Överklagan till HD samt körkortsingripande vid brottmål

2015-05-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min man dömdes i hovrätten för grovt olaga hot och misshandel mot mig och min dotter. Kan han överklaga till Högsta domstolen? Blir han av med sitt körkort? Hans promillehalt var 1.39.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag behandlar först frågan om överklagan till Högsta domstolen, därefter kommer jag att förklara på vilken grund Transportstyrelsen möjligen kan initiera ett körkortsingripande gällande din man.För att Högsta domstolen ska pröva hovrättens dom krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd meddelas endast om det är av vikt för rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar ärendet eller om det finns synnerliga skäl till en prövning, så som att det föreligger grund för resning eller liknande, 54 kap. 10 § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K54P10S1). Det här betyder i princip att Högsta domstolen endast tar upp extraordinära fall.Din man behöver alltså ett prövningstillstånd från Högsta domstolen för att de ska ta upp hans eventuella överklagan. Huruvida Högsta domstolen skulle bevilja prövningstillstånd är inte möjligt för mig att bedöma eftersom Högsta domstolen gör bedömningar från fall till fall utifrån premisserna i målet.Angående körkortet uppfattar jag det som att din man hade 1.39 i promillehalt när han begick brotten grovt olaga hot och misshandel mot dig och din dotter, inte att han körde bil när han hade den här promillehalten. Det är denna grund jag kommer att besvara frågan på. Återkom gärna om jag har missuppfattat situationen.Din man har alltså inte blivit dömd för ett trafikbrott. Transportstyrelsen kan ändå initiera ett körkortsingripande om det kommer till deras kännedom att din man exempelvis har alkoholproblem och därför är opålitlig i nykterhetshänseende och inte bör ha körkort, 5 kap. 3 § 5 punkten körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1). Huruvida det här kommer att ske eller inte beror på hur Transportstyrelsen bedömer situationen, det är även här svårt för mig att uttala mig kring deras bedömning. Du borde dock ha en bra överblick över din mans förhållande till alkohol varför jag tänker att svaret åtminstone kan ge dig en vägledning.Vänligen,

Betala motparts kostnader i umgängesmål

2015-05-20 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Deltog idag i en videokonferens där jag var kärande och yrkade på verkställighet av umgänge, valde under sittande förhandling att avskriva ärendet och blev då helt plötsligt skyldig att betala den andra partens rättegångskostnad på 12000. Stämmer det verkligen att jag ska göra det?Ingen förlorade ju i ärendet(utom möjligtvis jag som inte får träffa min dotter)Men jag vill göra en ny stämning och ändra på det gamla beslutet och det gick inte att göra vid detta tillfälle.Om personen ifråga väljer att ingå avtal med ombud borde det ligga på dennes bord att också betala!!Förklara logiken i detta och vart jag kan finna det i text att det ska gå till så.Mvh,
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När det gäller rättegångar rörande umgänge med barn finns bestämmelser i föräldrabalkens sjätte kapitel (se https://lagen.nu/1949:381#K6). Som huvudregel ska varje part stå för sina egna rättegångskostnader, det framgår av 6 kap 22 § 2 st. Samma regel hänvisar dock till rättegångsbalkens bestämmelser om rättegångskostnader. Om domstolen anser att du har väckt denna talan i onödan kan de förelägga dig att även betala din motparts kostnader, RB 18 kap 3 §. Så kan även ske om parten tycker att du förfarit vårdslöst eller liknande, 18 kap 6 §. Även om jag inte vet hur domstolen har resonerat i ditt fall antar jag att det är på någon av dessa grunder som du har blivit skyldig att betala.Om du tycker att domstolen fattat ett felaktigt beslut när de erlagt dig att betala även din motparts rättegångskostnader kan du överklaga det beslutet. Detta måste ske inom tre veckor och enligt bestämmelserna i rättegångsbalkens 52 kapitel. Utan att veta mer om ditt specifika fall kan jag inte ge något råd huruvida du bör göra detta eller inte. Det ska dock påminnas om att om du överklagar riskerar du att få betala din motparts kostnader i hovrättsrättegången också. Slutligen vill jag påminna om att i många hemförsäkringar ingår en rättsskyddsförsäkring, du kan alltså få ut pengar för rättegångskostnaderna från ditt försäkringsbolag om du har en sådan försäkring. Med vänlig hälsning,

