Skyldighet att ange förare av fordon som fångats av trafiksäkerhetskamera

2014-09-26 i Trafikbrott
FRÅGA |Jag fick en begäran från Rikspolisstyrelsen om att ange förare av min tjänstebil i samband med en fortkörning. (Begäran var vidarebefordrad från det företag som administrerar våra tjänstebilar). Vad händer om jag inte skickar in något?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Enligt 1 kap 1 § Brottsbalken så är brott en gärning beskriven i brottsbalken eller i annan lag eller författning och "för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet." Detta förklarar den s.k. legalitetsprincipen som enkelt kan förklaras som inget straff utan stöd i lag.I dagsläget finns i svensk lag inte någon lagstadgad skyldighet att uppge vem som kört ens bil (eller annat fordon) vid en viss tidpunkt. Således finns det heller inte något straffansvar för när man vägrar uppge detsamma. Detta gäller oavsett om någon kört för fort med din bil och då fångats av en trafiksäkerhetskamera. Hoppas detta besvarar din fråga.Vänligen, 

Material som är mindre lämpligt att sprida

2014-09-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Nu för tiden har ju kameror blivit vanligt, min fråga om kamera uppsatts för ett visst ändamål fångar något annat minde bra att sprida. Och person behörig att hantera film/bild sprider detta. Kan denna person anmälas för förtal.
Malin Andreasson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag avgränsar mig till frågan huruvida man kan dömas för förtal om man sprider en film med mindre lämpligt material. Är man kamerans rättmätige ägare har man självklart självbestämmanderätt vad gäller kamerans "innehåll". Vill man sprida något på sociala medier eller på annan väg skall man dock vara beredd att ta konsekvenserna som finns om det man filmatiserat eller fotograferat är straffbart. I Sverige har vi både yttrande- och tryckfrihet vilket innebär att vi har en möjlighet att uttrycka oss utåt på många olika sätt. Viktigt att anmärka dock är att när man sprider material, som visar andra människor, kan friheten komma att begränsas på så sätt att man inte skall skada en annan människa med sitt agerande. I brottsbalkens 5 kapitel som du hittar https://lagen.nu/1962:700 regleras ärekränkningsbrotten. Skyddsobjektet i detta kapitlet är en människas ära. Det rör sig om hur en människas goda namn, rykte och anseende uppfattas hos andra samt den egna känslan av vad anseendet utgör. Det kan vara skymfliga och skamliga händelser som framställs i bild men också verbala beskyllningar eller skällsord. För att det skall kunna röra sig om ett förtal skall en person utpeka en annan person så som brottslig eller klandervärd. Du nämner ju som ovan anger att en händelse som faktiskt är mindre lämplig att sprida också sprids av kamerans innehavare. Det innebär således att filmen exempelvis skall skada den aktuella personens anseende. Att inneha en film som är olämplig att visa för andra människor, där man troligtvis har filmat någon i smyg, kan falla in under bestämmelsen. Det handlar om baktanken med filmen och varför man väljer att visa den för andra. Kamerainnehavaren skall nämligen ha uppsåt till sitt agerande, det vill säga agera med vilje. Vill man skada en annan persons anseende och innehar en film som kan göra detta och väljer att visa den för andra tolkar jag det som att man har ett ett faktiskt uppsåt. Det kan dock anmärkas att kamerainnehavaren kan gå fri från ansvar om denne kan visa att det var försvarligt att visa filmen för andra. Det är dock inte troligt att så skulle bli fallet om denne inte har inhämtat samtycke av den person som "hängs ut" på detta sätt. Det handlar dock mycket om filmens innehåll så att säga. Eftersom jag inte vet vad filmen innehåller är det svårt att göra en helhetsbedömning. Skulle innehållet skada en person så som ovan angetts och kamerainnehavaren har uppsåt till detta samt att det inte är ett försvarligt agerande kan denne göra sig skyldig till brottet förtal. Jag hoppas att detta gav dig mer klarhet. Vänligen, 

