Går det att göra något åt en gammal dom?

2017-12-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag blev dömd för kvinnofridskränkning år 2004 till 10 månader fängelse och betala 50 000 kronor i skadestånd. Jag är oskyldig och jag får fortfarande mardrömmar om detta. Går det att göra något nu efter 17 år från själva händelsen och 14 år efter fängelsestraffet eller får jag leva med det resten av mitt liv?
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Går det att göra något nu?Ja, det finns ett förfarande som kallas resning som skulle kunna bli aktuellt, rättegångsbalkens 58 kapitel 2 §. Resning betyder att domstolen tar upp fallet på nytt och prövar det igen. Det är inte säkert att du anses som oskyldig, men det kan bli så. Resning tillämpas restriktivt och det är svårt att få resning. Det blir endast aktuellt med om någon av dessa punkter är uppfyllda:1. om någon ledamot av rätten, där anställd tjänsteman eller åklagaren med avseende på målet har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om något brott som har avseende på målet ligger ombud, ställföreträdare eller försvarare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat på målets utgång.2. om någon lagfaren domare eller åklagaren har varit jävig och det inte är uppenbart att jävet har saknat betydelse för målets utgång,3. om någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,4. om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts, eller5. om den rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.Vad ska du göra om du anser att någon punkt är uppfylld?Det du behöver göra är att kontakta en advokat eller en jurist för att bevilja resning, om du anser att någon punkt är uppfylld. Juristerna på Lawline arbetar inte med straffrätt och därför kan jag hänvisa dig vidare till advokatsamfundet om du behöver ytterligare juridisk hjälp. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Lämna gärna ett omdöme för min fortsatta utveckling.

Vem för målsägandens talan om skadestånd?

2017-12-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag skall på rättegång. I ett mål för olaga hot. Jag är målsägande. Hur vet jag vem som för min talan om skadestånd? Gör åklagaren det eller jag själv?
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om hur rättegångar ska gå till finns bland annat i Rättegångsbalken. Den som begår ett brott är i princip skyldig att betala ersättning för de skador som brottet orsakar (skadestånd). Frågan om skadestånd prövas oftast av domstolen i samband med den rättegång som handlar om brottet. (22:1 RB). Åklagarens skyldigheter gentemot målsägandenI åklagaren uppdrag ingår att hjälpa en målsägande innan rättegången att bestämma sitt skadeståndsanspråk (hur mycket man vill begära i skadestånd). I regel kan åklagaren också hjälpa målsäganden att framföra kravet på skadestånd i rättegången, om målsäganden vill det. (22:2 RB). Det finns undantag, exempelvis när skadeståndsfrågan är mycket komplicerad. Åklagaren har därutöver ett ansvar för att målsäganden får ett korrekt och vänligt bemötande under hela rättsprocessen. Om du vill begära skadestånd bör du anmäla det till polisen eller åklagaren. I de flesta fall efterfrågar polisen vad man begär i skadestånd och skickar sedan vidare kraven (yrkanden) till åklagaren. Är du osäker på om du anmält att du vill ha ersättning kan du kontakta åklagaren och fråga vad som gäller i just ditt fall. Sammanfattningsvis är det alltså i normalfallet åklagaren som för målsägandens talan om skadestånd. Du kan kontakta åklagaren för att få veta vad som gäller i just ditt fall. På Brottsoffermyndighetens hemsida kan du läsa mer om vad du kan begära i skadestånd. Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det möjligt att riva upp en dom från kammarrätten?

2017-12-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.Har haft en skattetvist med Skatteverket och har förlorat i både Förvaltningsrätt och Kammarrätt som båda gick på SKV's linje. Jag har nu i efterhand upptäckt många fel och brister i SKV's bevisföring som framlades för rätterna. Jag har även grävt fram eget nytt material som motsäger SKV's "bevis".Frågan är då. Kan jag på något sätt riva upp domarna och fram en ny rättegångs process?
Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!Som du säkert har förstått finns det inte någon möjlighet att överklaga och få ett prövningstillstånd till högsta förvaltningsdomstolen. Detta på grund av att det specifika avgörandet inte kan få någon betydelse som prejudikat.Av 37b § förvaltningsprocesslagen framgår dock att det finns en möjlighet att bli beviljad resning. Detta förutsätter emellertid att det föreligger särskilda förhållanden eller synnerliga skäl. Vad detta innebär finns det inte några tydliga bestämmelser eller uttalanden om. Av praxis framgår dock att det kan handla om domar i strid med förbudet mot dubbelbestraffning eller i övrigt väldigt bristfälliga domslut. Resning är dock ett extraordinärt rättsmedel och blir endast aktuellt i väldigt sällsynta fall. Det kan därför vara svårt att bli beviljad resning i mål där det rör sig om brister i bevis och bevisföring. Varje fall bedöms dock efter de specifika omständigheterna i målet, och utifrån de uppgifter du gett i frågan, kan jag inte med säkerhet ge något svar om hur domstolen kommer bedöma din ansökan. Vad du kan göra är därför att upprätta en resningsansökan och, i enlighet med 11 kap 13 § regeringsformen, kontakta högsta förvaltningsdomstolen som får ta ett beslut i frågan. Hoppas svaret varit till din hjälp. Annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Mvh,

