Återta polisanmälan

2014-11-15 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag hamnade för ett par dagar sedan i bråk med en närstående person. Det var löjligt tjafs som spårade ut lite från gap till puttande. Dock ingenting vidare aggressivt. Polisen kom efter grannar ringt pga gapandet. Jag var medtagen och chockad, och nickade när jag blev tillfrågad om anmälan, så det fotades ett blåmärke som jag fått under bråket (jag får blåmärken väldigt enkelt). När jag insåg hur seriöst det helt plötsligt kändes, så meddelande jag poliserna att jag ångrade mig och absolut inte ville göra någon anmälan eftersom vi redan var lugna och hade rett ut problemet. Polisen hävdade då att de var tvungna att anmäla trots att jag inte ville och situationen var uppklarad. Nu är jag jätterädd och ledsen och har fruktansvärt dåligt samvete! Vill inte att detta påverkar personen som är anmäld, då det var en struntsak som spårade ur, det har aldrig hänt innan och jag är helt säker på att det inte kommer upprepas då vi båda mår dåligt och ångrar det som hände.Kan jag göra något nu? Kan processen stoppas? Det känns som att polisen utnyttjade situationen då jag var ledsen, medtagen och dessutom chockad över att polisen tillkallats. Jag tänkte inte ordentligt och nu kan jag inte sluta må dåligt över det hela. Hjälp mig!
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns ingen möjlighet att återta en polisanmälan eftersom polisen har en utredningsskyldighet i brott som faller under allmänt åtal. Polisen kan på eget initiativ inleda en förundersökning för brott som faller under allmänt åtal. Den händelse som du beskriver kan rubriceras som ofredande (4:7 BrB) eller misshandel (3:5 BrB). Misshandel är ett brott som alltid faller under allmänt åtal och ofredande faller under allmänt åtal om det sker på allmän plats (se 4:11 BrB, https://lagen.nu/1962:700#K4P11). Se även 4:7 och 3:5 BrB, https://lagen.nu/1962:700#K4P7 och https://lagen.nu/1962:700#K3P5Enligt 23:1 rättegångsbalken (RB) ska en förundersökning inledas så snart det enligt angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Se 23:1 RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P1Det du kan göra är att säga att situationen är uppklarad när du blir förhörd, vilket kan påverka beslutet om nedläggning av förundersökningen. Det kan även vara bra att berätta att det inte är fråga om misshandel, knuffar brukar som sagt rubriceras som ofredande och inte misshandel. Om förundersökningen fortsätter och avslutas ska åklagaren besluta om den misstänkte ska åtalas. Åklagaren ska bedöma om det finns tillräckligt med bevis för att kunna fälla den misstänkte. Om du, som målsägande, håller dig till din version av händelsen ökar bevissvårigheten för åklagaren. Även eventuella vittnen påverkar bevissvårigheten för åklagaren. Hur det hela slutar är svårt att sia om, men enligt min bedömning, grundat på det du har angett, finns det inte mycket som talar för att brottet misshandel har förövats.Hoppas detta gav svar på din fråga och att allt löser sig!Med vänliga hälsningar

Hemfridsbrott

2014-10-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Nora har föräldrafri fest hemma. Framåt 01:30 på natten urartar festen då ett tjugotal objudna gäster dyker upp. Nora, som förstår att detta inte kan sluta väl, ber alla gäster att gå hem. Ett par överförfriskade ungdomar vägrar dock att lyda Nora trots upprepade tillsägelser och slår sig ned i hennes föräldrars skinnsoffa med varsin öl i handen. Vilket brott kan ha begåtts ?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!I en situation som den du beskriver kan ungdomarna ha gjort sig skyldiga till hemfridsbrott, brottsbalken (1962:700) 4 kap. 6 § 1 st., om de efter tillsägelse om att lämna bostaden fortfarande uppehåller sig där. Bestämmelsen om hemfridsbrott stadgar att "den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter."MVH

