Hur ärendetyp anges i målnummer

2014-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar vad "T" betyder framför ett målnummer? Exempelvis "Mål nr T 6538-11". Även "FT" och "B" förkommer också ibland, vad står dessa bokstäver för? Tack på förhand!
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.De bokstäver som inleder ett målnummer anger vilken typ av ärende det rör sig om. ”T” står för tvistemål, ”FT” står för förenklat tvistemål och ”B” står för brottmål.Vänligen,

Skolfråga - bevisbörda i våldtäktsmål

2014-09-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Jag behöver också hjälp med mitt gymnasiearbete och såg att min kompis fick det. Jag vill skriva ett lagförslag om omvänd bevisföring i gruppvåldtäkt. Vilka är då lagarna som tyder på att offret måste bevisa att det faktiskt skett en våldtäkt och inte tvärtom? För jag har läst att det är så i praktiken. Hur skulle jag kunna formulera mitt lagförslag lagstiftningsmässigt?Tacksam för svar! /Med vänlig hälsning
Sarah Saajakari |Hej! Vilket intressant gymnasiearbete du har valt! Lawline har dock som policy att inte besvara skolfrågor. Jag vet inte under vilka omständigheter din vän fick hjälp med sitt gymnasiearbete.Jag kan tipsa dig om att läsa om bevisbörda i brottmål, processrättsliga principer inom brottmål och fundera på vad syftet bakom reglerna och principerna är.Med vänliga hälsningar,

Olika delgivningssätt

2014-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om man har blivit delgiven till tingsrätten och har fått en fällande dom, vad händer om man överklagar men undviker att bli delgiven igen? Kan brottet bli preskriberat?
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!Jag hade behövt veta vilket typ av mål detta handlar om för att ge dig ett komplett svar med rätt lagrum i rättegångsbalken. I 33 kap 2 § rättegångsbalken (RB) skrivs att delgivning ska ske, https://lagen.nu/1942:740#K33P2S1. Det finns mer exakta regler i RB för brottmål respektive tvistemål, men jag väljer att inte ta med dessa. I delgivningslagen (https://lagen.nu/2010:1932) finns lite mer specifika bestämmelser. Hovrätten väljer vilket sätt handlingarna ska delges på och väljer den enklaste och billigaste i första hand. Vanlig delgivning, muntlig delgivning eller förenklad delgivning är de tre vanligaste. Vanlig delgivning betyder att handlingarna skickas och att du måste bekräfta att du tagit emot handlingarna, se 16-18 §§ delgivningslagen. Muntlig delgivning kan göras över telefon men är endast lämplig om det handlar om ett kortare meddelande, ex. kallelse till förhandling, se 19-21 §§ delgivningslagen. Dessa två går ju båda att "undvika", vad som händer då återkommer jag till strax. Det finns nämligen ett tredje förfarande, förenklad delgivning. För att det ska kunna användas måste du ha blivit informerad om att det kan komma att användas och att målet är relativt okomplicerat med få handlingar. Det går nämligen till så att handlingarna skickas till dig utan bekräftelse, och sedan skickas ett kontrollmeddelande (ett par dagar senare, som informerar om att handlingarna har skickats). I detta fall behövs ju alltså inte bekräftelse från dig på att handlingarna har kommit fram, utan du blir delgiven bara genom att du får hem handlingarna i brevlådan (och är alltså svårt att undvika). Se även 22-26 §§ delgivningslagen.Om någon av de två första sätten används (vanlig eller muntlig delgivning) och du undviker att skicka tillbaka bekräftelsen kommer hovrätten troligen att gå vidare med stämningsmannadelgivning, se 31-41 §§ delgivningslagen. Enligt 31 § och 40-41 §§ delgivningslagen är det polismyndigheten som har hand om detta och förordnar stämningsman. Enligt 32 § delgivningslagen kan du delges när stämningsmannen möter dig, ex i ditt hem eller på din arbetsplats. Vägrar du att skriva under en bekräftelse kommer handlingarna att lämnas kvar ändå och du anses ha blivit delgiven. Om de inte hittar dig kan handlingarna ges till någon i din närhet. Enligt 35 § får handlingarna lämnas till någon annan i samma hushåll och enligt 36 § kan handlingarna lämnas till din arbetsgivare och du anses då delgiven. Om inget av dessa fungerar kan de helt enkelt lämna handlingar vid din bostad, på dörren eller i brevlådan, se 38 § delgivningslagen. Du kommer anses delgiven när handlingarna har avlämnats, oavsett bekräftelse eller inte, 39 § delgivningslagen.Som du kanske märker är det svårt att undvika delgivning och på så sätt få till en preskription av målet. Hoppas detta var till hjälp! Vänligen, 

