för att gå vidare så rekommenderar jag Dig att begära en offentlig försvarare (om Du inte redan har en). Som misstänkt har man i vissa fall rätt till detta. Den misstänkte har rätt till en offentlig försvarare bl.a. om det med hänsyn till utredningen av brottet finns behov av detta eller om man riskerar annan påföljd än böter eller villkorlig dom. Har man inte rätt till en offentlig försvarare kan man dock anlita en privat sådan. Staten förordnar en offentlig försvarare (Du kan givetvis lämna önskemål om vem Du önskar som försvarare) medan Du själv anlitar en privat försvarare. Även ur ett kostnadsperspektiv finns en skillnad. Staten står för kostnaderna för en offentlig försvarare medan den misstänkte själv enligt huvudregeln får stå för kostnaderna vid anlitandet av en privat försvarare.En försvarare har till uppgift att tillvarata den misstänktes rätt och verka för att alla viktiga omständigheter uppmärksammas både under rättegången men också innan under exempelvis förundersökningen. En försvarare kan svara på frågor om hur processen kommer att gå till och vad Du kan vänta Dig under processen och utredningens fortlöpande.Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga.Med vänlig hälsning,

Brottsrubricering samt preskription

2015-08-07 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej ! Jag undrar över följande . Om någon förföljer dig med uppsåt att skada..vilket lagrum är detta ? Jag blev förföljd av en man som släppte sin hund som knuffade ner mig i en sjö så jag slog mig fördärvad. Det finne en lag om tillsyn av hund med en två årig prekriptions tid men om det finns ett motiv och uppsåt bakom ? Det fanns det i detta fallet då vi hade träffats en dag tidigare. Personen har förföljt mig genom en skog till en plats där jag solbadade. Han har medvetet bussat hunden på mig alltså inte av oaksamhet. Hur rubricerar man detta och hur lång är preskriptions tid samt straff skalan ? Polisen har dröjt med detta och jag vill åter anmäla brottet efter två år. Vilken rubricering skulle nI sätta på detta ? Mannen ville skrämma lerr skada mig för att påvisa makt genom en slags protektionistiskt och egen mäktigt förfarande.
Fabian Lidåkra |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Möjliga brott som är aktuella i fallet är antingen försök till misshandel, enligt 3:5 BrB kombinerat med 3:11 BrB och 23:1 BrB, eller ofredande, enligt 4:7 BrB. Om han som du säger har uppsåt till att skada dig med hjälp av sin hund blir det försök till misshandel medan om han endast har tänkt att skrämma dig eller dylikt lutar det mer åt ofredande.Preskriptionstiden för att ådöma honom påföljd är 5 år enligt 35:1 1 stycket 2 punkten BrB. Straffskalan är enligt 23:1 BrB och 3:5 BrB fängelse i högst 2 år och lägst 14 dagar.Vänligen,

Vårdslöshet i flygtrafik, drönare

2015-08-06 i Övriga brott
FRÅGA |Om man flyger med drönare innanför de förbjudna zonerna (nära flygplatser) så kan man bli dömd för brott mot luftfartslagen. Om jag flyger 1km från en flygplats och blir gripen, vilket straff kan jag då få? Vill gärna ha en hänvisning till vart detta står att läsa
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline.Det du skriver är korrekt. I 13 kap. i luftfartslagen (2010:500) finns regler gällande ansvar för brott. Vad man får för straff om man gör det du beskriver är svårt att säga, det beror på om man begår brottet med uppsåt (med vilja, medvetet) eller av oaktsamhet. Naturligtvis spelar också brottets konsekvenser roll. 13 kap. 1 § luftfartslagen gäller situationen du beskriver. I regeln har man valt att skriva att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet "manövrerar" luftfartyget så att andras liv eller egendom utsätts för fara döms för vårdslöshet i flygtrafik. Ordet manövrerar tar även sikte på en situation då någon styr en drönare från marken. Den som begår detta brott döms till böter eller fängelse i upp till sex månader. Grovt brott kan ge upp till 2 års fängelse.Ett brott bedöms enligt författningkommentaren (prop. 2009/10:95 s. 369) till lagen som grövre om exempelvis: "Den som i eller i anslutning till kontrollerat luftrum allvarligt bryter mot de trafikregler som gäller, eftersom andra luftfartyg i det kontrollerade luftrummet har anledning att lita på att medtrafikanterna där följer trafikregler och de instruktioner som flygtrafikledningen meddelar. (Bestämmelser om kontrollerat luftrum finns i 65 och 66 §§ den nuvarande luftfartsförordningen samt i myndighetsföreskrifter. I det kontrollerade luftrummet får befälhavaren hjälp av flygtrafikledningen, som ger anvisningar om höjd, hastighet och val av flygväg. Flygtrafikledningen ska också se till att alla berörda luftfartyg håller säkra avstånd i förhållande till varandra. Utanför det kontrollerade luftrummet ligger hela ansvaret för att flygningen sker på ett korrekt och säkert sätt på befälhavaren)". I övrigt kan sägas att en helhetsbedömning av brottet ska ske i varje enskilt fall.Sammanfattningsvis är det inte att rekommendera att göra som i ditt exempel. Ju närmare flygplatser brottet begås desto grövre brott handlar det om. Det krävs, som jag skrivit, endast att andras liv eller egendom utsätts för fara, för att dömas för vårdslöshet i flygtrafik. Jag vill även tipsa om en sida från Transportstyrelsen, se här.Som kuriosa kan nämnas att andra paragrafer i 13 kap. gäller exempelvis ansvar för flygfylleri (2 §) och framförande av civilflyg i överljudshastighet utan tillstånd (4 §).Med vänliga hälsningar

