2013-05-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag kommer bli kallad som vittne till en rättegång. Jag skulle vilja veta vilka personer som kommer befinna sig i rättssalen då? Är det alla som är inblandande eller bara åklagare och juryn?
Johanna Forsberg |Hej och tack för din fråga!Till att börja med kan sägas att det beror lite på om du är kallad till ett brottmål eller ett tvistemål. Men i huvudsak gäller att samma personer kommer att finnas i rättsalen. Eftersom du nämner åklagare har jag utgått från att du ska vittna vid ett brottmål. För det första kommer målsäganden (den som påstås blivit utsatt för brott) och åklagaren finnas där. Ibland har även målsäganden ett målsägandebiträde. Du som vittne kommer att ha dem till vänster om dig. Sedan kommer till din höga sida den tilltalade (den som påstås begått ett brott) och dennes försvarare att sitta. Längst fram i rättssalen kommer en juristdomare, enpotokollförare och oftast tre nämndemän att sitta. Det är dessasom dömer målet och är själva rätten. Utöver ovanstående personer kan, beroende på målet, tex olika sakkunniga kallas in, tolkar och som du, vittnen. Längst bak i salen kan också åhörare sitta. Eftersom rättegångar i Sverige är offentliga får i princip vem som helst vara närvarande och lyssna. Om målet rör tex sexualbrott eller minderåriga kan dock rättegången ske bakom stängda dörrar, vilket betyder att bara de som är direkt berörda får närvara. Vänliga Hälsningar
2013-05-14 i Förundersökning
FRÅGA |polisanmälde en person för stöld på arbetsplats där vi tog han på bar gärning och många vittnen kan vittna att han stal, men förundersökningen las ner utan att prata med några vittnen.
hur lång tid brukar det ta att få igång förundersökningen igen efter att man krävt att ta upp fallet på nytt? är det normalt att förundersökningen bara läggs ner sådär utan att vittnen förhörs och att vi inte ens får reda på information om förundersökningen osv?
Johanna Forsberg |Hej och tack för din fråga! En förundersökning drivs av en åklagare eller en polis. Bestämmelser om en förundersökning finns i 23 kap rättegångsbalken, RB. Rent generellt kan sägas att den syftar till att först utreda om ett brott begåtts och därefter ge ett så bra underlag som möjligt för att kunna väcka åtal. Trots att en förundersökning inletts är det inte säkert att det leder till ett väckande av åtal. Enligt 23 kap 4 § st 2 och 4a § så kan åklagaren besluta att lägga ner åtalet. Så ja, det är normalt att en förundersökning läggs ner, förutsatt att det finns grund för det. Om en utredning läggs ner gör inte polis eller åklagare något mer med utredningen. Det finns olika anledningar till en nedläggning, men i ditt fall handlar det troligen om att kostnaderna för förundersökningen inte står i rimlig proportion till sakens betydelse och brottets straffvärde inte skulle överstiga tre månaders fängelse (23 kap 4a § st 1). Det är alltså förmodligen så att det är ett för ”lindrigt” brott för att det ska anses uppväga de kostnader som en förundersökning innebär. Är det så, är nog era möjligheter att förundersökningen återupptas små. Är det istället så att förundersökningen lagts ner på grund av att det inte fanns tillräcklig bevisning, kan förundersökningen återupptas om nya omständigheter framkommit. Vad som händer är att åklagaren bedömer om det framkommit nya uppgifter. Har det gjort det, ska beslutet om nedläggning omprövas.Tyvärr är det väldigt få beslut som ändras, så oavsett anledningen till nedläggningen kommer förundersökningen i ditt fall troligtvis inte att återupptas.Vänliga Hälsningar
2013-05-11 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!
Måste en polis, vid ett gripande, ge skäl till varför personen frihetsberövas?
Emily Bengtsson |
Hej,
Tack för din
fråga!