Föräldrars rätt att öppna omyndiga barns brev

2014-10-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Får mina föräldrar öppna min post? Jag vet att det är brott mot post och telehemligheten men gäller det även om man inte är myndig, jag menar att om det är adresserat till "målsman för (förnamn-efternamn) så är det en sak men när det kommer brev från tex banken och liknande, har då mina föräldrar eller kommunen tillsammans med mina föräldrar rätt att öppna min post?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Det är inte tillåtet för någon att olovligen öppna och läsa någon annans brev, utan det kan vara straffbart enligt brottsbalken (BrB) 4 kap. 8-9 §§, se här. I Sverige råder alltså brevhemlighet. I detta fall är främst BrB 4 kap. 9 § aktuell eftersom brevet har nått hem till dig som mottagare. Enligt denna paragraf ska den som olovligen bryter brev dömas för intrång i förvar till böter eller fängelse i högst två år. En förutsättning för att någon ska kunna straffas för detta är att brevet/posten är tillsluten, alltså förseglad. Alltså är det inte tillåtet för någon att öppna din post om den är adresserad till dig som mottagare, även om du är omyndig. För att någon ska ha rätt att öppna din post krävs att de (något förenklat) har samtycke från dig att göra det eller annars stöd i lag.Det kan finnas grund för ansvarsfrihet för den som öppnar din post enligt BrB 24 kap. 4 § om det föreligger nöd, dvs om fara hotar ditt liv, hälsa, egendom eller något annat skyddsvärt intresse. Det krävs då också för ansvarsfrihet att det ska vara försvarligt att öppna din post. Om så är fallet så kan inte någon dömas för att ha öppnat din post i strid med BrB 4 kap. 9 §.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ofredande - påföljd

2014-09-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad kan påföjden bli om man skrikit i telefon åt en bank- tjänsteman och sedan varit aggressiv vid ett påföljande bankbesök. En polisanmälan om ofredande har gjorts mot mig. Till saken hör att jag samma dag varit på gastroskopi och fått en stor dos med lugnande(dormicum) som kan medföra aggtesivitet några timmar efter intaget
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ofredande regleras i Brottsbalken (BrB) 4 kap. 7 § (https://lagen.nu/1962:700). Den brottsliga gärningen består i att genom någon form av hänsynslöst beteende ofreda en annan person. Gärningen ska alltså ge uttryck för någon form av hänsynslöshet som uppfattas av den angripne. Att skrika åt någon i telefon och uppträda aggressivt kan alltså utgöra ofredande.Straffskalan för ofredande enligt BrB 4 kap. 7 § är böter eller fängelse i högst ett år. De högre straffen i skalan är avsedda att gälla särskilt allvarliga gärningar. Vid påföljdsbestämning gör domstolen en straffmätning där man efter de närmare omständigheterna i det enskilda fallet gör en bedömning av vad som utgör en lämplig påföljd. Jag kan därför inte säga mer precist vilken påföljd du riskerar om du åtalas och döms för ofredande. Statistik över påföljder för ofredande visar dock att oftast utdöms böter (Borgeke, Sterzel, Studier rörande påföljdspraxis).Omständigheten att du gick på lugnande medel som kan orsaka aggressivitet är något som domstolen kan ta hänsyn till. Under vissa omständigheter kan en viss gärning visserligen konstateras vara otillåten, men gärningsmannen anses ändå vara ursäktad (man säger att det föreligger en ursäktande omständighet). Ett exempel på en sådan omständighet är tillfällig sinnesförvirring som kan uppstå exempelvis vid medicinering enligt läkares anvisning. Med andra ord, personen har vid gärningen befunnit sig i ett tillstånd där han eller hon inte är sig själv, och detta beror på något annat än hans eller hennes eget vållande. Det finns ingen uttrycklig lagreglering gällande tillfällig sinnesförvirring. I doktrin anförs dock med stöd i förarbeten att det finns en sådan oskriven undantagsregel (Asp, Ulväng, Jareborg, Kriminalrättens grunder, 2013). Resulterar polisanmälan i ditt fall i en domstolsprövning skulle den omständighet att du var påverkade av medicin kunna utgöra en sådan ursäktande omständighet som gör att påföljd inte utdöms.Vänliga hälsningar

