Belastningsregistret - vad registreras?

2017-08-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vad är det som registreras i belastningsregistret?Registreras fortkörning eller olovligkörning?Tack!
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om vad som kommer med i belastningsregistret finns i lagen om belastningsregister. Du kan hitta den här. Jag berättar först i allmänhet om vad som står med i registret och också när uppgifter tas bort ur registret. Längst ner i svaret berättar jag vad det innebär i ditt fall.Vad står med?Belastningsregistret innehåller uppgifter om den som fått en påföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. Uppgifter om förvandlingsstraff för böter, om någon gått fri från påföljd efter ett brott i vissa fall samt några andra, kontaktförbud och om någon under vissa omständigheter inte har åtalats trots att brott begåtts står också med (3 §). I vissa fall ska motsvarande uppgifter stå i det svenska belastningsregistret även om en dom eller ett beslut har meddelats av en myndighet i ett annat land (4§).När tas uppgifter bort?En uppgift i belastningsregistret ska tas bort om t. ex. en dömd person blir frikänd i en överrätt efter överklagan, om ett beslut eller föreläggande av ordningsbot har undanröjts eller i annat fall när myndigheten som beslutat om något som hamnar i registret på annat sätt upphäver beslutet. Uppgifter tas också bort när en registrerad person avlider (16 §). Uppgifter tas också bort från registret efter en viss tidsfrist. Fängelsestraff tas som regel bort 10 år efter frigivningen, böter tas bort efter 5 år efter domen, beslutet eller föreläggandet av ordningsboten. Andra uppgifter tas bort från registret efter 10, 5, eller 3 år beroende på vad det rör sig om (17 §).Fortkörning och olovlig körningFortkörning och olovlig körning är trafikbrott som vanligen leder till böter eller i vissa mycket allvarliga fall leder till fängelse. Har man förelagts att betala böter för såna trafikbrott kommer det synas i belastningsregistret i fem års tid. Jag hoppas att detta har gett dig svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Väckande av åtal och vittnesplikt

2017-08-13 i Vittna
FRÅGA |Jag och min man frontalkrockade nyligen med en rattfull och drogpåverkad man, som också var den som orsakade olyckan. Han är nu polisanmäld för rattfylleri under påverkan av narkotika, grov vårdslöshet i trafik samt vållande till kroppsskada. Den här mannen tillhör ortens kriminella gäng och vi hade väldigt gärna sluppit träffa honom igen. Därför till min frågor: Leder det här alltid till en rättegång och måste vi i så fall vittna? Min man har begynnande Alzheimers ( var passagerare i bilen), måste även han vittna?Polisen vill nu att vi inkommer med skadeståndsanspråk. I olyckan skadades en transport och häst som inte ersätts av försäkringar, som de tyckte att vi borde kräva skadestånd för. Om vi avstår alla krav på skadestånd, kan det påverka huruvida det här leder till rättegång eller inte?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på dina frågor regleras i en lag som heter rättegångsbalken, den kan du se här.Om åtal ska väckasFörst ska säga att en polisanmälan om ett brott inte alltid leder till rättegång. När en polisanmälan görs av ett brott som hör under allmänt åtal ska en förundersökning inledas (23 kap. 1 §). Med allmänt åtal menas ett brott som faller under åklagarens åtalsplikt. Målet med förundersökningen är att utreda det misstänkta brottet så väl att det går att avgöra om det finns underlag för att väcka åtal mot den misstänkte (23 kap. 2 §). Under förundersökningen samlas alltså bevismaterial in. Om åklagaren sedan anser att det finns tillräckligt med bevis för att få en fällande dom måste åklagaren väcka åtal mot den misstänkte.Brotten rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada faller alla in under allmänt åtal och en åklagare är därmed skyldig att väcka åtal om åklagaren anser att det finns tillräckligt underlag för fällande dom.Enskilt anspråkI samband med åtalet mot den misstänkte får talan om enskilt anspråk med anledning av brottet föras (22 kap. 1 §). Med det menas att man får kräva skadestånd för skador som orsakats på grund av brottet. Det är alltså detta som polisen menar när de säger att ni ska komma in med ett skadeståndsanspråk. Om det enskilda anspråket inte tas upp i samband med åtalet ska det föras i en egen tvistemålsprocess. Er eventuella skadeståndstalan påverkar alltså inte i fall det blir rättegång mot den misstänkte eller inte.VittnespliktI Sverige har vi vittnesplikt som framgår av 36 kap. 1 § rättegångsbalken. Det innebär att om man kallas att vittna vid en rättegång är man tvungen att göra det. Den som kallas som vittne ska kallas vid vite (36 kap. 7 §) vilket innebär att om man inte dyker upp vid rättegången får man betala vitesbeloppet. Det finns däremot vissa undantag från vittnesplikten, undantaget gäller närstående till den tilltalade och personer som omfattas av sekretess (36 kap. 3 § och 5§).SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att om förundersökningen leder till att det finns tillräckligt underlag för fällande dom måste åklagaren väcka åtal och då blir det rättegång. Skulle åklagaren istället finna att det inte finns tillräckligt underlag väcks inget åtal och det blir heller ingen rättegång. Om ni väljer att rikta ett eget skadeståndsanspråk eller inte påverkar inte om åtal väcks eller inte, åklagaren har som sagt åtalsplikt. Skulle ni bli kallade att vittna är ni skyldiga att göra det, även din man. För att underlätta för den som ska vittna (om man till exempel vill slippa möta personen) kan däremot den tilltalade och den som vittnar befinna sig i olika rum under vittnesförhöret (36 kap. 18 §) eller så kan förhöret ske över telefon alternativt videolänk (5 kap. 10 §).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Medling vid brott

