Rätt att tiga i domstol

2014-12-19 i Vittna
FRÅGA |Hej! Måste jag som målsägande svara på alla som frågor som ställs av åklagaren i en rättegång? Eller kan jag be min Advokat om att hon/han säger att "min klient inte tänker svara på några frågor"?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Den som står åtalad för brottet kallas den tilltalade. Målsägande kallas den som påstås ha utsatts för brottet. Den tilltalade kan vägra att svara på frågor eller lägga fram bevis. Denna rätts existensberättigande består i att den skyddar den tilltalade från att utsättas för tvång som utövas av myndigheterna för att få fram bevismaterial. Den tilltalades vittnesbefrielse hänger ihop med rätten att inte belasta sig själv som tillförsäkras av artikel 6 i Europakonventionen. Denna princip ingår i rätten till en rättvis rättegång. Då det är åklagaren som har bevisbördan har den tilltalade rätt att inte uttala sig alls, rätten till tystnad. Om den tilltalade skulle tvingas vittna under ed skulle detta direkt stå i strid med rätten att inte belasta sig själv. Rätten att tiga gäller vid polisförhör och i domstol.Under huvudförhandlingen i domstol så kan en målsägande inte kallas som vittne, och kan därför inte avkrävas varken att avlägga ed eller att svara på frågor, se 36 kap. 1 och 21 §§ rättegångsbalken. Målsäganden får höras i ett förhör men har ingen skyldighet att svara eftersom sanktionsmöjligheterna enbart är riktade till vittnen, vilket målsäganden som sagt inte kan vara, se 37 kap. 1 § och 36 kap. 17 § rättegångsbalken.Alltså har varken den tilltalade eller målsäganden skyldighet att uttala sig i rätten, men det får inte anse som någon fördel att inte svara på frågor eftersom domstolen då kommer göra sin bedömning utifrån enbart det som framkommer utöver den tilltalades alternativt målsägandens uttalanden/inställningar. Europakonventionen hittar du https://lagen.nu/1994:1219. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Skoluppgift

2014-12-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! jag är studerande och har en fördjupningsuppgift om hur en dom ser ut. Min fråga är hur är ordning följer en dom från Högsta domstolen och vid en dom från hovrätten. Vad skriver man först och så vidare. Jag vet hur ordningen i en tingsdagsrätts är och jag vill se skillnaden.
Tom Sundin |Hej, Lawline har som policy att inte svara på frågor som har med skolarbeten att göra. Jag hoppas att du finner svaret på din fråga på annat håll.Lycka till!

Fråga om vittnesplikt för närstående

2014-12-16 i Vittna
FRÅGA |Hej! Är man som närstående till en målsägande tvungen att vittna i en rättegång? Och är man tvungen att vittna i ett fall där ens sambo sitter åtalad?
Tatjana Johansson |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga. En närstående till en part (ett begrepp som både målsägande och åtalad omfattas av) är inte skyldig att vittna enligt 36 kap. 3 § Rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K36P3S1). Vad som menas med närstående i lagens mening framgår av nyss nämnda paragraf och är den som:är eller har varit gift med part,är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till part,är syskon till part,är i svågerlag till part på så sätt att den ene är eller har varit gift med den andres syskon, ellerär närstående till part på liknande sätt.Första delen av din fråga beror därför på vad du menar med närstående. Förutsatt att personen som du syftar på i din fråga är närstående till målsägande på något av de ovan beskrivna sätten finns det ingen skyldighet för denna person att vittna. Skulle personen inte vara en sådan närstående råder däremot vittnesplikt.  Vad gäller andra delen av din fråga är en sambo en sådan närstående som faller under beskrivningen "närstående till part på liknande sätt" och man har därför som sambo till en åtalad ingen skyldighet att vittna. Med vänliga hälsningar,

Nedläggande av en förundersökning, åtalsunderlåtelse samt misstänktes rätt att få ta del av utredningen

