Upprepade anmälningar - förtal

2014-07-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har upprepade gånger blivit både polisanmäld och anmäld till socialtjänsten för att min granne påstår att hon hör att jag slår min dotter eller på något sätt skadar henne. Jag har blivit utred av socialtjänsten och dem har inte kommit fram till att min dotter ska fara illa i min vårdnad. Min granne har inga egna barn och så fort min dotter skriker eller blir arg uppfattar min granne det som om hon skulle bli slagen eller dylikt. Socialtjänsten hävdar att jag kan anmäla henne för förtal men kommer det att hjälpa? Vad händer när man gjort en anmälan?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är svårt att avgöra om en anmälan skulle hjälpa dig i detta fall, men en eventuell dom kan såklart i bästa fall avhålla grannen från framtida anmälningar. Socialtjänsten säger att du kan göra en anmälan om förtal. Jag ska förklara vad detta innebär och vilka svårigheter som finns.Förtal innebär att utpeka någon som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämna uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning - Brottsbalken 5 kap. 1 § (https://lagen.nu/1962:700). Ansvar ska inte utdömas om det var försvarligt att lämna uppgiften i fråga och personen kan visa att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. En anmälan till socialtjänsten med de uppgifter du anger är att utpeka någon som brottslig och det är en uppgift som är ägnad att framkalla missaktning hos andra. I rättsfallet RH 1992:58 hade en person anmält till socialtjänsten att grannens barn for illa och att mamman vid tillfällen uppträtt berusat. Uppgifterna bedömdes innefatta förtal. Hovrätten menade att personen som gjort anmälan saknat tillräcklig grund för att anta att omständigheterna varit sådana som hon angett och det betraktades därför inte som försvarligt att lämna uppgifterna - skadestånd utdömdes.Det kan vara svårt att föra en talan om förtal då det enligt BrB 5 kap. 5 § är ett s.k. målsägandebrott. Detta innebär att åklagare i de flesta fall inte väcker åtal, utan det är upp till målsägande själv att föra sin talan. Sådana enskilda åtal är relativt sällsynta då det är svårt att på egen hand bedriva tillräcklig utredning. Allmänt åtal (som innebär att åklagaren för talan) kan dock väckas i undantagsfall, om brottet riktar sig mot den som är under 18 år eller om målsägande anger brottet till åtal hos åklagare eller polismyndighet och det av särskilda skäl anses påkallat ur allmän synpunkt att åklagare för talan. Särskilda skäl innebär att det krävs särskilt kvalificerade fall för att åklagare ska väcka åtal, t.ex. kan det vara fråga om spridning av särskilt klandervärda uppgifter som riskerar den utpekades hela sociala existens (Rätts-PM 2012:1, Förtal och förolämpning).Jag vet inte vilka närmare omständigheter som föreligger i ditt fall, men jag vill uppmärksamma att det finns ytterligare ett brott din granne kan ha begått genom sina anmälningar. Detta är falsk eller vårdslös tillvitelse som regleras i BrB 15 kap. 7 §. Brottet innebär att lämna en sanningslös utsaga till en viss myndighet. Det räcker med att en osann uppgift lämnats för att gärningen ska ha begåtts. Att genom osanna uppgifter trakassera någon kan således vara brottsligt enligt BrB 15 kap. 7 §.Sammanfattningsvis kan sägas att det i ditt fall går att väcka talan om förtal men det är inte säkert att åklagaren för din talan. Det är också möjligt att din granne begått falsk eller vårdslös tillvitelse. Jag hoppas att detta klargjort rättsläget för dig!Vänliga hälsningar

Möjlighet att ta körkort efter olovlig körning?

