Misshandel rekvisit + brottskonkurrens

2014-06-24 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Jag och min vän var och promenerade på Saigons gator då jag blev rånad av 2 personer körandes på moped. De kom körandes upp förbi mig då den bakre personen ryckte kraftigt i kameran som jag höll i min högra hand. Jag hade ett fast grepp om kameran och föll direkt till marken. Efteråt kände jag att axeln gått ur led och sjukhus upptäckte 2 frakturer i axeln.Nu har jag anmält det till mitt försäkringsbolag för att utnyttja överfallsskyddet som går in och täcker vid misshandel av normalgraden eller värre. De nekar dock med hänvisning att händelsen inte anses vara en misshandel eftersom gärningsmännen hade som syfte att stjäla kameran och ej direkt skada mig.Finns det några klara gränser vad som räknas som misshandel eller är det subjektivt?
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga!För brotten i brottsbalken (BrB), där misshandel ingår, finns såväl objektiva som subjektiva rekvisit. Ett subjektivt rekvisit som alltid gäller, om inte annat står uttryckt i lagen, är att gärningsmannen måste agera med uppsåt (framgår av 1 kap 2 § BrB).Det kan ibland vara svårt att bevisa att uppsåt förelegat men lite enklare blir det i alla fall av att det räcker att gärningsmannen varit likgiltig till att en viss skada inträffat (axelskadan i ditt fall) för att s.k likgiltighetsuppsåt ska föreligga.Misshandelsparagrafen finns i 3 kap 5 § och lyder som följer:Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd , döms för misshandel.Det krävs således att gärningsmännen orsakat dig dina skador uppsåtligen för att misshandelsparagrafen ska vara aktuell. Om skadorna uppkommit genom oaktsamhet  istället för med uppsåt kan det istället bli aktuellt med brottsrubriceringen "vållande till kroppsskada" som återfinns i 3 kap 8 § BrB.Det blir alltså en bedömningsfråga huruvida skadan vållades av oaktsamhet i samband med försöket att ta kameran eller om gärningsmannen var likgiltig till huruvida du skadades i samband med händelsen. Det som dock komplicerar saken är att många brott har rekvisit som överlappar varandra. I dessa fall uppstår en konkurrensfråga för att undvika dubbelbestraffning, vilket innebär att gärningsmannen inte döms för alla brott som träffas av rekvisiten. Ett klargörande exempel är om någon har stulit varor för 4000kr i en butik. Personen har då begått en stöld och samtidigt ett snatteri (vilket är vad stöld benämns om värdet är lågt). Personen döms inte för både snatteri och stöld utan endast för stöld vilket har den strängaste straffskalan. Väskryckning är vanligtvis att betrakta som grov stöld enligt 8 kap 4 § BrB. I särskilda fall kan beteckningen dock bli rån (8 kap 5 § BrB), ett sådant fall var det tal om i mål nummer B 2235-01 där en 86-årig kvinna med rullator utsatts för väskryckning av några ynglingar. I domen stod följande att läsa:"Om en väskryckning följs av att offret bjuder motstånd och angriparen fortsätter att rycka blir tillgreppet så småningom av så allvarlig karaktär att det betecknas som rån".Vanligare är annars att brottet betecknas som grov stöld i kombination med vållande till kroppsskada. Detta innebär i rånfallet att rekvisiten i misshandelsparagrafen visserligen ofta är uppfyllda (förutsatt att uppsåt att skada hos gärningsmannen kan styrkas) men när konkurrensprövning gjorts kommer misshandeln konsumeras av rån. Mer troligt är dock att händelsen rubriceras som grov stöld i kombination med vållande till kroppsskada om uppsåtet till axelskadan inte kan styrkas, inte heller i detta fall blir den slutliga brottsrubriceringen misshandel eftersom det brister i det subjektiva rekvisitet i och med kravet på uppsåt till skadan. Hoppas detta gav dig lite större förståelse för hur lagen är utformad.Brottsbalken hittar du härMvh

Omfattas en stor Maglite-ficklampa av förbudet i knivlagen?

