Tidsfrist vid beslut om åtal

2016-02-05 i Förundersökning
FRÅGA |HejLåt säga arbetsgivare misstänker någon för ett brott t.ex. trolöshet mot huvudman. Saken utreds av åklagare som lägger ned utredningen. Denna utredning tog 2 1/2 årDessförinnnan hade du sänt in fordringar på reseräkningar (efter anmodan att göra detta). Arbetsgivaren beslutar att inte handlägga dessa förän utredningen är klar dvs efter 2 1/2 år. Kan det vara riktigt att agera så?
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i dagsläget ingen tidsgräns avseende perioden som utredningen kan fortsätta innan beslut om åtal eller nedläggande av förundersökningen måste tas. Detta innebär att preskriptionen av brottet är den enda yttersta tidsgräns för väckande av åtal.Det händer att det dröjer uppemot två och ett halvt år innan åklagare beslutar i åtalsfrågan, även i enkla fall där samtliga vittnen hörts och ingen särskild utredning behövs. I detta fall behövdes en del utredning.Om utredningen fortsätter att dra ut på tiden kan du ytterst begära att åklagaren behandlar ärendet med förtur och använda Europakonventionens artikel 6 som grund. Den stadgar att man har rätt till lagföring inom skälig tid.Det är dock svårt att bedöma om två och ett halvt år var skäligt i ditt fall. Troligtvis så var det kanske skäligt.En väg som man kan ta och som många missar att tänka på är att använda sig av skadeståndsrätten. Men huruvida du kan nå framgång den vägen är en annan fråga.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningarAlban Dautaj

Enskilds möjlighet att få ärende prövat i Europadomstolen

2016-01-31 i Domstol
FRÅGA |Om man har ett ärende som man inte är nöjd som har varit inne i rätten i Sverige och vill sedan gå vidare till Europadomstolen hur gör man?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Om du som enskild vill få ett ärende prövat i Europadomstolen krävs först och främst att alla nationella rättsmedel är uttömda. Det innebär att en dom som kan överklagas ska överklagas till svensk högstainstans (Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen) innan det är möjligt att gå vidare till Europadomstolen. Om man överklagar och sedan inte beviljas prövningstillstånd i överrätten anses man ha uttömt sina rättsmedel i Sverige.Om man vill väcka talan i Europadomstolen krävs även att man anger vilken fri- eller rättighet enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller något av tilläggsprotokollen som blivit kränkt. Kränkningen måste vidare ha drabbat dig som klagar personligen. Vad som är bra att veta är att Europadomstolen endast kan pröva om dina mänskliga rättigheter kränkts, och den kan således inte pröva utgången i det nationella målet.Ytterligare information om hur man praktiskt går tillväga finns på Europadomstolens hemsida (här), se särskilt regel 47 som reglerar det praktiska förfarandet och vilka uppgifter och handlingar som domstolen behöver.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Skillnaden mellan åberopsbörda och bevisbörda

2016-01-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, kan ni förklara för mig vad skillnaden mellan åberopsbörda och bevisbörda är?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga.Åberopsbördan är nödvändigheten för en part i en förhandling att åberopa (anföra) en omständighet, dvs. det är upp till den parten att åberopa omständigheten. Åberopsbördan kommer till uttryck i bl.a. 17 kap 3 § rättegångsbalken (1942:740) där följande stadgas: "Dom må ej givas över annat eller mera, än vad part i behörig ordning yrkat. Är saken sådan, att förlikning därom är tillåten, må dom ej grundas å omständighet, som icke av part åberopats till grund för hans talan." Av detta kan utläsas att det ankommer på parten som ålagts åberopsbördan att åberopa de omständigheter han eller hon vill att rätten ska grunda sin dom på.Bevisbördan däremot innebär att den som har bevisbördan måste bevisa det han eller hon påstår. I brottmål är det alltid åklagaren som har bevisbördan medan den i tvistemål kan "hoppa lite" mellan parterna. Den som påstår något måste kunna bevisa det och lyckas han eller hon med det "hoppar" bevisbördan oftast över till motparten som då måste motbevisa omständigheten eller visa att yrkandet av annat skäl ska ogillas.Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga,Med vänlig hälsning,

