Vittnesplikt

2014-10-28 i Vittna
FRÅGA |Hej, tacksam för ert svar. Min dotter (17 år) har blivit kallad som vittne i ett misshandel och vapenbrott. Dessa personer grovt kriminella och jag är rädd för vilka konsekvenser det kan få för min dotter om hon pekar ut den skyldiga. Polis har förhört min dotter och hon uppgav vad hon sett, hon bekräftade där den skyldige. Fråga: - kan hon utebli från rättegång, ev. Konsekvenser? - hävda hon inget minns. (Trots hennes vittnes förhör med polis) Finns annan "väg" igenom detta? Tack på förhand
Mustafa Sheikh Abdi |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!I Sverige råder en allmän vittnesplikt vilket innebär att alla som blir kallade som vittnen är skyldiga att avlägga vittnesmål, med ett fåtal undantag (t.ex. vittnesmål behöver ej avläggas mot närstående). Reglerna om vittnen finns i 36 kap. rättegångsbalken (RB). Den som har kallats som vittne ska vid vite infinna sig vid förhandling inför rätten, enligt 36:7 RB. Se 36 kap. RB, https://lagen.nu/1942:740#K36Om din dotter under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen kan hon begå mened, enligt 15:1 BrB. Det är därför av stor vikt att hon talar sanning i sitt vittnesmål.Om din dotter hotas för att hon ska avstå från att avlägga sitt vittnesmål, bör detta polisanmälas eftersom det kan ses som övergrepp i rättssak. Ni har även en möjlighet att vända er till polisen för att få skydd i form av vittnesskydd.Hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen

Rätt till försvarare vid polisförhör

2014-10-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vår 18-årige har blivit polisanmäld av kvinnlig klasskamrat, och fd flickvän, och inväntar nu polisförhör som vi förstår det. Följande tror vi har hänt: Gymnasieklassen är på studieresa i europeiskt land. På kvällen blir flera berusade och mellan vår son och fd flickvän uppkommer så småningom munhuggning. Enligt utsago knuffar vår son flickvännen och sparkar henne på smalbenet, säger troligen också en del saker. Eventuellt är det båda parter som gör och säger olika mindre lyckade saker. Hon har nu polisanmält händelsen och vår son inväntar kallelse från polisen.Så till vår fråga: Detta är en ovan och skrämmande situation för oss alla, hur gör vi för att vår son ska få tillgång till en försvarare redan vid det inledande polisförhöret? samt Hur bör han förhålla sig/vad bör han tänka på inför och under polisförhöret?Tack på förhand!
Mustafa Sheikh Abdi |Hej och tack för din fråga!En offentlig försvarare utses när förundersökningen har gått så långt att någon skäligen misstänks för brottet, vilket den misstänkte måste delges, enligt 23:18 rättegångsbalken (RB). Den som är misstänkt för brottet är bland de sista som kallas till förhör och kommer informeras om rätten till en offentlig försvarare i kallelsen. Se 23:18 RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P18Rätten till en offentlig försvarare regleras i 21 kap. RB. Av 21:3a framgår det att om den misstänkte är anhållen eller häktad misstänkt ska offentlig försvarare utses på hans/hennes begäran eller brottet som han/hon misstänks för är ett brott för vilket det lägsta föreskrivna straffet är sex månaders fängelse. Ju grövre brottet är desto större är sannolikheten för att du kan få en offentlig försvarare.Utöver det kan offentlig försvarare utses: om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, ellerom försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, ellerom det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Rätten till offentlig försvarare beror på brottet och i fall 1-3 utses en offentlig försvarare av rätten utan någon särskild begäran efter en bedömning som rätten gör själva.Se 21 kap. RB och 21:3a RB, https://lagen.nu/1942:740#K21 och https://lagen.nu/1942:740#K21P3aNi har alltid möjligheten att anlita en privat försvarare åt er son (då utses inte en offentlig försvarare till åt er son). Försvararen har rätt till att närvara vid förhöret enligt 23:10 4 st. RB, om det inte är till men för utredningen. Undersökningsledaren bestämmer vem som får närvara vid förhör, enligt 23:10 1 st. RB, men det är värt att nämna att möjligheterna till att vägra försvararen närvaro vid förhöret är ytterst begränsade.Förhör får hållas med vem som helst som kan antas lämna betydande upplysning för utredningen, enligt 23:6 RB. Kallelsen kan kombineras med vite och det kan ev. bli aktuellt med hämtning av polisen till förhöret, enligt 23:6a och 23:7 RB. Det finns ingen allmän skyldighet att prata under polisförhöret (med eller utan försvarare), men allt som framkommer under förhöret och förundersökningen kan komma att användas under en ev. rättegång. Åklagaren kan komma att använda polisförhöret om den misstänkte säger en sak i polisförhöret och sedan ändrar sin historia i rättegången. Jag skulle rekommendera att ni berättar vad som hände och håller er till den utsagan under hela rättegången, om det blir någon.Se 23:6, 23:6a, 23:7, https://lagen.nu/1942:740#K23P6 och https://lagen.nu/1942:740#K23P6a och https://lagen.nu/1942:740#K23P7Hoppas detta var till hjälp!Kontakta mig på musshh121@studentmail.oru.se om ni har fler frågor.Med vänliga hälsningar