Straff vid snatteri

2015-08-08 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hejsan! Jag är 15 år och har åkt fast för snatteri på ca 75 kr. Jag har erkänt att jag gjort det och att brottet inte var planerat. Polisen sa att jag skulle få brev hem på posten om straff, och i brevet stod det att jag var kallad till förhör. Vad innebär detta och vad är ett rimligt straff eller böter?
Kristina Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skillnaden mellan snatteri och stöldI 8 kap. 2 § Brottsbalken står det vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att någon skall kunna dömas för snatteri. Snatteri är en den ringare formen av stöld och gränsen mellan stöld och snatteri avgörs ofta av det ekonomiska värdet av det tillgripna. Enligt praxis så går gränsen mellan snatteri och stöld vid 1000 kronor när tillgreppet sker i butik. Ibland finns det andra omständigheter vid brottet än det tillgripnas värde som är avgörande för om det bedöms som stöld eller snatteri exempelvis om det som tas är obevakat eller om någon svikit ett förtroende. Du skriver att det du tagit har ett värde av ungefär 75 kronor och därför bör tillgreppet bedömas som snatteri om du inte gjort något i samband med brottet som gör det grövre än vanligt. Straffet för snatteriStraffet vid snatteri är mildare än vid stöld. Att du är femton innebär att du är straffmyndig och alltså kan dömas till både böter och/eller fängelse. Men eftersom du fortfarande är minderårig krävs det synnerliga skäl för att du skall dömas till fängelse, 30 kap. 5 § Brottsbalken. Detta betyder att det krävs någon extra ordinär omständighet vid brottet för att fängelse skall dömas ut, vilket innebär att det krävs ganska mycket för att fängelse skall döma ut. Vid snatteri är straffet böter eller fängelse i högst sex månader, 8 kap. 2 § Brottsbalken. I ditt fall är det inte sannolikt att du skulle dömas till fängelse eftersom det du tagit inte var mer värt än 75 kronor. Det är dock svårt för mig att avgöra vilket ditt straff kommer att bli, det kommer att göras en helhetsbedömning av samtliga omständigheter vid brottet. Det är exempelvis till nackdel för dig om detta inte var första gången du stal något eller om du gjorde något allvarligt när du begick brottet som exempelvis hotade den du stal ifrån eller liknande. Kallelse till förhörI 23 kap. 6 § Rättegångsbalken står det att under förundersökningen så kan kallelse till förhör ske om man tror att personen kan lämna information som är till nytta för utredningen. Denna kallelse kan även förenas med ett vitesföreläggande vilket innebär att du kommer att bi skyldig att betala en viss summa om du inte infinner dig till förhör vilket står i 23 kap. 6 a § Rättegångsbalken. Om du inte skulle komma till förhöret så kan det även beslutas med stöd av 23 kap. 7 § Rättegångsbalken att du skall hämtas till förhöret, dock inte om du bor längre bort än tio mil från den plats där förhöret skall hållas eller om förhöret skall hållas per telefon. Det kan vara bra att veta att du inte är anhållen eller häktad så är du inte skyldig att kvarstanna mer än sex timmar för förhör, 23 kap. 9 § Rättegångsbalken. RådMitt råd till dig är att komma till förhöret, inte minst för att undvika att betala eventuellt vitesföreläggande. Viktigt att veta är att du inte har någon skyldighet att säga något under förhöret. Det du berättar kan dock användas i en eventuell rättegång så därför är till din fördel om din berättelse stämmer genom hela processen. Det bästa är därför att vid förhör berätta precis vad som hände och sedan hålla sig till detta. Vänliga hälsningar

Lagligt att spela in samtal och dela innehållet med utomstående part?