Rättegångskostnader för målsäganden

2016-01-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hur ser rättegångskostnaderna ut för ett våldtäktsoffer?
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Om man blivit kallad som målsägande (den som utsatts för brott) har man rätt till ersättning för resan till domstolen, förlorad arbetsinkomst och eventuellt uppehälle. Det är staten i form av åklagaren som driver brottmålsprocessen och det uppkommer därför inga rättegångskostnader för målsäganden. Med vänliga hälsningar

Misstankegrad och husrannsakan

2016-02-03 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. vad krävs för att polisen ska få göra en husrannsakan hos någon? Räcker det med att dem har ett sms med en text "jag har precis krängt 60 g" Personen i fråga har inte varit på förhör eller så än.
Adam Lund |Hej, Trots att huvudregeln inom svensk rätt är att hemmet är skyddat från ingrepp, finns det möjlighet för polisen att använda tvångsmedel av två olika anledningar för att ta sig in i hem lagligen. Dessa två typer av husrannsakan: reell husrannsakan, då man eftersöker en viss sak eller visst bevismaterial, och personell husrannsakan när man letar efter en eller flera personer. Oavsett vilken husrannsakan måste det man vinner på att göra en husrannsakan vara proportionellt viktigare än det ingrepp som husrannsakan kommer orsaka privatlivet, alltså är inte polisen tillåten att genomföra en husrannsakan utan ett viktigt, berättigat motiv. I fallet som ni beskriver anser jag att det troligtvis rör sig om en bevissäkrande, reell husrannsakan om polisen skulle anse det vara aktuellt med ett ingripande. En reell husrannsakan kräver alltid att polisen har anledning att anta att ett visst, konkret brott har begåtts. "Anledning att anta" är i svensk rätt ett lågt ställt beviskrav. I fallet som ni beskriver skulle jag anse att detta beviskrav är uppfyllt, och polisen har laglig tillåtelse att genomföra en husrannsakan på den grunden. Lagstödet och syftet med lagenDen konkreta lagbestämmelsen är kapitel 28 paragraf 1 i Rättegångsbalken, som är den primära lagen som reglerar husrannsakan (finns att läsa här). Det finns även vissa specialbestämmelser i Polislagen (finns att läsa här). Fängelse måste också finnas i straffskalan, vilket det gör för narkotikabrott enligt narkotikastrafflagen, som finns att läsa här. Att det finns i straffskalan innebär kortfattat att ett möjligt straff för brottet är fängelse, även om man som åtalad i slutändan mycket väl kan komma att straffas med annat så som böter. Syftet med det låga beviskravet är att polisen ska ha möjlighet att säkra bevis, så att de misstänkta inte ska kunna göra sig av med dem. Lagstiftaren har ansett att skyddet av privatlivet inte överväger detta polisiära behov, med stöd av Europakonventionens artikel 8 som bemyndigar dessa typer av ingrepp ifrån staten. SammanfattningJag skulle säga att polisen med ett sådant sms som ni beskriver har en relativt svag misstanke om att ett brott skulle ha begåtts, men detta är ändå tillräckligt som grund för att utföra en reell husrannsakan. Detta då beviskravet för att ett brott ska ha begåtts är lågt ställt inom svensk rätt med tanke på det behov av bevissäkran som finns, för att staten ska kunna lagföra eventuella förbrytare.Hoppas det svarar på er fråga, och jag önskar er en trevlig dag! Vänliga hälsningar,

Vad kostar en rättegång?

2016-01-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, jag undrar vad en rättegång kostar i snitt? och stämmer det att startkostnaden för alla rättegångar är 44 500?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga.Nej, det stämmer inte att startkostnaden för alla rättegångar är 44 500 kr. Tyvärr är det inte möjligt att säga vad en rättegång kostar i snitt. Detta beror på vad det är för slags mål, hur länge det håller på, om domen överklagas och om ombud anlitas m.m. Det är således väldigt många omständigheter som avgör vad slutsumman blir för en rättsprocess.Med vänlig hälsning,

Val av lands lag vid bodelning, USA - Sverige.