Polisens befogenhet vid husrannsakan

2015-05-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Tommy Gren heter jag och jag har en vän som blivit gripen för något.. De gick in i hans lägenhet berättade inte vad han är anklagad för. visade inte upp husrannsakan.Och de legitimerade sig inte heller..Får polisen göra så??
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Till att börja med ska klargöras att det finns inga lagar eller förordningar som beskriver exakt hur en husrannsakan ska gå till. Jag ska ändå försöka förtydliga hur polisen får agera och vad som är okej och inte.De grundläggande reglerna för husrannsakan finns i RB 28 kap. Vad som i ditt fall särskilt är av intresse är 6 §. Där finns några få rader om att olägenhet och skada inte får orsakas. Det finns ingen bestämmelse som säger att polisen måste legitimera sig eller med en gång berätta varför de företar en husrannsakan. Däremot ska alltid protokoll uppföras, vilket din vän har rätt att ta del av, se 9 §. Det finns särskilda bestämmelser för poliser i polislagen. I 10 § p 4 stadgas att polisen får ta till visst våld vid husrannsakan. Gränsen för vad polisen får göra är inte solklar. Om husrannsakan skulle ha gått felaktigt till kan polisen ha gjort sig skyldigt till tjänstefel, se brottsbalken 20 kap 1 §. Av den info jag fått av dig verkar så dock inte vara fallet. Kort sagt har alltså din vän rätt att få del av anledningen till husrannsakan, RB 28 kap 9 §. Däremot finns det inget som tyder på att polisen har gjort något fel då de företagit den.Med vänlig hälsning,

