Villkorlig dom, böter och samhällstjänst - dubbelbestraffning?

2014-09-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag har blivit dömd till villkorlig dom och böter och samhällstjänst. Nu har jag gjort min samhällstjänst. Har jag då "suttit" av mitt straff? Om jag skulle bli dömd för något annat brott under den tid den villkorliga domen gäller. Kan jag då få sitta av den villkorliga domen. Detta känns som dubbelbestraffning. Jag har ju gjort min samhällstjänst, denna har jag ju gjort i 90 timmar istället för fängelse. Men känns ju konstigt om jag skulle bryta mot den villkorliga domen få sitta av fängelse straffet. Då kunde jag ju hellre sitta av tiden i fängelse och komma ut helt fri.
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förbudet mot dubbelbestraffning följer av rättegångsbalken 30 kap. 9 § och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Det är något missvisande att det kallas förbud mot dubbelbestraffning då förbudet egentligen gäller att pröva samma sak två gånger. Att i en och samma prövning döma ut ett straff som är en kombination av flera åtgärder strider alltså inte mot förbudet, tvärtom är det mycket vanligt. Skulle du begå ett nytt brott kommer hänsyn inte bara tas till din villkorliga dom utan även till den samhällstjänst som du har utfört och de böter du har ålagts betala.Vänliga hälsningar,

Hot om polisanmälan - olaga tvång

2014-09-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |En man kräver pengar av mig annars så polisanmäler han mig. Grundades efter ett bråk ute på fyllan. Mannen börjar vifta emot mig och som hotad kände jag att jag skulle ta till självförsvar.Hur ska utgå härifrån?
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den som genom hot att åtala eller angiva någon för brott tvingar annan att göra någonting gör sig skyldig till olaga tvång, om tvånget är otillbörligt. Detta följer av brottsbalken 4 kap. 4 §. Huruvida tvånget är otillbörligt bedöms främst utifrån tvångets ändamål. Tvång som i det här fallet sker i syfte att vinna en ogrundad ekonomisk fördel är i regel otillbörligt och det finns ingenting av det du angivit som talar för motsatsen. Även de övriga rekvisiten förefaller vara uppfyllda, mannen tycks därför ha gjort sig skyldig till olaga tvång. Dock hindrar detta förstås inte mannen juridiskt från att faktiskt göra en polisanmälan.Vänliga hälsningar,

Ofredande - påföljd

2014-09-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad kan påföjden bli om man skrikit i telefon åt en bank- tjänsteman och sedan varit aggressiv vid ett påföljande bankbesök. En polisanmälan om ofredande har gjorts mot mig. Till saken hör att jag samma dag varit på gastroskopi och fått en stor dos med lugnande(dormicum) som kan medföra aggtesivitet några timmar efter intaget
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ofredande regleras i Brottsbalken (BrB) 4 kap. 7 § (https://lagen.nu/1962:700). Den brottsliga gärningen består i att genom någon form av hänsynslöst beteende ofreda en annan person. Gärningen ska alltså ge uttryck för någon form av hänsynslöshet som uppfattas av den angripne. Att skrika åt någon i telefon och uppträda aggressivt kan alltså utgöra ofredande.Straffskalan för ofredande enligt BrB 4 kap. 7 § är böter eller fängelse i högst ett år. De högre straffen i skalan är avsedda att gälla särskilt allvarliga gärningar. Vid påföljdsbestämning gör domstolen en straffmätning där man efter de närmare omständigheterna i det enskilda fallet gör en bedömning av vad som utgör en lämplig påföljd. Jag kan därför inte säga mer precist vilken påföljd du riskerar om du åtalas och döms för ofredande. Statistik över påföljder för ofredande visar dock att oftast utdöms böter (Borgeke, Sterzel, Studier rörande påföljdspraxis).Omständigheten att du gick på lugnande medel som kan orsaka aggressivitet är något som domstolen kan ta hänsyn till. Under vissa omständigheter kan en viss gärning visserligen konstateras vara otillåten, men gärningsmannen anses ändå vara ursäktad (man säger att det föreligger en ursäktande omständighet). Ett exempel på en sådan omständighet är tillfällig sinnesförvirring som kan uppstå exempelvis vid medicinering enligt läkares anvisning. Med andra ord, personen har vid gärningen befunnit sig i ett tillstånd där han eller hon inte är sig själv, och detta beror på något annat än hans eller hennes eget vållande. Det finns ingen uttrycklig lagreglering gällande tillfällig sinnesförvirring. I doktrin anförs dock med stöd i förarbeten att det finns en sådan oskriven undantagsregel (Asp, Ulväng, Jareborg, Kriminalrättens grunder, 2013). Resulterar polisanmälan i ditt fall i en domstolsprövning skulle den omständighet att du var påverkade av medicin kunna utgöra en sådan ursäktande omständighet som gör att påföljd inte utdöms.Vänliga hälsningar

