Angående envarsgripande

2016-08-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Vi jobbar som uniformerade väktare på en galleria. Vid tidigare grip har väktare gripit personer efter larmbågar utanför butiken i sin ordning, men har sen valt att stå kvar mitt i kundingången öppet för att invänta polis. Det finns servicegångar ungefär 20 meter från varje butik, Är det ett problem för väktarna att förflytta den gripna personen till de kameraövervakade servicegångarna i väntan på polis, med eller utan den gripnes medgivande? Enligt vissa ska detta vara grå-zon eller t o m mot lagen...Syftet med flyttningen är att förhindra att den gripnes ev. sällskap ska komma och störa i väktarens utförande, ha kameraövervakning över ev. händelser efter gripet för väktarens och den gripnes säkerhet, och för att skydda den gripnes integritet.Ska skriva en instruktion på detta till väktarna och skulle vilja veta vad som gäller.Tack på förhand!
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att ni är "vanliga" väktare och inte ordningsvakter. När ni således griper personer som ni misstänker begått brott så gör ni det med den rätt som envar har genom 24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken; nedan RB, ett sk. envarsgripande. Jag utgår också från att ni är införstådda i de grundläggande förutsättningarna för att ett sådant gripande ska vara korrekt, dvs. att brottet måste ha fängelse i straffskalan, och att det bara är tillåtet att gripa någon på bar gärning eller flyende fot. Det jag redogör för här är snarare just möjligheten att förflytta den gripne efter ett gripande. Området är rättsligt komplicerat, så jag ska redogöra för detta tämligen sammanfattat utifrån de källor jag har hittat.För det allmänna, dvs. staten, gäller den fundamentala legalitetsprincipen, vilken skyddar medborgarna från myndighetsutövning som innefattar frihetsberövande utan att ha stöd i lag, se 2 kap. 8 och 20 §§ regeringsformen. För staten, t.ex. polisen, är det således lagen som ger rätten och sätter gränserna för frihetsberövanden. När det gäller privatpersoner finns ingen motsvarande princip, utan då är det snarare brotten som motsatsvis sätter gränserna för vad som är tillåtet. Angående gripande är det främst reglerna olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken; och ofredande, 4 kap. 7 § brottsbalken, som ligger nära till hands. Om ett gripande inte är utfört i enlighet med institutet envarsgripande kan det således bli brottsligt enligt ovannämnda brottsbestämmelser.En polis kan inte åberopa regeln om samtycke i 24 kap. 7 § brottsbalken för att rättfärdiga ett tvångsmedel. Det kan dock privatpersoner som griper göra. Det är främst denna regel som är av stor betydelse för er när ni griper en misstänkt. Så länge ni har ett samtycke till gripandet, till att gå undan in på ett kontor eller in på servicegångar etc, så är det inte möjligt att hävda att ni gjort något otillåtet. Samtycket behöver inte vara uttalat, utan det kan vara ett tyst inre samtycke. Dessutom är det så att även ett felaktigt uppfattat samtycke kan medföra att möjlighet att fälla för brott kan försvinna pga. uppsåtsbrist.Såvida gripandet går till så att den misstänkte blir ombedd, efter det att denne blivit införstådd med att denne är misstänkt för brott, att följa med in i servicegången så att saken kan redas ut i lugn och ro, och den misstänkte samtycker till detta och följer med "av sig själv", är detta tillåtet. Om den gripne dock motsätter sig att följa med bortfaller möjligheten för er att förlita er på samtyckesgrunden. Det blir i sådant fall inte möjligt för er att förflytta personen med våld utan att förmodligen begå ett brott. Envarsgripande innefattar inte någon rätt att förflytta den gripne annat än i den mån det är praktiskt motiverat inför ett överlämnande av den gripne till polisen. Om den situationen uppstår att den gripne motsätter sig förflyttning, torde ni göra bäst i att bara se till att personen stannar kvar på platsen tills dess polisen kommer. Att hålla kvar den gripne, i den mån det behövs, genom att t.ex. ta tag i dennes arm är tillåtet, se Göta hovrätt i mål B 1395-12.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Vänligen

Räknas en åtalsunderlåtelse som ett brott?

2016-08-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag fick Åtalsunderlåtelse för snatteri. Räknas det som att jag blivit dömd för något brott?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Åtalsunderlåtelse är ett beslut som fattas av åklagare enligt vissa förutsättningar som framgår i 20 kap. 7 § Rättegångsbalken. Då beslutet inte meddelas av en domstol är det inte samma sak som en dom. Däremot kommer en åtalsunderlåtelse att vara synlig i polisens belastningsregister, enligt lagen om belastningsregister 3 § fjärde punkten. Där kommer beslutet att synas i tio år från det att beslutet meddelades, eller tre år om du var under 18 år vid tidpunkten för brottet, detta framgår av 17 § elfte punkten.Så för att svara på din fråga så är åtalsunderlåtelse inte samma sak som en dom i juridisk mening, men den kommer att synas i belastningsregistret.