2014-07-29 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! En bekant till mig har kört en EU-moped utan körkort och blivit stoppad av polisen. Straffet blev 1500 i böter. Nu undrar han om det påverkar hans möjlighet att få ett lämp så han kan skaffa vanligt körkort för bil? Hur lång tid måste det gå isf innan han kan få ett?Mvh Cecilia
Fredrik Wiggh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns inget entydigt svar på din fråga utan utfallet kan variera från fall till fall. Transportstyrelsen kan i vissa fall besluta om ett ingripande utöver de böter som getts (exempelvis spärrtid). I sådana fall meddelar Transportstyrelsen om det.För att få ett svar hur det ser ut i just din bekants fall är mitt råd är att din bekant ringer till Transportstyrelsen och hör hur de bedömt i just hans fall.Vänligen,

Plikt att anmäla avslutat brott begånget av taxichaufför

2014-07-28 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |är det tillåtet för exempelvis ett taxiföretag att ta alkotest och om detta är positivt ej anmäla detta till polisen eller neka att polis tillkallas, Föraren blir ej polisanmäld, och kan fortsätta att köra bil i annat taxiföretag eller privat, kan detta vara rätt, nej?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Något allmänt krav på anmälan av brott (i detta fall någon form av rattfylleri, se 4 och 4a §§ trafikbrottslagen) som redan avslutats finns ej. I 23 kap. 6 § 1 st. brottsbalken föreskrivs endast att brott som "är å färde" (ung. pågående) under vissa omständigheter måste anmälas. Vidare stadgas vare sig i taxitrafiklagen eller taxitrafikförordningen ens någon underrättelseskyldighet (plikt att göra anmälan till Transportstyrelsen) för annan än myndighet som i sin verksamhet uppmärksammar missförhållanden (jfr. 6 kap. 1 § taxitrafikförordningen). Därmed finns ingen uttrycklig plikt att anmäla brott vid utövning av tjänsten (möjligen kan anses att den/de trafikansvariga brustit i sitt tillsynsansvar, jfr. 2 kap. 3 § taxitrafiklag).Annorlunda förhåller det sig med åtgärder som syftar till att motverka att begånget brott anmäls och uppdagas. Att hindra annan från att göra anmälan av begånget brott kan vara att betrakta som övergrepp i rättssak, medan andra åtgärder som syftar till att försvåra ev. utredning av brott kan tänkas utgöra skyddande av brottsling (se 17 kap. 10 och 11 §§).Vad Du bör göra är att kontakta såväl polisen som Transportstyrelsen och i första hand upplysa dem om det inträffade. Om än det torde vara närmast omöjligt att i efterhand säkra bevisning om det rattfylleri som chauffören påstås ha gjort sig skyldig till är det inte omöjligt att andra brott som ev. begåtts ter sig lättare att styrka (någon anmälan bör ej göras på svaga grunder då Du därigenom riskerar själv begå brott, se främst 15 kap. 6 § brottsbalken). Vidare kan antas att taxiföretagets agerande varit åtminstone vårdslöst nog att föranleda en varning från Transportstyrelsen, vilket kan vara behövligt om de ansvariga inte varit helt ovetande om den berörde chaufförens lämplighet (se 4 kap. taxitrafiklagen). Därtill bör, om rattfylleriet mot förmodan kan styrkas, den berusade chauffören förlora sin taxiförarlegitimation, eller, i avsaknad av bevis, i vart fall bli föremål för en mer ingående tillsyn (se 4 kap. taxitrafiklagen).Transportstyrelsens hemsida finner Du här och polismyndighetens här.Brottsbalken finner Du här, trafikbrottslagen här, taxitrafiklagen här och taxitrafikförordningen här.Vänligen,

Påföljd vid snatteri

2014-07-27 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Har en vän som har blivit stämd o kallad till tingsrätten ang snatteri. Han har snattat för 425kr ( matvaror). Vad innebär detta för honom? Kommer han hamna i fängelse? Han är 34 år gammal, har familj med barn. Han har bet böter för mild misshandel år 1999. Kommer det bara innebära samtal i tingsrätten och böter tilldelas? Kommer det finnas fler i salen än de som ska vittna?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Brottet snatteri regleras i 8 kapitlet 2 § Brottsbalken och kan ge ett straff som varierar från böter upp till sex månaders fängelse. Med största sannolikhet kommer din vän att bli dömd till att betala dagsböter. Det faktum att din vän blivit dömd för ringa misshandel 1999 bör inte förändra detta, då brottet begicks för över 10 år sedan och det är ett helt annat typ av brott än snatteri.Då din vän blivit stämd till tingsrätten så innebär detta att en huvudförhandling kommer att hållas, det vill säga en rättegång. En utförlig beskrivning av hur en huvudförhandling går till i ett brottmål där åklagaren har väckt åtal finns i 46 kapitlet 1 och 6-10 §§ Rättegångsbalken.En huvudförhandling ska enligt 5 kapitlet 1 § Rättegångsbalken5 kapitlet 1 § Rättegångsbalken som huvudregel vara offentlig, det vill säga vem som helst får gå på en huvudförhandling. Undantag från denna regel finns dock. Då det rör sig om snatteri har jag emellertid svårt att tro att något av undantagen är tillämpliga. Det kan därför vara bra för din vän att ställa in sig på att någon utomstående kan komma att närvara vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning

Försvinner domar efter avtjänat straff?

2014-07-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag har en fråga angående domar och hur länge dom finns kvar för allmänheten att få se.Jag har en vän som e dömd och undrar, om han får fängelse och avtjänar sitt straff, försvinner domen då från tingsrätt, hovrätt och högsta domstol så att ingen kan få ta del av dom längre?? Elr hur lång tid tar detta innan dom försvinner
Fredrik Wiggh |Hej och tack för din fråga!För att en dom ska vara tillgänglig för allmänheten krävs att den räknas som en offentlig handling vilket jag utgår från att den är. Ett domslut kan som huvudregel inte omfattas av sekretess, däremot kan domskälen göra det (43 kap 8 § 3 st offentlighets- och sekretesslagen, https://lagen.nu/2009:400). Att detta sker i praktiken är dock ovanligt.En offentlig dom försvinner inte bara för att personen som begått brottet avtjänat sitt straff. Domar från Högsta domstolen försvinner i princip aldrig och man får allmänt sätt räkna med att en dom från tings-och hovrätt finns tillgänglig att läsa för allmänheten i flera decennier.Vänligen,

Narkotikabrott - ringa

2014-07-28 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Vad bettyder narkotikabrott (ringa brott) undrar om min 20 åring pojke.
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Narkotikabrott regleras i narkotikastrafflagen, se här.Enligt lagens 1 § gäller följande. Den som olovligen1. överlåter narkotika,2. framställer narkotika som är avsedd för missbruk,3. förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte,4. anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk,5. bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel, eller6. innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i högst tre år.Enligt lagens 2 § gäller följande. Är brott som avses i 1 § första stycket med hänsyn till arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter att anse som ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex mån

Sexualbrott

2014-07-27 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Det är så att jag för en diskussion på ett forum där ämnet handlade om att en farmor lät sitt barnbarn (8 år) suga på hennes bröst för att barnet var nyfiket och enligt mig är då detta sexuellt utnyttjande av barn men det förs då en diskussion om detta om det verkligen är olagligt.Om du/ni vill så kan ni läsa tråden i sin helhet. Jag är mest intresserad av att veta vad som gäller i en sådan situation då jag själv anser att det är ett övergrepp. Detta dels för att hon själv inte är mamma till barnet och dels att hon inte kan amma eller att barnet inte behöver ammas och att det då inte finns någon anledning till att låta barnet göra det.Det räcker med att återkomma med svar via mail eller om ni vill svara direkt i tråden för alla att se.Tack på förhand!
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga. Som du förstår är detta ett mycket känsligt ämne men eftersom tråden ligger uppe på internet som jag förstår det väljer jag att svara på din fråga. Personen ifråga verkar inte anse att angelägenheten är särskilt privat. Jag kommer inte att gå speciellt djupt in på detaljer med tanke på frågans ämnesområde. Eftersom du specifikt frågar om sexuellt övergrepp väljer jag att ge dig en kort vägledning av paragraferna som omfattar just sexuellt övergrepp som handling. Du får själv sedan läsa igenom och tolka agerandet så som du finner lämpligt.  I 6 kapitlet brottsbalken finner du bestämmelser om sexualbrott https://lagen.nu/1962:700. För att anses som ett barn i lagens mening, i enlighet med brottsbalken, skall barnet vara under 15 år. I 6 kapitlet reglerar bland annat 4, 5 och 6§§ handlingar där barn är involverade. I 4§ stadgas våldtäkt mot barn och jämförlig handling som kan vara att anse som våldtäkt mot barn. I 5§ hittar du, vad som kallas som ett mindre allvarligt övergrepp än våldtäkt, sexuellt utnyttjande av barn. 6§ reglerar sexuellt övergrepp mot barn, det vill säga handlingar som inte faller in under 4 och 5§§. Det är en svår gränsdragning mellan dessa och rättsfallen varierar. Det är en "snårig" terräng och jag hoppas att du själv med hjälp av dessa bestämmelser kan avgöra om du tycker att agerandet är ett sådant eller inte. Går du in på ovanstående länk kan du bredvid varje paragraf hitta utvecklade rättsfall, det vill säga hur domstolen tidigare har dömt i fall som omfattar just den paragrafen. Det finns även fler paragrafer som kan vara av intresse när man skall avgöra en sådan situation, som till exempel 3§ 6 kapitlet brottsbalken, om du vill fördjupa dig ytterligare i sådana frågor. Jag hoppas att detta kan ge dig vägledning och att du förstår varför jag inte tar ställning i denna fråga. Vänligen, 