Påföljd för 200 g amfetamin

2014-09-29 i Påföljder
FRÅGA |Hejsan jag undrar vad straffet blir för innehav av 200g amfetamin hemma?mvh
Jennifer Rönnerhed |Hej!Mitt svar kan inte bli ett precist svar för påföljden utan bara en prognos. Vad påföljden faktiskt blir beror på flera saker t.ex. om någon är tidigare ostraffad, är uppsåtskravet uppfyllt och bör brottet ses som grovt eller ringa.Jag har ingen stor kunskap om hur 200 gram amfetamin ska bedömas d.v.s. ska det ses som ett ringa brott, ett brott av normal graden eller ett grovt brott. Omständigheter som talar mot att det bör ses som ett grovt brott är att det har varit tänkt för eget bruk som jag tolkar det utifrån din fråga. Brottets klassificering utifrån 200 gram är en bedömningsfråga. Men låt oss utgå ifrån att det är ett brott av normalgraden. Detta eftersom 500 gram anses motsvara ett grovt narkotikabrott. Gränsen vid ringa brott går vid 5 gram. Detta talar för att brottet kommer att bedömas som ett brott av normalgraden (se dokumentet jag hänvisat till som kan fungera som en riktlinje i frågan).Tänkbara påföljder för narkotikabrott som aktualiserar framgår i 1 § https://lagen.nu/1968:64  är fängelse i högst tre år.  För att fängelse ska dömas ut ska det inte finnas några försvårande eller förmildrade omständigheter 29 kap 2-3 § BrB https://lagen.nu/1962:700#A3. Av 30 kap. 4 § BrB framgår att det finns en presumtion mot fängelse d.v.s. om en annan påföljd kan väljas bör den gå före. Det som kan vara avgörande för om fängelse bör utdömas är om gärningen har ett högt straffvärde. I http://www.domstol.se/Domstolar/helsingborgstingsratt/Skanska_hovrattens_riktlinjer.pdf som är en riktlinje framgår det att 200 gram amfetamin kan ge lite mer än 1 år i fängelse (omständigheterna t.ex. om det var för eget bruk framgår inte så det kan kanske reducera längden). I tabellen i dokumentet framgår att 100 gram amfetamin ger 1 år fängelse. 250 gram ger 2 års fängelse. Eftersom att brottet kan ge mer än 1 års fängelse kan presumtionen inte brytas d.v.s. andra påföljder än fängelse kan inte bli aktuellt eftersom brottet anses vara så pass allvarligt. I prop. 1989/90:7 s. 20 och prop. 1997/98:96 s. 96 har uttalats att villkorlig dom i förening med en föreskrift om samhällstjänst eller skyddstillsyn bör kunna ersätta kortvariga fängelsestraff. Vad som är kortare fängelsestraff är upp till domstolen att bedöma, men 1 år kan inte anses vara ett kort fängelsestraff utan det rör sig om någon månad.  Att innehav amfetamin är ett brott enligt 1 § 6 p. https://lagen.nu/1968:64. Hur det faktiskt kan påverka påföljden är en fråga för domstolen, men själva straffet är narkotikabrott enligt normalgraden. Såvida det inte finns något i fallet som skulle leda till förmildrande omständigheter men 200 gram verkar vara för mycket för att brottet ska ses som ringa. Dokumentet http://www.aklagare.se/PageFiles/7912/Kommentar%20straffmätning%20narkotika.pdf  

Ertappad med okänt ämne, straffansvar?