I 24 kap. 9 §
rättegångsbalken (se: https://lagen.nu/1942:740) stadgas det att när någon grips eller anhålls ska den frihetsberövade få
besked om det brott som han eller hon är misstänkt för samt grunden för
frihetsberövandet. Lagbestämmelsen grundar sig på artikel 5.2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (se: http://www.echr.coe.int/NR/rdonlyres/1009F7DB-87E3-4056-8E17-8A8A41768BA7/0/SwedishSuédois.pdf)
Härmed har
alltså den frihetsberövande personen rätt, att i samband med gripande, få besked om
det brott denne är misstänkt för samt grunderna för frihetsberövandet.
Vänligen,
2013-05-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har lånat ut 75 000 kr till en person som bor i England. Personen vägrar att betala tillbaka och jag vill veta om det ens är möjligt för mig att stämma denna person och hur i så fall jag går tillväga och vart jag vänder mig?
Med vänlig hälsning,
Axel Bonning |
Hej,
Det är möjligt för dig att stämma personen som har lånat
pengar av dig. Du måste dock stämma personen där denne har hemvist, dvs. i
England, enligt artikel 2 i Bryssel-I förordningen. När den engelska domstolen
sedan dömt i er tvist kan du få domen verkställd genom den engelska
motsvarigheten till kronofogdemyndigheten.
Med vänlig hälsning,
2013-05-14 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hur förnyar jag mitt yrkande om Skadestånd för inkomstbortfall?
Fd maken dömdes för tre år sedan för Grov kvinnomisshandel och jag var offret. Ansökte då om skadestånd om bl a inkomstbortfall. Det ansågs då inte vara belagt att det våld jag utsatts för, orsakat min oförmåga att arbeta. Jag har numer hel sjukersättning och diagnos Post traumatisk stress syndrom på grund av det jag varit med om som våldsoffer. Den medicinska bedömningen är att jag inte kommer att kunna arbeta mer.
Emina Gaspar-Vrana |Hej och tack för Din fråga!Då rätten redan prövat och avgjort både frågan om brott och skadestånd i domen för tre år sedan, så har denna dom vunnit laga kraft och kan inte överklagas. Utgångspunkten är här att en avgjord fråga om enskilt anspråk om skadestånd inte ska kunna prövas på nytt enligt 17 kap 11 § rättegångsbalken. Domen anses ha vunnit rättskraft och utgör därmed ett rättegångshinder för en förnyad provning av samma sak, s k. res judicata.Som jag har förtsått det biföll inte rätten Ditt yrkande om inkomsbortfall i anledning av brottet i den brottsmålsprocessen. Därmed har denna fråga slutligt avgjorts och kan således inte prövas igen, då tiden för att överklaga domen (tre veckor) har gått ut för länge sedan. Domen har därmed vunnit laga kraft.Däremot finns det ett särskilt rättsmedel som heter resning. Genom resning kan man få till stånd en ny prövning av en fråga som redan har avgjorts genom en laga kraft vunnen dom, om man uppfyller vissa förutsättningar. Rättsmedlet tillämpas dock restriktivt utav rättssäkerhetsskäl. Enligt 58 kap 3 § 1 st 2 p rättegångsbalken kan resning beviljas för en laga kraft vunnen dom i brottmål till men för den tilltalade om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år samt någon omständighet eller bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade dömts för brottet eller till att detta hänförts under en väsentligt strängare straffbestämmelse än den som tillämpats. Om jag har förstått Dig rätt dömdes maken för grov misshandel, för vilket det enligt 3 kap 6 § brottsbalken är föreskrivet fängelse i lägst ett år och högst sex år. Då det låter som att Du nu har ny bevisning i form av att Du numera har hel sjukersättning och även diagnosen posttraumatiskt stressyndrom på grund av brottet samt den medicinska bedömningen att Du inte kommer att kunna arbeta mer, så är det möjligt att rättens prövning skulle kunnat resultera i att brottet kunnat hänföras under en strängare straffbestämmelse, t ex synnerligen grov misshandel enligt 3 kap 6 § 2 st brottsbalken.Dock krävs det för beviljande av resning på denna grund att Du gör sannolikt att Du inte har kunnat åberopa den bevisningen för rätten tidigare eller att Du annars haft giltig ursäkt för att inte göra det.I 58 kap 5 § rättegångsbalken anges det vad en resningsansökan ska innehålla. Enligt 58 kap 4 § 1 st ska den skickas in till hovrätten om domen avgjorts av en tingsrätt, eller i annat fall till Högsta domstolen och enligt 2 st ska resningsansökan ha inkommit inom ett år från det att Du fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på. När Du skriver Din ansökan kan Du tänka på att det är Du som begär resning som har bevisbördan för att omständigheternaför resning är uppfyllda. Hoppas att detta klargjorde rättsläget för Dig. Lycka till!Med vänlig hälsning,Emina Gaspar-Vrana
2013-05-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,
Kan domstolen ta upp tidigare brottmål som jag inte blivit dömd för mitt i en huvudförhandling? Eller gäller det som står i RB 30:3?