2015-08-07 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Kan en person banda ett samtal där jag blir inspelad utan att veta om det. Och därefter spela upp detta för en 3e part som inte var där?
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I 4 kap. 9 a § brottsbalken (BrB), finns ett brott föreskrivet som går under benämningen olovlig avlyssning. Denna bestämmelse kriminaliserar olovlig och hemlig avlyssning eller upptagning av - tal i enrum- samtal mellan andra, och- förhandlingar vid olika sammanträden, vartill allmänheten inte äger tillträde och som man själv inte deltar i eller som man annars obehörigen har berett sig tillträde till.En förutsättning för att en sådan avlyssning eller inspelning ska vara olaglig är emellertid att den görs med ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud; det är således inte olagligt att t.ex. sätta örat mot en dörr och lyssna på ett samtal som pågår i rummet bakom dörren. Mot bakgrund av det ovan angivna kan konstateras att det inte är olagligt att spela in ett samtal som man själv deltar i. Svaret på din fråga beror således på om personen som bandat samtalet själv deltog i det. Jag tolkar dock din fråga som att personen deltog i samtalet och därmed var inspelningen lovlig, vilket torde innebära att inga straffrättsliga hinder föreligger mot att spela upp innehållet för en utomstående part. Däremot skulle annan lagstiftning, såsom upphovsrättslagen eller personuppgiftslagen, kunna hindra ett sådant förfarande, beroende på vad inspelningen innehåller. Med anledning av att jag inte har kännedom om innehållet eller omständigheterna kring inspelningen, väljer jag dock att inte gå in djupare på den lagstiftningen här.Hoppas att ovanstående besvarade din fråga. Har du ytterligare frågor eller synpunkter är du välkommen att ange dessa i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar,

Kan ett uttalande om en chefs lämplighet i mejl till medlemmar i fackförbund utgöra förtal?

2015-08-07 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,I vår verksamhet har en facklig förtroendeman har skickat ett massmejl till medlemmarna, ett hundratal, och sagt att facket inte har något förtroende för sin chef. Utöver detta finns inga andra uppseendeväckande uttalanden. Chefen tog naturligtvis illa vid sig av att publikt inför alla sina underställda medarbetare bli exponerad för denna uttalade misstroendeförklaring.Min fråga är: kan detta vara brottsligt, givet att det inte är en dialog på tu man hand, utan ett massmejl till alla underställda medarbetare?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!De två brott man kommer att tänka på i en situation som denna är förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K8P8) samt ärekränkning (5 kap. 3 § Brottsbalken). Skillnaden mellan dessa brott är inte så stor, men ärekränkning är aktuellt om man t.ex. förelämpar någon muntligen i ett samtal medan förtal är aktuellt om man har spritt ut uppgifter om en person bland andra.Eftersom det i detta fall rör sig om ett mejl som har skickats ut till alla underställda medarbetare, skulle det vara förtal som kunde ha begåtts. Frågan är dock om det utgör förtal att sprida uppgiften att facket inte har förtroende för chefen. Det finns naturligtvis ett ganska stort utrymme att sprida kritik även om det kan upplevas som obehagligt av föremålet för kritiken, och det är dessutom enligt 5 kap. 1 § Brottsbalken så att ett uttalande inte utgör förtal om det var sant eller om det fanns "skälig grund" för den och yttrandet var försvarligt. På samma gång har det av domstol inte ansetts utgöra förtal när en arbetsgivare har gjort negativa uttalanden av en arbetssökande hos rektorn för skolan där denne sökte arbete (Fallet heter AD 2002 nr. 121). Domstolen har också i ett fall ansett att det inte utgör förtal att ett fackförbund lämnat uppgiften att det avråder sina medlemmar från att ta anställning i ett visst företag, vilket bland annat motiverats med att en arbetsledare ansågs olämplig (Fallet heter NJA 1987 s. 336).Även om man nog i det nu aktuella fallet måste ta mer hänsyn till att uppgifterna är helt inriktade på en fysisk person, finns det inte så stora chanser att brott har begåtts. Det kan ju främst sägas vara försvarligt att lämna uppgifter av detta slag, eftersom det ligger inom fackförbundets kärnområde. En förutsättning är dock att fackförbundet hade "skälig grund" för uppgiften. Detta innebär att påståendet inte får vara helt taget ur luften. Det går ju inte att objektivt säga om en arbetsledare är olämplig på ett eller annat sätt (detta har ju fackförbundet i princip underförstått påstått), men fackförbundet måste alltså kunna motivera sitt påstående. I annat fall föreligger förtal.Kort sagt är nog uttalandet tyvärr försvarligt och därmed inte brottsligt så länge som fackförbundet har en motivering, medan förtal annars föreligger!Hälsningar,

Missbruk av position på arbetsplats

2015-08-05 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag jobbar i matbutik och det händer ofta att mina kollegor ägnar sig åt annat än att jobba, t.ex äter godis och andra varor som tillhör företaget, står och snackar, sitter i fikarummet trots att de ej är utstämplade för rast. Jag undrar hur många olika brott de gör sig skyldiga till om man bara utgår ifrån det ovannämnda?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ett brott i juridisk mening sådant beteende som i lag är straffbelagt. Jag har svårt att se att missköta sitt jobb på det sätt som du har beskrivit, exempelvis att sitta i fikarummet och snacka med en kollega, kan ses som brottsligt.Min uppfattning mot bakgrund av det du har skrivit är att de missbrukar sin position på arbetsplatsen och utnyttjar arbetsgivarens förtroende. Om det förekommer att de tillgodogör sig företagets saker, t.ex. att äta godis, flera gånger, kan snatteri vara aktuellt (inte stöld på grund av det låga värdet). Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,