Kränkande fotografering och förtal

2014-11-01 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! En person säger till en annan person att han smygfilmat den andre där denne onanerat och samtidigt porrsurfat och dessutom hotar med att berätta detta för omgivningen. Är inte detta "Kränkande fotografering" enl. Brottsbalk (1962:700) 6 a § och 5 kap. om ärekränkning 1 § "Den som utpekar någon såsom klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning". Kan det anses som "Grovt förtal"? Kan det också betraktas som olaga hot?Att påstå att känna till att den andre porrsurfat måste väl innebära att personen använt "Olaga dataintrång genom den utpekades uppkoppling ("hacking") och det är väl också förbjudet?Hur kan man gå vidare med ovanstående ärende? Tacksam för svar.Med vänlig hälsning Sven-Arne Karlberg
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Själva filmningen är absolut sådan som faller under bestämmelsen om kränkande fotografering. Det rör sig ju om en smygfilmning utan tillåtelse, och så länge det har skett i exempelvis en bostad eller annat liknande "privat" utrymme (det behöver naturligtvis inte vara offrets egen bostad eller "lokal") så blir bestämmelsen tillämplig. En annan sak är att det kan vara svårt att bevisa att filmningen verkligen har skett om bara gärningsmannen har tillgång till filmen. Det spelar dock ingen egentlig roll hur filmningen skedde eller var gärningsmannen var; både filmning med exempelvis mobilkamera och via offrets webbkamera faller under bestämmelsen.Om det verkligen skulle bli så att gärningsmannen berättade för omgivningen eller till och med visade filmen, rör det sig om förtal. Att någonting är "ägnad att utsätta" offret "för andras missaktning" är naturligtvis inte helt enkelt att fastställa, liksom det inte är lätt att veta om det kan medföra "allvarlig skada" och därmed vara grovt förtal. När det rör sig om en film med sexuellt innehåll som sprids till andra, torde det dock vara klart att det till och med rör sig om grovt förtal. Så länge ingen annan har visats filmen kan det inte röra sig om förtal. Om filmen inte finns på riktigt, kan det fortfarande röra sig om förtal om gärningsmannen sprider ut att den finns bland andra, men det rör sig i sådana fall troligen inte om grovt förtal.Det skulle också kunna diskuteras om själva påståendet mot offret att gärningsmannen har filmen, och så vidare, utgör förolämpning (4 kap.  § Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K4P6aS).Det rör sig i varje fall inte om olaga hot, eftersom brottet förtal inte är av den art som bestämmelsen i 4 kap. 5 § Brottsbalken rör. Det krävs att hotet är "ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom", vilket åtminstone ytterst sällan borde kunna innefatta ett hot mot någons anseende. När det gäller olaga dataintrång beror det naturligtvis på hur filmningen skedde. Om den har skett exempelvis med mobilkamera eller annan kamera medan gärningsmannen varit närvarande och det är på så sätt som gärningsmannen sett att offret porrsurfade, blir naturligtvis inte frågan om dataintrång aktuellt i den delen. Om det däremot är så att gärningsmannen på något sätt hackat sig in i datorn och kollat upp i webbhistoriken eller liknande vad offret var inne på vid tillfället, är det mycket riktigt frågan om olaga dataintrång.Det allra enklaste att göra i den här situationen är att anmäla brotten. Min bedömning är att det åtminstone är fruktbart att påstå att kränkande fotografering har ägt rum. Har någon person utom gärningsmannen och offret fått se filmen eller höra talas om den (vare sig den finns eller inte), rör det sig dessutom om förtal. Finns det indikationer på att gärningsmannen även hackat datorn, är också dataintrång aktuellt. När det gäller skadestånd, kommer talan om det också att föras av åklagaren om det skulle bli fråga om rättegång.Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!

