Ofredande mot barn

2018-01-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |En kvinna kastar en hink med vatten på mina (och en annan förälders) barn i samband med att dom ska lämnas på dags. Kvinnan har säkert stört sig på att barnen låter och tyckte att en hink med vatten skulle kunna vara lösningen på problemet. Vad för slags brott kan detta vara, och det faktum att målen för hennes hink med vatten var barn i 2-års åldern, har det någon påverkan vid såväl polisutredning som ev. dom?
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler gällande brott och påföljder återfinns i brottsbalken (BrB). I mitt svar kommer jag att översiktligt redogöra för det brott som aktualiseras och vad domstolen normalt beaktar vid bestämmande av påföljd.Den gärning du beskriver utgör troligtvis ett ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Det faktum att angreppet riktade sig mot barn kan påverka bestämmandet av påföljd i skärpande riktning.GärningenAtt kasta en hink med vatten på barn torde utgöra ett fridskränkande beteende. Det brott som troligtvis aktualiseras i den situation du beskriver är ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse högst ett år. (4 kap. 7 § BrB) Det krävs inte att den utsattes frid verkligen blivit kränkt på ett kännbart sett utan det räcker med att gärningen typiskt sett innebär fara för att en viss effekt orsakas, i detta fall att den utsattes frid blir kränkt. Att hälla vatten över någon får anses innebära en fara för att den utsattes frid blir kränkt på ett kännbart sett. För att en gärning ska anses vara straffbar som ofredande krävs att den angripne uppfattat angreppet vid tidpunkten för gärningen. Att rycka i någons kläder och att hålla fast någon kan bli straffbart som ofredande i de fall det inte är fråga om misshandel eller straffbart försök till misshandel. Oönskade telefonpåringningar och andra trakasserier har i praxis också ansetts utgöra ofredande. För att gärningsmannen (i detta fall kvinnan som kastade vatten) ska kunna dömas till ansvar krävs att hon har haft uppsåt till ofredandet. Att ha uppsåt till något kan närmast beskrivas som att gärningsmannen är medveten om följden av handlingen.PåföljdenStraffskalan vid ofredande är enligt 4 kap. 7 § BrB böter eller fängelse i högst ett år. Vid bestämmande av påföljd ska domstolen beakta olika omständigheter som kan verka i skärpande eller förmildrande riktning. Det faktum att gärningen riktat sig till barn som har svårigheter att värja sig mot angrepp kan utgöra en försvårande omständighet för straffet och således påverka bestämmandet av påföljd (se 29 kap. 2 § p. 3 BrB). Det förhållandet att offret är skyddslös kan också medföra att den tilltalade anses ha visat stor hänsynslöshet vilket också utgör en försvårande omständighet (se 29 kap. 2 § p. 2 BrB). Påföljden för ofredande bestäms normalt till dagsböter men det förekommer att en gärning ändå anses vara så allvarlig att straffet bestäms till fängelse. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Lagtolkning av olaga integritetsintrång