Förtal inom företaget

2014-09-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Sköter lönerna på mitt arbete. Har tre gånger, på Facebook, blivit anklagad för att betala ut för lite lön eller dragit för mycket komptid, helt utan anledning. Dessutom av samma person. Ingen dementi har visats på Facebook. Det skadar både mej och företaget. Har ni något råd att ge, anmälan för förtal t.ex. Med vänlig hälsning Staffan
Malin Andreasson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag väljer att fokusera på det fakta att du har anklagats för något som enligt dig inte har skett. Redogörelsen kommer att behandla de eventuella ärekränkningsbrott som kan komma att aktualiseras här. Ärekränkningsbrott behandlas i 5 kapitlet brottsbalken som du hittar https://lagen.nu/1962:700.Skyddsobjektet i detta kapitlet är en människas ära, bland annat hur en människas god namn, rykte och anseende uppfattas hos andra. Det kan exempelvis röra sig om en verbal beskyllning eller skällsord. För att det skall röra sig om ett förtal skall en person utpeka en annan person så som brottslig eller klandervärd enligt 5 kapitlet 1§ brottsbalken. Det innebär således att denna person som har uttalat sig om dig i sociala medier, Facebook, och bland andra människor inte bara har talat i allmänt ordalag. Denna person, jag antar att det rör sig om en kollega, måste ha haft uppsåt till sitt agerande och därmed med vilje uttryck det som du ovan nämner i din fråga. Eftersom uttalandet av din kollega klart kan skada dig till person vad gäller ditt anseende och "namn" utåt är agerandet klandervärt. Jag kan inte annat än att anse att denne har agerat med uppsåt. För att din kollega skall kunna gå fri i en situation som denna måste han/hon visa att han/hon har varit skyldig att uttala sig om händelsen och att han/hon har haft grund för att uppgiften var sann. Eftersom det på alla arbetsplatser är av stor vikt att löner betalas ut som de skall samt att komptiden beräknas korrekt kan det komma att ses som försvarligt om du nu faktiskt skulle beräknat fel. Man måste ju agera om misstankar finns. Vad som kan diskuteras dock är hur man agerar. Att "hänga ut" dig så som din kollega har gjort oavsett om du har gjort fel eller inte tycker inte jag är försvarligt. Det hade varit mer professionellt att ta upp det med ledningen inom företaget. Personen som anklagar dig för detta måsta kunna bevisa att du har gjort fel och finns det inga belägg för dessa uttalande kan din kollegas agerande vara att anse som felaktigt och oförsvarligt. Vad gäller förolämpning som regleras i 5 kapitlet 3§ brottsbalken skall agerandet vara ägnat att såra någon. I detta skedet skulle det kunna ses som att du har blivit sårad men det faller på att det skall rikta sig direkt mot dig. I detta fallet rör det sig om att din kollega ifråga har uttalat sig till andra personer ("baktalat dig") och därför har han/hon gjort sig skyldig till ett förtal och inte en förolämpning. Förtal är ett målsägandebrott som regleras i brottsbalkens 5 kap 1§ tillsammans med 5 kapitlet 5§. Eftersom förtal är ett så kallat målsägandebrott måste du själv som huvudregel väcka åtal och inte åklagaren. Det är viktigt att anmärka för din del dock att om du förlorar målet riskerar du att behöva stå för både din egen och motparternas rättegångskostnader.Svårigheten ligger i att föra bevisning vid domstol. Uttalandet på Facebook kan dock vara bra bevisning att framhäva och kan tala till din fördel. Det kan också vara bra för dig att tala med andra kollegor för att undersöka om denna person har uttryck missnöje vad gäller dig. Är det av vikt för dig att driva frågan vidare är det också viktigt att ta fram bevisning som visar att du inte har gjort fel. Vad gäller företagets anseende kan de också driva frågan vidare. Du borde överväga att tala med ledningen om problemet och lösa det den vägen till att börja med eftersom rättegångskostnaderna kan bli mycket dyra. Är det en börda för dig och du väldigt gärna vill sätta ett stopp för detta rekommenderar jag dig att kontakta ett juridiskt ombud och höra dig för. Vill du ta kontakt med ett juridiskt ombud kan du boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Här kan du också få mer information om enskilt åtal: http://lawline.se/answers/5306Hoppas att detta gav dig mer klarhet. Lycka till!Vänligen, 

Tagande av kvarglömda saker - Tillbakalämnande eller ersättning?