Kan en enskild medborgare väcka talan mot staten och finns det en juridisk översiktskurs?

2017-12-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag vill lära mig mer om rättshaverister och vilken möjlighet det finns inom rättssystemet för att bemöta dem. Jag tänker främst på det rättshaveristiska beteendet där en medborgare driver en kontinuerlig process mot myndigheter och offentlig förvaltning. Vilka juridiska områden bör jag läsa på om för att få en bättre förståelse för svensk rätt och rättshaverister? Finns det ett "juridiskt basår" man kan läsa som skulle ge tillräckligt på fötterna? Tack för er tid!
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om en enskild medborgare, utan juridisk kunskap, kan väcka talan mot staten. Detta är en väldigt allmän hållen fråga men som huvudregeln kan du inte väcka talan mot staten om beslut som inte berör dig personligen. Om du är ombud för någon är detta en annan fråga. Juridik är ett otroligt brett område som täcker allt från familjerätt till statsrätt, därmed blir det svårt för mig att säga vad du bör läsa på. Om du är intresserad av regler som styr statens och kommunernas organisation och förvaltning skulle jag rekommendera dig till att läsa om offentlig rätt. Offentlig rätt behandlar bland annat statsrätt, processrätt och förvaltningsrätt. Förutom juristprogrammet som är på 4.5 år finns det även en kurs som kallas för juridisk översiktskurs (JÖK). JÖKEN är en form av ett juridiskt basår där du får läsa en översikt av de centrala civilrättsliga reglerna såsom rättskapacitet, avtal, fastighetsrätt, skadeståndsrätt m.m. Utöver detta brukar kursen även behandla associationsrätt, marknadsrätt, förvaltningsrätt, processrätt och EU-rätt. Mer om detta kan du hitta på antagning.seLycka till!Med vänliga hälsningar

Rättegångskostnader då vinnaren agerat försumligt

2017-12-12 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har fråga om rättegångskostnad.I en rättegång uppgår vinnarens advokatkostnader till 50 000 kr. Hur påverkas förlorarens ersättningsskyldighet för denna kostnad om en påbörjad huvudförhandling fick avbrytas och göras om, därför att vinnarens ombud glömde bort att återkomma till domstolen efter lunchpausen.
Jakob Perä |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Frågor om rättegångskostnader är reglerade i 18 kap. Rättegångsbalken (RB). I 18 kap. 1 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K18P1S1) anges att som utgångspunkt ska den part som förlorat målet ersätta motpartens rättegångskostnader. För att den förlorade parten inte ska drabbas av slarv eller försumlighet från vinnarens sida finns en reglering i 18 kap. 6 § RB som anger att om en part på grund av till exempel försumlighet uteblivit från rättegången och därmed orsakat merkostnader ska den parten själv stå för de kostnaderna, oavsett hur rättegångskostnaderna i övrigt ska fördelas. Om den parten som varit försumlig vunnit målet kommer därmed en avräkning ske för dessa kostnader. I doktrinen har det uttryckts att exempel på fall som omfattas av 18 kap. 6 § RB är om en part genom försumlighet gör så att huvudförhandlingen måste ställas in eller uppskjutas. Det anges även i doktrinen att en part ska ansvara för sina ombuds handlingar (Zeteo, lagkommentar 18 kap. 6§). Därmed verkar den situation som du beskriver omfattas av ersättningsskyldigheten som anges i 18 kap. 6 § RB, och därmed ska en avräkning ske för de kostnader som har skett på grund av motpartens försummelse.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad betyder "yrkandet om inhibition lämnas därför utan åtgärd"?

