Hemfridsbrott

2014-10-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Nora har föräldrafri fest hemma. Framåt 01:30 på natten urartar festen då ett tjugotal objudna gäster dyker upp. Nora, som förstår att detta inte kan sluta väl, ber alla gäster att gå hem. Ett par överförfriskade ungdomar vägrar dock att lyda Nora trots upprepade tillsägelser och slår sig ned i hennes föräldrars skinnsoffa med varsin öl i handen. Vilket brott kan ha begåtts ?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!I en situation som den du beskriver kan ungdomarna ha gjort sig skyldiga till hemfridsbrott, brottsbalken (1962:700) 4 kap. 6 § 1 st., om de efter tillsägelse om att lämna bostaden fortfarande uppehåller sig där. Bestämmelsen om hemfridsbrott stadgar att "den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter."MVH

Föräldrars rätt att öppna omyndiga barns brev

2014-10-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Får mina föräldrar öppna min post? Jag vet att det är brott mot post och telehemligheten men gäller det även om man inte är myndig, jag menar att om det är adresserat till "målsman för (förnamn-efternamn) så är det en sak men när det kommer brev från tex banken och liknande, har då mina föräldrar eller kommunen tillsammans med mina föräldrar rätt att öppna min post?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Det är inte tillåtet för någon att olovligen öppna och läsa någon annans brev, utan det kan vara straffbart enligt brottsbalken (BrB) 4 kap. 8-9 §§, se här. I Sverige råder alltså brevhemlighet. I detta fall är främst BrB 4 kap. 9 § aktuell eftersom brevet har nått hem till dig som mottagare. Enligt denna paragraf ska den som olovligen bryter brev dömas för intrång i förvar till böter eller fängelse i högst två år. En förutsättning för att någon ska kunna straffas för detta är att brevet/posten är tillsluten, alltså förseglad. Alltså är det inte tillåtet för någon att öppna din post om den är adresserad till dig som mottagare, även om du är omyndig. För att någon ska ha rätt att öppna din post krävs att de (något förenklat) har samtycke från dig att göra det eller annars stöd i lag.Det kan finnas grund för ansvarsfrihet för den som öppnar din post enligt BrB 24 kap. 4 § om det föreligger nöd, dvs om fara hotar ditt liv, hälsa, egendom eller något annat skyddsvärt intresse. Det krävs då också för ansvarsfrihet att det ska vara försvarligt att öppna din post. Om så är fallet så kan inte någon dömas för att ha öppnat din post i strid med BrB 4 kap. 9 §.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ofredande - påföljd

2014-09-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad kan påföjden bli om man skrikit i telefon åt en bank- tjänsteman och sedan varit aggressiv vid ett påföljande bankbesök. En polisanmälan om ofredande har gjorts mot mig. Till saken hör att jag samma dag varit på gastroskopi och fått en stor dos med lugnande(dormicum) som kan medföra aggtesivitet några timmar efter intaget
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ofredande regleras i Brottsbalken (BrB) 4 kap. 7 § (https://lagen.nu/1962:700). Den brottsliga gärningen består i att genom någon form av hänsynslöst beteende ofreda en annan person. Gärningen ska alltså ge uttryck för någon form av hänsynslöshet som uppfattas av den angripne. Att skrika åt någon i telefon och uppträda aggressivt kan alltså utgöra ofredande.Straffskalan för ofredande enligt BrB 4 kap. 7 § är böter eller fängelse i högst ett år. De högre straffen i skalan är avsedda att gälla särskilt allvarliga gärningar. Vid påföljdsbestämning gör domstolen en straffmätning där man efter de närmare omständigheterna i det enskilda fallet gör en bedömning av vad som utgör en lämplig påföljd. Jag kan därför inte säga mer precist vilken påföljd du riskerar om du åtalas och döms för ofredande. Statistik över påföljder för ofredande visar dock att oftast utdöms böter (Borgeke, Sterzel, Studier rörande påföljdspraxis).Omständigheten att du gick på lugnande medel som kan orsaka aggressivitet är något som domstolen kan ta hänsyn till. Under vissa omständigheter kan en viss gärning visserligen konstateras vara otillåten, men gärningsmannen anses ändå vara ursäktad (man säger att det föreligger en ursäktande omständighet). Ett exempel på en sådan omständighet är tillfällig sinnesförvirring som kan uppstå exempelvis vid medicinering enligt läkares anvisning. Med andra ord, personen har vid gärningen befunnit sig i ett tillstånd där han eller hon inte är sig själv, och detta beror på något annat än hans eller hennes eget vållande. Det finns ingen uttrycklig lagreglering gällande tillfällig sinnesförvirring. I doktrin anförs dock med stöd i förarbeten att det finns en sådan oskriven undantagsregel (Asp, Ulväng, Jareborg, Kriminalrättens grunder, 2013). Resulterar polisanmälan i ditt fall i en domstolsprövning skulle den omständighet att du var påverkade av medicin kunna utgöra en sådan ursäktande omständighet som gör att påföljd inte utdöms.Vänliga hälsningar