Ordningsbot godkänd av misstag

2016-08-28 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Jag fick nyligen min första ordningsbot för en fortkörning som jag inte tycker är giltig. Jag skrev under boten men förstod inte att det var någon typ av erkännande utan jag fick bara en penna varpå polisen sa "skriv din underskrift här". Dels så förstod jag inte att detta var ett erkännande och dels så tycker inte jag att jag gjort mig skyldig till ett brott på grund av avsaknad av vägskylt där hastigheten uppvisades. Svängde ut från en parkering och antog att hastigheten var 50 km/h på en stor raksträcka vid sidan av ett byggnationsområde. Hur går jag vidare med detta?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föreläggande av ordningsbot får enligt 48 kap. 13 § rättegångsbalken (här) utfärdas för vissa brott som inte kan leda till svårare straff än penningböter. Syftet med en ordningsbot är att den misstänkte ska få en möjlighet att erkänna brott och få ett straff omedelbart, så att det inte blir nödvändigt att pröva frågan i en rättegång. Ordningsboten får dock aldrig någon verkan om den misstänkte vägrar att godkänna den. I så fall blir det istället upp till en åklagare att ta ställning till om åtal ska väckas, så att frågan prövas i en rättegång.En godkänd ordningsbot kan angripas med reglerna om klagan på godkänt strafföreläggande i 59 kap. 6-10 §§ rättegångsbalken (här). I 6 § 1 p. föreskrivs att strafföreläggandet (eller ordningsbotsföreläggandet) ska undanröjas om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring. Att den misstänkte inte förstod innebörden av godkännandet, ett s.k. förklaringsmisstag, omfattas i regel av denna bestämmelse. Det är dock givetvis svårt för tingsrätten att utreda vad den misstänkte förstod vid tiden för godkännandet. Ett påstående om förklaringsmisstag godtas inte rätt av, utan tingsrätten gör en sammanvägd bedömning av den misstänktes och polisernas utsagor, samt övrig bevisning.Av 59 kap. 7 § rättegångsbalken (här) framgår hur man går tillväga för att klaga på ett godkänt föreläggande av ordningsbot. Klagan sker skriftligen hos den tingsrätt som hade kunnat ta upp åtal för förseelsen, det vill säga tingsrätten i den ort eller det område där förseelsen begicks. Skrivelsen måste komma in till tingsrätten senast ett år efter att ordningsboten verkställts.För att angripa ordningsboten bör du alltså först och främst skriva ner din version av händelsen. Förklara att du inte förstod att din underskrift innebar ett erkännande och att du därför vill klaga på ordningsbotsföreläggandet. Skrivelsen lämnar du sedan in till tingsrätten i den ort där händelsen utspelade sig. Jag vet tyvärr alldeles för lite om omständigheterna vid händelsen för att kunna uttala mig om hur sannolikt det är att tingsrätten undanröjer ordningsboten. Om tingsrätten lägger din version av händelsen till grund för sin bedömning, så bör dock så ske.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Vilka skäl finns det för att bli anhållen?

2016-08-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vill veta vilka skäl som ska föreligga för att bli anhållen
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Att anhålla en person är ett form av frihetsberövande som beslutas av åklagaren. Det får göras om det finns skäl för att häkta personen, vilket innebär att skälet för att anhålla en misstänkt är för att invänta häktesförhandlingarna. Om det finns risk för att den misstänkte kommer försöka hålla sig gömd för lagföring eller försvåra brottsutredningen finns det skäl för häktning. Vidare är det som huvudregel skäl för häktning om straffskalan på det misstänkta brottet är minst två års fängelse (exempelvis mord).Är det av stor vikt för utredningen får åklagaren också anhålla den misstänkte, även om skäl för häktning inte finns. Sammanfattning. Finns skäl för häktning och/eller det är av stor vikt för utredningen får åklagaren besluta om att anhålla den misstänkte.

Misstänkt för smugglingsbrott, vad händer nu?

