Förundersökningssekretess

2015-08-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag är misstänkt för våld mot tjänsteman och utredning pågår och fick veta att det ska upp i huvudförhandling. Nu är det så att målsägande (en ordningsvakt) har berättat för min familj vad som hänt, vad jag är misstänkt för och vilka bevis dom har, mitt i en pågående polisutredning. Frågan är om han som ordningsvakt gjort sig skyldig till brott? (tystnadsplikt)
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga. Jag tolkar det som att du undrar över om målsägande har brutit mot förundersökningssekretessen. Förundersökningssekretessen innebär att uppgifterna i en förundersökning inte kan lämnas ut eftersom detta skulle kunna skada utredningen. Då du anger att målet ska upp till huvudförhandling innebär det att åtal har väckts och att förundersökningen är avslutad. Förundersökningssekretessen gäller inte efter att åtalet har väckts eftersom förundersökningsprotokollet då har blivit offentling handling. Utifrån det du har berättat verkar det som att målsägande har berättat uppgifter som framgår av förundersökningsprotokollet(som är offentlig handling) vilket inte är något brott. Om du undrar mer får du gärna återkomma och annars föreslår jag att du kontaktar din offentliga försvarare(om du har begärt att få en försvarare tilldelad) så kan hen hjälpa dig!Vänligen,

Rättshjälp och rättsskydd, förutsättningar m.m.

2015-08-24 i Rättshjälp
FRÅGA |Jag ämnar stämma sjukvården ! Kan jag få en advokat utan att betala ??
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det beror på om det är ett civilrättsligt mål (ex. krav på skadestånd) eller ett straffrättsligt mål (anmäla brott). Jag antar att det är ett civilrättsligt mål.Det du syftar på är rättshjälp. Det kan privatpersoner få under särskilda förutsättningar. Först och främst ska du ha fått juridisk rådgivning i minst en timme innan vidare rättshjälp får ges. Ditt ekonomiska underlag (summan av inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder) ska inte överstiga 260 000 kronor per år. Vidare får rättshjälp beviljas om du verkligen är i behov av juridiskt biträde och att dina behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Det måste även anses vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna. Ditt ärende får inte understiga 22 250 kronor (ditt krav gentemot sjukvården). Allt detta framgår av rättshjälpslagen (1996:1619).Innan rättshjälp kan bli aktuellt, måste du undersöka om du har en försäkring som medger rättsskydd. Om du har rätt till rättsskydd enligt din försäkring, kan du inte få rättshjälp. Möjligheten till att få rättshjälp är även begränsad om du kan få skadestånd via en ansvarsförsäkring.Notera att en process fortfarande inte är helt gratis, även om du beviljas rättshjälp. Du ska bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Staten betalar resten. Avgiftens storlek beror på dina ekonomiska förhållanden. Om du vill veta vilka avgifter som gäller, kontakta Rättshjälpsmyndigheten eller en advokatbyrå. Avgiften tas ut löpande allt eftersom biträdet arbetar med ditt ärende. Om du förlorar ett mål i en domstol får du i regel betala dina egna rättshjälpskostnader (dvs. rådgivnings- och rättshjälpsavgift) och motpartens kostnader, även om du har rättshjälp. Det kan alltså bli kostsamt om du förlorar målet i domstol.För att få rättshjälp kan du vända dig till en advokatbyrå eller annan juridisk byrå som i sin tur hjälper dig med att ansöka om rättshjälp. Rättshjälpsmyndigheten beslutar i saken.Vänligen

Rättegångskostnader, förenklat tvistemål (småmål)

2015-08-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Läste; http://lawline.se/answers/4769Räknas inte detta som ett småmål?/Victor Möller, victor@am3.se 0733712982
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag antar att du tänker på rättegångskostnaderna när du nämner "småmål". Du har helt rätt i att det är ett förenklat tvistemål och att den förlorande parten inte behöver betala motpartens samtliga rättegångskostnader. Detta eftersom det tvistade värdet uppenbart understiger hälften av prisbasbeloppet, vilket år 2015 är 44 500 kronor. I 18 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740) stadgas vilka kostnader som får krävas av motparten:Ersättning för rättegångskostnad får inte avse annat än kostnad för:1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme, 2. ansökningsavgift eller tilläggsavgift, 3. resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud, 4. vittnesbevisning, 5. översättning av handlingar.Den största kostnaden tenderar att vara ombudskostnader, vilka inte behöver ersättas vid ett förenklat tvistemål, med undantag för en rådgivningstimme.Vänligen