2014-09-30 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej Jag var på väg hem från krogen och blev då stoppad av två civilpoliser. De visiterade mig och fann en liten påse med tabletter i min ficka. Jag fick följa med in till polisstationen för ett förhör. Jag nekade till att tabletterna var mina och kunde inte förklara hur de hamnat i min ficka. Urinproverna visade negativt för droger. Jag är inte dömd sen tidigare. Jag har god ekonomi och fast jobb. Vad kan jag förvänta mig av detta? Mängden och vad för drog de misstänkte att det var uppfattade jag inte under förhören. Är väldigt tacksam för svar.
Delpak Sandy |Hej och tack för din fråga! Det beror väldigt mycket på vad tabletterna skulle visa sig vara för typ av ämne. Ifall tabletterna skulle vara någon sorts narkotika så kan du hållas ansvarig då poliserna hittade tabletterna på dig. Detta är ett brott enligt 1 § narkotikastrafflagen, se här. Då mängden inte är så mycket kommer det troligtvis anses vara ringa enligt 2 § narkotikastrafflagen och straffet kan då vara antingen böter eller fängelse. Ifall tabletterna inte skulle vara ett olagligt ämne så kommer det inte att blir några fler konsekvenser för dig. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Undandräkt

2014-09-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej Är just nu skakig. Har blivit anmäld för undandräkt. Jag har varit på förhör o även läst det som sagts om händelsen. Uppgifterna stämmer i det stora hela från båda håll men jag förnekar brott, har inte haft egen vinning av det. Beloppet är på 3200 kr. Vad händer om jag blir dömd? Böter? Fängelse? Livrädd just nu. Har inkomst på 265000 försörjer 1 barn o efter koll idag skuld på 110000 på fogden. De som gjorde anmälan har även velat ta tillbaka den men går inte. Summan är betald tillbaka. Men står att brott begåtts o jag åtalas. Jag är livrädd just nu.. Vad kan hända? Hjälp m lite svar gärna
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Jag förstår att du känner dig skakig och har många frågor, och jag ska försöka svara på dem. Undandräkt är en ringa form av förskingring. Förskingring innebär lite enkelt förklarat att man på vissa givna grunder fått annans egendom i sin besittning och har en skyldighet att endera lämna ut egendomen eller redovisa för egendomen, men istället tillägnar sig (tar) egendomen eller på annat sätt låter bli att göra vad man måste för att kunna uppfylla skyldigheten och orsakar skada för den vars egendom det var, och själv får vinning av det. Förskingring hittar man i Brottsbalken (BrB) 10 kap. 1 §. Undandräkt (se BrB 10 kap. 2 §) är som sagt en ringa (lindrig) form av förskingring. Det kan vara att värdet på det förskingrade är lågt, gränsen anses vara densamma som den mellan snatteri och stöld, eller så kan det vara omständigheterna i övrigt som gör att det bedöms som ringa brott. Straffskalan för undandräkt är böter eller fängelse i högst 6 månader. (Straffet för förskingring är fängelse,i högst 2 år.)Du är anmäld för undandräkt, och om jag förstår det rätt kommer åklagaren att väcka åtal. I vissa fall kan åklagaren som alternativ till åtal utfärda ett strafföreläggande, som om man erkänner brottet och accepterar straffet innebär att det inte blir åtal och rättegång, det antecknas dock som en dom och syns  i belastningsregistret. Att den som anmälde vill ta tillbaka anmälan spelar ingen roll för åtal, då åklagare enligt svensk lag har så kallad absolut åtalsplikt och har en skyldighet att åtala i alla fall där han bedömer att det går att bevisa att ett brott har begåtts och vem som begått det. Naturligtvis är inte alltid åklagarens bedömningar korrekta, och det är därför det finns domstolar. I domstolen prövas om åklagarens bevisning är tillräcklig, eller om den tilltalade ska frias från brottsmisstanke. Skulle du fällas för undandräkt är som sagt straffet böter eller fängelse. Det är omöjligt för mig att gissa vad straffet ska bli, men om du inte är straffad sedan tidigare och det rör sig om undandräkt av 3200 kr törs jag nog garantera att du inte behöver oroa dig för att sitta i fängelse.Om du döms är det mest sannolikt att du döms till ett bötesstraff eller ett villkorligt fängelsestraff.Böter består vid lite allvarligare brott av dagsböter. Det lägsta man kan dömas till (oavsett brott) är 30 stycken och det högsta 150 stycken om det handlar om ett brott. Antalet dagsböter visar på hur allvarligt man anser brottet vara, och ju fler dagsböter dessto "högre" straff. Summan på varje dagsbot bestäms utefter vilken inkomst och förmögenhet man har, men även utefter vilken försörjningsskyldighet (för t ex barn) man har. Beloppet kan vara minst 50 och högst 1000 kr per bot. Att beloppet individanpassas är vad ett straff på t ex 50 dagsböter ska vara ett lika kännbart straff för en höginkomsttagare som en låginkomsttagare. Jag hoppas svaren lugnade lite i alla fall och hoppas att det går bra för dig. Vänligen, 