2016-08-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Fått brev från tullverket.Tullverket har beslagtagit batong i postförsändelse från utlandet. Tulldeklarationen innehöll oriktiga uppgifter om varan. Införsel av batong kräver tillstånd. Batong togs i beslag med stöd av 22 parag andra stycket lagen 2000:1225 om straff för smuggling. Det misstänkta smugglingsbrottet enligt 3 parag andra stycket bedöms som ringa enligt 4 parag samma lag. Varan vars värde uppskattas till mindre än en tiondel av gällande basbelopp kommer förklaras förverkad med stöd av 3 parag fjärde stycket lagen 1986:1009 om förfarandet i vissa fall vid förverkande egendom. Beslutet om ververkande delges avsändaren genom kungörelsedelgivning enligt 4 parag samma lag. batongen har förstörts genom beslut av tullåklagare med stöd av 24 parag andra stycket 1-3 smugglinglagen.Hur ska vi tolka detta? Ska vi skaffa advokat? Blir det bara penningböter eller? Blir det förhör etc?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Till att börja med kan jag lugna dig med att straffet för ringa smugglingsbrott är penningsböter. Det kan således inte bli fråga om strängare straff än penningböter. För att det alls ska bli fråga om något straff krävs enligt lagen om straff för smuggling 3 § stycke 2 att man uppsåtligen har lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att lämna föreskriven uppgift. Det kräva alltså uppsåt för att det ska vara straffbart. Med uppsåt menas förenklat att man gjorde det medvetet och med flit. T ex att man visste att en batong var förbjuden att importera och därför inte skrev vad försändelsen innehöll eller skrev att det var en ljusstake.Om man istället av grov oaktsamhet begår en gärning enligt 3 eller 6 § i nämnda lag så är handlingen straffri om den är ringa (7 § stycke 4)Vad gäller beslag och förverkande så det texten kring det säger är att eftersom batongen är olaglig att föra in så har den beslagtagits och efter beslut av åklagare förverkats, dvs batongen är förstörd och på grund av att inte kan eller är olämplig att säljas eller kan befaras användas vid brott. Då jag saknar mer information kan jag som ni förstår inte uttala mig om huruvida ni bör skaffa advokat eller ej. Som sagt krävs uppsåt för att det ska vara straffbart. Om det blir förhör eller ej beror på om det inleds en förundersökning. Det handlar enligt brevet om ett misstänkt smugglingsbrott, och ringa brott. Om tullverket och åklagare anser att det finns möjlighet att utreda brottet så kan en förundersökning inledas. Då kan du bli förhörd. En förundersökning kan leda till att förundersökningen läggs ner för brott inte kan bevisas eller inte begåtts, då händer ingenting mer för dig. Eller så kan förundersökningen resultera i en åtalsunderlåtelse, ett strafföreläggande eller att åtal väcks. Om du är misstänkt för ett brott och kallas till förhör så får du även information om vilken rätt du har att ansöka om offentlig försvarare. Om du vill anlita en egen advokat inför förhöret går det naturligtvis utmärkt. Så, mitt råd är att avvakta och se vad som händer, om tullverket och åklagare går vidare med det och kallar till förhör eller ej. Och för det misstänkta brottet är det strängaste straff som kan komma ifråga penningböter. Jag hoppas allt ordnar sig till det bästa. Vänligen,

Ger strafföreläggande en anmärkning i belastningsregistret?

2016-08-28 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Min kompis antände en bengalisk eld på en allsvensk match & blev identifierad och förhörd. Han erkände brottet. Han är 17 år. Kommer detta visas i belastningsregistret? Måste man bli dömd i en domstol för att hamna i registret eller räcker det med böter?
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Jag tolkar det som att din vän har gått med på ett så kallat strafföreläggande. Det innebär att han erkänt brottet och accepterat böterna. Enligt 3 § Lag (1998:620) om belastningsregister ska även strafföreläggande tas med i belastningsregistret.Slutsats: din vän kommer med största sannolikhet få en anmärkning i belastningsregistret.

Att lägga ner och återuppta en förundersökning

2016-08-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan, vad innebär, prövning av beslut att nerlägga förundersökning? Polisen valde att lägga ner förundersökningen ang. falskt tillvitelse/ vårdslöstillvitelse. Jag vände då mig till åklagare och hon valde då att åter uppta förundersökningen. Vad innebär detta? Mvh
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!En förundersökning bedrivs i samarbete åklagare och polis emellan, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23:3. Åklagaren leder dock oftast förundersökningen. Förundersökningen är till för att reda ut om tillräckliga bevis finns för att åklagare ska kunna väcka åtal, se RB 23:2. En åklagare får nämligen inte väcka åtal om tillräckliga bevis inte kommit fram och ska lägga ner en förundersökning om utredningen inte kommer framåt, se RB 23:4 2 st. och RB 23:4 a 1 st. och 3 st.Regelsystemet syftar på att inte slösa på statens resurser och inte orsaka individer onödigt lidande, se RB 23:4 2 st. och RB 23:4a 1 st. 1p. Ett beslut om att lägga ner en förundersökning innebär att polis och åklagare lägger ner ärendet. De kommer inte vidta några mer åtgärder för att få klarhet i brottet. När du hörde av dig till åklagaren är möjligt att åklagaren tolkade detta som att du begärde att få polisens nedläggningsbeskedet prövat av åklagaren. I ditt fall tycks åklagaren ha gjort bedömningen att polisens nedläggningsbeslut var felaktigt. I och med åklagarens beslut att återuppta förundersökningen kommer en brottsutredning i ditt ärende angående den falska tillvitelsen alternativt vårdslösa tillvitelsen att fortsätta bedrivas. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Relief for Substantive Defects; Also Concerning the Length of Time a Suspended Sentence is Registered in the Criminal Records