2014-09-25 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej,Jag glömde en jacka och solglasögon hos en vän till en vän i början av sommaren. Vännen till vännen, erkände sig ha mina saker när han tillfrågades någon dag senare. Ända sedan dess han min vän försökt få till ett möte där sakerna kunnat överlämnas men den andre har alltid haft något att skylla på och det har inte blivit av. När jag nu bett honom skicka mina saker till mig säger han att "några glasögon finns inte". Vad säger juridiken om att glömma saker hemma hos någon? Är han skyldig att vårda mina saker och överlämnande dem?
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Vad som enligt dig verkar ha hänt är att du har glömt kvar jacka och solglasögon hos din vän, varefter en annan person har tagit dem med sig och vägrar att lämna tillbaka dem.Även om du inte själv hade sakerna hemma hos dig eller i din närhet, kan det röra sig om stöld (Se 8 kap. 1 § Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K8). Detta kräver att personen har tagit sakerna och haft uppsåt att tillägna sig dem. Det innebär i princip att den som tagit jackan och solglasögonen just då de togs haft som syfte att verkligen behålla dem. Det kan också röra sig om snatteri (8 kap. 2 § Brottsbalken) om sakerna inte är värda så mycket.Om syftet inte var att behålla sakerna, har personen ändå genom att ta dem gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § Brottsbalken). Vad gäller frågan om personen är skyldig att vårda och lämna tillbaka dina saker, kan alltså svaret i princip sägas vara ja. Om sakerna inte lämnas tillbaka eller om du får tillbaka dem i oanvändbart eller sämre skick är naturligtvis personen skyldig att ersätta dig. Detta utgör nämligen sakskada (Se 2 kap. 1 § Skadeståndslagen, https://lagen.nu/1972:207), och eftersom skadan har orsakats genom ett brott är den självklart uppsåtlig. Hälsningar,