2014-06-24 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur lagen ser ut gällande gatustridsmedel. Skulle det vara lagligt att bära en Maglite, dvs en tyngre ficklampa av aluminium som polisen använder, på gatan? Denna typ av ficklampa beskrivs ibland som en batongficklampa men är absolut inte en batong, utan helt enkelt en tyngre, grövre typ av ficklampa. Jag har nyligen blivit rånad och känner mig osäker ute på stan, därav frågan.
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns två olika lagar som kan tänkas vara aktuella i denna fråga, nämligen vapenlagen och knivlagen. Redan i vapenlagens första paragraf (se https://lagen.nu/1996:67#K1P1S1) så framgår det dock att lagen gäller för skjutvapen, ammunition och vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen. Hit hör inte en ficklampa. Därmed är det istället endast knivlagen som är tillämplig. I knivlagens första paragraf (se https://lagen.nu/1988:254#P1S1) så lyder formuleringen att knivar, stick- och skärvapen samt andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa inte får innehas på allmän plats, inom skolområde eller i fordon på allmän plats. Till förbudet kan även höra föremål såsom sylar, stämjärn, mejslar knogjärn etc. En ficklampan är i sig inte ett föremål som är ägnat att användas som vapen vid brott, utan är helt enkelt ägnad åt att användas för att lysa med. Om ficklampan modifierades på något vis genom slipning eller dylikt och på så sätt blev farligare så skulle den däremot antagligen omfattas av knivlagen, eftersom att den då kan anses ha omvandlats till ett föremål som är ägnat för brott mot liv eller hälsa.Trots detta, så kom Högsta Domstolen i målet NJA 2011 s.556 (se https://lagen.nu/dom/nja/2011s556) fram till att ett basebollträ som en person förvarade i bagageluckan i sin bil i självförsvarssyfte innebar ett brott mot knivlagen, trots att basebollträet endast var 45 cm långt och därmed kortare och mindre kraftfullt är normalstora basebollträn. HD konstaterade att "bollträn inte nämns i förarbetena till lagen. Där nämns däremot, som exempel på gatustridsvapen, batonger. Av det framgår att vissa vapen som kan användas för att slå och krossa är avsedda att omfattas av bestämmelsen." I sin dom uttalade HD även följande angående syftet med innehavet: "Förbudet gäller emellertid inte om innehavet med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat. Detta undantag är i fråga om bollträn naturligtvis i första hand tillämpligt när avsikten är att föremålet ska användas för bollspel. W.J. har emellertid förklarat att han hade bollträet för att vid behov kunna försvara sig och för att känna sig trygg. Detta innehav är inte befogat i den mening som avses i bestämmelsen." Den åtalade i rättsfallet dömdes således till penningböter för brott mot knivlagen i och med innehavet av basebollträet. Som framgår ovan så är rättsläget inte helt tydligt avseende vad som omfattas av knivlagen, eftersom att det inte finns någon uttömmande uppräkning och att varje situation får bedömas särskilt. Min tolkning är att ficklampan inte omfattas av förbudet i lagtexten, men i enlighet med det nyligen avgjorda rättsfallet från HD så är det en bedömningsfråga. Med detta sagt vill jag påpeka att användandet av tillhyggen, oavsett om det är ett vapen i lagens mening eller ej, kan påverka en eventuell nödvärnsbedömning negativt samt förhöja straffvärdet för andra våldsbrott, och att jag därmed avråder dig från att utrusta dig med tillhyggen som ligger i lagens gråzon i självförsvarssyfte. Med vänliga hälsningar, 

Suing for defamation

2014-06-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hello my situation is that some girl in my class at university reported me to the school authority for sexuall harassment because i asked her out for a drink and that i have sexuall comments towards her in school. That aside my question is does the school have the right to report such accusations to non governmentla authority? for example kvinojouren? I have not been contacted by the school to answer to the accusations or defend myself or just to let me know of the accusations. i have friends who are members of kvinojouren who have access to this report and that my personal details are in this report and that its public, anyone can have access to it. i feeloffend that my name is in a report that i sexually harrassed someone without being contacted about it or offered to say something about it. dont teachers have tystnadplikt? and what law allows them to give out such informations about private people to kvinojouren especially when i have not been contacted? am new in sweden and would like to have help in this matter. Thank you.
Farhad Niroumand |Dear Sir,Thank you for your mail.There is no law in Sweden prohibiting the university staff from contacting  Kvinnojouren. If the allegations against you are untrue you could sue for defamation. The criminal offence of defamation is regulated by Chapter 5, Article 1 of the Swedish Penal Code (brottsbalken). The Article defines defamation where a person is pointed out as someone being a criminal, or as having a reprehensible way of living or otherwise furnishes information intended to cause exposure to the disrespect of others.If you want to sue for defamation you should contact the Swedish police. Yours faithfully,