BrB 4 kap. 9 a § - videoinspelning

2014-09-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Inspelning av samtal regleras av Brottsbalken 4 kap 9a §. Gäller det även för videoinspelning?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Brottet som BrB (https://lagen.nu/1962:700) 4 kap. 9 a § avser rubriceras som olovlig avlyssning. Gärningen består i att antingen avlyssna eller ta upp visst samtal som man själv inte deltar i. Detta ska utföras i hemlighet och måste vara olovligt, det vill säga samtycke till inspelning av viss tal utesluter brott. Vidare ska gärningen utföras med ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud. Brottet innefattar alla former av avlyssnings- och inspelningsapparatur (Jareborg, Friberg, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2010). Det är alltså utan betydelse att det tekniska hjälpmedlet också spelar in bild, såsom är fallet när man använder sig av en videokamera.Vänliga hälsningar

Olaga hot i digital form

2014-10-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag undrar om jag får ett sms som innehåller kräkningar samt hot. Är det då näthat eller bara hot?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Om du får ett sms som innehåller hot så kan det röra sig om brottet olaga hot, som beskrivs i Brottsbalken 4:5. Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. För att det ska vara ett olaga hot i lagens mening krävs att någon har hotat dig med brottslig gärning på ett sätt som kan framkalla allvarlig fruktan för din egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Ett sådant hot kan ske i verkliga livet, på internet, via sms eller på något annat sätt. Att hotet sker via sms gör alltså inte per automatik att det blir något annat brott än om hotet skulle ha skett ansikte mot ansikte. Det finns i dagsläget ingen straffrättslig bestämmelse om just näthat, utan brott som exempelvis hot som sker på nätet eller via telefon får sorteras in under de ”vanliga” reglerna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Hot om polisanmälan - olaga tvång

2014-09-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |En man kräver pengar av mig annars så polisanmäler han mig. Grundades efter ett bråk ute på fyllan. Mannen börjar vifta emot mig och som hotad kände jag att jag skulle ta till självförsvar.Hur ska utgå härifrån?
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den som genom hot att åtala eller angiva någon för brott tvingar annan att göra någonting gör sig skyldig till olaga tvång, om tvånget är otillbörligt. Detta följer av brottsbalken 4 kap. 4 §. Huruvida tvånget är otillbörligt bedöms främst utifrån tvångets ändamål. Tvång som i det här fallet sker i syfte att vinna en ogrundad ekonomisk fördel är i regel otillbörligt och det finns ingenting av det du angivit som talar för motsatsen. Även de övriga rekvisiten förefaller vara uppfyllda, mannen tycks därför ha gjort sig skyldig till olaga tvång. Dock hindrar detta förstås inte mannen juridiskt från att faktiskt göra en polisanmälan.Vänliga hälsningar,

Åldersrekvisit för människorättshandel 4 kap. 1 § BrB

2014-09-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag arbetar med mitt gymnasiearbete som går ut på att vi ska skriva ett lagförslag om en lagändring. Jag har valt att specialisera mig på människohandel, ifråga om åldersrekvisitet. Jag har läst att åldersrekvisitet säger att förövaren kan få en mildare påföljd om denne säger att han/hon inte visste barnets unga ålder. Jag kan tyvärr inte hitta rekvisitet konkret i lagboken och undrar om ni skulle kunna hitta det åt mig?Jättetacksam för svar! /Med vänlig hälsning, Viktoria Tomsson
Jennifer Rönnerhed |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Människorättshandel kallas även trafficking. Brottet regleras i BrB 4 kap 1 § och 1 a https://lagen.nu/1962:700. Precis som du har skrivit så finns det ett åldersrekvisit som innebär att förövaren måste förstått eller åtminstone haft skälig anledning att anta att personen var under 18 år. Ofta används 6 kap. 13 § BrB för att tolka in åldersrekvisitet om man ser till lagboken. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i 4 kap. för människohandel. Alltså är det korta svaret att ett åldersrekvisit i 4 kap. saknas men det finns ett motsvarande åldersrekvisit på andra ställen i lagboken. Även om ett åldersrekvisit inte uttryckligen står i 4 kap. i lagboken tas det ändå med i bedömningen. Detta beror på att det kan få betydelse för om någon har begått ett brott. När det gäller frågan om offrets roll är det något som får betydelse när man ser till om någon har haft uppsåt (vilket enkelt uttryck betyder om någon har haft vetskap om något t.ex. barnets ålder) vilket kan spela roll för om något har gjort sig skyldig till en brottslig gärning. Hoppas du upplever att du fick svar på din fråga!