2018-01-13 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vid årsskiftet gjordes tillägg till Brottsbalken (1962:700). Olaga integritetsintrång lades till under 4 kap 6 c § med lag (2017:1136). I tidigare svar på er platform har ni beskrivit begreppet "ägnat att" som att innebära "typiskt sett". ( http://lawline.se/answers/nar-ar-det-fraga-om-fortal-1 ) & ( http://lawline.se/answers/fortal-och-forolampning-3 ).I lag (2017:1136) står det att "(...) döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år." i hänvisning till vad som innefattas i intrång. På Riksdagen.se gällande Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU13 påstås följande "Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018. (...)" Vad innebär således "ägnad att" i lag (2017:1136)? "Syfte" eller "typiskt att"?
Natalie van van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Generellt om lagtolkningDet krångliga med lagen är lagtolkning då ett ord inom ett rättsområde har en betydelse medan den har en annan i ett annat område. Orden kan även ha olika slagkraft som kan vara svåra att definiera. Inom bevisbedömning exempelvis har vi olika krav på "synnerligen", "säkerligen", "sannolikt" etc, som medför olika grader av bevisning. Det avgör hur mycket som ska styrkas. Den rådgivning du har med i din fråga berör inte integritetsintrång, utan förtal och förolämpning, vilket får betydelse för hur lagen ska tolkas. Alla brott har egna rekvisit och genom lagtolkning och praxis formas lagen i hur den ska tillämpas. Nedan följer hur jag, genom lagtolkning och konstitutionsutskottets betänkande, tolkar rekvisitet "ägnad" vid integritetsintrång. Hur "ägnad" ska tolkas vid integritetsintrångDen aktuella paragrafen om integritetsintrång tar upp rekvisitet "ägnad" . Att en gärning ska vara "ägnad" menas att den ska ha syftet att kränka. Det innebär att fokus inte ligger på hur mottagaren känner sig kränkt, utan om gärningsmannen hade ett syfte att kränka. Det får följden att bevisbördan hamnar på gärningsmannens syfte och inte om den utsatte tog åt sig. Det behövs således inte bevisas att den utsatte lidit skada av gärningen när det är gärningens syfte som ligger i fokus. Om gärningsmannen syfte inte var att kränka i den mån som uppfattas ska det tas hänsyn till vid bedömningen. Se exempelvis konstitutionsutskottets betänkande:"Straffansvar föreslås gälla endast om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Det ska enligt förslaget inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig."Som du sett har vi i vår rådgivning förklarat att gärningen vid förtal typiskt sett ska utsätta den beskyllde för andras missaktning exempelvis. Rekvisitet "typiskt sett" förekommer även vid integritetsintrång. Av konstitutionsutskottets betänkande följer att: "Vidare ändras brottskonstruktionen så att gärningar som är ägnade att kränka självkänslan eller värdigheten omfattas av straffansvar. Att gärningen ska vara ägnad att kränka den angripnes självkänsla eller värdighet innebär enligt förslaget inte att en kränkning behöver ha uppkommit i det enskilda fallet. Det avgörande anges i stället vara om gärningen typiskt sett var sådan att den kunnat orsaka en kränkning av sådant slag"Detta innebär att gärningen ska vara av sådan karaktär att den "typiskt sett" utgör en kränkning. Således kan jag ha ett syfte att kränka någon, men det jag åstadkommer utgör inte en kränkning till sin karaktär. Ett överdrivet exempel är att jag kan avse att kränka någon genom att ge denne tulpaner för att jag råkar veta att denne hatar tulpaner, men det bör inte ses som en kränkning i lagens mening. Sammanfattningsvis blir båda tolkningarna aktuella i begreppet "ägnad" men på olika sätt beroende om man bedömer gärningen som sådan, eller gärningsmannens syfte/vilja med gärningen. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Vad blir min eventuella påföljd för olovlig identitetsanvändning?

2018-01-03 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Jag står åtalad för Olovlig Identitetsanvändning.Är ostraffad och har en lindrig utvecklingsstörning.Vad kommer jag dömas till?Böter?Är så rädd för att hamna i fängelse för ett misstag jag gjorde.
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I och med att jag saknar vetskap om detaljer gällande din situation kommer jag att mer generellt försöka besvara din fråga utifrån det brott du är åtalad för. Din fråga regleras i brottsbalken. Olovlig identitetsanvändningOlovlig identitetsanvändning framgår av 4 kap. 6b § och säger i princip att om man utan lov använder sig av en annan persons identitetsuppgifter och genom dessa utger sig från att vara denna person och på så sätt orsakar personen skada eller olägenheter så döms man till böter eller fängelse i högst två år.Själva straffskalan för olaga identitetsanvändning sträcker sig alltså från böter upp till maximalt två år fängelse. Om du döms är det alltså inom denna ram påföljden kommer att ligga. Dock bör nämnas att det inte finns något hinder att dömas till lindrigare straff än detta om rätten bedömer det. Detta framgår av 29 kap. 3 § 2st. Vid bedömningen av straffvärdet beaktar rätten den skada, kränkning eller fara som handlingen innneburit såväl som vad den tilltalade har insett eller borde insett samt avsikterna eller motiven som den tilltalade haft. Det tyngsta som tas i beaktan är ifall handlingen har inneburit allvarligt angrepp på en annan människas liv, hälsa eller trygghet. Gällande fängelse så föreligger i svensk rätt en presumtion mot att i första hand döma till fängelse. Denna framgår av 30 kap. 4 § . Beroende på straffvärdet och brottslighetens art, samt om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott talar för fängelse. Alternativ till fängelse är villkorlig dom eller skyddstillsyn, ibland förenat med exempelvis böter.Tyvärr kan jag inte med säkerhet ge dig ett svar på vad påföljden för dig blir om du blir dömd. Det jag kan säga är att vid bedömningen räknas samtliga omständigheter in: vad som skett i ditt specifika fall och även dina personliga egenskaper till viss del. Det föreligger en presumtion mot att dömas till fängelse och det ska i regel endast dömas till fängelse som påföljd om något av de särskilda skälen som framgår av 30 kap. 4§ föreligger. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om inte är du välkommen att kommentera nedan så försöker jag utveckla!Vänlig hälsning,

Hemfridsbrott vid ett samtycke och ett icke-samtycke?