Överskridande av polismans befogenhet

2015-05-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.För cirka en månad sedan kom polisen hem till oss och sa att vår son gjort sig skyldig till trafikbrott och gick utan vår tillåtelse in i vårt hus för att söka efter vår son.När han kom hem påbörjade poliskvinnan ett förhörsliknande samtal, dock utan dokumentation. Vår son erkände, men sa sedan att han var rädd för polisen och kompisarna speciellt polisens son.Jag vet inte om han kört eller någon annan.Vid förhöret tog han tillbaka allt han sade hemma innan förhöret startade. Under förhöret berättade han vad han mindes och dementerade polisens påståenden. Jag detog tyst under förhöret som avslutades med att poliskvinnan kom in i förhörsrummet och ville prata. Jag sa förhöret är slut och vi har inget att tillägga. Nu visar det sig att förhörsledaren glömt en fråga och vill att min son ska komma tillbaka, men jag får ej deltaga för jag försvårar utredningen, de vill att socialen deltager istället. Jag svarade att inget förhör sker utan min närvaro och utan av mig utpekad försvarare.Nu kontaktade de min son i alla fall via telefon klockan 07.45 en morgon utan försvarare, målsman eller någon från socialen...och ställde kluriga frågor.Sa även om nu bevisningen är utom allt tvivel behöver vi inte fortsätta....då ska jag se till han kommer ihåg.....de vägrar detta.De har en fråga:Har du ej stannat vid en polismans tecken.Jag erbjöd att vi kunde skriva ner frågan och posta ett underskrivet svar men de avböjde, de ville träffa honom igen.Upprinningen en övernitisk poliskvinna som begått felaktigheter1 gick in som polis i vårt hus utan vårt medgivande2 kom tillbaka till huset utan att informera varför pratade med sonen3 justera sin rapport
Matilda Hellström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det saknas viss information i frågan som gör att det inte går att ge ett helt korrekt svar i det konkreta fallet, man jag ska försöka utreda det på en generell nivå.Din son som är minderårig är misstänkt för någon typ av trafikbrott och med anledning av detta har polisen gått in i ert hus utan medgivande, förhört er son utan målsmans närvaro och utan att dokumentera förhöret. Frågan är om polisen har överskridit sina befogenheter och vad man kan göra åt detta.Det har begåtts ett trafikbrott och med anledning av det har polisen troligtvis inlett en förundersökning. Reglerna om förundersökning samt de tvångsåtgärder som får vidtas under en förundersökning finns reglerat i 23–28 kap. rättegångsbalken (1942:740, RB). Om brottet har begåtts av en person som vid gärningstillfället är under 15 år ska ingen förundersökning inledas utan en utredning enligt de särskilda reglerna i lag (1964:167) om unga lagöverträdare. När man är under 15 år kan man inte få någon påföljd så när ett brott begåtts då ska det främst utredas om det finns behov av sociala insatser, främst genom socialtjänstens försorg. I frågan framgår inte hur gammal din son är, så jag kommer främst koncentrera mig på förundersökningsreglerna.HusrannsakanÄven en polis kan göra sig skyldig till hemfridsbrott om hen bryter sig in i ett hus utan lagstöd. Det finns dock undantag när en polis får bereda sig tillträde till en bostad, men om befogenheterna överskrids kan det utgöra ett brott mot art 8 EKMR. Det viktigaste tillfället när en polis kan gå in i någons bostad är när en husrannsakan vidtas. Det finns två typer av husrannsakan; reell husrannsakan när man eftersöker ett föremål eller ett bevis, och personell husrannsakan när man letar efter en person. Oavsett vilken typ av husrannsakan som vidtas måste ingripandet vara proportionellt i förhållande till den skada och lidande som husrannsakan orsakar.För reell husrannsakan krävs att det är ett brott på vilket fängelse kan följa, samt att den som bor där är skäligen misstänkt för brottet. Det hade alltså varit lagligt för polisen att ta sig in i ert hus efter ett beslut om husrannsakan fattats, om er son bor där, det kan följa fängelse för trafikbrottet samt att er son är skäligen misstänkt för brottet. Anledningen till husrannsakan måste då vara att söka efter något visst föremål eller säkra bevis på något sätt.Personell husrannsakan kan vidtas hos den misstänkte eller någon annan om personen man söker ska gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Det krävs då att det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. Det finns inget krav på någon särskild svårighetsgrad på brottet när