Rättegångskostnader i konkurs

2015-08-13 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Vad händer om jag vinner ett tvistemål och motparten tilldöms att betala mina rättegångskostnader (ca 75 000 kr), men inte har råd? Jag är en privatperson, motparten ett företag. Kravet hamnar hos Kronofogden, men det finns ingenting att mäta ut och ev kommer företaget att begära sig själva i konkurs. Det finns många parter som har krav mot företaget.Vem står för min advokats räkning? Är det jag som betalar den och förmodligen bli utan pengar från min motpart, eller är det advokatfirman som helt enkelt är förloraren i detta?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga. Reglerna för rättegångskostnader i tvistemål vid tingsrätten hittar du i Rättegångsbalkens (1942:740) 18e kapitel (https://lagen.nu/1942:740). huvudregeln att den förlorande parten står för vinnarens rättegångskostnader, 18:1. Glöm ej att yrka för att få ersättning för dina rättegångskostnader innan huvudförhandlingen avslutas, 18:14. Som du påpekar kan det bli problem om företaget sätts i konkurs. Om det finns många andra fordringshavare kommer det vara svårt för dig att få ersättning för dina kostnader eftersom rättegångskostnader inte har någon särskild eller allmän förmånsrätt enligt förmånsrättslagen https://lagen.nu/1970:979() i det här fallet. Då kan det istället vara intressant att se om någon annan kan bli ersättningsskyldig. Beroende på omständigheterna i fallet så skulle ansvarsgenombrott vara aktuellt. Det innebär att företagets företrädare (VD & styrelse) kan bli betalningsskyldiga, Märk väl att detta är ganska ovanligt och händer endast under särskilda omständigheter. Företaget måste till exempel vara underkapitaliserat och drivas mest för företrädarnas egna syften än att uppnå vinst i bolaget. Som det ser ut nu så tror jag tyvärr att det blir svårt att få ersättning ifall det inte finns något att utmäta. Det blir förmodligen du som får betala ditt ombud. Advokatsamfundet har särskilda regler för hur advokater får ta betalt, och det är därför mycket troligt att du kommer bli fakturerad enligt en timtaxa. Svenska advokater får ej ta betalt en procentsats av ett potentiellt förlikningsbelopp enligt samfundets regler. Jag tycker du ska ta upp detta med din advokat.Vänligen,

Rättegångskostnader i vårdnadsmål m.m.

2015-08-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag och mitt ex har delad vårdnad om barnen.Vår relation har dock varit mycket infekterad den senaste tiden, och mitt ex har skickat många elaka och aggressiva sms, och hotar ofta med att "ta barnen", och den senaste tiden har det eskalerat. Exet har t.o.m. förfalskat min namnunderskrift för att byta efternamn på ett av barnen, vilket jag ju givetvis kan bevisa. Skatteverket skickade kopian och det är uppenbart att det inte är min namnteckning (vilket jag ju är oerhört tacksam för), och jag är livrädd att även papper om att jag går med på att barnen flyttar med exet (som är på väg att flytta en bra bit) undertecknas på samma sätt.Nu ska exet dock ansöka om ensam vårdnad.Som jag förstått det kommer jag, även om jag blir vinnande part, betala mina egna rättegångskostnader, stämmer det?Då kan mitt ex ju göra samma sak om och om igen, vilket kommer ruinera mig.Räknas förresten hot om att ta barnen och liknade saker som hot rent juridiskt?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Utgångspunkten är att den förlorande parten betalar motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Dock så finns det en särskild reglering gällande vårdnadsmål. Här gäller istället huvudregeln att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader, oavsett utgången i målet (6 kap. 22 § föräldrabalken). Emellertid finns det undantag från denna situation där ena parten även kan tvingas bära motpartens rättegångskostnader. Exempel på undantag är fallet då en part har föranlett en onödig rättegång eller under rättegången förfarit på ett klandervärt sätt. Detta innebär att ditt ex kommer stå risken för att han behöver betala även dina rättegångskostnader om han, utan rimligt skäl, inleder flera rättegångar mot dig. Hot om att ta barnen bör vanligen inte straffrättsligt ses som ett olaga hot, men det beror på hur omständigheterna är. För att det ska vara frågan om olaga hot krävs att en person hotar med brottslig gärning som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos den hotade, annan eller egendom (4 kap. 5 § brottsbalken). Dock kan hot och liknande få betydelse i bedömningen av vårdnaden. Vänliga hälsningar,