Åldersrekvisit för människorättshandel 4 kap. 1 § BrB

2014-09-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag arbetar med mitt gymnasiearbete som går ut på att vi ska skriva ett lagförslag om en lagändring. Jag har valt att specialisera mig på människohandel, ifråga om åldersrekvisitet. Jag har läst att åldersrekvisitet säger att förövaren kan få en mildare påföljd om denne säger att han/hon inte visste barnets unga ålder. Jag kan tyvärr inte hitta rekvisitet konkret i lagboken och undrar om ni skulle kunna hitta det åt mig?Jättetacksam för svar! /Med vänlig hälsning, Viktoria Tomsson
Jennifer Rönnerhed |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Människorättshandel kallas även trafficking. Brottet regleras i BrB 4 kap 1 § och 1 a https://lagen.nu/1962:700. Precis som du har skrivit så finns det ett åldersrekvisit som innebär att förövaren måste förstått eller åtminstone haft skälig anledning att anta att personen var under 18 år. Ofta används 6 kap. 13 § BrB för att tolka in åldersrekvisitet om man ser till lagboken. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i 4 kap. för människohandel. Alltså är det korta svaret att ett åldersrekvisit i 4 kap. saknas men det finns ett motsvarande åldersrekvisit på andra ställen i lagboken. Även om ett åldersrekvisit inte uttryckligen står i 4 kap. i lagboken tas det ändå med i bedömningen. Detta beror på att det kan få betydelse för om någon har begått ett brott. När det gäller frågan om offrets roll är det något som får betydelse när man ser till om någon har haft uppsåt (vilket enkelt uttryck betyder om någon har haft vetskap om något t.ex. barnets ålder) vilket kan spela roll för om något har gjort sig skyldig till en brottslig gärning. Hoppas du upplever att du fick svar på din fråga!

BrB 4 kap. 9 a § - videoinspelning

2014-09-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Inspelning av samtal regleras av Brottsbalken 4 kap 9a §. Gäller det även för videoinspelning?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Brottet som BrB (https://lagen.nu/1962:700) 4 kap. 9 a § avser rubriceras som olovlig avlyssning. Gärningen består i att antingen avlyssna eller ta upp visst samtal som man själv inte deltar i. Detta ska utföras i hemlighet och måste vara olovligt, det vill säga samtycke till inspelning av viss tal utesluter brott. Vidare ska gärningen utföras med ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud. Brottet innefattar alla former av avlyssnings- och inspelningsapparatur (Jareborg, Friberg, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2010). Det är alltså utan betydelse att det tekniska hjälpmedlet också spelar in bild, såsom är fallet när man använder sig av en videokamera.Vänliga hälsningar