Grov kvinnofridskränkning

2014-09-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har levt tillsammans med en man som nu är häktad misstänkt för grov kvinnofridskränkning. Han har tidigare avtjänat ett längre fängelsestraff för grov misshandel mot mig, men efter att han kom ut ur fängelset har han under många månader misshandlat, förnedrat och hotat mig samt även förstört mina saker.Jag har på grund av det han har utsatt mig för fått lämna mitt hem och finns nu med mitt barn i ett skyddat boende inom kvinnojouren. Min fråga är då: hur stor är chansen att han får fängelse igen? Tar man i beaktning det han gjort mot mig tidigare?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Jag har tagit bort en ganska stor mängd detaljer i din frågeställning, detta för att du inte ska kunna identifieras genom uppgifterna i frågan. Känner du att det här svaret blev för allmänt hållet på grund av att så många detaljer tagits bort är mitt råd att du ringer till Lawlines kostnadsfria telefonrådgivning med dina frågor, så att frågan inte publiceras online. Detta särskilt med tanke på den situation du befinner dig i. Telefonrådgivningen når du på telefonnummer 08-533 300 04 och den är öppen måndag - onsdag kl. 10 - 16. Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning regleras i Brottsbalken (BrB) 4 kap. 4 a §. Straffet för grov kvinnofridskränkning är detsamma som för grov fridskränkning, dvs fängelse i minst nio månader och högst sex år. Om mannen döms för grov kvinnofridskränkning innebär det alltså att han kommer att dömas till fängelse.För att det ska föreligga grov kvinnofridskränkning ska enligt BrB 4 kap 4 a § flera brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap BrB eller överträdelse av ett kontaktförbud ha begåtts av en man mot en kvinna han är eller har varit gift/sambo med, och var och en av gärningarna ska ha utgjort led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada kvinnans självkänsla. Kapitel 3 i BrB är brott mot liv och hälsa och där finns t ex misshandel, kapitel 2 är brott mot frihet och frid och där finns t ex olaga hot och olaga tvång samt ofredande, kapitel 6 är sexualbrott och där finns t ex våldtäkt och sexuellt utnyttjande och kapitel 12 är skadegörelsebrott. Enligt Högsta domstolen (HD) måste det för att falla under 4:4 a § vara fråga om flera gärningar och dessa måste ha ett visst tidsmässigt samband för att det ska föreligga upprepad kränkning. Det är upp till domstolen att "med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet tolka och tillämpa bestämmelsen". Men ju allvarligare gärningarna är, ju färre gärningar krävs för att de ska anses som upprepade enligt både förarbeten och HD. Att gärningarna måste vara ägnade att allvarligt skada självkänslan så anser HD att det är "tillräckligt att gärningarna typiskt sett leder till att självkänslan skadas allvarligt".Du undrar även om domstolen kommer att ta i beaktning vad han gjort mot dig tidigare. I den här hovrättsdomen (RH 2006:29) handlade det om en man som var dömd till fängelse för grov kvinnofridskränkning och efter villkorlig frigivning begick två nya brott (misshandel och olaga hot) mot samma målsägare (alltså samma kvinna han var dömd för grov kvinnofridskränkning emot). Isolerade utgör dessa två gärningar enligt domstolen inte tillräckligt för att nå upp till grov kvinnofridskränkning. Men domstolen säger att man måste beakta att mannen tidigare dömts för grov kvinnofridskränkning mot kvinnan, och att misshandelsbrottet begåtts endast sex månader efter det att han villkorligt frigavs det fängelsestraff som han då dömdes till. De gärningar som mannen i målet ska straffas för, misshandeln och det olaga hotet, framstår då enligt domstolen som en fortsättning på den tidigare brottsligheten och det anses vara fråga om en upprepad kränkning.Så domstolen kommer med största sannolikhet att under helhetsbedömningen även väga in att han tidigare grovt misshandlat dig och avtjänat ett fängelsestraff för det, och att han efter frisläppandet ur fängelset återigen utsatt dig för hot och våld.Jag hoppas att allt löser sig till det bästa för dig och att du via Kvinnojouren får den hjälp du behöver för att gå vidare. Vänligen, 

Dagsböter vid ringa narkotikabrott

2014-09-25 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag har blivit dömd för att förmedlat en kontakt då denne köpt kokain (0.8gram). Mina dagsböter är bestämd till 80 st.Är inte 80 väldigt mycket? Det gäller ju fortfarande bara att jag har gett ett nummer till en kille som i sin tur har ringt säljaren och köpt 0,8 gram kokain.
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!Av det du skriver så tolkar jag det som att du har blivit dömd för narkotikabrott enligt narkotikastrafflagens 1 § första stycket punkt 5 (att ha förmedlat kontakt mellan säljare och köpare)? Utefter det faktum att du dömts till dagsböter tolkar jag det vidare som att brottet bedömts som ringa. Straffet för ringa narkotikabrott är enligt 2 § narkotikastrafflagen böter eller fängelse högst 6 månader. Hur man bestämmer vilken påföljd ett brott ska få finns reglerat i Brottsbalkens 29 kapitel, och i 1 § slås fast att ett straff ska "bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskala efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde." Den tillämpliga straffskalan vid ringa narkotikabrott sträcker sig som nämnts mellan böter och 6 månaders fängelse. Var på den skalan straffet hamnar styrs av brottets straffvärde. Straffvärdet för narkotikabrott beror på en rad olika omständigheter. Bland annat vilken slags narkotika det är fråga om spelar in, där en högre s.k. "farlighetsgrad" ger ett högre straffvärde. Kokain anses ha hög farlighetsgrad. Även mängden narkotika spelar in, tillsammans med övriga omständigheter som kan verka både försvårande och förmildrande. När det gäller dagsböter så anges i Brottsbalkens 25 kapitel 2 § att det minsta antalet dagsböter som kan dömas ut är 30 st och det högsta antalet är 150 stycken. Antalet dagsböter styrs av straffvärdet. Storleken på varje dagsbot styrs av inkomst och ekonomiska förhållanden och är som lägst 50 kr och som högst 1000 kr. Avsikten är att t ex 100 dagsböter ska bli lika kännbart för den med hög inkomst som den med låg inkomst.Utefter praxis från Högsta domstolens domar har man tagit fram tabeller för att avgöra straffvärdet på en rad brott med bötesstraff, däribland ringa narkotikabrott. Som ett jämförande exempel så skulle enligt dessa tabeller såsom de såg ut i april 2014 innehav av 0,8 gram kokain för eget bruk (ringa narkotikabrott enligt 2 § narkotikastrafflagen) ge 100 dagsböter i påföljd. (Källa: RättsPM "Strafföreläggande i bötesmål - en sammanställning av tillämpade påföljder" från Åklagarmyndigheten). Du har i juridisk mening främjat köpet av narkotikan när du förmedlade kontakten mellan köpare och säljare, och även om det är förståeligt att det för dig känns som att "bara ha gett ett nummer till en kille" så ser lagstiftaren och domstolarna det som mer allvarligt än så. Ditt bötesstraff är dock satt lägre än om du hade haft samma mängd narkotika på dig för eget bruk. Som du förstår går det inte på den lilla information som finns svara på om ett bötesstraff på 80 dagsböter är "mycket eller lite" för aktuellt brott, men förhoppningsvis gav svaret lite översiktlig information både om varför att förmedla kontakt mellan köpare och säljare ses som narkotikabrott, och lite om hur straffvärde och påföljd (t ex böter) bestäms.Vänligen, 

