Är man skyldig att vittna om man är att betrakta som närstående till part?

2014-11-23 i Vittna
FRÅGA |Måste jag vittna mot min farbror som jag haft en nära relation till i många år? Detta efter år av affärer ihop?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!I svensk rätt gäller något som kallas absolut vittnesplikt. Kort sammanfattat innebär detta att man har en skyldighet att vittna i domstol under förutsättning att man blir kallad. Från detta föreligger vissa undantag! I 36 kap. 3 § rättegångsbalken, gäller att närstående till part i en rättegång inte är skyldiga att vittna. Du är i lagens mening att betrakta som närstående till din morbror och behöver således inte vittna om Du inte vill det!Rör det sig om ett brottmål och Du väljer att vittna, så gäller att Du ej får avlägga vittnesed, se 36 kap. 13 § st. 2. Avser det ett tvistemål skall, om Du väljer att vittna, vittnesed avläggas oberoende av om Du är närstående eller inte!Hoppas Du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning, 

Omförhör i hovrätten

2014-11-20 i Bevis och bevisning
FRÅGA |1.Finns det några begränsningar för vilka uppgifter från förundersökning i brottmål som kan användas som bevis i hovrätt. Om t.ex. delar av förhör med vittne i förundersökning inte explicit åberopats i tingsrätt, t.ex motstridiga vittnesuppgifter från olika förhörstillfällen, kan dessa uppgifter då inte åberopas i hovrätten. 2.Om den tilltalades ombud i ett brottmål inte följer instruktioner från den tilltalade och avstår att åberopa bevis, t.ex. i förundersökning som den tilltalade vill åberopa, det blir fällande dom, ombudet entledigas pga av undermålig prestation i huvudförhandling i tingsrätt, domen överklagas till hovrätt, kan då inte bevis från förundersökning åberopas i hovrätt trots att de var kända men inte explicit åberopades i tingsrätten, dvs utgör inte ombudets instruktionstrots en giltig grund för att åberopa i tingsrätten kända men ej av ombudet åberopade bevis ?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Jag antar att du vill ställa nya frågor till vittnen/målsägande/tilltalad som redan hörts i tingsrätten?Huvudregeln är att den muntliga bevisningen som finns ska presenteras genom att ljud- och bildupptagningen från tingsrätten spelas upp. En förutsättning för att en förhörsperson ska få höras på nytt i hovrätten är att ytterligare frågor behöver ställas (se 35:13 rättegångsbalken).Nya frågor bör tillåtas om de kan antas tillföra målet något som inte omfattas av tidigare bevisupptagning och inte kan vägras då det anses obehövligt (se 35:7 och 36:17  rättegångsbalken). Utgångspunkten är dock att ny bevisupptagning (vittnesförhör) normalt inte ska ske i hovrätten. Ifall du vill ställa ytterligare frågor måste du (eller ditt nya ombud) därför ge domstolen ett fullständigt underlag för prövningen av om frågorna ska tillåtas. Detta underlag måste innehålla uppgifter om varför omförhör bör hållas eller nya frågor ställas, samt vad de ska bevisa.Mitt råd är alltså att uppge för hovrätten att du har nya frågor du vill ställa (ha ett omförhör) och sedan motivera varför. Det låter som att det är av hög vikt för målet och då borde det godkännas. Ditt nya ombud kan hjälpa dig med detta.Vänliga hälsningar,

Inskränka principen om fri bevisföring?

2014-11-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej Får parter genom ett avtal inskränka principen om fri bevisföring? mvh Daniel
Tova Thuresson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din juridiska fråga!Enligt huvudregeln kan parterna endast träffa avtal om processuella frågor (avtal om rättstillämpningen) om det finns lagstöd för detta, dvs att avtal som inskränker procesuella rättigheter endast är giltiga om lagen tillåter detta. Undantag finns från denna huvudregel - bl.a. får parter, trots avsaknad av lagstöd, träffa avtal i frågor om bevisbörda och beviskrav.Ett bevisavtal som inskränker principen om fri bevisföring är ett processuellt avtal. Processuella avtal är som ovan nämnt ogiltiga i svensk rätt vid allmän domstol OM det inte finns lagstöd för detta. Att en part avstår från möjligheten att föra bevisning skulle med stor sannolikhet kunna åsidosättas enligt 36 § avtalslagen (AvtL) som stadgar att oskäliga avtalsvillkor ska jämkas. Svaret på din fråga är således att det är svårt att inskränka principen om fri bevisföring då den hänför sig till procesuella rättigheter.Med vänlig hälsning,