2017-12-31 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! För någon månad sedan släppte min hustru in en för mig personligen obekant (jag kände dock personen i fråga via Facebook) man i vår gemensamma bostad. Jag ägde vid tillfället 80% av lägenheten, min hustru 20%. De hade sex med varandra på den soffan som vi en gång i tiden köpte in gemensamt (för fyra år sedan). Jag som äger tom större delen av bostaden hade aldrig samtyckt att mannen i fråga skulle beträda vår bostad. Som jag förstår det är det viljan hos den som har besittningsrätt är avgörande i frågan om hemfridsbrott.Jag hade frågat min fru redan en vecka innan om hennes förhållande till mannen i fråga. Hon svarade inte på den frågan.Är det möjligt att stämma mannen - min frus älskare - för hemfridsbrott, eftersom jag aldrig skulle ha samtyckt till att han beträder den gemensamma bostaden?Tack för hjälpen!OC
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 4 kap. 6 § brottsbalken framgår att "den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter".Det finns således två olika situationer: när någon olovligen intränger eller när någon olovligen kvarstannar. I ditt fall verkar det vara fråga om ett olovligt inträngande. Enligt lagkommentarer till 4 kap. 6 § brottsbalken framgår att avgörande för om ett inträngande i en bostad är olovligt är viljan hos den som bor i bostaden, dvs. den som lagligen disponerar denna. I och med att din fru även bor i bostaden räcker hennes samtycke för att mannen ska få komma in i eran gemensamma bostad, varför du förmodligen inte kommer nå framgång med att anmäla mannen. Situationen hade dock varit annorlunda om mannen i stället olovligen hade kvarstannat i bostaden trots att du sagt åt honom att avlägsna sig. Högsta domstolen har nämligen slagit fast i NJA 1944 s. 67 att om någon som inte bor i lägenheten (den där mannen) kvarstannar där mot en av bostadsinnehavarnas vilja (din vilja) vid gemensam bostad för flera kan vara olovligt, även om någon annan av bostadsinnehavarna (din fru) samtycker till att personen är kvar där. Rättsfallet är förvisso rätt gammalt men rättsläget torde inte ha förändrats i det avseendet.Du frågar om det är möjligt att stämma mannen för hemfridsbrott. Det är alltid möjligt, du kan alltid anmäla ett brott till polisen. Det kan dock bli svårt att nå framgång, dvs. att "vinna". Till nästa gång vet du iallafall att det kan utgöra hemfridsbrott om mannen kvarstannar i er gemensamma bostad trots att du säger åt honom att han ska gå därifrån.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Annars är du välkommen att kontakta mig på ni.dekeiser@lawline.se!Vänliga hälsningar,

Äktenskapstvång och rätten att anmäla brottet som utomstående

2018-01-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad händer om en person(er) från annat land kommer hit med avsikten att tvinga en annan person - son eller dotter - till ett arrangerat äktenskap. Son/dotter har uppehållstillstånd i Sverige och är bosatt här. Kan man som helt utomstående göra en anmälan om detta.
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar frågan som att en person har åkt till Sverige för att tvinga sitt barn till äktenskap med annan person och utgår därför från detta i svaret. I 4:4c brottsbalken regleras brottet "äktenskapstvång". Den som tvingar någon till äktenskap eller utnyttjar dennes utsatta belägenhet förmår en person till att ingå äktenskap som är giltigt i den stat där äktenskapet ingås eller där minst en av makarna har medborgarskap döms till äktenskapstvång. Brottet är även kriminaliserat på försök och förberedelse nivå enligt 4:10, 23:1 eller 23:2 BrB. Om bestämmelsen om äktenskapstvång inte blir tillämplig kan åklagaren istället försöka gå vägen igenom olaga tvång i 4:4 BrB. Vad avser rätten som utomstående att anmäla dessa brott så gäller följande. Vem som helst kan anmäla brott. Däremot kan åklagaren inte alltid väcka åtal om inte denne har målsägandes godkännande. Just för brotten äktenskapstvång och olaga hot så går detta under allmänt åtal varför åklagaren inte behöver målsägandes samtycke för att väcka åtal. Det är viktigt att benämna att om målsägande förnekar att detta har hänt så påverkar detta däremot åklagarens beslut om han eller hon ska gå vidare med att väcka åtal.Jag hoppas detta svar var till någon hjälp,Med vänliga hälsningar!

Hot om brottslig gärning (olaga hot)