Anmälan som påtryckningsmedel

2014-06-21 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej Har blivit anmäld för misshandel och olaga hot samt skadegörelse . Blev tagen av polisen och anhållen några timmar sedan släppt. Har erkänt att jag slog sönder våran tv och fönster samt en ipad. Nu har min sambo smsat till en vän till mig sätt in 130000 på mitt konto så tar jag bort anmälan. Är det lagligt att göra så? käns som hot ,utpressning då hon vet att jag kan förlora jobbet om hon skulle vinna
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Inledningsvis bör nämnas att din sambos möjligheter att påverka såväl förundersökningen som eventuell rättegång bör vara ringa då den som leder respektive stadium av lagföringen bestämmer i fråga om nedläggning (polismyndighet eller åklagare). Mer om detta kan läsas här och här.Att din sambos inflytande över lagföringen är begränsat innebär inte per automatik att brott kan uteslutas då det avgörande är hur hotet om underlåtenhet och kravet uppfattats av den mot vilken det riktats. Av den information som givits kan ej utläsas om kravet varit riktat till dig eller din vän, varför något svar på frågan om brott begåtts i det förevarande fallet ej kan ges.Allmänt gäller dock att utpressning, i detta fall på försöksstadiet (förutsatt att det krävda beloppet ej betalats ut), förutsätter någon form av olaga tvång, vilken medför en värdeöverföring (ekonomisk vinning för gärningsmannen och skada för brottsoffret) (se 9 kap. 4 och 11 §§ samt 23 kap. 1 § brottsbalken).Med olaga tvång avses att någon "genom misshandel eller [annars] med våld eller genom hot om brottslig gärning" alternativt att angiva eller åtala annan för brott förmår annan att företa eller underlåta viss handling som innebär skada för denne och vinning för gärningsmannen (se 4 kap. 4 § brottsbalken). Huruvida även "hot" om att inte dra tillbaka gjord anmälan är att anse som olaga tvång framgår ej explicit av brottsstadgandet. Dock synes det inte helt orimligt att även andra förfaranden än själva angivelsen, vilka syftar till att påverka den slutgiltiga utgången av fallet samt får karaktären av indirekta hotelser, skulle omfattas av bestämmelsen.Slutligen vill jag uppmana dig att föra frågan vidare till polisen då de har till uppgift att utreda om brott förekommit. Även om så befinns ej vara fallet kan det inträffade komma att påverka förundersökningen och eventuellt åtal mot dig då din sambos trovärdighet rimligen bör påverkas negativt av det här behandlade.Brottsbalken finner Du här.Vänligen,