2017-12-10 i Domstol
FRÅGA |Vad betyder "Yrkandet om inhibition lämnas därför utan åtgärd"
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett yrkande om inhibition innebär att man önskar att verkställigheten från en tidigare dom ska skjutas upp eller inte äga rum. Det kan till exempel vara så att man har fått en dom riktad mot sig där det står att man måste riva den friggebod som man har byggt (utan bygglov) inom ett visst datum. Man kan då överklaga detta beslut till en högre distans och vilja att de ska ändra på den tidigare domen. I samband med detta kan man yrka på inhibition, vilket här innebär att man vill slippa riva friggeboden i väntan på att ärendet ska tas upp igen. Fastän boden egentligen skulle rivas senast ett visst datum kan man alltså få avvakta med detta, om domstolen skulle godkänna yrkandet om inhibition. Domstolen kan välja att besluta om inhibition om det är sannolikt att den första domen kommer att ändras. Ifall de däremot tror att det gjorts en korrekt bedömning kommer de sannolikt inte att bevilja inhibition. Att "yrkandet om inhibition lämnas utan åtgärd" innebär alltså att domstolen INTE beviljar inhibition som en part har önskat. Av någon anledning har domstolen valt att den första domen som nu har överklagats SKA verkställas som planerat. En person måste till exempel riva sin friggebod senast det datum som stod i domen eftersom den ska gälla. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Nedlagt åtal pga bristande bevis

2017-12-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan ett ärende läggas ner i rättegången om det inte finns tillräckligt mycket bevis
Filip Westling |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett ärende kan läggas ned redan vid förundersökningen på grund av brist på bevis. Beslut att inleda en förundersökning fattas av bland annat åklagaren, se 23 kap. 3 § Rättegångsbalken. Under förundersökning sammanställs alla uppgifter om det misstänkta brottet i ett protokoll, vilket senare ges till åklagaren. Utifrån detta protokoll beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller läggas ned. Om åtal läggs ned kan det bero på t.ex bristande bevis. Om åtal väcks innebär det att en rättegång ska ske i tingsrätten. Under rättegången kan åtalet i undantagsfall läggas ner under pågående rättegång. Ett åtal kan också leda till en friande dom av tingsrätten om åklagare inte bevisat att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till brott. Även detta beror ofta på att bevisen är bristande eller inte är trovärdiga. Hoppas att jag besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förälder som vittne

2017-12-07 i Vittna
FRÅGA |Hej! Har en fråga om vittnen. Kan den åtalades föräldrar vittna till dennes fördel utan att ha blivit förhörda av brottsutredaren? Föräldrarna har alltså tackat nej till att uttala sig om händelsen fast dom var vittne till händelsen, kan dom ändå få vittna i rätten till dennes fördel?
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis kan sägas att det endast är personer som åberopats som vittnen av åklagaren, det eventuella målsägandebiträdet och/eller försvaret (den tilltalade) som kommer att höras som vittnen i huvudförhandlingen. Man begär alltså inte t.ex. hos domstolen att få vittna, utan det är parterna i målet som bestämmer vilka de vill åberopa som vittnen för att styrka sitt påstående om vad som har hänt. Att föräldrarna inte har uttalat sig under förundersökningen är inte i sig ett hinder mot att åberopa dem som vittnen i en huvudförhandling. Vilka lagregler kan då vara av intresse i ett fall där föräldrar ska vittna?I 36 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken framgår att var och en som inte är part i målet (det vill säga målsägande eller tilltalad) får vittna i domstol. Vidare ska sägas att den som är förälder till en part i målet inte behöver vittna, 36 kap. 3 § rättegångsbalken. Om en närstående till part vittnar ska denna inte avlägga vittnesed, 36 kap. 13 § andra stycket rättegångsbalken. I 36 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken framgår att ett vittne får vägra att uttala sig om det han eller hon skulle svara på frågan skulle röja att en närstående har förövat en brottslig eller vanärande handling. En närstående, eller en förälder i det här fallet, kan alltså vägra svara på en fråga. Som svar på din fråga så kan en förälder som vägrat uttala sig under förundersökningen ändå vittna i domstol. I Sverige har vi så kallad fri bevisföring, man får alltså åberopa i stort sett vilka bevis (vittnen inkl.) som helst. Det är i slutändan domstolen som har till uppgift att värdera bevisningen. Däremot är det som sagt parterna som åberopar vittnena och vittnen åberopas endast om någon av parterna anser att deras vittnesmål skulle ha betydelse för målet. Värt att framhålla att vi i Sverige inte har så kallade karaktärsvittnen, alltså vittnen som endast ska vittna om hur "bra" eller "dålig" en person "är", se HD:s uttalande i rättsfallet NJA 2007 s. 547. Ska en person vittna till någons "fördel" avses i stället att vittnesmålet ska vara till fördel för partens påstående i målet. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du någon ytterligare fundering är du välkommen att ställa ytterligare en fråga till oss här på Lawline. Med vänliga hälsningar