Inspelat telefonsamtal som bevis i tingsrätt

2015-08-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |HejJag har haft problem med ett av Sveriges största företag inom telefoni och anser att de gjort några fel. Jag bestred inkassokrav och nu måste jag in med svar till tingsrätten. Jag har spelad in några av mina telefonsamtal med företagets kundtjänst. Frågan är om jag kan använda dessa inspelningar, och skicka med som bilagor till tingsrätten, för att visa att företaget har fel må många punkter?
Kristina Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt gäller principerna om fri bevisföring samt fri bevisvärdering vilket framkommer i Rättegångsbalken 35 kap. 1 §. Detta innebär att det inte finns någon begränsning i vilken bevisning du får använda dig av och att rätten i sin tur står fri att värdera och bedöma den bevisning du har fört fram som de finner lämpligt. Det är alltså tillåtet att använda sig av ett inspelat telefonsamtal som bevisning i tingsrätten men det finns inte några regler för hur tingsrätten i sin tur skall bedöma bevisningen. Rätten får inte heller bortse från bevisning som lagts fram utan att först värdera den. Även bevisning som tillkommit på ett olagligt eller otillbörligt sett får läggas fram, dock är rätten fri i sin bevisvärdering och det är således upp till rätten att bedöma hur högt bevisvärde som det specifika beviset har. Bevis som tillkommit på ett otillbörligt sett kan alltså värderas lägre på grund av detta men rätten måste ändå värdera beviset innan de förkastar det. Det kan även vara viktigt att poängtera i detta sammanhang att det inte är tillåtet att spela in telefonsamtal om man inte själv deltar i samtalet. En sådan inspelning klassas som olaglig avlyssning, Brottsbalken 4 kap. 9 a §. I ditt fall antar jag att du deltog i samtalet vilket gör inspelning tillåten. Detta skulle jag bedöma är till din fördel då bevisningen inte tillkommit på ett olagligt sett. Huruvida inspelningen av samtalet utgör bevis som tillkommit på ett otillbörligt sett är upp till tingsrätten att avgöra och är svårt för mig att bedöma. Men har du väl skickat in inspelningen är tingsrätten tvungen att ta hänsyn till och värdera ditt bevis. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Strafföreläggande, förutsättningar m.m.

2015-08-20 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej,Om jag anmäler någon för misshandel och den personen erkänner brottet. Går ärendet ändå till rättegång eller beslutas domen isf utanför rättssalen?Mvh
Soroosh Parsa |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En anmälan leder inte nödvändigtvis till åtal och därtill rättegång. Om personen du avser att anmäla erkänner att brottet har begåtts, kan åklagaren meddela ett strafföreläggande.Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och innebär en "prick" i registret. Den enda skillnaden är att åklagaren varken väcker åtal eller att det blir en rättegång.Strafföreläggande är enbart möjligt för brott där påföljden är begränsat till böter eller böter i förening med villkorlig dom. Jag kan inte ta ställning till om det är möjligt i ert fall eftersom bakgrunden till misshandeln är av högsta relevans. Det ska hur som helst klart framgå vilket straff som bör utgå för brottet. Är det oklart, måste en domstol avgöra utgången.Vänligen

Formulering vid nedlagd förundersökning

2015-08-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag har blivit utsatt för ett överfall och nu fått beslut om att förundersökningen läggs ned. Jag undrar lite över motiveringen i beslutet. "Vidtagna åtgärder har inte lett till att någon kan misstänkas för brottet. Ytterligare utredning kan inte antas ändra på det" och Skäl: " det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen"Är detta ett vanligt uttryckssätt i sammanhanget?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Uttryckssättet är ganska vanligt och brukar användas när en förundersökning läggs ned i brist på bevis. Även om det kan låta lite "strängt och slutligt" behöver det inte nödvändigtvis betyda att brottet aldrig kommer att utredas. Formuleringen betyder i princip att det inte finns tillräckligt med information för att kunna komma längre med undersökningen i dagsläget, men om det kommer fram någon ny bevisning - t.ex. om gärningsmannen erkänner för polisen eller om du på något sätt skulle få reda på vem det var - kan förundersökningen återupptas.Kort sagt är det alltså en vanlig formulering, som innebär att brottet inte aktivt utreds förrän ny bevisning kommer fram!Hoppas att svaret klarade upp situationen!Hälsningar,