Bevisbörda i benefikt rättsförhållande

2015-07-05 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om 60 000 kr överförts från mig till en annan person, vem bär då bevisbördan om jag hävdar att det var ett lån och den andre personen säger att det var en gåva? Vid vilket belopp går gränsen, dvs var skiftar bevisbördan?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genomgång av rättspraxis En huvudprincip som har kommit till uttryck i rättspraxis är att den som påstår sig ha ett betalningskrav på grund av ett lån har bevisbördan för påståendets riktighet. Detta eftersom denne typiskt sett har betydligt lättare än motparten att säkerställa bevisning. Se NJA 1975 s. 577 och i senare praxis NJA 2009 s. 64 samt NJA 2014 s. 364.När det gäller en större summa pengar kan det vara befogat att lägga över en större bevisbörda på mottagaren, exempelvis genom att säkerställa bevisning genom att ett gåvobrev upprättas. Se NJA 2012 s. 804.Enligt den så kallade bevissäkringsteorin läggs bevisbördan på den part som typiskt sett haft lättare att säkerställa bevisning eller som har haft de bästa förutsättningarna för att göra det. I mål som handlar om lån, anses normalt långivaren skyldig att visa den påstådda fordran. Detta eftersom långivaren enkelt kan säkra bevisning för sin fordran. Samma motivering motiverar dock att mottagaren har bevisbördan eftersom denne enkelt kan säkra bevisning genom att upprätta ett gåvobrev. Se NJA 1975 s. 577 och NJA 2014 s. 364.Den som gynnas genom en ensidig rättshandling (när enbart en part presterar, exempelvis en gåva) har ansetts ha bevisbördan för att det rör sig om en gåva. Det ligger i gåvomottagarens intresse att rättshandlingen är giltig och därmed att säkra bevisning om det. Övervägande skäl talar därför för att det är den part som påstår att en överföring utgör en gåva också har att styrka det. I Högsta domstolens praxis har en överföring om 100 000 ansetts utgöra en större summa pengar där mottagaren hade bevisbördan för att det var fråga om en gåva. Hovrätten har vid ett tillfälle fastslagit att 50 000 kronor har utgjort en större summa pengar, varefter mottagaren ansågs ha bevisbördan. Se NJA 2012 s. 804, NJA 2014 s. 364 och hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2013-12-02 i mål nr T 3271-12.Sammanfattning Huvudprincipen på civilrättens område om att den som påstår något har bevisbördan, verkar vika sig i benefika förhållanden, det vill säga när det är fråga om ensidiga avtal, exempelvis en gåva. Enligt bevissäkringsteorin kan bevisbördan egentligen läggas på vilkendera av parterna, varför den inte ger någon vidare vägledning. Det verkar råda enighet i att den som gynnas av ett avtal har bevisbördan för att det rör sig om en gåva, och inte ett lån. Jag tolkar avgörandena som att 60 000 kronor utgör en tillräckligt stor summa pengar för att bevisbördan ska kunna läggas på mottagaren av pengarna. Det måste samtidigt beaktas utifrån samtliga omständigheter som råder i ert fall. Hade du av någon anledning bättre möjligheter att säkra bevis för ditt påstående, kan det lika väl vara så att du åläggs bevisbördan. Juridiken är komplicerad, men jag hoppas att du har fått vägledning i vad som gäller i ert fall.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Vad som menas med prövningstillstånd

2015-06-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad innebär särskilt prövningstillstånd ?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Prövningstillstånd är ett tillstånd som högre instans, t.ex. hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Sökande har således ingen garanterad rätt att få sin talan prövad i dessa instanser utan behöver ett prövningstillstånd. Kraven för att få ett prövningstillstånd varierar, i HD beviljas bara prövningstillstånd om avgörandet kan få betydelse som prejudikat, det vill säga vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

överklaga strafföreläggande och sen bevisföring

2015-06-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur överklagar man ett strafföreläggande efter erkännande och går det att att dra in fler vittnen efter åklagaren gjort sitt ?
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Gällande din första fråga om strafföreläggande finns bestämmelser i 48 kap rättegångsbalken (RB), se här. Enligt 48:3 st 2 RB likställs ett strafföreläggande med en dom som har vunnit laga kraft. Att en dom har vunnit laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga. Genom “vanliga” överklaganderegler är det därför inte möjligt att överklaga ett godkänt strafföreläggande. Under vissa särskilda förutsättningar kan det dock vara möjligt att undanröja ett strafföreläggande efter klagan över domvilla (59:6 RB).Gällande din andra fråga om inkallande av vittnen i ett sent skede av brottmålsprocesser kan kort sägas att det är tillåtet att åberopa ny bevisning även så sent som under huvudförhandlingen. Om den nya bevisningen, på grund av fördröjningar eller liknande, leder till ökade rättegångskostnader riskerar dock den som åberopat bevisningen att få svara för dessa (31:4 RB).Hoppas du fått svar på din fråga