Misshandel - skyldighet att delta i förhör

2014-11-11 i Förundersökning
FRÅGA |Jag och min flickvän kom inte in på en krog då vi båda var för fulla tyckte dörrvakten, som bad oss gå några varv, käka något och komma tillbaka senare. Vi gjorde detta men på väg till matstället började vi gräla om vems fel det var att vi inte kom in, och knuffas, polisen kommer efter ett tag och särar på oss. Jag undrar vad det är frågan om och en polis berättar då att "de har vittnen som säger att du slagit tjejen". Efter att ha frågat båda vad som hänt separat så kör de iväg med tjejen till tillnyktringscell och skickar hem mig. Nu, flera månader senare blir vi båda kallade på förhör, jag "angående misshandel" och hon "eftersom hon blivit misshandlad". Vi har inte gjort någon anmälan men antar att någon av poliserna gjort det då det är allmänt åtal, men ingen av oss anser ju att det handlar om misshandel och har kommit över det hela för länge se'n. Kan jag ändå dömmas för misshandel, och innebär det att jag är misstänkt då jag kallats till förhör eller kan det finnas andra orsaker? Måste vi ens gå på förhören om min flickvän inte anser att hon blivit misshandlad?
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som du säger ligger brottet misshandel under allmänt åtal vilket innebär att polisen kan inleda en förundersökning och åklagare kan väcka åtal självständigt. Det finns inte någon begränsad krets av personer som får anmäla brottet.Att knuffa någon brukar vanligtvis hamna under brottet ofredande, som hittas i 4:7 brottsbalken (BrB), och inte misshandel. Kraven för misshandel är att någon tillfogar annan kroppsskada, sjukdom eller smärta, 3:5 BrB. Se 4:7 och 3:5, https://lagen.nu/1962:700#K4P7 och https://lagen.nu/1962:700#K3P5Polisen har rätt att kalla den misstänkte och andra som kan lämna upplysningar av betydelse för utredningen, enligt 23:6 rättegångsbalken (RB). Den som är misstänkt för brottet har rätt att få veta det och för vilket brott han eller hon är misstänkt för, enligt 23:18 RB. Det är vanligt att den misstänkte är bland de sista som kallas till förhör. Om du är misstänkt för brottet kommer du bli underrättad om det. Se 23:6 och 23:18, https://lagen.nu/1942:740#K23P6 och https://lagen.nu/1942:740#K23P18Det finns en allmän skyldighet att närvara vid förhör, men inte att medverka i förhör. Både vittnenas och din flickväns utsagor kan påverka beslutet om nedläggning av förundersökningen beroende på vad de säger.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Polisanmälda?

2014-11-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej ! Om vi säger att jag och en kompis snor en vara för 500 kr var och går ut och det börjar pipa. Men att ingen jagar oss men att vi springer och folk på stan ser det. Ingen tar oss eller ens pratar med oss, kan vi bli tagna för något då ? Eller bli anmälda eller få något på registret eller ens straffade.
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Det kan vara så att inget kommer hända men ni behöver inte bli tagna på en gång för att bli anmälda, ni kan meddelas om detta senare. Ifall ni sedan hamnar i brottsregistret och straffade så måste ni ha blivit dömda.Återkom gärna om du undrar mer vad som eventuellt skulle kunna hända senare.Vänliga hälsningar,

Kontrollavgift kollektivtrafik

2014-11-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline! Jag var den 17 Oktober ombord på ett öresundståg påväg till Kristianstad, när en G4S kontrollant gav mig en tilläggsavgift på standardavgiften 1000 kr då vederbörande ansåg att jag inte hade giltigt färdbevis. Jag hade dock giltigt färdbevis i form utav ett jojo period studentkort med tillhörande fotostudiebevis som enligt deras hemsida är giltigt fram till sista oktober (se nedanstående). Jag köpte Jojo Student vårterminen 2014 och har ett studiebevis med foto som gäller in på höstterminen. Blir det ogiltigt från 15 juli? Nej, studiebeviset som du har från vårterminen är giltigt tiden ut, dock senast till och med siste otkober. Har du studentlegitimation i form av ett giltigt Mecenat- eller Studentkort kan du kasta ditt studiebevis och resa med din studentlegitimation istället (http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=35318&epslanguage=SV)Min fråga är nu vilka chanser(om några) jag har inför att vinna ett tvistemål mot skånetrafiken i tingsrätten?. vilka kostnader skulle ett sådant mål medföra för mig som privatperson och är det möjligt att begära skadestånd utav skånetrafiken för att eventuellt täcka dessa?. MVH/Robin
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga.Jag skulle först vilja rekommendera dig att överklaga avgiften till Skånetrafiken, vanligtvis så finns det hänvisningar om tillvägagångssätt på baksidan av tilläggsavgiften.Anledning till detta är att jag inte tror att du har mycket att vinna på att föra talan i tingsrätten. Förutom möjligheten att du förlorar, så kostar ansökningsavgiften till tingsrätten för förenklat tvistemål 900 kr. Se här även 1 kap. 3d § rättegångsbalken. Ansökningsavgiften kan visserligen ersättas om du vinner målet i sin helhet men i relation till detta får även sättas det omfattande arbete som en stämning innebär. Du ska inge yrkanden, utforma en stämningsansökan, påkalla bevis och infinna dig vid domstolen och föra din talan där. Om du förlorar målet ska du även ersätta motpartens rättegångskostnader. 18 kap. 8a§ rättegångsbalken.Med allt detta sagt så finns det givetvis inget som hindrar dig från att ta ärendet till tingsrätten. Många viktiga fall som har avgjorts av HD har rört små summor. Men ur ekonomisk synvinkel skulle jag, som tillfällig rådgivare till dig, rekommendera dig att avstå från detta.Vänligen,

Kan jag väcka åtal för falsk tillvitelse?