man genomför en personell husrannsakan. Även personell husrannsakan ska dock föregås av ett beslut av förundersökningsledaren om att husrannsakan får vidtas.I ert fall har polisen berett sig tillträde till ert hus för att söka efter er son. Det är oklart om något beslut om husrannsakan fattats, men det är förundersökningsledaren som ska ta beslutet, polisen kan inte agera på eget bevåg. Syftet verkar ha varit för att genomföra ett förhör med sonen, vilket inte är en giltig anledning till att genomföra en personell husrannsakan. Även om beslutet tagits på ett korrekt sätt, är det alltså ingen anledning till att kunna ta sig in ert hus utan ert godkännande. Polisen har alltså agerat inkorrekt i det här sammanhanget.FörhörFörhör vidtas vanligen på polisstationen efter att förundersökning inletts. Undantaget är när till exempel ett trafikbrott precis har inträffat och polisen kan förhöra de inblandade direkt på brottsplatsen. Personen som ska höras kallas till förhöret och det ska hållas på tid och plats som medför minst olägenhet för den som ska höras om inte utredning försvåras avsevärt. Kallelsen till förhöret ska utfärdas i god tid och hämtning till förhör får bara ske om den som ska höras har underlåtit att inställa sig till något förhör. Den som ska förhöras ska också få veta anledningen till att förhöret ska hållas. Vid ett förhör ska, så vitt möjligt, ett förhörsvittne närvara. Det är antingen ett medborgarvittne eller någon anställd på polisen. Anledningen till att regeln finns är för att motverka att förhör inte är offentliga och att allmänheten inte har någon insyn i processen. Den förhörde har också rätt att ha ett biträde eller försvarare närvarande om det ska ske utan men för utredningen. Om någon som är under 18 år är skäligen misstänkt för brott och kallas till förhör ska vårdnadshavaren kallas också, om det kan ske utan men för utredningen. Det medför dock ingen rätt för vårdnadshavaren att närvara. Om det kan följa fängelse på brottet ska också socialtjänsten närvara vid förhöret.I detta fall har ingen kallelse till förhöret utfärdats. Förhöret har hållits i den misstänktes hem och senare via telefon utan föregående kallelse. Detta är alltså ett inkorrekt förfarande, eftersom kallelse ska skickas i god tid och vårdnadshavare ska också kallas även om ingen rätt att närvara finns. Polisen har alltså även i detta avseende inte agerat utifrån reglementet och överskridit sin befogenhet. Ingenting hindrar dock att förhören med er son används i bevissyfte, eftersom även otillåtet införskaffad bevisning är giltigt bevismaterial i domstol. Förhör ska dokumenteras. Det som upptecknats under förhöret ska läsas upp för den som hörts eller att denne på något sätt ska tillåtas granska att det som upptecknats är korrekt. Han ska också tillfrågas om han har något att invända mot innehållet. Uppteckning och granskning ska ske innan förhöret avslutas eller så snart som möjligt därefter. Efter granskningen får uppteckningen inte ändras. Förhöret med er son har inte dokumenterats och han har inte givits någon möjlighet att granska vad som framkommit. Så får det inte gå till och hans rättigheter och kränkts.SlutkommentarPolisen har i ert fall överskridit sina befogenheter och agerat lagstridigt i flera avseenden. För det första har de inte rätt att ta sig in i ert hus utan ert godkännande om inte ett giltigt beslut om husrannsakan som fattats på korrekta grunder. Eftersom det är oklart om något sådant beslut finns, och att förhör med den misstänkte inte är en giltig anledning för husrannsakan har de agerat inkorrekt. De kallade inte heller till förhör i god tid och tillät inte försvarare eller vårdnadshavare att närvara. Förhöret dokumenterades inte i behörig ordning och ingen granskning av vad som antecknats har genomförts. Eftersom ingreppen i den enskildes rättigheter redan har vidtagits finns ingen riktig poäng i att överklaga de beslut som fattats eftersom de inte kan medföra någon ändring och bevisningen ändå kan användas. Det ni kan göra är begära mer insyn i ärendets behandling och se till att ärendet fortsättningsvis sköts på ett korrekt sätt hos polisen. Ni kan även göra en anmälan hos justitieombudsmannen vilket leder till att JO granskar ärendets behandling och kan ge kritik. Det kan inte ge er någon ekonomisk ersättning, men om JO-beslutet innebär en kritik mot myndigheten och tjänstemannen. Poängen med JO-kritik är att det ska förhindra att polisen missköter sig på liknande sätt i framtiden.

