Straffvärdet vid narkotikabrott

2014-03-13 i Narkotikabrott
FRÅGA |Straffvärde ca 70 g amfetamin?
Tomas Lindblom |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det brott som aktualiseras är narkotikabrott som definieras i narkotikastrafflagen. Straffet för narkotikabrott är fängelse upp till tre år. 70 gram skulle antagligen ge runt fem-sex månader. Domstolen kommer även se till vad som är skärpande och förmildrande omständigheter, detta kan du se i Brottsbalken 29 kap.Med vänlig hälsning,

Avslag på ansökan - fotboja

2014-03-13 i Påföljder
FRÅGA |Jag har blivit dömd för bedrägeri till 2 månaders fängelse, men jag ansökte om fotboja men fick avslag. Nu tänker jag överklaga detta beslut men vet inte riktigt hur man gör. Vad bör man tänka på och vad ska finnas med i överklagandet. Jag anser att jag ska kunna avtjäna straffet med fotboja, finns det något vägledande beslut eller liknade som man kan ta del av.
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga.Huvudregeln vid påföljder, straff, är att man skall få avtjäna sitt straff "ute i det fria". För att detta skall vara möjligt ställs en hel del krav av säkerhetsskäl. Fotboja, intensiv övervakning med fotboja, är som du kanske vet ett alternativ till fängelsestraff och kräver att man inte är dömd till ett längre fängelsestraff än sex månader. Bestämmelser om fotboja regleras i lag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll som du hittar https://lagen.nu/1994:451. Det framgår att du har ansökt om fotboja och har fått avslag. Enligt bestämmelserna skall det framgå vid det avslag som du tilldelats hur du skall gå till väga om du vill få tillstånd en omprövning av beslutet, på vilka grunder du fick avslag samt hur lång tid du har på dig att få ärendet omprövat av Kriminalvården. Beviljas du inte fotboja efter en omprövning av Kriminalvården kan du i enlighet med 9§ överklaga beslutet hos allmän förvaltningsdomstol. Jag rekommenderar därför dig att snarast möjligt kontakta frivården som tagit beslutet. En enskild har rätt att få ett avslag på en ansökan omprövad. Denna rättighet kräver dock att man sänder in en begäran om omprövning inom en viss tid. En sådan begäran skall i enlighet med 9b§ vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från att man har blivit underrättad. Det finns en del krav som skall vara uppfyllda för att man skall ha rätt till fotboja som till exempel en ordnad bostad, telefon och sysselsättning samt arbete eller skola minst på halvtid. Enligt 9c§ prövar Kriminalvården om en skrivelse har kommit dem tillhanda i tid, har den inte det avvisas den. Vad som är viktigt för dig att ha i baktanke här är att om din skrivelse kommer in försent till Kriminalvården och detta beror på att myndigheten inte har underrättat dig korrekt och i tid, får din ansökan om omprövning inte avvisas. Det får alltså inte drabba dig om myndigheten har handlat felaktigt. Avslutningsvis rekommenderar jag, som ovan sagt, därför dig att kontakta dem som tog beslutet och mycket noggrant läsa igenom det avslag du borde ha tilldelats. Alla uppgifter om hur du kan få tillstånd en omprövning borde framgå av underlaget eller tilldelas dig efter att du har kontaktat de som inte beviljade din ansökan. Lycka till nu!Vänligen,