2014-12-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag har i Maj i år blivit kallad till förhör som misstänkt för försök till grov egenmäktighet. Jag fick lämna DNA och pratade med en polis i minst en timme. Händelsen skedde i Januari. Nu, i December så har polisen ringt igen och vill delge mig misstanke om ett annat brott, men samma händelse. Tycker det har gått absurt lång tid, och undrar om de kan hålla på och utreda såhär länge. Får jag ta del av den tekniska analysen polisen nu har? Kan min försvarsadvokat försöka få åklagaren att lägga ner utredningen för att det tagit sån tid?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Polisen utreder brott genom en förundersökning. En förundersökning ska bedrivas så länge som syftet med förundersökningen kan uppnås. Enligt 23:4 rättegångsbalken ska förundersökningen bedrivas så skyndsamt som det går. Om det inte längre finns anledning till att förundersökningen fullföljs så ska den läggas ned. En förundersökning får också läggas ned efter vad som följer av 23:4a rättegångsbalken, t.ex. om förundersökningen skulle innebära oproportionerliga kostnader och brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader. En förundersökning ska inte heller bedrivas om det kan antas att det kommer leda till en åtalsunderlåtelse. Åtalsunderlåtelse innebär, som det låter, att åklagaren underlåter att väcka åtal. Detta får göras enligt 20:7 rättegångsbalken om det inte åsidosätter något väsentligt allmänt eller enskilt intresse och om det t.ex. kan antas att påföljden bara blir böter eller om det kan antas att påföljden blir villkorlig dom och det finns särskilda skäl som talar för en åtalsunderlåtelse.Som misstänkt har du och din försvarare rätt att ta del av det som har framkommit under förundersökningen, såvida detta kan ske utan men för utredningen. Detta framkommer av 23:18 rättegångsbalken som också stadgar att du och din försvarare även har rätt att ange den utredning som ni anser önskvärd, med andra ord om ni inte tycker att den utredning som görs är tillräcklig. Om du tycker att du inte får all den information som du har rätt till kan du begära en överprövning hos den som har fattat beslutet.Att polisen nu efter lång tid delger att du är misstänkt kan t.ex. bero på att det har dykt upp nya bevis eller nya omständigheter i fallet. Polisen har med andra ord rätt att fortsätta sin undersökning, och de lär inte lägga ned den enbart på det faktum att det har gått lång tid. Däremot om någon utav de omständigheter som kan leda till att en förundersökning läggs ned är för handen så kan undersökningen läggas ned, detta beror på vilket brott som du nu är misstänkt för. Även åtalsunderlåtelse, som också skulle kunna kan komma på fråga, beror på vilket brott det är som du är misstänkt för. Med vänliga hälsningar

Förberedelse till FT-mål

2014-12-19 i Domstol
FRÅGA |Hej, Kommer bli kallad till en muntlig förberedelse i ett FT mål. Är livrädd och just nu sjukskriven för stressreaktion pga mängder av orsaker. Kommer inte att klara att närvara, det vet jag. Har panikångest varje sekund. Har bestridit yrkandet delvis. Vill ju inte ha tredskodom. Går det att vädja att delta per telefon? Vad händer om jag ändrar mitt ställningstagande dvs. medger skuld trots att jag bestridit först, för att tillmötesgå den som yrkar på skulden?
Linn Munthe |Hej!Tack för din fråga. Om du inte förmår inställa dig till den muntliga förberedelsen har du tre alternativ för hur du kan gå tillväga för att undvika att en tredskodom meddelas mot dig.1. Du kan framställa ett önskemål till domstolen om att få närvara vid förberedelsen via telefon eller videolänk. Att någon som ska delta vid sammanträdet känner påtaglig rädsla för att närvara i rättssalen är en skäl som domstolen särskilt ska beakta vid bedömningen om det finns anledning för att godta ett sådant deltagande (se https://lagen.nu/1942:740#K5P10S1). 2. Du kan även inställa dig via ett ombud genom att utfärda en rättegångsfullmakt (se https://lagen.nu/1942:740#K12P8S1 och https://lagen.nu/1942:740#K12P14S1). Om det i kallelsen till förberedelsen framgår att du ska inställa dig personligen vid påföljd av vite är detta alternativ dock inte möjligt (se https://lagen.nu/1942:740#K42P12S1). Vem som får vara ombud framgår av RB 12:2 (se https://lagen.nu/1942:740#K12P2S1). Det finns inget krav på att ditt ombud ska vara advokat. Om tar hjälp av en advokat som ombud kan nämnas att advokatens arvode inte är en ersättningsgill kostnad i FT-mål (se https://lagen.nu/1942:740#K18P8aS1).3. Ett sista alternativ är att du medger yrkandet helt. Det kan du göra genom att kontakta din motpart direkt. Därefter kan ni meddela domstolen att ni har ingått en förlikning och målet kan då avskrivas. Lycka till!

Registrering av dom genom stadfästelse

2014-12-17 i Domstol
FRÅGA |Hej!Har en fråga gällande tvistemål. Om man medgett skuld och fått en såkallad vanlig dom "stadsfäst" dom hamnar den då i någon form av register?! Tex vanliga register, belastningsregister osv? Eller är det bara i tingsrättens register?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Ett tvistemål kan avgöras genom en dom om stadfästelse, se 17:6 rättegångsbalken. Denna stadfästelse är verkställbar på samma sätt som en lagakraftvunnen dom enligt 3:1 utsökningsbalken. Registrering ska ske över alla mål vid en domstol enligt 6:1 rättegångsbalken, och allmänna handlingar är som huvudregel offentliga i Sverige. Detta innebär att den som vill kommer kunna begära ut domen från domstolen. Däremot hamnar domen inte i belastningsregistret, i detta förekommer endast registrering vad gäller brottmål. Det som kommer hända med domen är att den finns i domstolens register och kan begäras ut som en allmän handling, men den kommer inte att förekomma i belastningsregister eller liknande.Med vänliga hälsningar