2017-08-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag är ett brottsoffer i ett stöldbrott och undrar över vad medling mellan mig och gärningsmannen kan leda till. Vad jag främst undrar över är hur ett medlingsförfarande skulle kunna påverka förundersökningen och rättsprocessen?
Karolina Larsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regleringen av medling vid brott återfinns i Lag (2002:445) om medling med anledning av brott. Ett medlingsförfarande mellan dig och gärningsmannen är ägnat att lösa det som hänt. Oftast brukar ett muntligt eller skriftligt avtal ingås om eventuell ersättning som brottsoffret vill ha från gärningsmannen. Att medling sker påverkar inte den ordinarie processen som sker i brottmål vad gäller bestämmandet av påföljd, men kan vid lindrigare brott i vissa fall leda till åtalseftergift, mildare straff eller domseftergift. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar

Går det att ta tillbaka en polisanmälan om utpressning och olaga hot?

2017-08-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det går att tillbaka en polisanmälan som rör utpressning och hot om våld? Målsäganden är minderårig, har vittnat i videoförhör samt vi som föräldrar har även vi lämnat in anmälanFallet har ej gått till rättegång ännu
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte möjligt att dra tillbaka en polisanmälan eftersom polisen är skyldiga att utreda misstänkta brott. Utpressning och olaga hot är brott som ligger under allmänt åtal och det är därför upp till åklagaren att bestämma om åtal ska väckas eller inte och därmed om det blir rättegång eller inte (45 kap. 1 § rättegångsbalken).Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Rätt till gratis advokat vid polisförhör?

2017-08-14 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Jag har kört snöskoter i nationalpark, och träffat på naturbevakare, som rapporterat detta till polisen.Det är dagsböter, 40-60, ser det ut som när jag läser om det på internet, även fängelse i straffskalan. De jag läst om får böta 20 till 30 tusen kronor, för att ha kört på snö, orimligt.Polisen har ringt och vill ha ett telefonförhör, och frågar om jag vill ha advokat vid förhöret. Ja säger jag.Det får jag ordna och bekosta själv säger polisen. Är det så?Vem står för advokatkostnad, vittneskostnader vid en rättegång?Man kan få dagsböter omvandlat till fängelse, hur räknar man om dagsböterna tillfängelse? Vem bestämmer om det kan göras, och vad kan det troliga fängelsestraffet bli?Tacksam för hjälp.En fattiglapp.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Du har inte rätt till en gratis advokat vid polisförhör utan bara om du åtalas i domstol för ett "allvarligare brott". Ditt fall verkar vara i gränslandet för detta så jag tycker definitivt att du bör ansöka om en offentlig försvarare om det kommer till detta. Mer info hittar du här.Rättegångskostnader betalas vanligtvis av den förlorande parten men kan i vissa fall betalas delvis av staten pga t.ex. dålig ekonomi.Böter kan aldrig omvandlas till fängelse. Om fängelse finns på straffskalan så lär det vara för allvarligare överträdelser av lagen, t.ex. kraftig nedskräpning i nationalpark. Mer info om detta har du rätt att kräva av Polisen.Alla straff bestäms av domstolen och vare sig om du har en försvarare eller inte så har du rätt att fråga domstolen om dessa saker.Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att höra av dig till Lawline igen nästa gång juridiken krånglar!Vänliga hälsningar,