Uppskov med verkställighet av fängelsestraff

2014-09-25 i Påföljder
FRÅGA |Min man har dömts till mordförsök. Han fick sin fängelsestraff 6,5 år och han har suttit i häkte 3 månader! Så att han han 3 år kvar att sitta! Han har behov av behandling för sin rygg och för gamla whiplashskador. Han är sjukpensionär och nu sitta han i häktet och han kan inte jobba alls och han får inte hjälp med sin rygg! Kan min man ansöka om uppskov?Jag hoppas att få bra svar från er;)Med vänlig hälsning
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!Eftersom din man sitter häktad kan han inte ansöka om uppskov med sitt fängelsestraff, se 12 § i lagen om beräkning av strafftid m.m. där det står att "den som dömts till fängelse och icke är häktad" kan ansöka om uppskov av verkställigheten av straffet hos Kriminalvården. Ett skäl till uppskov kan vara den dömdes hälsotillstånd, men det krävs att det föreligger särskilda skäl. Ett uppskov kan som längst vara sex månader, så det är bara en temporär uppskjutning av straffet. På Kriminalvårdens hemsida kan man läsa mer om uppskov (se här), och där står att sjukdom eller sjukskrivning sällan är skäl för uppskov. Så även om din man inte hade suttit häktad är det osäkert om han beviljats uppskov på grund av sin rygg.Alla fängelser har en läkarmottagning, så om din man har behov av medicin eller behandling under tiden i fängelset så kan det tillgodoses. I fängelselagens 9:e kapitel 1 § slås fast att en intagen som behöver hälso- och sjukvård ska vårdas enligt läkares anvisningar, endera på anstalten eller vid behov på allmänt sjukhus. Det är kriminalvården som bedömer behovet, och det finns ingen garanti att de är helt ense med din man om exakt vilken vård eller behandling han behöver, men din man kommer under fängelsetiden att ha tillgång vård om det behövs.Kriminalvården har information på sin hemsida till anhöriga och vänner till den som blivit dömd, kanske kan den vara till hjälp för dig? Du hittar informationen här.Vänligen,