Envarsgripande för snatteri

2014-10-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Jag befann mig i en vanlig matbutik och skulle handla, där observerade jag två yngre tjejer som stressade in, varav den ena plockar på sig godis och läsk för en summa på ungefär 60-70 kronor vilket jag bevittnade. Jag observerar när de lämnar butiken i full hast. säger till butikspersonalen som ber mig att springa efter henne innan hon försvinner helt. Jag kommer ikapp henne, tar tag i henne och säger till henne att hon får vänta en stund, då börjar hon försöka slita sig och försvinna - och då väljer jag att göra ett envarsgripande för snatteri och tar då i lite hårdare än i början då hon gång på gång försöker att slita sig. Jag och en av butikspersonalen går med henne in i butiken igen, där vi håller kvar henne. Jag genomförde i samband med envarsgripandet en skyddsvisitation i syfte att eftersöka vapen eller farliga föremål enligt (polislagen, 19§). I samband med det så hittade jag även stöldgodset och beslagtog det enligt (Rättegångsbalken, 27 kap, 1§).Hon kom överens med mig och butikspersonalen att vi skulle släppa henne ifall hon kunde betala för varorna, vilket hon även kunde göra efter ett samtal till hennes mamma. Har jag gjort rätt i detta fallet, eftersom att jag bevittnade hela händelsen i butiken och valde att göra ett envarsgripande när hon hade lämnat butiken. Eller har jag gjort fel?
Hugo Westerlund |Hej. Tack för din fråga.Regeln om envarsgripande finns i Rättegångsbalken 24 kap. 7 § st. 2. En förutsättning är att någon begår ett brott som fängelse kan följa. Enligt Brottsbalken 8 kap. 2 § döms den som begått snatteri till böter eller fängelse i sex månader. Den som är föremål för envarsgripande ska enligt regeln i Rättegångsbalken påträffas på bar gärning eller flyende fot. Vidare följer att den gripna ska skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Av polislagen 29 § st. 2 jämfört med 19 § framgår att den som envarsgriper någon får i anslutning till gripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig av säkerhetsskäl för att vapen eller andra föremål ska kunna tas om hand. I Rättegångsbalken 27 kap. 4 § anges att den som med laga rätt griper en misstänkt får ta föremål som därvid påträffas i beslag. Förutsättningen är enligt 27 kap. 1 § att det skäligen kan antas att föremålet är stulet.Utifrån de uppgifter som du har lämnat verkar det enligt de regler jag redogjort för som att du i princip har handlat korrekt. Vad man dock kan diskutera är att ni inte skyndsamt lämnade över den gripne till polisen. Rättsläget är dock inte helt klart på denna punkt. Syftet bakom det kravet på skyndsamt överlämnande är att en polisman omedelbart ska pröva om gripandet ska hävas så att det ”privata” frihetsberövandet blir så kortvarigt som möjligt. Dock tycks det vara klart att den som har gjort ett envarsgripande har rätt att frige den gripne personen innan ett överlämnande till polisen skett. Om polisen inte kontaktas ska den gripne så snart som möjligt försättas på fri fot. Sammanfattningsvis borde ni nog ha kontaktat polis i samband med gripandet för att ha varit helt säkra på ett korrekt handlande.