Ne bis in idem vid konkurs

2017-08-12 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är en svensk medborgre, men arbetar i Ryssland sedan 25 år tillbaka. Skatteresident i Ryssland. Kommer i konflikt med den ryska banken som kräver en återbetalning av en väldigt stor lån, för vilket jag har gott i borgen. Den ryska banken stämde mig i Ryssland för återbetalning och vann. Samtidigt samma bank stämde mig i Sverige (jag var mantalskriven i Stockholm) för samma skuld i Sverige och vann (tredskodom). Därefter tingsrätten fortsätter mig i konkurs i Sverige. I Ryssland samtidigt fortsätter utmätning av lön. Är det rätt att det pågor två processer samtidigt i två olika länder om en och samma ärende ?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Du har blivit fälld två gånger för samma sak, vilket är ett mycket allvarligt brott mot en av våra grundläggande rättsstatsprinciper, ne bis in idem (latin för "ej två gånger för samma sak"). Svenska domstolen skulle inte ha meddelat den dom de gjorde eftersom det är olagligt enligt Artikel 4 i europakonventionen, som även Ryssland är ansluten till.Skriv genast till den svenska domstolen och kräv att de river upp domen. Bifoga papper från den ryska domen. Om de inte gör detta så kan du överklaga till kammarrätten (om målet var i förvaltningsrätten) eller hovrätten (om målet var i tingsrätten) i ditt län. Om detta sker bör du ansöka om representation från en jurist.Lycka till och hoppas att det reder ut sig!Vänliga hälsningar,

Vem har rött till hunden?

2017-08-09 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag och mitt ex köpte en hund som jag betalade för och det är jag står på köpeavtalet. Hunden är dock registrerad på mitt ex på Jordbruksverket. Det är jag som har stått för alla utgifter för hunden så som försäkring och foder mm. och till majoriteten tagit hand om. Nu har han tagit hunden och säger att jag måste gå upp i rätten om jag vill ha tillbaka den. Min fråga är vem som enligt lag äger hunden? och vad jag ka vidta för åtgärder att få tillbaka hunden?Mvh Ida
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En hund är rättsligt att se som en sak och samma regler som gäller för t ex båtar och bilar gäller för hundar. Eftersom du köpte hunden är det du som äger den. Eftersom en hund inte är bohag så ingår den inte i en eventuell bodelning när ett samboförhållande upphör och han kan därför inte ha övertagit den genom en bodelning. Således är det du som är rättslig ägare till hunden. Det är tråkigt att ditt ex har valt att ta hunden och hotar med att du måste gå upp i rätten för att få tillbaka hunden. Ett första steg du kan vidta för att få tillbaka hunden är att ansöka om vanlig handräckning med verkställighet hos kronofogden. De prövar inte om ditt krav på att få tillbaka hunden är riktigt utan ditt ex måste bestrida kravet om han tycker att det är fel. Om han inte bestrider kravet och inte lämnar över hunden till dig så kommer kronofogden ta hunden ifrån honom, vilket kallas att verkställa. Du kan läsa mer om vanlig handräckning samt ansöka om det på kronofogdens hemsida.Om ditt ex väljer att bestrida kravet kan du välja att lämna in en stämningsansökan till domstol där du yrkar att domstolen ska förpliktiga ditt ex att utge hunden till dig. Om han väljer att svara på ditt yrkande kommer det förmodligen leda till en prövning om du har rätt till hunden eller inte. Att han står som registrerad ägare hos jordbruksverket kan utgöra ett problem i bevishänseende eftersom vem som står som ägare brukar tillmätas betydelse vid en domstolstvist. Din fördel är att du har ett köpekontrakt där du står som ägare. Jag skulle råda dig att ansöka om vanlig handräckning med verkställighet hos kronofogden eftersom det kan göra honom osäker och leda till att han överlämnar hunden eller väljer att inte bestrida och att du därför får ett utslag som verkställs utan att det sker en rättslig prövning om vem som har rätt till hunden. Det är därför ett taktiskt första steg då du slipper problemet med bevisning. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Förutsättningar för rättshjälp och andra möjligheter till ersättning