Förolämpning

2014-03-13 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag arbetar i ett företag som är ansluten till kollektivavtal. Men min arbetsgivare vill inte följa kollektivavtals regler. Jag har förskott att förklara till manager och högre chef att det är inte rätt men dem vill inte lyssna mig. När jag sade att jag kommer informera min facket manager har förolämpad mig - "gav mig fingret". Jag var så upprörd att jag blev sjukinskriven för en månad. Under förhandlingarna mellan facket och min arbetsgivare han igen förolämpade mig - han sade jag är en kriminell . Som jag förstår det är ett brott. Vad man ska göra i denna situation. Kan jag göra en polisanmälan? Tack
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga. Som jag har förstått din fråga är du intresserad av att polisanmäla din arbetsgivare för händelsen där han "gav dig fingret" samt händelsen där han kallade dig för kriminell. Händelserna kan falla inom 5 kapitlet brottsbalken, ärekränkning, som du hittar https://lagen.nu/1962:700. Om vi börjar med situationen där din arbetsgivare "gav dig fingret" finns det en bestämmelse i 3§ som reglerar förolämpningar. Situationen skall innebär att du blir sårad och i detta fall klassificeras som ett skymfligt beteende. Att du behövde vara hemma från arbetet i en månad efter händelsen kan tydligt tala för att förutsättningarna är uppfyllda. Vad gäller i situationen där han kallade dig för kriminell skulle det kunna vara både en förolämpning eller ett förtal. Om din arbetsgivare sa det enbart till dig och inte till någon annan skulle det anses som en förolämpning men om din arbetsgivare sa det till andra (baktalade dig) kan det vara att anse som ett förtal. Ett förtal är när någon utpekar någon så som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt för att utsätta denne för andras missaktning. Var arbetsgivaren skyldig att uttala sig eller om det annars var försvarligt att uttala sig i den aktuella situationen och han/hon kan visa att uppgiften var sann eller att han/hon hade skälig grund för den har din arbetsgivare inte gjort sig skyldig till förtal. Han/hon kan dock ändå ha gjort sig skyldig till en förolämpning. Vad som gäller i din situation är att de båda berörda ärekränkningsbrotten är målsägandebrott. Det är därför du, eftersom du är målsägande, som måste väcka åtal och inte en åklagare. En åklagare kan väcka åtal om det av särskilda skäl är påkallat ur allmän synpunkt och om vissa andra situationer är för handen som räknas upp i 5 kap 5§ 1 stycket brottsbalken. Angivelse till åtal av målsäganden sker hos åklagare eller polismyndighet, se 20 kap 5 § rättegångsbalken som du hittar https://lagen.nu/1962:700.Lycka till!Vänligen, 

Skyldighet att ingripa vid brott.

2014-03-11 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Min fråga angår ifall man vittnar om ett mord, har man då en skyldighet att angripa ifall man är säker på att man kan göra någon nytta? Eller är det lagligt sätt accepterat att även försvinna bort från brottsplatsen.
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga!I Sverige har vi ingen lagstadgad skyldighet att ingripa för att hjälpa någon i nöd eller under brottsligt angrepp. Det är således straffritt att låta bli att rädda någon som håller på att drunkna (såvida det inte är du som har puttat i eller om man är förälder eftersom de har en s.k. garantställning). Man kan dock dömas för att man inte avslöjat eller anmäla brott som är å färde, med detta menas brott som inte är fullbordade. En förutsättning för ansvar är dock att man kan anmäla utan fara för sin egen person. I ett fall från hovrätterna (RH 1999:86) så dömdes en kvinna för att inte ha meddelat polis, eller på annat sätt meddelat brottet, då hon kom till den skjutna kvinnans (R) lägenhet. R levde då hon kom till lägenheten och mordet ansågs då inte fullbordat, det var alltså å färde, och kvinnan dömdes för underlåtenhet att avslöja brott. 23 kap. 6§ brottsbalken.För att återkoppla till din fråga så är det således straffritt att försvinna från en mordplats i den mån man fruktar för sin egen säkerhet, polisen kan inte heller efter brottets fullbordan kräva att man vittnar eller avslöjar något om händelsen eftersom brott då inte är å färde. Man behöver aldrig ingripa eller angripa, utan endast avslöja eller anmäla. Vill du själv läsa brottsbalkens regler kan du göra det här https://lagen.nu/1962:700Vänligen,