Marcus Eriksson |Hej!Det avgörande är om dom avkunnats i brottmålet tidigare. Det kallas res judicata på "juridiska" och kommer till uttryck i 30:3 RB som du påpekar.Av din fråga framgår inte om dom avkunnats i det tidigare brottmålet. I så fall så får domstolen inte ta upp det med hänvisning till ovanstående regel med mindre att de beviljats resning.Det skulle vara bra om du, för att få ett mer utförligt svar, skriver in igen och lämnar en mer detaljerad beskrivning.
2013-05-10 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!
En kompis till mej greps nyligen för snatteri. Hon har nu fått sitt straff. 30 dagsböter a 250 kronor + 500 kr till Brottsofferjouren.
I informationsfoldern hon fick med strafföreläggandet står det även att hon "har skyldighet att betala kostnader för offentlig försvarare på motsvarande sätt som vid en fällande dom". Hon har inte fått någon information om att det har förordnats någon försvarare för henne, och hon är alltså inte kallad till domstol.
Nu undrar hon om detta betyder att det kan bli mer kostnader för henne, alltså mer än de 8000 kr hon med ett inbetalningskort ska betala i böter.
Tacksam för svar
Lovisa Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Ett strafföreläggande som godkänts av den misstänkte gäller som
en dom som vunnit laga kraft enligt Rättegångsbalken (RB) 48 kap 3 § 2 st https://lagen.nu/1942:740#K48P3S1 . Det
innebär att åklagaren inte väcker åtal och det blir således ingen rättegång.
Vanligtvis sker detta genom att den misstänkte erkänt och åklagaren skickar därefter
ut strafföreläggandet med det bötesstraff som åklagaren anser att brottet bör
föranleda.
I strafföreläggandet förklaras hur man godkänner föreläggandet.
Om man inte godkänner eller inte svarar kan åklagaren komma att väcka åtal
enligt 48 kap 3 § 1st.
En offentlig försvarare ska på begäran förordnas åt den som
är misstänkt för ett brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än 6
månaders fängelse enligt RB 21 kap 3a § 1st https://lagen.nu/1942:740#K21P3aS1 . Eftersom snatteri https://lagen.nu/1962:700#K8P2S1 har ett
maxstraff på sex månaders fängelse kommer ingen offentlig försvarare förordnas
åt henne.
Det bör därför inte bli fler kostnader för din vän om hon
godkänner strafföreläggandet.
Vänligen
2013-05-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan. Min syster har gjort sig skyldig till grovt bedrägeri
medels urkundsförfalskning då hon tog ett lån i killen namn på 200.000 kr. Är
nu polisanmäld och kallad till förhör, vad kommer ske? I brevet från polisen
stod det att hon kommer delges misstanke om grovt bedrägeri medels
urkundsförfalskning vid förhöret. Kan man bli anhållen vid förhöret? Eller
kommer de bara berätta vad hon är misstänkt för, om hon inte vill säga ngt utan
advokat vad sker då? Vad sker efter förhöret och vad kan man vänta sig för straff?
Hur snabbt går ett sådant här ärende?.. Tack på förhand.
Lovisa Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!
Enligt Rättegångsbalken (RB) 23 kap 9 § https://lagen.nu/1942:740#K23P9S1 är den som inte är
anhållen eller häktad inte skyldig att kvarstanna längre än 6 timmar på förhör.