Grov kvinnofridskränkning

2014-09-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har levt tillsammans med en man som nu är häktad misstänkt för grov kvinnofridskränkning. Han har tidigare avtjänat ett längre fängelsestraff för grov misshandel mot mig, men efter att han kom ut ur fängelset har han under många månader misshandlat, förnedrat och hotat mig samt även förstört mina saker.Jag har på grund av det han har utsatt mig för fått lämna mitt hem och finns nu med mitt barn i ett skyddat boende inom kvinnojouren. Min fråga är då: hur stor är chansen att han får fängelse igen? Tar man i beaktning det han gjort mot mig tidigare?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Jag har tagit bort en ganska stor mängd detaljer i din frågeställning, detta för att du inte ska kunna identifieras genom uppgifterna i frågan. Känner du att det här svaret blev för allmänt hållet på grund av att så många detaljer tagits bort är mitt råd att du ringer till Lawlines kostnadsfria telefonrådgivning med dina frågor, så att frågan inte publiceras online. Detta särskilt med tanke på den situation du befinner dig i. Telefonrådgivningen når du på telefonnummer 08-533 300 04 och den är öppen måndag - onsdag kl. 10 - 16. Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning regleras i Brottsbalken (BrB) 4 kap. 4 a §. Straffet för grov kvinnofridskränkning är detsamma som för grov fridskränkning, dvs fängelse i minst nio månader och högst sex år. Om mannen döms för grov kvinnofridskränkning innebär det alltså att han kommer att dömas till fängelse.För att det ska föreligga grov kvinnofridskränkning ska enligt BrB 4 kap 4 a § flera brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap BrB eller överträdelse av ett kontaktförbud ha begåtts av en man mot en kvinna han är eller har varit gift/sambo med, och var och en av gärningarna ska ha utgjort led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada kvinnans självkänsla. Kapitel 3 i BrB är brott mot liv och hälsa och där finns t ex misshandel, kapitel 2 är brott mot frihet och frid och där finns t ex olaga hot och olaga tvång samt ofredande, kapitel 6 är sexualbrott och där finns t ex våldtäkt och sexuellt utnyttjande och kapitel 12 är skadegörelsebrott. Enligt Högsta domstolen (HD) måste det för att falla under 4:4 a § vara fråga om flera gärningar och dessa måste ha ett visst tidsmässigt samband för att det ska föreligga upprepad kränkning. Det är upp till domstolen att "med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet tolka och tillämpa bestämmelsen". Men ju allvarligare gärningarna är, ju färre gärningar krävs för att de ska anses som upprepade enligt både förarbeten och HD. Att gärningarna måste vara ägnade att allvarligt skada självkänslan så anser HD att det är "tillräckligt att gärningarna typiskt sett leder till att självkänslan skadas allvarligt".Du undrar även om domstolen kommer att ta i beaktning vad han gjort mot dig tidigare. I den här hovrättsdomen (RH 2006:29) handlade det om en man som var dömd till fängelse för grov kvinnofridskränkning och efter villkorlig frigivning begick två nya brott (misshandel och olaga hot) mot samma målsägare (alltså samma kvinna han var dömd för grov kvinnofridskränkning emot). Isolerade utgör dessa två gärningar enligt domstolen inte tillräckligt för att nå upp till grov kvinnofridskränkning. Men domstolen säger att man måste beakta att mannen tidigare dömts för grov kvinnofridskränkning mot kvinnan, och att misshandelsbrottet begåtts endast sex månader efter det att han villkorligt frigavs det fängelsestraff som han då dömdes till. De gärningar som mannen i målet ska straffas för, misshandeln och det olaga hotet, framstår då enligt domstolen som en fortsättning på den tidigare brottsligheten och det anses vara fråga om en upprepad kränkning.Så domstolen kommer med största sannolikhet att under helhetsbedömningen även väga in att han tidigare grovt misshandlat dig och avtjänat ett fängelsestraff för det, och att han efter frisläppandet ur fängelset återigen utsatt dig för hot och våld.Jag hoppas att allt löser sig till det bästa för dig och att du via Kvinnojouren får den hjälp du behöver för att gå vidare. Vänligen,