Påföljd bedrägeri/bidragsbrott

2014-06-24 i Påföljder
FRÅGA |Min son har förfalskat ett kvitto på hyresinbet som gått till soc för bidrag. 3 mån i rad. Han hade redan lämnat lägenh . Soc kallar till förhör och blir anmäld för bedrägeri. Vad kan påföljden bli. Har levt på soc bidrag i ett år.Tror inte att hyresv anmält, utan soc själva. Har det betydelse. Det rör sig om 12.000. Har inget jobb och bor hos flickvän som får hela hyran bet v soc. Svar snarast tack.
Karl-Johan Holmér |Hej!För det första spelar det ingen roll vem som anmält din son, kommunen är rent av skyldig enligt bidragsbrottslagen 6 § (https://lagen.nu/2007:612) att anmäla någon som misstänks ha lämnat felaktiga uppgifter för att få socialbidrag.Du skriver att anmälan gjorts om bedrägeri, ett brott som regleras i Brottsbalken (BrB) 9 kap. 1 § (https://lagen.nu/1962:700). Vissa gärningar som uppfyller kraven för bedrägeri ska bedömas enligt annan strafflagstiftning. I detta fall är bidragsbrottslagen aktuell. Lagen är tillämplig på bidrag som betalas ut för personligt ändamål t.ex. av kommunerna såsom är fallet med socialbidrag (NJA 2013 s. 369).I ett rättsfall från högsta domstolen (HD) hade en man genom vilseledande uppgifter upprepade gånger fått socialbidrag (NJA 2007 s. 973). HD tillämpade här bedrägeribestämmelsen men skrev att också bidragsbrottslagen skulle kunna tillämpas. Anledningen till att bedrägeribestämmelsen tillämpades var att lagen var ny och att straffskalan för motsvarande brott är detsamma, så länge det inte är fråga om grovt bedrägeri. Straffet för bidragsbrott regleras i bidragsbrottslagen 2 § och är vid normalgraden fängelse högst två år (vilket är samma straff som vid bedrägeri av normalgraden).I nämnda rättsfall hade de felaktiga utbetalningarna skett med en månads mellanrum. HD fastslog i fallet att varje utbetalning skulle ses som ett bedrägeri eftersom varje tillfälle var att betrakta som en avgränsad händelse. Samma sak gäller vid bidragsbrott, vilket HD senare har fastslagit (NJA 2012 s. 886). Det är alltså möjligt att din son anses ha gjort sig skyldig till tre skilda brott, ett för varje månads felaktiga utbetalning. Oavsett kommer han vid en fällande dom få ett gemensamt straff för samtliga brott, vilket följer av BrB 26 kap. 2 §.En försvårande omständighet är att din son förfalskat ett hyreskvitto. Detta kan i sig vara ett brott i form av urkundsförfalskning enligt BrB 14 kap. 1 §. Att använda sig av en falsk handling är en sådan omständighet som gör att ett bedrägeri kan klassificeras som grovt. Samma sak gäller vid bedömningen av om ett bidragsbrott ska betraktas som grovt. Däremot är beloppet du nämner på 12 000 kronor inte ett sådant betydande belopp som talar för grovt bidragsbrott. Straffskalan för grovt bidragsbrott är fängelse lägst sex månader och högst fyra år - bidragsbrottslagen 3 §.Jag kan tyvärr inte säga precis vilken påföljd som domstolen väljer vid en fällande dom i detta fall. Detta beror på att samtliga omständigheter förutom beloppet och det förfalskade kvittot ska beaktas. Avgörande är för det första om brottet anses vara av normalgraden eller grovt. Därutöver är det av betydelse om han är tidigare bestraffad. Det kan dock sägas att det finns en presumtion mot fängelse som följer av BrB 30 kap. 4 §. Innebörden av detta är att domstolen ska eftersträva att utdöma ett icke frihetsberövande straff såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn istället för fängelse.Vid bidragsbrott av normalgraden är normalpåföljden villkorlig dom och dagsböter (Rätts-PM 2013:4 Bidragsbrottslagen). Detsamma gäller vid grovt brott om inte särskilda omständigheter talar för fängelse, t.ex. återfall och försvårande omständigheter som gör att det s.k. straffvärdet överskrider ett år (vilket alltså beror på hur rätten bedömer samtliga omständigheter i fallet).Avslutningsvis ska nämnas att vid en fällande dom ska 500 kronor betalas till brottsofferfonden enligt lagen om brottsofferfond 1 § (https://lagen.nu/1994:419).Jag hoppas detta gav svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Förtal - ärekränkning