Rätt till offentligt försvar i samband med polisförhör

2014-10-03 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag har en pappa som har fått diagnosen frontallobdemens. Han är nu i en helt annan värld än vi "vanliga" han kan inte uttrycka sig ordentligt språkligt och hittar på saker i från sin vilda fantasi. Nu till frågan, Polisen har kallar honom till förhör, han är misstänkt. Får dom förhöra en demenssjuka person ensam? Har pappa rätt till en advokat under förhören?Jag är orolig över att han ska säga saker som inte är sant och att dom ska pressa och stressa honom (vilket gör honom sjukare)Tacksam för svar!
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!Först bör nämnas att det är oerhört viktigt att slå fast om principen att alla misstänkta, speciellt vid allvarligare typer av brott, skall ha en advokat med sig. Det skall absolut inte spela någon roll om advokaten är förordnad som en offentlig- eller privat försvarare. Detta är speciellt viktigt vid ett första förhör med den misstänkte. Ser man till hur det ser ut i praktiken idag, så kan man se en tendens till att polis och åklagare ofta väljer att hålla förhör utan att ombud för den misstänkte finns närvarande. Detta är självfallet beklagligt.Att din pappa har den diagnosen i kombination med att han inte behärskar språket fullt ut tyder i min mening på att det inte skall vara någon diskussion för huruvida ett ombud skall få närvara eller inte. Är man i ett dåligt psykisk och/eller fysiskt skick är det oerhört viktigt att polis som skall hålla förhör med den misstänkte ser till att denne ges rätt att tillvarata sina rättigheter. Advokaten har vid förhör inte som syfte att sabotera utredningen på något sätt, utan enbart se till att förhöret hålls på ett korrekt sätt och att inga påtryckningsmetoder används mot den misstänkte. Det kan även vara bra för den misstänkte ur ett psykiskt perspektiv att veta att det finns någon vid dennes sida som tar tillvara på hans eller hennes intressen. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet och är enligt Europadomstolen för mänskliga fri och rättigheter en absolut regel. I samband med att din pappa delgetts misstanke om brott och även kallats till förhör skall polisen underrätta din pappa om att han har rätt till en offentlig-eller privat försvarsadvokat.Hoppas Du känner dig tillfredsställd med mina svar. Om Du har några andra funderingar är Du välkommen att mail mig på Sabic92@me.comMed vänlig hälsning,