Betala skadestånd till brottsoffer

2015-06-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag vet inte var jag ska börja här så ni kan förstå. Två år sen blev min ena dotter (har en måttlig utv störning) diskriminerad och kränkt och min andra dotter som då var 13 år blev hotad att slå av en taxichaufför. Hela händelsen var hemskt då det hände. Jag ville bara därifrån eftersom han var väldigt ilsken eftersom jag också var arg och mkt upprörd över situationen. Dagen efter anmälde jag honom till polisen och DOM samt till taxibolaget. Allt lades ner, men efter några dagar får jag veta att han anmälde mig för att ha örfilat honom som gjorde att han blev röd med märke på kinden...allt detta blev det till en utredning där chauffören även kommer med en falsk vittne som aldrig har funnits där på plats, finns bevis. Tyvärr har jag fått en mkt dåligt advokat som jag inte är nöjd. Eftersom hon gjorde inte allt som krävdes, och jag blev fälld. Finns många åtalspunkter , bevis bla på förhör som dessa två män säger och ändå....jag är så ledsen att detta har gått så långt trots allt detta. Nu dessutom vill de att jag ska betala 5000 kr för skadestånd Vilket Skämt!!! Jag vill inte ens prata med min advokat, försökte överklaga till högsta domstolen och de står fast vad svea hovrätt säger ...förstår mig inte på dessa rättsväsendet ....ska vi värna nu om brottslingar elller? Min fråga också e om jag kommer att vara märkt som brottsling i det här fallet eller gäller att bara betala...fast jag inte vill. snälla ge mig råd!! Mamma söker rättvisa!!!
Matilda Bona |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline!Angående skadeståndet så rekommenderar jag dig till att betala det. När en domstol har beslutat att ett brottsoffer skall få skadestånd så kopplas alltid kronofogden in direkt för att hjälpa brottsoffret att kunna få ut sitt skadestånd. Kronofogden kommer då undersöka din ekonomiska situation och har du tillgångar kommer kronofogden se till att brottsoffret får sina pengar. Det kan därför försätta dig i en svår sits och du riskerar betalningsanmärkningar hos kronofogden om du inte betalar. Att betala eller inte betala skadeståndet kommer inte kunna skydda dig från att bli nedskriven i det svenska belastningsregistret. Där hamnar alla som dömt till någon typ av påföljd på grund av ett brott enligt Lagen om belastningsregister 1§ och 3§.Jag beklagar djupt din sits men hoppas att detta kan ge dig viss hjälp!Med vänlig hälsning