2014-11-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min sons mamma har utan grund anmält mig för våld till Socialkontoret. Vi bor inte tillsammans. Jag vet att hon blev ombedd att gå till polisen. Polisen säger att jag aldrig har varit misstänkt för något. Beviset på vad hon har sagt finns i Socialkontorets utredning, som jag har hos mig. Denna utredning ledde till att jag bara fick 3% umgänge av Tingsrätten, utan att bevis krävdes. Åklagaren vill inte ta upp målet. Kan jag själv stämma henne för falsk tillvitelse?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Svaret hittar man i Rättegångsbalken (RB) 20 kap. 8 § där det står att målsägare kan väcka åtal om brott som hör under allmänt åtal om han anmält brottet och åklagaren beslutat att inte väcka åtal. Målsägande kan även väcka talan om ansvar för falskt eller obefogat åtal, falsk angivelse eller annan osann tillvitelse angående brott utan att åklagaren först beslutat att inte väcka åtal. Målsägande är den mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada. Så ja du kan väcka åtal för falsk tillvitelse rent processregelmässigt. Falsk tillvitelse hittar man i Brottsbalken 15 kap. 7 §. Den som hos åklagare, polisen eller annan myndighet "sanningslöst tillvitar annan brottslig gärning, föregiver besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet" döms, om myndigheten ska ta upp anmälan i sådan sak, för falsk tillvitelse.I ditt fall har barnets mamma utefter det du skriver anmält dig för våld till socialtjänsten. Enligt dig är detta utan grund, alltså sanningslöst. Att bruka våld är en brottslig gärning. Barnets mamma har dock inte gjort någon polisanmälan, utan vänt sig till socialtjänsten. Du skriver inte om våldet ska ha riktats mot barnets mamma eller mot barnet. Men enligt Socialtjänstlagen bör var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa anmäla detta till socialnämnden (14 kap. 1 c § SoL), s.k. orosanmälan. Yrkesgrupper som arbetar med barn har en skyldighet att anmäla. Så socialtjänsten kan nog anses vara en myndighet som ska ta upp anmälan "i sådan sak" utefter lagtexten. Rekvisiten skulle alltså kunna vara uppfyllda, men det blir naturligtvis en bevisfråga kring huruvida påståendet om våld är sant eller osant. Jag rekommenderar starkt att du diskuterar ditt fall mer ingående med en erfaren jurist innan du går vidare till att väcka åtal, detta för att kunna få en individuell bedömning och mer information kring vilka kostnader du riskerar osv. Du kan boka tid hos en erfaren familjerättsjurist via Lawlines sponsor Familjens Jurist, se här.Vänligen, 

Rättegångskostnader vid friande respektive fällande dom

2014-11-11 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Ang "Åtal för ringa misshandel alt ofredande". Förutsättning: Ord står mot ord, vittnen finns för båda parter, åtalad ej tidigare straffad.1. Rättegångskostnader vid friande resp fällande dom? 2. Vid fällande dom: max bötesbelopp vid "ringamisshandel" resp "ofredande"?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!1.Om en person blir dömd i ett mål där åklagaren för talan, så har den dömde att ersätta staten för den kostnad staten haft att bistå med en offentlig försvarare. Hur hög den summan blir är svårt för mig att svara på. Vidare gäller att den dömde skall ersätta staten för andra typer av utgifter. Exempelvis kan staten ha haft utgifter för hämtning av den dömde till en huvudförhandling, kostnader för blodundersökning, blodprovstagning och urinundersökning som gjorts för utredningen om brottet. Om det istället blir en friande dom kan staten utge skälig ersättning för allmänna medel för kostnader för en försvarare(offentlig eller privat). Man kan även få ersättning för kostnader man ådragit sig för bevisning under förundersökning eller i rättegång. Vidare kan ersättning ges för inställelse till en huvudförhandling. Allt detta står att utläsa i 31 kap. 1-2 §§ rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K31P1S1.2. Det normala straffet som utdöms vid ringa misshandel respektive ofredande är dagsböter. Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 st. Som gemensamt straff kan dock utdömas 200 st. dagsböter. Hur hög dagsboten blir är beroende av den dömdes ekonomiska situation. Den som har hög lön kommer alltså att få en högre dagsbot för samma typ av brott än den som tjänar lite sämre. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor, se 25 kap. 2 § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Om det finns särskilda skäl kan dagsboten komma att jämkas till lägst 25 kr per dagsbot. Detta innebär att lägsta belopp att betala är 750 kr och högsta beloppet är 200.000 kr.Med vänlig hälsning,