Vittnes vägran att besvara fråga

2014-10-22 i Vittna
FRÅGA |Hej.När man har blivit kallad för att vittna i tingsrätten, är "det kan jag inte svara på" "det är en för komplicerad fråga" "jag känner att jag på grund av egen säkerhet inte kan svara på den frågan" osv giltiga svar på frågor under förhandlingarna?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Att utan fog öppet vägra uttala sig i en fråga är inte brottsligt, men kan medföra såväl vite och häktning i upp till tre månader som ansvar för de ökade rättegångskostnader som därav föranledes (se 36 kap. 21-23 §§ rättegångsbalken). Föreligger emellertid giltig anledning att inte yppa viss omständighet är det förstås tillåtet ange att hinder föreligger utan att behöva avslöja vad hindret består i om detta skulle kunna föranleda att vittnet själv utpekas som brottslig eller dyl.I vilka fall det är tillåtet att vägra yttra sig framgår likaledes av rättegångsbalkens 36 kapitel. Det görs där skillnad mellan fall då en viss person ej alls får vittna (se 1 och 4 §§ samt i viss mån 5 §), själv får välja om vittnesmål skall avläggas (se 3 § och till viss del 2 §) samt äger rätt att ej uttala sig i viss fråga (se 5 och 6 §§). Vidare får i föregående stycke berörda tvångsmedel ej brukas mot de som åsyftas i 4 §, vilka ej heller får avlägga ed och sålunda inte kan göra sig skyldiga till brottet mened (se 15 kap. 1 § brottsbalken).De fall i vilka en person inte får vittna är när denne antingen är part i målet, inte fyllt femton alt. är psykiskt störd och därav kan anses olämplig eller när vittnesmålet rör en uppgift som omfattas av sekretess (med vissa undantag) (se 36 kap. 1, 4 och 5 §§ rättegångsbalken). En parten närstående äger själv välja om vittnesmål skall avläggas medan en domare i målet skall pröva om denne vet något som kan tjäna som upplysning (se 3 och 2 §§ nämnda kapitel i nämnda lag).Slutligen framgår av 6 § ovan berört kapitel i ovan berörd lag att ett vittne får vägra yttra sig om en yrkeshemlighet (såvida inte synnerliga skäl talar för ett yppande) eller en brottslig alt. vanärande handling som vittnet eller en denne närstående utfört.Du äger sålunda öppet ange att Du inte kan uttala dig i viss fråga men kan under vissa omständigheter ådra dig rättegångskostnadsansvar samt bli utsatt för tvångsmedel om skälet till vägran att besvara en fråga inte anses giltigt.Rättegångsbalken i dess helhet finner Du här och brottsbalken här.Vänligen,

Strafföreläggande

2014-10-10 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej. Jag är nyfiken på eventuella nackdelar med att neka ett strafföreläggande. Tillkommer det eventuellt högre kostnader än bötern man blivit dömd till? Kan straffet ändras (läs höjas)? Finns det några andra nackdelar än att det prövas igen?Vet att det är låg chans att åklagaren skulle droppa fallet. I övrigt är fallet solklart med 4-5 trovärdiga vittnen. Även om brottet är en riktigt skitgrej som man helst inte skulle bli registrerad i brottsregistret för.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Den process som följer efter att någon misstänks ha begått ett brott regleras i Rättegångsbalken, (RB), som du finner här.Strafföreläggande är ett sorts alternativ till åtal, Åklagaren skickar då hem ett föreläggande som när det skrivs på innebär att den misstänkte erkänner gärningen. Också den föreslagna påföljden (böter, villkorlig dom eller en kombination av dessa) erkänns. Därmed är den misstänkte ”dömd” till detta brott, men slipper inställa sig vid domstol. Detaljerade regler om hur ett strafföreläggande genomförs i praktiken hittar du i 48 kap RB.Det finns många fördelar med att erkänna ett strafföreläggande istället för att behöva ta målet till domstol. Hela processen går fortare, ofta kan det vara skönt för den misstänkte att få saken ur världen. Du vet vad du döms för, i en framtida rättegång kan straffet komma att bli hårdare. Dessutom blir strafföreläggande oftast billigare för både staten och den misstänkte. Detta eftersom du vid en fällande dom i domstol kan tvingas stå för en del av rättegångskostnaderna (vissa kostnader subventioneras dock av staten, beroende på hur stor din årsinkomst är). Rättegångskostnader för en dömd tilltalad regleras främst i 31 kap 1 § RB. Nackdelen är givetvis att du erkänner brottet och därför inte får en chans att bevisa din eventuella oskuld. Du bör vara medveten om att även ett strafföreläggande leder till en markering i brottsregistret. Dock låter det på din fråga som att bevisningen är ganska betungande och om utsikterna för en friande dom inte är så stora, rekommenderar jag att godkänna strafföreläggandet. Du vet då vad du döms för och det är både snabbare, mindre mentalt krävande samt billigare än att uthärda en lång domstolsprocess.Vill du läsa mer om strafföreläggande kan du kika in på Åklagarmyndighetens hemsida, vilken du finner här.