2017-08-06 i Rättshjälp
FRÅGA |Har haft en arvstvist med min sambos 4 barn, vilka han inte träffas på 27 år. Han tog sitt liv i januari och de hävdar trots att de inte känt honom att vi inte var sambo. Trots att vi bott på samma adress i 8 år. De tog in en boutredare och efter mycket om och män har jag nu löst ut dem med 115.000 kr var. Så nu ska boutredaren och min advokat ha sina arvoden. Det lär sluta på över 150.000 kronor har jag rätt till någon rättshjälp från hemförsäkring eller något annat ställe? Tacksam för svar
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättshjälp innebär att man kan få hjälp av staten att betala delar av kostnaderna i en rättslig angelägenhet. (2 § Rättshjälpslagen)Det finns ett flertal förutsättningar som alla ska vara uppfyllda för att rättshjälp ska kunna beviljas (2 § Rättshjälpslagen): 1. Rättshjälp får beviljas en person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kronor. (6 § Rättshjälpslagen). För att ta fram det ekonomiska underlaget beräknar man summan av årsinkomst, förmögenhet, skulder och försörjningsbörda. (38§ Rättshjälpslagen) 2. Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta inte kan tillgodoses på annat sätt.(7 § Rättshjälpslagen). Enligt rättshjälpslagen kan man alltså även få rådgivning i sammanlagt högst två timmar. Rådgivningen lämnas mot avgift men kan sättas ned till hälften om rättssökandens ekonomiska förhållanden ger anledning därtill. (4 § Rättshjälpslagen) 3. Rättshjälp får endast beviljas om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse är skäligt att staten bidrar till kostnaderna.(8 § Rättshjälpslagen) 4. Rättshjälp får inte beviljas om den rättssökande har eller borde ha haft en rättsskyddsförsäkring. (9 § Rättshjälpslagen)I de allra flesta hemförsäkringar så ingår rättsskyddsförsäkring vilket alltså inte är samma sak som rättshjälp. Eftersom rättshjälp inte får beviljas om du har en rättsskyddsförsäkring skulle jag först och främst rekommendera dig att se efter i ditt hemförsäkringsavtal för att se om du har rättsskyddsförsäkring. Exakt vad denna i så fall omfattar kan jag tyvärr inte uttala mig om utan detta framgår troligen av försäkringsavtalet. Om detta inte framgår av försäkringsavtalet rekommenderar jag dig att kontakta ditt försäkringsbolag för vidare information.Om du inte har någon rättsskyddsförsäkring i din hemförsäkring kan du ha rätt till rättshjälp om övriga förutsättningar ovan också är uppfyllda. Om du beviljas rättshjälp får du betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Resten betalas av staten. Hur stor andel du själv får betala beror av dina ekonomiska förhållanden. Om du vill ha mer information om vilka avgifter som gäller rekommenderar jag dig att kontakta Rättshjälpsmyndigheten.Sammanfattning Utifrån informationen i din fråga kan jag tyvärr inte uttala mig om huruvida du har rätt till rättshjälp eller inte. Först och främst rekommenderar jag dig att kontakta ditt försäkringsbolag för att se om du har en rättsskyddsförsäkring i din hemförsäkring och vad denna i så fall innefattar. Om du inte har någon rättsskyddsförsäkring kan du ansöka om rättshjälp hos Rättshjälpsmyndigheten och du kan beviljas detta om alla förutsättningar ovan är uppfyllda.Hoppas detta besvarade dina frågor, om inte eller om något är otydligt får du gärna kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med Vänlig Hälsning