Bedrägeri 9 kap BrB

2014-07-27 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Vad kan man vänta sig för straff om man tagit lån i bägge ens föräldrars namn och sin brors namn dvs använt dennes uppgifter, talat med dem för att bekräfta att man är personen. Detta har pågått i flera år. Vissa lån har gått in på deras bankkonto andra på mitt. När ett lån har inkommit på deras konto så har jag sagt att lånet är på mitt namn men att jag har problem med mitt konto och därför lånat deras och jag satt in pengar på deras konto när pengar ska dras (autogiro) från deras konto. Jag kan inte fortsätta så här och klara inte av att längre betala dessa lån och dessa kommer att hamna på inkasso/kronofogden och jag vill inte att mina föräldrar och bror får problem som jag skapat.Om jag går till polisen och erkänner allt kommer lånen fortfarande att stå på deras namn och dom dras med problemen eller rättas allting till och skulderna hamnar på mitt namn?
Abraham Zeito |Hej och tack för din fråga!Om du har tagit lån i någon annans namn för att ta ut pengar utan att vara berättigad till det genom vilseledande och det innebär vinning för din egen del och skada för den vilseledde, i det här fallet dina anhöriga eller långivarna, så gör du dig skyldig till bedrägeri. Straffet för bedrägeri är fängelse i högst två år, se 9 kap 1 § brottsbalken.Skulle brottet bedömas som ringa med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet så kan man dömas för bedrägligt beteende istället. Straffet för bedrägligt beteende utgör böter eller fängelse i högst sex månader, se 9 kap 2 § brottsbalken.Skulle brottet däremot komma att bedömas som grovt med särskilt beaktande om man som gärningsman missbrukat allmänt förtroende eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada så kan man dömas för grovt bedrägeri. Straffet för grovt bedrägeri är fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år, se 9 kap 3 § brottsbalken.Beträffande situationen att du uppger för långivarna att du är någon annan är också brottsligt och utgör i det här fallet urkundsförfalskning om det rör sig om en handling eller uppgift som upprättats som innebär fara i bevishänseende. I det här fallet handlar det om att du utger dig för att vara någon annan vid undertecknande av lån samt bekräftar muntligt med långivarna vilket kan leda till att brottsrubriceringen blir grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning (medelst betyder med hjälp av). Brottet urkundsförfalskning kan leda upp till två års fängelse, se 14 kap 1 § brottsbalken.Gällande situationen om du går till polisen så faller ovanstående brott under allmänt åtal och det innebär att åklagaren kan väcka åtal. Väcks åtal så blir de som drabbats av dina handlingar målsägande, och det är upp till målsägandena att bestämma om man vill rikta ett enskilt anspråk mot dig för att få ekonomisk upprättelse för skadan som skett. Målsäganden kan bli företrädd av åklagaren eller bli tilldelad ett målsägandebiträde som för talan gällande det enskilda anspråket. Med vänliga hälsningar,Abraham Zeito