Om käranden uteblir från förberedelsesammanträdet

2014-10-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som kan hända om man skickat en stämningsansökan till tingsrätten och sedan blivit kallad till ett förberedelsesammanträde, men uteblir från detta eftersom man anser att man redan lagt fram så mycket bevisning att man inte behöver närvara? Finns det risk att man t.ex. döms för något brott? Dessutom undrar jag vad som avgör vilken tingsrätt man ska skicka stämningsansökan till. Om den jag skulle vilja stämma t.ex. bor i Stockholm medan jag bor i Göteborg, vilken tingsrätt ska jag då vända mig till?
Alexandra Wikner |Hej, och  tack för din fråga!Reglerna kring rättegångar finns i Rättegångsbalken (RB). När stämning utfärdats ska förberedelse äga rum enligt RB 42 kap. 6 §. Båda parterna ska närvara, men om du inte blivit ålagd att personligen infinna dig så räcker det med att ditt ombud närvarar för att du ska anses ha inställt dig.Om det är fråga om ett dispositivt mål, alltså det rör någonting där det är tillåtet med förlikning, så ska rätten sträva efter att parterna ska förlikas eller enas, och kan om parterna går med på det besluta om medling (RB 42 kap. 17 §). Det är ur rättens synpunkt viktigt att parterna endera personligen eller via ombud närvarar vid förberedelsesammanträdet då ett av flera syften med den är att undersöka förutsättningarna för förlikning (42 kap. 6 § punkt 5). I dispositiva mål kan Tingsrätten förelägga käranden (den som stämt någon) att inställa sig eller lämna svaromål med påföljden att tredskodom annars kan meddelas. En tredskodom riktad mot käranden innebär att stämningen ogillas eller att målet avskrivs (RB 44 kap. 2 §, 4 § och 8 §). Om man ålagts att inställa sig personligen kan även vite dömas ut. Är det fråga om ett mål där det inte är tillåtet med förlikning kan kärande föreläggas att inställa sig till sammanträdet med påföljd att käromålet annars förfaller (RB 42 kap. 12 § 2 st). Det innebär att om du ändå inte inställer dig så förfaller din stämning mot den andra. Även här kan vite dömas ut om man ålagts att inställa sig personligen.Om man inte infinner sig i rätten och hade så kallat laga förfall blir det ingen påföljd. Laga förfall kan till exempel vara att man varit sjuk eller att kollektivtrafiken oväntat stått still (RB 32. kap 6 och 8 §§), men man måste alltså ha en enligt rätten giltig anledning för det ska anses som laga förfall. Om du bara struntar i att gå dit riskerar du alltså att målet avskrivs eller att käromålet förfaller. Om du är ålagd att personligen infinna dig vid vite kan du då även bli skyldig att betala vitet. Det är som du ser en mycket god ide att närvara om är kallad till förberedelsesammanträde. Detta även om, eller kanske snarare just för att käranden anser sig ha lagt fram övertygande bevisning. Det vore ju synd att riskera hela stämningen med att inte dyka upp. Om det är en privatperson du vill stämma så lämnar du in stämningen till tingsrätten där denne bor, vill du stämma någon som bor i Stockholm är det alltså till tingsrätten där du ska skicka in stämningen (RB 10 kap. 1 §).Vänligen, 

Hur ärendetyp anges i målnummer

2014-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar vad "T" betyder framför ett målnummer? Exempelvis "Mål nr T 6538-11". Även "FT" och "B" förkommer också ibland, vad står dessa bokstäver för? Tack på förhand!
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.De bokstäver som inleder ett målnummer anger vilken typ av ärende det rör sig om. ”T” står för tvistemål, ”FT” står för förenklat tvistemål och ”B” står för brottmål.Vänligen,