Neka ett strafföreläggande

2014-09-24 i Strafföreläggande
FRÅGA |Jag har fått en strafföreläggande från Åklagare. Den 8 mars 14 har skett en bilolycka. Polisen bedömer att jag har återvändsgränd på Oddegatan, ut på en cykel och gångväg och vidare ut på gatan. Vilken jag har inte gjort. jag skulle köra ut från parkering och blinkade åt höger och andra bil träffade min bil. Och den tiden jag blev chockad jag kunde inte ens prata. Polisen har gjort utredning på plats, jag kunde inte förklara eftersom jag var chockad. Polisen ringde till tolk, jag behövde inte en tolk ens. polisen insåg att jag var i en chock situation. jag nekade brottet samma natt. jag vill veta hur ska jag göra det? jag godtar inte som åklagare har skickat med dagsböter 7200 kr. jag vet inte vad ska jag göra! aldrig haft sånt här problem hela mitt liv. be er att ge mig något rådgivning. tack
Sofia Jonsson |Hej,På strafföreläggandet ska det stå ett sista datum då du senast måste svara. Ifall du inte godtar föreläggandet ska du svara innan detta sista datum och förklara att du inte godkänner föreläggandet samt varför du inte godtar det (varför du inte anser att du har begått brottet som åklagaren anser - här kan du förklara likt du förklarat ovan). Detta kan du skriva på baksidan av föreläggandet och sedan skicka direkt till den åklagarkammare du fått föreläggandet ifrån.När åklagaren fått in ditt svar (eller ifall du varken svarat eller betalat) så beslutar åklagaren ifall hen vill väcka åtal mot dig i tingsrätten - i de allra flesta fall gör de det. Tingsrätten kommer då kalla dig och åklagaren till en förhandling och kommer sedan bedöma ifall du ska dömas för brottet samt vilket eventuellt straff du får.Vänliga hälsningar,

Polismyndighetens skyldigheter vid förundersökning

2014-09-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag var hos en polis i mars som hjälpte mig att göra en anmälan om våldtäkt och försök till våldtäkt vid ett i en tidigare relation. Polisen som tog emot anmälan förklarade noga att anmälan inte räknades som ett förhör utan att jag skulle få berätta min historia igen i ett riktigt förhör. I samband med detta lämnade jag in dagboksanteckningar innehållande delar av övergreppen. Jag bad också om att få ett målsägandebiträde.För en månad sedan blev jag uppringd av en polis som berättade att de haft den misstänkte på förhör och att åklagaren skulle fatta ett beslut inom den närmsta veckan. Jag blev förvånad! Mina frågor är: 1. Har polisen inte skyldighet att hålla ett förhör med mig efter att jag gjort en anmälan om våldtäkt?2. Är inte ett målsägandebiträde en rättighet i fall som rör sexualbrott? Vem är ansvarig för att ett målsägandebiträde tillsätts?3. Blir man som målsägande inte underrättad när en förundersökning inleds?
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!1. Skyldigheter gällande förundersökning regleras i 13a § förundersökningskungörelsen (https://lagen.nu/1947:948). Polisens skyldigheter kan du hitta i polisförordningen (https://lagen.nu/1998:1558), men det blir inte så relevant här. Jag kan inte hitta någon lagstadgad skyldighet för polisen (eller förundersökningsledaren, som även kan vara en åklagare) att hålla ett målsägandeförhör med dig. Ett sådant förhör går ut på att du ska få berätta om händelsen, och det är möjligt att polisen och åklagaren tycker att det som du berättade vid anmälningstillfället är tillräckligt. Var kanske lite klumpigt sagt av polisen som tog emot anmälan däremot, om de senare har beslutat att inte kalla dig till förhör.2. Gällande målsägandebiträde hamnar vi i lag om målsägandebiträde (https://lagen.nu/1988:609). 1 § 1 punkten säger att målsägandebiträde ska förordnas när förundersökningen har inletts och det handlar om ett brott som finns i 6 kap brottsbalken (vilket är sexualbrotten), du har alltså rätt till ett biträde. I 4 § står det att målsägandebiträde ska utses om det begärs av målsägaren, vilket du gjorde. Gällande förordnande ska 26 § 1 stycket rättshjälpslagen tillämpas (https://lagen.nu/1996:1619#P26S1). I den står det att biträdet kan vara en advokat eller biträdande jurist eller någon annan som du föreslår (om det inte skulle vara olämpligt). Enligt 7 § är det rätten som beslutar om målsägandebiträde, vilket de kan göra när förundersökningen har inletts. Det verkar den ha gjort i ditt fall, eftersom undersökningen ska resultera i ett åtal eller inte (och det skulle åklagaren fatta beslut om inom närmsta veckan). Det du kan göra är att höra av dig till förundersökningsledaren, eller till din närmsta tingsrätt. Du ska även ha blivit tillfrågad om du vill veta om åtal inte kommer väckas, enligt 13b § förundersökningskungörelsen, och du ska bli kontaktad (oavsett tillfrågad eller ej) om åtal väcks enligt 13d § samma lag.3. Det finns ingen skyldighet för polisen att meddela att förundersökning inleds. Däremot ska du, enligt 13b § förundersökningskungörelsen, ha blivit tillfrågad om du vill bli kontaktad om beslut att inte inleda förundersökning tas. Men när polisen sa som han gjorde tolkar jag det som att förundersökningen nästan är klar och det återstår för åklagaren att fatta beslut om åtal eller inte. Och som jag skrev ovan, väcks åtal ska du bli kontaktad, om det inte väcks åtal kommer de bara kontakta dig om du sagt att du vill veta. Mitt tips är att ringa polisen för att få en uppdatering om vad som händer i just ditt fall.Vänligen,