Ärekränkning

2014-09-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag har utsatts för ärekränkning eller förtal och om jag kan göra någonting åt detta juridiskt. Saken är den att jag och min f.d sambo har genomgått en ganska tuff skilsmässa, där det initialt började med att han var otrogen. Inte bara en gång. Vi försökte med familjerådgivning, men insåg båda två att vi skulle gå skilda vägar. Jag träffade så småningom en ny kille och vi är nu gifta. Det har dock skett många påhopp från min f.d genom sms där han anklagar mig för att bara tänka på mig själv och inte på barnen. Han och hans mamma försökte även få till ett möte med min mamma (jag skulle inte få vara med), men hon avböjde. Då ringer min sambo till henne istället och öser ur sig en massa anklagelser.Häromdagen fick jag ett låååångt mejl från min f.d svärmor där hon anklagar mig för att vara som ett "barn" och massor av andra saker vinklat till deras fördel, men det värsta, att jag varit otrogen under hela vårt förhållande. Helt på lösa grunder. Jag skulle tydligen ha legat med min dotters bästa väns pappa och ha haft sex med massa killar när jag var i Thailand på semester med min syster. Detta mejl skickar hon inte bara till mig utan även till min mamma och min syster! Jag känner mig otroligt kränkt av detta och har haft sömnproblem sedan dess. Min mamma som lider av lungsjukdomar kol och hjärtproblem har även hon mått dåligt. Får man verkligen göra så här? Jag har sparat sms och mejl 
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga.Som jag har förstått din fråga är du intresserad av att veta huruvida din tidigare sambo och dennes mor (familj) har agera brottsligt. Händelserna kan falla in under 5 kapitlet brottsbalken, ärekränkning, som du hittar https://lagen.nu/1962:700. Det finns en bestämmelse i 5 kapitlet 3§ brottsbalken som reglerar förolämpningar. Situationen skall innebära att du blir sårad och att det är att klassificera som ett skymfligt beteende. Att du har blivit sårad av det som du ovan anger känns självklart och dessa förutsättningar kan anses uppfyllda. Om all den kontakt som din tidigare sambo och dennes mor har tagit med dig enbart var ett uttryck av missnöje gentemot dig talar vi om en förolämpning. Men om berörda personer också har sagt det till andra (genom att de "baktalar" dig) kan det vara att anse som ett förtal som regleras i 5 kapitlet 1§ brottsbalken. Ett förtal är när någon utpekar någon så som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt för att utsätta denne för andras missaktning. Är sambon och dennes mor skyldig att uttala sig eller om det annars är försvarligt att uttala sig i den aktuella situationen och han/hon kan visa att uppgiften är sann eller att han/hon har skälig grund för den kan din tidigare sambo och dennes mor inte göra sig skyldiga till förtal. Han/hon kan dock ändå ha gjort sig skyldiga till en förolämpning. Vad som gäller i din situation är att de båda berörda ärekränkningsbrotten är målsägandebrott. Det är därför du, eftersom du är målsägande, som måste väcka åtal och inte en åklagare. En åklagare kan väcka åtal om det av särskilda skäl är påkallat ur allmän synpunkt och om vissa andra situationer är för handen som räknas upp i 5 kapitlet 5§ 1 stycket brottsbalken. Angivelse till åtal av målsäganden sker hos åklagare eller polismyndighet, se 20 kap 5 § rättegångsbalken som du hittar https://lagen.nu/1942:740. Problemet med målsägandebrott är svårigheten att få rätt i en rättegång eftersom bevisning kan vara svår att tillhandahålla. Det är lätt att det blir "ord mot ord". Du framförde dock att du har en del bevisning som kan åberopas och detta talar till din fördel. Jag vill dock uppmärksamma dig på att om du förlorar målet i rättegång så kommer du som part att behöva stå för både din egen och motpartens rättegångskostnader. Observera att också 4 kapitlet 7§ brottsbalken, ofredande, kan komma att aktualiseras om handlingarna är av trakasserande art och du blir störd. Det bästa att göra för din del är att kontakta de som behandlar dig som du har beskrivit i frågan och göra dem uppmärksamma på att detta är ett problem och att du vill att det skall sluta. Du är mycket välkommen att återkomma om du har fler frågor.Hoppas att detta gav dig mer klarhet. Lycka till! Vänligen,