Den som är misstänkt kan dock kvarhållas ytterligare 6 timmar på förhör om det
är av synnerlig vikt för utredningen. Gripande, anhållande och häktning regleras i RB 24 kap https://lagen.nu/1942:740#K24. Om man vid förhöret finner skäl att anhålla
någon, kan denna person gripas vid förhöret enligt RB 24 kap 7 § i väntan på
anhållan av åklagaren. Åklagaren ska inför ett anhållande överväga om det finns
andra medel än anhållande som är lämpliga, t.ex. att den misstänkta får
reseförbud.
För att anhålla någon krävs enligt RB 24 kap 6 § att det ska
finnas skäl för häktning. Om häktning inte kan komma att aktualiseras, ska
anhållande i princip inte ske.
Förutsättningarna för häktning anges i 24 kap 1 §. Häktning
enligt huvudregeln förutsätter misstanke på sannolika skäl att den misstänkte
förövat brottet samt att det ingår 1 års fängelse eller mer i straffskalan. Detta
uppfylls både för grovt bedrägeri, vars straffskala sträcker sig från 6
månaders fängelse till 6 års fängelse enligt Brottsbalken (BrB) 9 kap 3 § https://lagen.nu/1962:700#K9P3S1 , samt
urkundsförfalskning där straffskalan anger fängelse i högst 2 år enligt 14 kap
1 § https://lagen.nu/1962:700#K14P1S1 .
För sannolika skäl krävs att omständigheterna är sådana att
misstanken vid en objektiv bedömning framstår som berättigad, misstanken måste
bygga på konkreta fakta.
Vidare krävs att någon av häktningsgrunderna i RB 24:1 är
uppfyllda för att anhållande ska kunna ske. Dessa tre är:
1.
Flyktfara – risk för att den misstänkta avviker
för att undandra sig straff
2.
Kollusionsfara - risk för att den misstänkte
genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning.
3.
Recidivfara – risk att den misstänkte fortsätter
sin brottsliga verksamhet.
Eftersom anhållande ofta sker i ett tidigt skede av
utredningen är det vanligast att kollusionsfara anges som anledning, eftersom
man ofta inte hunnit förhöra parter och vittnen och säkra annan bevisning. När
bevisningen är säkrad och det inte längre finns risk för kollusionsfara eller
någon annan av häktningsgrunderna finns inte längre skäl för häktning, och
således heller inte grund för anhållande. Anhållanden ska då genast hävas
enligt RB 24 kap 10 §.
Ett anhållande är tidsbegränsat, den tredje dagen kl. 12
efter anhållandebeslutet ska en häktningsframställan göras om åklagaren vill gå
vidare och häkta den misstänkte enligt RB 24 kap 12 § 1 st.
Den misstänkte är inte skyldig att besvara frågor vid
förhöret.
Det är många olika omständigheter som kan inverka när straff
ska bestämmas, bl.a. den misstänktes ålder (om under 21), tidigare brottslighet
och brottslighetens straffvärde efter beaktande av försvårande och förmildrande
omständigheter om sådana föreligger. När påföljd ska bestämmas utgår man
vanligtvis från minimistraffet, t.ex. 6 månader för grovt bedrägeri och
justerar sedan på grund av ovanstående omständigheter. Det är svårt att säga
var man börjar när det gäller urkundsförfalskning, men eftersom grov urkundsförfalskning
har ett minimistraff på 6 månaders fängelse enligt BrB 14 kap 3 § brukar
urkundsförfalskning av normalgraden vanligtvis understiga detta.
När flerfaldig brottslighet föreligger brukar
asperationsprincipen tillämpas vid bestämmande av påföljd vilket innebär att en
gemensam påföljd bestäms. Det är svårt att uttala sig vilken påföljd som kan
bli aktuell i detta fall när så lite är känt om omständigheterna.
Om straffvärdet för de två brotten hamnar under ett års
fängelse föreligger en presumtion mot fängelse, då brukar istället villkorlig
dom användas.
Det är tyvärr svårt att uttala sig om hur lång tid ett sådant
här ärende kan ta.
Hoppas det var svar på dina frågor.
Vänligen