Övergrepp i rättssak

2014-03-13 i Övriga brott
FRÅGA |Om man hotar att förtala en juridisk person på Facebook, alltså ett företag som vi har stämt till tingsrätten (de har inte stämt oss), kan man då bli dömd för övergrepp i rättssak? Är inte den paragrafen tillämplig enbart om man förtalar en person inför en rättegång?
Tomas Lindblom |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Övergrepp i rättssak nämns i Brottsbalken (BrB) 17 kap. 10 §. Brottet innebär att man hotar någon för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet. Samma sak gäller om man hotar någon för att hindra denne från en sådan åtgärd.Det krävs även att syftet med hotet är just detta; saknas sådan koppling blir det antagligen istället fråga om olaga hot enligt BrB 4 kap. 5 §.I ditt fall säger du att ni stämt en juridisk person till tingsrätten. Det rör sig då om ett mål där ena parten hotar den andra, objektivt är det som krävs för övergrepp i rättssak uppfyllt. Frågan blir då om syftet med hotet är att hindra dem från att komma till tals eller om det är ett “vanligt” olaga hot.Med vänlig hälsning

Utpekad på hemsida

2014-03-13 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej funderar över detta. Om någon blivit polisanmäld för bedrägeri och anmälan läggs ned, sen skriver den som gjorde anmälan på sin hemsida varningsens ord om bedragerskan, på ett sätt så man tydligt kan veta vem detta gäller är det ok? Den Sk bedragerskan skickar ett mejl om detta och ber om ursäkt/förlåt för allt ev skada och annat som uppstått och får till svar: du är sjuk hör du av dig en gång till polisanmäler jag dig igen. Hur/vad ska man göra?
Ingrid Benzinger |Hej och tack för din fråga!Vad jag förstår har någon skrivit och varnat för en viss person på sin hemsida. Detta kan, beroende av vad exakt som har skrivits, innebära att den person som är ansvarig för internetsidan gör sig skyldig till förtal mot denna person. Förtal är ett brott som begås om någon ”lämnar uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning”. Som exempel nämns i lagen att någon pekas ut som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Det måste alltså röra sig om en uppgift (t.ex. att den aktuella personen har begått bedrägeri), det räcker inte att det bara är ett värdeomdöme (t.ex. att personen är illojal). Det krävs inte att det går att visa att uppgiften faktiskt har lett till att någon har börjat missakta den utsatta, bara att uppgiften typiskt sett skulle kunna leda till det.Det är svårt för mig att utifrån det jag vet säga om de uppgifter som har lämnats i detta fall är tillräckligt ägnade att utsätta någon för annans missaktning. En riktlinje är i alla fall att det typiskt sett ska röra sig om något som är nedsättande för den beskylldes ”goda namn och rykte”. Skulle det t.ex. ha skrivits att personen har begått bedrägeri vore detta troligtvis en sådan uppgift som kan utgöra förtal. Att personen inte namnges ska inte vara avgörande om det ändå är tydligt vem som utpekas. Förtal är ett målsägandebrott och faller in under enskilt åtal, inte allmänt åtal. Det innebär att det är den person som anser sig ha utsatts för förtal (målsäganden) som självs ska väcka åtal för brottet. Man kan alltså inte ange brottet till åtal hos åklagare/polis och sen vänta på att åklagaren ska välja att väcka åtal.Reglerna för hur enskilt åtal väcks finns i 47 kap. rättegångsbalken. Ansökan görs skriftligen till tingsrätten, och denna ansökan måste innehålla alla de uppgifter som nämns i 47 kap. 2 § rättegångsbalken. Är det så att personen vill väcka åtal skulle jag råda denne att ta kontakt med någon juridiskt kunnig som kan hjälpa till med ansökan och processen, eller att överväga att anlita ett professionellt ombud. Det kan vara så att personen har försäkring som täcker rättshjälpskostnader, det kan i alla fall vara värt att kolla upp. Dessutom bör personen vara medvetna om att enskilt åtal räknas som ett civilmål i domstolen, vilket innebär att den förlorande parten (alltså målsägandena om det skulle bli en friande dom) kan bli tvungna att stå för sina egna och motpartens rättegångskostnader. Hoppas allt ordnar sig och att mitt svar har kunnat vara till hjälp! Med vänlig hälsning,

Brott? Ersättning vid brott?