Kroppsvisitation och fotografering

2015-06-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Jag är en kille på 17 år som aldrig blivit dömd för något brott eller misstänkt för den delen då jag aldrig blivit inkallad till förhör, lämnat urinprov osv. Det jag dock ständigt råkar ut för är att civilpoliser och ibland uniformerade poliser väljer att gå fram och ställa mig emot vägen därefter visitera mig och ta mina personuppgifter m.m Senast var jag på väg hem ifrån mitt sommarjobb i stan och blev plötsligt tagen i båda armarna av två poliser varpå de förde in mig i ett rum utanför en tunnelbana station där de frågade om jag hade kniv på mig varpå de visiterade mig. De kollade sedan upp mig och anmälde mig kontrollerad via radion vad betyder detta? En annan gång var det att mitt signalementet stämde med ett personrån medan jag var på väg till ICA och då tvingade polisen mig att ställa upp på fotografier från flera vinklar som han tog med sin mobil. Har polisen verkligen rätt att göra såhär? - Hamnade jag i något register? Vad ska jag säga om jag är trött på att bli trakasserad dvs visiterad och lämna uppgifter en gång i månaden, har jag rätt vägra att samtala polisen när de stoppar mig "slumpmässigt" på stan. Av alla gånger jag blivit visiterad har de aldrig funnit någonting och jag känner att mitt förtroende för dem sjunker för varje gång då jag anar att de har med min invandrarbakgrund att göra.Har poliser rätt att bete sig såhär när man inte är misstänkt för någonting har fått dumma förklaringar som "du gick när vi kom","droger är vanligt i din ålder"
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Kroppsvisitation är en undersökning av en persons yttre så som kläder, väskor, etc. En kroppsvisitation får företas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, se 28:11 rättegångsbalken. Kroppsvisitation får utföras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, eller på annan om det finns synnerlig anledning att anta att det kan anträffas föremål som har betydelse för utredningen. En polisman får besluta om kroppsvisitation om det är fara i dröjsmål, se 28:13 rättegångsbalken. Fara i dröjsmål kan det t.ex. vara om polismannen misstänker att en person befinner sig på offentlig plats med kniv. Beslut om kroppsvisitation får endast tas om nyttan som visitationen innebär uppväger den olägenhet som det innebär för personen i fråga. Det finns även bestämmelser om kroppsvisitation i 19 § polislagen som säger att en polisman får i anslutning till ett ingripande, kroppsvisitera en person i den utsträckning som det är nödvändigt av säkerhetsskäl eller för att fastställa identifiering. En polisman får även kroppsvisitera för att söka efter vapen eller andra farliga föremål. Det som antagligen har hänt vid de tillfällen som du nämner i frågan är att polisen har fattat en misstanke emot dig. Vad den misstanken grundar sig i, eller om den är välgrundad, är svårt att veta. Beträffande fotograferingen finns det en bestämmelse i 28:14 rättegångsbalken. Om fotograferingen avser annan än den som är anhållen eller häktad, gäller att fotograferingen måste leda till framgångar i utredningen. Utan att veta säkert så skulle det kanske kunna anses att fotografering av en person för att kunna avfärda personen från en utredning är en sådan vinning som är godtagen. Att de anmäler dig som kontrollerad via en radio innebär gissningsvis att det är en kollega till dem som har fattat misstanke mot dig och bett sina kollegor att visitera dig. I sådana fall har rapporteringen ingen annan innebörd än att de har utfört sitt uppdrag med att visitera dig. Vad gäller frågan om register så hamnar du såvitt jag känner till inte i något register. I Sverige har vi t.ex. ett belastningsregister, men i detta hamnar endast domar och beslut som meddelats, se lag om belastningsregister. Det finns tillfällen då du exempelvis måste legitimera dig inför polisen. T.ex. finns det en bestämmelse i 14 § polislagen som säger att när en polisman påträffar en okänd person, och det finns särskild anledning att anta att personen är efterspanad eller efterlyst, får personen omhändertas för identifiering. Om du tycker att du har blivit felaktigt behandlad av polisen kan du begära överprövning av en specifik händelse hos en åklagare. Begäran ska skickas till eller lämnas hos polisen. Den blankett som ska fyllas ut hittar du på Åklagarmyndighetens hemsida här. Med vänliga hälsningar

Överklaga till Högsta domstolen - prövningstillstånd

2015-06-29 i Domstol
FRÅGA |När hovrätten dömt en för försök till våldtäkt på anhörig o dom fallit på 1,3 års fängelse, är det ens någon rimlig chans till överklagan?Läste att uppskov endast ges i synnerliga skäl. Men han måste ändå någon ta sitt straff,så är det väl?
Tatjana Johansson |Hej,Tack för din fråga och för att du har valt att vända dig till Lawline!När det gäller brottmål, vilket försök till våldtäkt är, prövas talan i allmän domstol. Allmän domstol består av tre instanser, vilka är: tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Jag tolkar din fråga som att du undrar under vilka förutsättningar Högsta domstolen prövar en dom som meddelats av hovrätten. Till att börja med kan nämnas att det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva en hovrätts dom (se https://lagen.nu/1942:740#K54P9S1). Högsta domstolen får in cirka 5100 ansökningar om prövningstillstånd varje år, varav cirka 140 stycken ansökningar beviljas (se här). Det är alltså endast i ett fåtal fall som Högsta domstolen väljer att meddela prövningstillstånd och därmed prövar en hovrättsdom. Prövningstillstånd ska nämligen endast meddelas om:1- Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatdispens)eller 2. Det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, så som att det finns grund för resning, eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (extraordinär dispens) (se https://lagen.nu/1942:740#K54P10S1). Med prejudikatdispens menas att själva prövningen av målet leder till att Högsta domstolen skapar ett prejudikat, det vill säga att de avgör ett mål som sedan fungerar vägledande för andra, lägre instanser som genom avgörandet får klarhet i hur de ska döma i liknande fall i framtiden. Prövningen av ett mål anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen när en fråga inte har prövats tidigare eller det råder oklarheter i hur man ska döma i en viss fråga. Huruvida någon sådan fråga föreligger i ditt fall är svårt att svara på då hänsyn ska tas till samtliga omständigheter i fallet. Jag har tyvärr för lite information om ditt fall för att kunna uttala mig om vad som gäller. Vad gäller den extraordinära dispensen ska det som tidigare nämnts föreligga grund för resning, att domvilla förekommit eller att det skett ett grovt förbiseende eller ett grovt misstag i hovrätten för att prövningstillstånd ska meddelas. När grund för resning föreligger kan du läsa om här, med domvilla menas att ett grovt formellt fel förekommit och med grova förbiseenden eller grova misstag avses felaktigheter vid själva sakprövningen. Synnerliga skäl kan alltså till exempel föreligga när hovrätten har tillämpat fel lag eller på något annat sätt agerat uppenbart felaktigt och detta har påverkat utgången i målet. Om Högsta domstolen väljer att meddela prövningstillstånd, prövar målet och då finner att en person inte är skyldig till brottet ska denne inte heller avtjäna något straff för det. Finner de å andra sidan att det står utom rimligt tvivel att personen har begått brottet, ska denne avtjäna sitt straff. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fråga om nedläggning av förundersökning