Formkrav för skiljedom

2014-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en domare vid ett skiljedomsförfarande har rätt att radera en bandad skiljedom då det var det enda som skulle finnas dokumenterat i detta ärende. Det fanns ingen opartisk sekreterare vid skiljedomen.
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om skiljeförfarande hittar du i Lag (1999:116) om skiljeförfarande https://lagen.nu/1999:116Skiljeförfarandet är ofta inskrivet i en skiljeklausul i t.ex. ett avtal mellan parterna eller i ett aktiebolags bolagsordning.Det finns ett formkrav när det gäller skiljedomsförfarandet. Kravet är en skriftlig dom som är undertecknad enligt kraven i 31 § Lagen om skiljeförfarande. I denna paragraf kan man läsa att en skiljedom skall vara skriftlig och undertecknas av skiljemännen. Det är tillräckligt att domen är undertecknad av flertalet skiljemän om orsaken till att inte samtliga skiljemän undertecknat skiljedomen är angiven i denna. Parterna får bestämma att skiljenämndens ordförande ensam undertecknar skiljedomen. I skiljedomen skall dagen för dess meddelande och platsen för skiljeförfarandet anges. Slutligen skall skiljedomen genast tillställas parterna.Behöver du ytterligare hjälp med juridiken kring detta vänligen återkom till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om något skulle vara oklart så är du självklart välkommen att återkomma till mig.

Butiksstöld

2014-09-25 i Domstol
FRÅGA |Hej, 20 år och har ett barn på 9 månader. Jag har blivit tagen för stöld på en ica maxi butik( 2300kr) Erkände på plats. Gick på polis förhör osv.. Nu har det det blivit rättegång trots att polisen sa att det inte behövdes eftersom jag erkände och accepterar straffet! Så nu om en måna ska jag på domstol, är så nervös och ångrar mig massor, kan knappt äta eller sova. Har aldrig gjort det förut och aldrig blivit straffat så nu undrar jag om jag kommer att få böter eller kanske tom fänglse är så stressad , va kan jag säga@göra i domstolen så det blir mildare straff?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Inledningsvis vill jag bara säga att jag tycker att det låter väldigt hårt att detta ärende skall gå upp i domstol. Normalt gäller, precis som polisen i ditt fall sa, att om Du direkt erkänner och accepterar att strafföreläggande, så skall det inte behöva gå upp till domstol(detta gäller för mindre allvarliga brott med böter i straffskalan, som exempelvis stöld). Alternativt hade åklagaren kunnat meddela åtalsunderlåtelse.I NJA 2009 s 586, fastslog Högsta Domstolen att om man med uppsåt olovligen tar något ifrån en butik, där varorna har ett sammanlagt värde som överstiger 1000 kr, så skall detta betraktas som stöld. Brottet stöld ligger under allmän åtalsplikt och åklagaren har i ditt fall ansett att det finns tillräckligt med bevis för en fällande dom och han/hon har således en skyldighet att åtala. Normalstraffet för den typ av stöld som Du står åtalad för är böter. Hur höga böterna blir är beroende av bland annat din inkomst av tjänst. Vad utfallet i domstolen kommer att bli kan jag av naturliga skäl inte säga något om. Om Du känner dig osäker och vill ha hjälp av någon som kan företräda dina intressen, så samarbetar Lawline med flertalet välrenommerade advokatbyråer. Återkom gärna om Du är intresserad av komma i kontakt med en advokatbyrå.Email: Sabic92@me.comMed vänlig hälsning, 

Godkännande av ordningsbot

2014-09-24 i Strafföreläggande
FRÅGA |Ej jakttagit stoppliktJag blev stoppad av en polisbil som körde efter mig igår kväll. Två poliser som var på bilen konstaterade att jag inte iakttog stopplikt vid en korsning jag nyss körde förbi. Själv mindes jag att jag stannade. Jag var rädd för att det skulle klånga till mycket om jag nekar det så jag erkände på platsen och fick en böt. Nu tänker jag ta tillbaka erkännandet. Vad får jag för konskvens och vad kan det leda till jag gör det. Tack i förhand!Eric
Elias Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Poliser har rätt att utfärda föreläggande av ordningsbot i enlighet med vad som föreskrivs i rättegångsbalken, 48:1,2,3 RB, se https://lagen.nu/1942:740.För att sammanfatta dessa bestämmelser innebär dem att om du har godkänt en polismans föreläggande av en ordningsbot har du också fått en dom mot dig som också har vunnit laga kraft. Det här innebär att det inte finns mycket du kan göra för att undslippa böter i din beskrivna situation.Det finns extraordinära möjligheter som exempelvis resning vilket används restriktivt av de svenska domstolarna. För att beviljas resning krävs det att du har väldigt starka skäl som grund för ditt påstående kring uppkomsten ordningsboten.Jag hoppas mitt svar hjälpte.Med vänlig hälsning,