Olaga hot i digital form

2014-10-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag undrar om jag får ett sms som innehåller kräkningar samt hot. Är det då näthat eller bara hot?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Om du får ett sms som innehåller hot så kan det röra sig om brottet olaga hot, som beskrivs i Brottsbalken 4:5. Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. För att det ska vara ett olaga hot i lagens mening krävs att någon har hotat dig med brottslig gärning på ett sätt som kan framkalla allvarlig fruktan för din egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Ett sådant hot kan ske i verkliga livet, på internet, via sms eller på något annat sätt. Att hotet sker via sms gör alltså inte per automatik att det blir något annat brott än om hotet skulle ha skett ansikte mot ansikte. Det finns i dagsläget ingen straffrättslig bestämmelse om just näthat, utan brott som exempelvis hot som sker på nätet eller via telefon får sorteras in under de ”vanliga” reglerna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Hot om polisanmälan - olaga tvång

2014-09-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |En man kräver pengar av mig annars så polisanmäler han mig. Grundades efter ett bråk ute på fyllan. Mannen börjar vifta emot mig och som hotad kände jag att jag skulle ta till självförsvar.Hur ska utgå härifrån?
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den som genom hot att åtala eller angiva någon för brott tvingar annan att göra någonting gör sig skyldig till olaga tvång, om tvånget är otillbörligt. Detta följer av brottsbalken 4 kap. 4 §. Huruvida tvånget är otillbörligt bedöms främst utifrån tvångets ändamål. Tvång som i det här fallet sker i syfte att vinna en ogrundad ekonomisk fördel är i regel otillbörligt och det finns ingenting av det du angivit som talar för motsatsen. Även de övriga rekvisiten förefaller vara uppfyllda, mannen tycks därför ha gjort sig skyldig till olaga tvång. Dock hindrar detta förstås inte mannen juridiskt från att faktiskt göra en polisanmälan.Vänliga hälsningar,

Åldersrekvisit för människorättshandel 4 kap. 1 § BrB

2014-09-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag arbetar med mitt gymnasiearbete som går ut på att vi ska skriva ett lagförslag om en lagändring. Jag har valt att specialisera mig på människohandel, ifråga om åldersrekvisitet. Jag har läst att åldersrekvisitet säger att förövaren kan få en mildare påföljd om denne säger att han/hon inte visste barnets unga ålder. Jag kan tyvärr inte hitta rekvisitet konkret i lagboken och undrar om ni skulle kunna hitta det åt mig?Jättetacksam för svar! /Med vänlig hälsning, Viktoria Tomsson
Jennifer Rönnerhed |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Människorättshandel kallas även trafficking. Brottet regleras i BrB 4 kap 1 § och 1 a https://lagen.nu/1962:700. Precis som du har skrivit så finns det ett åldersrekvisit som innebär att förövaren måste förstått eller åtminstone haft skälig anledning att anta att personen var under 18 år. Ofta används 6 kap. 13 § BrB för att tolka in åldersrekvisitet om man ser till lagboken. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i 4 kap. för människohandel. Alltså är det korta svaret att ett åldersrekvisit i 4 kap. saknas men det finns ett motsvarande åldersrekvisit på andra ställen i lagboken. Även om ett åldersrekvisit inte uttryckligen står i 4 kap. i lagboken tas det ändå med i bedömningen. Detta beror på att det kan få betydelse för om någon har begått ett brott. När det gäller frågan om offrets roll är det något som får betydelse när man ser till om någon har haft uppsåt (vilket enkelt uttryck betyder om någon har haft vetskap om något t.ex. barnets ålder) vilket kan spela roll för om något har gjort sig skyldig till en brottslig gärning. Hoppas du upplever att du fick svar på din fråga!