2014-03-13 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag äger en butik och i förra veckan överraskade jag en tjuv. När jag bad honom att följa med till kontoret, drog han fram en kniv och sa att han skulle märka mig. Jag tog en galge och slog kniven ur handen på honom. Sedan fick han ytterligare ett slag som tog rakt över näsan. Därefter var han lugn tills polisen kom. Då påstod han att jag hade misshandlat honom och krävde skadestånd. 1. Har jag inte rätt att freda mig mot knivbeväpnad tjuv?2. Vilken typ av skadestånd är det som tjuven kräver?Tackar på förhand 
Christopher Escalante |Hej!Utifrån de omständigheter du beskriver så har du förmodligen gjort dig skyldig till ett brott (misshandel 3 kap. 5§ brottsbalken). Det har dock förelegat en nödvärnssituation då du har varit utsatt för ett brottsligt angrepp (olaga hot 4 kap. 5§ brottsbalken). Du kan då endast bli ansvarig för ditt brott i det fall att ditt handlande varit uppenbart oförsvarligt. 24 kap. 1§ p 1. brottsbalken.Detta är givetvis en bedömningsfråga, men jag skulle utifrån de omständigheter du anger, vilja påstå att det inte är uppenbart oförsvarligt att slå kniven ur handen och därefter utdela ett slag. Notera att gränsen är uppenbart oförsvarligt. Det ska alltså inte bara vara oförsvarligt utan uppenbart. Den ersättning personen kräver är förmodligen ersättning för skador till följd av ditt slag eller en ersättning för den kränkning han upplever efter ditt slag. Mer om ersättning vid brott kan du läsa här http://www.brottsoffermyndigheten.se/utsatt-for-brottVill du själv läsa brottsbalkens regler kan du göra det https://lagen.nu/1962:700Vänligen,

Olaga intrång i nedlagd fabrik

2014-03-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag och en kompis klättrade igår kväll under ett stängsel och tog oss in på ett gammalt fabriksområde, en nedlagd fabrik som vi sedan en tid tillbaka har velat besöka. Vi parkerade bilen utanför och gick in under staketet, vi var där i ungefär 45 minuter och gick sedan mot bilen. Då stod det 2st väktare samt polis på platsen som sett att vi tog oss in och de undrade vad vill höll på med. Vi förklarade situationen, att vi bara tittat föra att det var spännande med en nedlagd fabrik. De tog våra körkort, tittade upp oss osv, ej straffade sedan tidigare. De förklarade att det var olagligt att gå in på området osv, en fråga om olaga intrång. Det enda vi gjort var att gå runt ute på området och tittat på byggnaderna. De lät oss gå och skulle återkomma om det blev så att vi anmäls. Vad kan vi vänta oss för straff? Kommer de att anmäla?mvh
Johan Olsson |Hej och tack för din fråga!När ni tog er in under staketet och in på området så gjorde ni er skyldiga till olaga intrång enligt 4 kap 6§ 2st Brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K4P6S1) precis som polisen och väktarna påpekade. I lagtexten så beskrivs olaga intrång som att man obehörigen intränger eller kvarstannar i kontor, fabrik, annan byggnad, upplagsplats eller liknande platser. Olaga intrång av normalgraden kan enligt lagen innebära böter. Det finns även en grov form av olaga intrång som kan innebära fängelse i högst två år. Att någon blir dömd för grovt olaga intrång är dock mycket ovanligt och kräver ett allvarligt brott, när det till exempel har förekommit skadegörelse, våld eller stor hänsynslöshet vid intrånget. Eftersom att det i detta fall rörde sig om en nedlagd fabrik som endast besöktes under en kortare tid samt att ingenting förstördes varken vid intrånget på området eller inne på själva området så finns det ingenting som talar för att det skulle bedömas som grovt.Vad gäller frågan om de kommer att anmäla eller inte så är det givetvis svårt att svara på, men med tanke på hur lindrigt ert olaga intrång var, att fabriken var nedlagd och att ni inte orsakade någon skada på området så finns möjligheten att de inte anser det tillräckligt allvarligt för att anmäla. Med vänliga hälsningar,