Vittnesmål för närstående till målsägande

2014-12-15 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Det är så att jag är målsägande i ett fall av grov kvinnofridskränkning. Och det ska nu upp till tingsrätten. Min mamma och syster ska då vittna. Har jag som målsägande rätt att ha invändningar mot att dom ska vittna??
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Grundprincipen är ju att vem som helst är skyldig att vittna om han eller hon kallas. Det finns vissa undantag från detta, främst om man är närstående (Framförallt t.ex. familjemedlem eller liknande) till part i målet enligt 36 kap. 3 § Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Dels är dock detta frivilligt, och dels är inte målsäganden i sig en part i brottmålet. Om det är så att din mamma och syster av en eller annan anledning kan räknas som närstående till den som är åtalad för grov kvinnofridskränkning (exempelvis om det är en annan familjemedlem) kan de ha rätt att låta bli att vittna. Det finns dock ingen egentlig möjlighet för dig som målsägande att hindra dem från att vittna.Det är dock möjligt att deras vittnesmål tillmäts något lägre bevisvärde eftersom det rör något väldigt "personligt". Det är ju Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Om allmänt åtal och vittnesskyldighet

2014-12-05 i Vittna
FRÅGA |Hejsan! Jag och min kollega tog en person för snatteri för ett tag sedan. Då vi väntade på polis blev vi utsatta för ett hot samt att personen tog tag i oss då denne ville sticka (var inga hårda tag). Vi blev förhörda av polisen sedan då vi tog upp vad som hade skett, men vi båda inte ville anmäla det som skett förutom snatteriet (då det var företagets fall och intresse) då vi kände att vi inte har tagit någon skada eller kände oss direkt utsatta även om händelsen var något obehaglig utan vi ville bara gå vidare med vardagen efter.Jag har aldrig varit med och tagit en snattare eller kommit i kontakt med lagen förut så jag har ingen aning om hur denna process har gått till. Dock så har jag alltid trott att om man inte gör en anmälan så är det upp till polis etc att avsluta ärendet vidare utan inblandning av dom som brott utsatts för.Men nu är det så att jag och min kollega har blivit kallade till rättegång, jag som både målsägande och vittne då åklagare har funnit tillräckliga skäl att åtala personen för olaga hot och ofredande. Rättegång är inte något varken jag eller min kollega vill ha och det är därför vi hade valt att inte anmäla just detta. Varför har då åklagaren beslutat att gå vidare med detta? Är detta något de kan göra själva utan att målsägande/vittna har valt att anmäla händelsen? Stora frågan är väl att: Har jag möjlighet att be om att åtal läggs ner då jag ej har begärt en anmälan kring dessa anklagelser mot snattaren? Och måste jag vara vittne och målsägande om jag inte anmält händelse utan att det är åklagaren som gått vidare med det?
Victor Sundh |HejAtt känna rädsla och obehag inför en rättegång är inte alls ovanligt för någon som inte har varit med om detta förut, så er reaktion är fullt normal. Kom dock ihåg att domstolen och åklagaren är fullt medvetna om att det kan innebära en press för den som tillkallats som målsägande eller vittne till en viss händelse och att det är fullt möjligt att be om en paus om pressen skulle bli för stor. Enligt svensk rätt är det åklagaren som väljer om åtal ska väckas eller inte (allmänt åtal) för viss händelse (med undantag för vissa brott enligt 5 kap BrB). Detta gäller oavsett om målsägande själv inte velat ange brottet eller inte önskar medverka i förundersökningen/rättsprocessen. I detta fall verkar det som att åklagaren i sin förundersökning, förmodligen genom era vittnesuppgifter till polisen, har funnit tillräckliga skäl för att väcka avtal även för brott mot dig och din kollega. I Sverige har vi också s.k. allmän vittnesplikt, vilket innebär att man måste delta i en rättegång om man har blivit kallad som vittne av antingen åklagaren eller försvaret. Ni kommer att vittna under ed och är skyldiga att berätta sanningen under rättegången. Det innebär t.ex. att om ni inte uppfattade knuffarna från den tilltalade som hotfulla eller att det inte uppstod någon smärta av dennes handling så är ni skyldiga att uppge detta, men ni får samtidigt inte undanhålla att knuffarna har skett. Som sagt era känslor är inte ovanliga, men ni ska inte vara oroliga för er medverkan. Om ni ändå är det så finns det också möjlighet att söka vittnesstöd på den tingsrätten där förhandlingen ska hållas. detta måste dock sökas innan förhandlingen påbörjas.