2018-01-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag har blivit mordhotad av en person, 18 år, som påstår sig vara en medlem i ett gäng i närheten där jag bor. Hen har min adress och mitt telefonnummer som hen tydligen fått från någon hen bråkat med och hen påstår nu att jag är inblandad på något sätt (jag har absolut ingen aning om vem den här personen är, vem personen som gav ut mitt telefonnummer är och jag vet inte vad som har hänt mellan dem) och att hen ska tortera och mörda mig osv. Detta har lett till att jag känt mig väldigt otrygg den senaste dagen eftersom att en person som kan göra potentiell skada har mitt telefonnummer och min adress. Dessutom är detta gänget är relativt stort och jag har av personen i fråga blivit "påminnd" till att alltid ha på mig skottsäker väst. Har denna person begått något brott som jag kan anmäla hen för? Jag har hens namn men inte så mycket mer; jag har inte sparat någonting av konversationen som förekom på en social media som raderar meddelanden efter hand så det finns inga faktiska bevis på vad som hände så jag antar att en anmälelse för olaga hot är ute ur bilden? Skulle jag kunna tipsa polisen om den här personen som påstår sig vara med i ett visst gäng? Har jag ens någon anledning till att vara rädd och hur kommer jag över detta? Det som speciellt gör mig rädd är att jag inte vet vad personen som gav ut mitt nummer har gjort mot personen som nu hotar mig; det kan vara något extremt grovt.
Martin Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om hoten fortsätter, bör polisen kontaktas (här).Hot mot annan regleras i brottsbalken (BrB). Om någon hotar annan med en brottslig gärning, kan denne dömas för olaga hot enligt 4:5 BrB. Om det finns bevis för detta bör en anmälan göras. Det är därför av största vikt att så mycket bevismaterial sparas för att personen/personerna som hotar ska kunna ställas inför rätta. Det finns en möjlighet för polisen enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud att förbjuda en person som hotar att besöka eller på annat sätt ta kontakt med Dig. I lagens 24 paragraf, anges att den som överträder ett sådant förbud riskerar böter eller fängelse. Vänligen,

Olaga hot och ofredande

2017-12-31 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag undrar om det är brottsligt att hota grannen (via brevet) att anmäla honom till polisen och social kontoret om han och hans familj inte slutar med att föra oväsen i deras lägenhet (som är över oss). När vi klagade en gång via sms kom grannen ner, bankade på vår dörr och uppträdde argt och hotfullt när vi öppnade dörren. Efteråt blev det bara värre med oväsen från deras lgn. Vi funderar att försöka en gång till att skriva brev till grannen där vi ber honom att sluta med oväsen och om han inte gör det att vi tänker anmäla till polisen för hans agerande då han kom ner till oss. Vi tänker även skriva att vi ska anmäla dem till socialt kontor eftersom deras dotter springer, grälar, skriker och gråter nästan varje kväll/natt. Helst vill vi inte anmäla utan vill få honom och hans familj att sluta med att föra oväsen. Kan grannen använda vårt "hot om polisanmälan samt anmälan till socialt kontor" . " på något sätt och använda det mot oss. Exp. kan den här handlingen med att slänga in brevet i hans brevinkast med innehållet beskrivet ovan kallas för "ofredande", olaga hot eller annat?Jätte tacksam för ert svar.
David McKenzie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Beroende på vad du skriver/skrivit i brevet som du lagt ner i grannens brevlåda kan det klassas som olaga hot.För att någonting ska klassas som olaga hot krävs det enligt 4 kap. 5 § brottsbalken att man hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom.Att skriva i ett brev att ni kommer att polisanmäla grannen klassas således inte som olaga hot.För att någonting ska klassas som ofredande krävs det enligt 4 kap. 7 § brottsbalken att man på ett hänsynslöst sätt ofredar någon. Beroende på brevens innehåll skulle de kunna klassas som hänsynslöst beteende men att endast skriva att ni kommer att polisanmäla grannen torde inte klassas som hänsynslöst.Hoppas att du fått svar på din fråga.Vänligen,

Hemfridsbrott - att olovligen intränga eller kvarstanna i en annans bostad

2017-12-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |HejHar en fråga gällande hemfridsbrott..Jag och min sambo bor i villa, ska sälja och flytta isär. Bor fortfarande under samma tak. Läget är väldigt infekterat. Hon va otrogen och hennes nya kille dyker bara upp i huset..utan att jag vill det. Kan jag ringa polisen och få han avhyst härifrån?Det är mitt hem (hälften) fortfarande ..Vill inte att han ens sätter sin fot på tomten. Vad ska/får jag göra?
Anastasia Matveeva |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hemfridsbrott enligt Brottsbalken 4 kap. 6 § anses begånget ifall en gärningsman "olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad". Att olovligen intränga i en annans bostad kan innebära till exempel att tvinga sig in när den boende inte öppnar dörren efter att gärningsmannen ringt på dörrklockan. Att olovligen kvarstanna kan också utgöra hemfridsbrott. En person kan initialt ha varit i bostaden lovligen men därefter ha kvarstannat i bostaden olovligen efter att den boende uppmanat personen att gå därifrån. Även om flera personer tillsammans bor i en bostad räcker det med att en av dessa ber en gäst som inte bor där att ge sig av och denne person vägrar, för att det ska anses som hemfridsbrott. Den som döms för hemfridsbrott riskerar att få betala böter. Om brottet anses grovt kan istället fängelse i högst två år bli aktuellt, se samma bestämmelse som ovan. Jag råder dig att kontakta polisen. Vänligen,