Fråga om husrannsakan, beslag och andra tvångsmedel

2015-05-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min son på 20 år, bor hemma, blev tagen av polisen med cannabis i sin väska. Han blev förd till polisstationen för förhör och i samband med det åker två poliser hem till oss och öppnar dörren med sonens nycklar. De ringer inte på utan bara kliver på. Jag blev jätterädd och fick nästan panik! De säger då att vi trodde inte du var hemma!!! Har man verkligen rätt att göra så. Det var min lägenhet. Jag kände mig så kränkt!! Sen gick de bara in i sonens rum och grävde. Inget papper på att de hade rätt till det och ingen förklaring alls. Jag frågade var min son var och de sa bara att han är på polisstationen. På frågan vad de ville fick jag svar att de kan de inte säga. De sa inte vad de hette utan bara viftade med sina leg! Min son bad att få meddela mig var han var för att inte göra mig orolig men det fick han inte. På polisstationen blev han visiterad av en kvinnlig polis och det reagerade han väldigt starkt på och tyckte det var jobbigt! Får en kvinnlig visitera en manlig? Han fick även klä av sig naken utan ngn förklaring!! Han fick inte hålla för könsorganet!! Ska det gå till så?? Han hade cannabis i väskan men varför få visa sig naken??? Sen tog de hans mobil utan att han fick skriva på ngt papper. Hur kan han sedan bevisa att de har telefonen? Ska det gå till så?? Sonen har gjort ngt olagligt, absolut men måste man kränkas så. Jag har aldrig gjort ngt olagligt kände mig så illa berörd av intrånget hemma. Jag skakat varje gång jag tänker på det!! ??? :(
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej,Tack för dina frågor och för att du vänder dig till Lawline.Det finns en hel del att säga om det du har skrivit, och jag hoppas att jag lyckats besvara dina frågor någorlunda nedan. Tvång i samband med förhör, husrannsakan, kroppsvisitering och kroppsbesiktning samt beslag är sådant som kallas för straffprocessuella tvångsmedel som staten (polis och andra myndigheter) får använda sig av när det finns stöd för detta i lag. Detta regleras framförallt i rättegångsbalken (RB). Vid användandet av dessa tvångsmedel ska framförallt proportionalitetsprincipen beaktas – ett tvångsmedel får användas endast om skälen för åtgärden väger upp det intrång som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Vad som först kan konstateras är att din son troligen gjort sig skyldig till ett narkotikabrott. Lagen säger att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms till högst tre års fängelse (1 § p. 6 narkotikastrafflagen). Är brottet att anses som ringa, dvs om det är fråga om ett mindre brott, döms till böter eller fängelse högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). Att brottet som din son troligen gjort sig skyldig till kan ge fängelse spelar roll för de åtgärder som polisen därefter vidtagit. Vid upptäckte av narkotikan i väskan får antas att din son antingen blivit gripen och därefter förhörts (24 kap. 7-8 §§ RB) eller utan att blivit gripen, blivit ombed att medfölja alternativt medtagen till stationen för förhör (23 kap. 8 § RB). För att söka efter föremål som får beslagtas eller annat som kan vara till hjälp vid utredningen av ett brott får polisen under vissa omständigheter göra husrannsakan, kroppsvisiteringar och kroppsbesiktningar. Beslag får ske av föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av ett brott (27 kap. 1 § RB). När ett beslag görs ska ett protokoll föras över detta. I protokollet ska det framgå varför beslaget gjorts och vilket föremål beslaget avser. Om den som beslagets gjort från begär att få ett bevis om beslaget, ska denna personen också få det. Informationen som då ges ska innehålla såväl uppgifter om beslaget som uppgifter om vilket brott misstanken avser (27 kap. 13 § RB). Din sons mobil har beslagtagits därför att det skäligen har kunnat antas att den kan ha betydelse för utredningen. Vad din son kan göra är alltså att begära att få ut bevis om beslaget. Det ska skiljas på kroppsvisitering och kroppsbesiktning. En kroppsvisitering innebär en genomsökning av kläder, fickor och liknande. För kroppsvisitation räcker det att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. (28 kap. 11 § RB).En kroppsbesiktning innebär en undersökning av kroppen, vilket innebär att man kan få klä av sig naken. För att genomföra en kroppsbesiktning krävs skälig misstanke om att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 12 § 1 st. RB). Skälig misstanke föreligger när det finns konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att det misstänkta brottet har begåtts. I och med att din son genomgått en kroppsbesiktning får det antas skälig misstanke förelåg. Men om man har blivit skäligen misstänkt för ett brott ska man underrättas om detta (23 kap. 18 § RB).Mera omfattande kroppsbesiktningar utföras inomhus och i ett avskilt rum (28 kap. 13 § 2 st. RB). Kroppsbesiktning av en kvinna får endast utföras av en annan kvinna, sjuksköterska eller läkare (28 kap. 13 § 3 st. RB). Vad gäller en kroppsbesiktning av en man får såväl en kvinna som en man utföra denna. När poliserna därefter kom hem till dig var det fråga om en husrannsakan. Vid en husrannsakan hos den misstänkte är det dessvärre så att inte bara den misstänkte, utan även sammanboende med den misstänkte drabbas av det ingrepp i hemfriden som en husrannsakan innebär. Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden väger tyngre än intrånget husrannsakningen innebär, den s.k. proportionalitetsprincipen (28 kap. 3a § RB). Vid husrannsakningen ska inte mer skada eller olägenhet orsakas än vad som är nödvändigt (28 kap. 6 § RB).En husrannsakan i en den misstänktes bostad eller rum får vidtas för att kunna beslag ta föremål eller säkra bevisning. För att en husrannsakan i syfte att söka efter föremål att beslagta eller liknande förutsätter att det finns anledning att anta att ett brott på vilket fängelse kan följa har begåtts (28 kap. 1 § RB). Vid en husrannsakan ska i den mån det är möjligt ett vittne närvara, även den hos vilken åtgärden företas eller en representant för denna ska närvara. Om man ej är representerad, ska man underrättas om husrannsakan så snart det kan ske utan skada för utredningen (28 kap. 7 § RB).Vid såväl husrannsakan som vid kroppsvisitering och kroppsbesiktning gäller som huvudregel att åklagare, förundersökningsledare eller domstol tar beslut om att detta ska genomföras (28 kap. 4 § RB). Men i brådskande fall får polisen själv besluta om att genomföra någon av dessa åtgärder (28 kap. 5 § RB). Av den information du lämnat i frågan går det ej att säga huruvida polisen själv fattat beslutet eller om det fått förordandet av någon annan. Sammanfattningsvis kan då sägas att det verkar har funnits lagstöd för de åtgärder polisen vidtagit, men att de inte iakttagit t.ex. proportionalitetsprincipen. Det är svårt att säga huruvida polisen verkligen agerat rätt, utifrån den information som finns i frågan. Det du kan göra är att vända dig till Justitieombudsmannen (JO). När man anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman kan man klaga hos JO. Vem som helst kan göra en JO-anmälan. Du kan läsa mer om det här.Har du fler funderingar tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