2016-08-20 i Domstol
FRÅGA |What do you do if you have been sentenced in unfair sentence from the court and does not appeal in the limited time or in the right time . I got villkorlig dom in 2014. But with out böter or fängelse. I want to know if I can make ny prov to resolve this case . The other Question is how long it register with police in my criminal records . My case was
Lars Simon Göransson |Dear asker,Thank you for sending your questions to Lawline.In the following, I shall explain the relevant Swedish law and give you some concrete recommendations on what measures you might consider taking. First, I will be explaining the relevant ways with which you may appeal your sentence—despite that no longer being possible through normal means. I shall thereafter explain how long your sentence will be recorded in your criminal records. I conclude with a quick summary of what I have said.I have inserted links to the relevant Swedish statutory texts in case you want to read more and are able to find someone who can translate them for you. There also exists an English translation of the Swedish Code of Judicial Procedure (1942:740) (henceforth referred to as the SCJP), which you may find HERE. Appealing a Verdict for Which the Appeal Period has ExpiredA relief for a substantive defect (”resning” in Swedish) is one of the means by which you can appeal a sentence that you can no longer appeal in a normal way. A successful application for a relief for a substantive defect means that you will have a new trial, where your action is examined once more.To be granted relief for a substantive defect, you must first apply for it at the relevant court, which might be a court of appeals (”hovrätt” in Swedish) or the Supreme Court (”Högsta domstolen” in Swedish). If the judgment which you wish to have re-examined has been delivered by a district court (”tingsrätt” in Swedish) then the relevant court will be a court of appeals. If the judgment was delivered by a court of appeals, then the relevant court will be the Supreme Court. This follows from section 4 in chapter 58 of the SCJP.Unfortunately, there are also certain criteria that must be fulfilled if your application is to be successful. The relevant criteria can, in your case, primarily be found in section 2 in chapter 58 of the SCJP. In rough terms, the mentioned criteria require that one of the following things are present:1. There has been a certain kind of serious misconduct which has affected the outcome of the original trial, such as if the prosecutor is guilty of neglect of his or her official duty in a way which affected the outcome of the original trial.2. A legally qualified judge or the prosecutor have been disqualified, when that disqualification could have affected the outcome of the original trial.3. A piece of evidence which has been used in the trial was forged or false, and this piece of evidence can be assumed to have affected the outcome of the original trial4. An important piece of evidence which was not invoked in the original trial has come to light.5. The court has manifestly misapplied a statutory provision in its judgment.For further reading, you may consult the English translation of the SCJP. You can find it HERE, or up above.Unfortunately, I am unable to determine if you have any chance of success in an application with regards to the information you have provided. Therefore I can only suggest that you study the relevant provisions and/or consult further legal expertise. If you need help in writing an application I suggest that you consult a specialised lawyer, which you may do HERE.An alternate measure with which to effectively appeal your sentence is relief for grave procedural errors. The relevant provisions can be found in chapter 59 of the SCJP. However, as I understand your question, there has not been any grave procedural error.How Long Will the Sentence be Registered in Your Criminal Records?The criminal records are regulated by the Swedish lag (1998:620) om belastningsregister (which can be roughly translated as the ”Criminal Records Act”), and the Personal Data Act.In your case, the information concerning your suspended sentence (”villkorlig dom” in Swedish) will be removed ten years after the judgment, according to point 4 a of section 17 in the Swedish Criminal Records Act. This means that the information will be removed from your criminal records in about eight years—assuming that no exceptions are applicable.SummaryIn order to have a re-trial, you could try applying for relief for a substantive defect. Unfortunately, I am unable to determine your chances of success with regards to the information you have provided. The information concerning your suspended sentence in your criminal records should be removed in about eight years.I hope that this has been a satisfactory answer to your questions!If you need further help with relief for substantive defects or criminal records, then you may contact us by telephone 08-533 300 04 (mondays to wednesdays 10:00–16:00) or by e-mail at info@lawline.se.Yours sincerely,