2014-06-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har blivit utsatt för förtal och oriktiga anklagelser på min arbetsplats! Två av 3 personer anklagar mig för att vara påverkad när jag kom till mitt arbete samt att jag luktade alkohol. Jag hade 3 timmar innan ätit en god fisksoppa med mycket lök, vitlök samt vitt vin. Till detta drack jag 1 del vin. Detta var 3 timmar innan jag kom dit. Enligt läkare så är den alkoholen borta ur min kropp efter 2,5 timmar. Jag har fått gå till företagshälsovården och tvingats skriva på ett papper och måste lämna urin samt blodprov i 3 månader . Under tiden så får jag inte inta någonting med alkohol i. Detta är galet fel och jag vill nu stämma dessa personer för förtal!! Hur gör jag. 
Malin Andreasson |Hej och tack för din fråga!Förtal är ett målsägandebrott som regleras i brottsbalkens 5 kap 1§ som du finner https://lagen.nu/1962:700. För att det skall kunna röra sig om ett förtal skall en person utpeka en annan person så som brottslig eller klandervärd. Det innebär således att dina kollegor måste ha uttalat sig specifikt till andra personer och inte bara i så kallat allmänt ordalag. Att döma av den situation som du här nämner verkar så vara fallet. Kollegorna måste dock haft uppsåt till sitt agerande, det vill säga, agerat med vilja. Dina kollegor kan enbart gå fria i en situation som denna om de kan visa att de har varit skyldiga att uttala sig om händelsen och att de har haft grund för att uppgiften var sann. Eftersom det på alla arbetsplatser är av stor vikt att man inte är påverkad av något medel kan detta komma att ses som försvarligt. Man måste ju i ett sådant skede agera om misstankar finns. Att däremot anklaga dig för något och gå vidare med det utan att kunna bevisa något kan helt klart ha varit ett felaktigt agerande och om de uttalat sig om det till andra att bedöma som ett förtal. Det är viktigt att anmärka också att om kollegornas agerande är att bedöma som försvarligt kan de gå fria. Svårigheten ligger i att föra bevisning vid domstol. Att använda läkarens uttalande kan tala starkt till din fördel och gärna om du har någon form av bevis för vad du åt på restaurangen. Om kollegorna har haft fog för att misstänka att du var alkoholpåverkad under arbetstid kan detta tala till din nackdel. Skulle du nu vilja driva denna fråga vidare, vilket framgår att du vill, kan du väcka enskilt åtal enligt 5 kap 5 § brottsbalken. Eftersom förtal är ett så kallat målsägandebrott måste du själv som huvudregel väcka åtal och inte åklagaren. Det är viktigt att anmärka för din del dock att om du förlorar målet riskerar du att behöva stå för både din egen och motparternas rättegångskostnader. Jag rekommenderar att du tar kontakt med ett juridiskt ombud och du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Här kan du också få mer information om enskilt åtal: http://lawline.se/answers/5306 Hoppas att detta gav dig mer klarhet. Lycka till! 

Olovligt brukande

2014-06-21 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej ! Vad kan hända ifall man åker i baksätet på en stulen bil ? Och om fingeravtryck hittas i och på utsidan av bilen ? Kan man få något straff för det
Andrea Kaalhus |Hej, Tack för din fråga! Frågan berörs i Brottsbalken som du hittar https://lagen.nu/1962:700.Om man åker i baksätet på en stulen bil riskerar man att göra sig skyldig till olovligt brukande, BrB 10:7. För att kunna dömas för olovligt brukande krävs att man olovligen brukar annans sak och därigenom vållar skada eller olägenhet. Att enbart åka med i en stulen bil räknas som ett brukande. Ett exempel ur praxis på att man kan dömas för att åka med i en stulen bil finns i RH 1987:108.Fingeravtryck som hittar i och på utsidan av bilen kan användas för att bevisa att du har färdats i bilen.Straffskalan för olovligt brukande är böter eller fängelse i högst ett år. Att åka med i en stulen bil rekommenderas alltså inte!Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Olagligt att bära kniv vid allmän plats?

2014-06-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Har ett par barnbarn som skall till Husarö på läger, nu har dom kommit och fråga om jag har någon täljkniv som dom kan ta med. Här blir jag lite fundersam om vad knivlagen säger, är det så att dom kan bära kniv i väskan på allmän plats, kniv är ju ett stickvapen. är tacksam för svar på detta innan dom får låna kniv av mig. Vill inte att det skall hända något! Morfar till barnen Sune Johansson Tel: 0175-722 80 Mobil: 070-370 32 89 E-post sujohansson@telia.com
Christopher Escalante |Hej! Tack för din fråga!Som du är inne på så finns det mycket riktigt en lag som reglerar i vilka situationer man får bära knivar och andra farliga föremål (Lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål). I lagens 1§ första stycket anges att knivar inte får innehas på allmän plats. I andra stycket så anges dock undantag från huvudregeln i första stycket. Ett sådant undantag är då exempelvis kniv ingår som ett led i utrustning eller om innehavet av kniven till övriga omständigheter anses befogat. Jag vågar med säkerhet påstå att medtag av en täljkniv på ett läger går under undantaget i andra stycket. Det är således tillåtet för barnen att medtaga täljkniv. Vänligen,