2016-01-27 i Domstol
FRÅGA |Hej Min fru är amerikansk medborgare och jag svensk medborgare, vi gifte oss i USA och vi tänkte skilja oss men jag bor här och jag har ett företag och ett hus här i Sverige. Min fråga är vad har hon för rättigheter att få från dom sakerna som jag äger?
Jesper Lublin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag analyserar din fråga så vill du skydda din egendom i en förestående skilsmässa. Utan att ha skrivit ett äktenskapsförord (prenuptial agreement) så kommer bodelningen ske enligt det lands lag där du och din fru bosatte er efter att ni ingick äktenskap. Detta följer av av 4 § LIMF.Det innebär att oavsett om skilsmässan avgörs i svensk domstol eller amerikansk så är det den delstats lag vilken du och din fru tog hemvist i som bestämmer fördelningen av er gemensamma egendom. Det finns dock ett undantag som jag ändå vill nämna då jag inte är helt på det klara med dina förutsättningar. Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där minst två år, tillämpas istället den statens lag.Sammanfattningsvis så är det amerikansk lag som gäller. Vad den säger är svårt för mig att tolka, även om jag visste vilken delstat du och din fru bosatte er efter att ni gifte er, då jag inte är tillräckligt familjär med utom svenska rättssystem.Du behöver i min mening ta kontakt med någon som är insatt i den amerikanska juridiken för att få veta vilka anspråk din fru kan göra gällande på din egendom.Lycka till, önskar

Vem är målsägande i en rättegång?

2016-01-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Mitt ex kom hem till mig & min sambos boende och var hotfull osv. Imorgon ska rättegången vara. Men en grej blev jag lite fundersam på..Det är endast min sambo som står som målsägande, jag var inte hemma vid tillfället. Men även jag borde väl kunna göra anmälan, oavsett om jag var hemma eller inte? Åtalet går under hemfridsbrott.
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med är det viktigt att poängtera att målsägande, brottsoffer och anmälare av brott är tre olika begrepp som inte skall sammanblandas. Att anmäla brott kan vem som helst göra, dvs. även en utomstående person som exempelvis har bevittnat ett brott kan göra en polisanmälan. Brottsoffer är ett begrepp som inte används inom juridiken utan är ett allmänt begrepp för någon som på ett eller annat sätt har blivit utsatt för brott. Vem som är målsägande i en rättegång när ett brott har blivit begånget framgår av rättegångsbalken 20 kap. 8§ st.4. Där står det att ”målsägande är den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada.” Det är endast den som är målsägande i en rättegång som har vissa rättigheter i rättegången och som exempelvis kan få skadestånd.Definitionen av målsägande är alltså beroende av vad det är för brott som en person har begått och hur brottet tagit sig till uttryck mot offret. Det är åklagaren som rubricerar brottet och vem som är målsägande i en rättegång blir alltså beroende av hur åklagaren har valt att rubricera brottet. Eftersom åtalet mot ditt ex endast rör hemfridsbrott är målsägande den som lidit skada, blivit förnärmad eller blivit utsatt för just hemfridsbrottet. Hemfridsbrott regleras i brottsbalken 4:6 st.1 och är precis som det låter ett brott som skyddar intresset för hemfriden. Eftersom du inte var hemma när ditt ex kom till er bostad är min gissning att åklagaren funnit att du alltså inte har lidit skada, inte blivit förnärmad eller blivit utsatt för hemfridsbrott och därför är du inte målsägande i rättegången. Detta hindrar dock inte att du kunde gjort en polisanmälan angående brottet eller att du är ett brottsoffer (enligt det "allmäna begreppet").Jag kan dock poängtera att definitionen av målsägande är en omdiskuterad fråga inom juridiken då vissa menar att målsägandedefinitionen är för snäv och att många brottsoffer riskerar att ”falla mellan stolarna” pga. åklagarens brottsrubricering. Om du upplever att åklagaren borde gjort en annan bedömning, råder jag dig till att tala med åklagaren som kan motivera sitt ställningstagande för dig. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.