2015-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag anmälde män, som köpte nakenbilder av mig.Rubriceringen blev "utnyttjande för sexuell posering"Fallet blev nerlagt.Jag är 17år, dom visste om mitt självskadebeteende. Hade sparat allt. Varför lade dom ner det?
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Det är inte helt lätt att besvara din fråga utan att känna till alla omständigheter i fallet. Jag utgår ifrån att en förundersökning har inletts efter att du anmält männen till polisen. Din fråga blir då varför förundersökning har blivit nedlagd. Reglerna om förundersökning finns framför allt i 23 kap. rättegångsbalken (RB) och i förundersökningskungörelsen (FK). När ett brott har kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning (23 kap. 1 § RB). Ett brott kan komma till polisen kännedom t.ex. genom en polisanmälan. Syftet med en förundersökning är att utreda vem som är skäligen misstänkt för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). När ett brott av enklare beskaffenhet är begånget, är det polisen som leder förundersökning, i annat fall kan det vara en åklagare.När det inte finns anleding att fullföja förundersökningen ska den läggas ner (23 kap. 4 § RB). Skäl till att förundersökningen inte längre bör fullföljas kan vara att det saknas spår efter brottslingen eller att den misstänkte har försvunnit. Om det visar sig att det inte är fråga om brott eller att gärningsmannen var under 15 år vid brottet eller har avlidit ska förundersökningen inte heller fullföljas. De vanligaste skälen för nedläggning är dock att någon misstanke inte längre kvarstår eller att utredningsmöjligheterna har tömts ut.En förundersökning kan vidare läggas ner av så kallade processekonomiska skäl. Det gäller när kostnaderna för utredningen inte står i rimligt förhållande till brottets betydelse och brottet inte kan tänkas ge mer än tre månaders fängelse, eller om det av olika skäl kan antas att ett åtal inte kommer att väckas (23 kap. 4a § RB).Det är svårt att i ditt fall svara på varför en förundersökningen har lagts ner. Vanligen handlar det om att det inte finns tillräckliga bevis, att en misstänkt saknas eller att det saknas ytterligare utredningsmöjligheter.Ett beslut om att lägga ner en förundersökning kan inte överklagas. Däremot kan beslut tagna av polis eller åklagare överprövas. Det kan du läsa mer om här. Du kan även läsa om överprövning och om varför en förundersökning läggs ner på polisens hemsida.Jag hoppas att du med hjälp av denna information kan få svar på varför polisen/åklagaren har lagt ner förundersökningen i ditt fall.Med vänlig hälsning,

Polisens befogenhet vid kroppsbesiktning

2015-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hur långt kan polisen gå för att få en person misstänkt för ringa narkotikabrott att lämna ett drogtest? Exempel: Kalle blir stoppad av polis och visar tecken på lindrig drogpåverkan (låt säga röda ögon). Polis beslutar om kroppsbesiktning och ber Kalle lämna ett urinprov, vilket Kalle vägrar. Polis beslutar då att Kalle istället ska lämna ett blodprov, vilket han vägrar. Kan polis med våld tvångstesta Kalle genom att exempelvis hålla fast honom och och ta hans blod? Hur går polisen annars vidare i ärendet?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Kroppsbesiktning anses vara en väldigt ingripande åtgärd eftersom det i många fall upplevs som kränkande för den enskilde. Regleringen kring detta finner vi framför allt i rättegångsbalkens (RB) 28 kapitel. Om man misstänks för ringa narkotikabrott (ett brott som kan innebära upp till sex månaders fängelse, se NSL 2 §) kan en polisman besluta om kroppsbesiktning i form av exempelvis urin- eller blodprov i enlighet med RB 28 kap 11, 12 och 13 §§. När det gäller själva utförandet av provtagningen finns det reglerat i 13 § 2 stycket, ett blodprov får endast tas av läkare eller legitimerad sjuksköterska. Polisen har inte befogenhet att ta något blodprov. Vad polisen kan göra är att hålla kvar den misstänkte i syfte att ta ett blodprov. Kvarhållandet kan fortgå i upp till sex eller, om synnerlig anledning finns, tolv timmar, 11 § 3 st. En kroppsbesiktning får genomföras med tvång. Den får dock inte genomföras så att den misstänkte riskerar framtida ohälsa eller skada, 11 § 2 st. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,