Ej fullgjorda avtalsförpliktelser av andrahandsgäst

2015-05-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |När en hyresgäst i andra hand lämnat huset utan att betala vatten och hyra och dessutom stulit tvättmaskin,spis.kyl och frys.Hon har inte städat och lämnat massa skräp.Vad gör man då.Är polisanmält,men de kan inte göra nåt .Inte heller gäller försäkring,trots extra försäkring. Tacksam för svar.
Viktor Serbán |Hej Ing-Marie,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp och rådgivning! Jag skulle vilja dela upp mitt svar till dig i två delar. Om någon har begått brott genom att uppsåtligen stulit något som tillhör dig ska man polisanmäla detta till Polisen. Om Polisen, som du själv skriver, säger sig inte kunna göra något är det troligt att de bedömt att det helt enkelt inte finns tillräckligt starka bevis för att styrka brott. Därför finns det inte mycket mer man kan göra på den straffrättsliga sidan av lagen. Däremot så skulle jag rekommendera dig att driva ärendet på den civilrättsliga sidan. Om en hyresvärd enligt avtal inte åtagit sig de förpliktelser som framgår av hyresavtalet, ex. betala hyra, flyttstäda och liknande, kan man kräva denna ersättning genom att driva ett s.k. tvistemål. Detta börjar vanligen genom att du ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (se HÄR). Där anger du även ditt anspråk gällande de försvunna maskinerna. Skulle motparten invända mot detta föreläggande har du möjligheten att driva vidare ärendet i tingsrätt och få det avgjort där. Behörig tingsrätt i fallet är den tingsrätt där svaranden (personen hyrde ut till har sin hemvist (är folkbokförd), detta framgår av 10 kap. 1 § Rättegångsbalk.Hoppas du fått hjälp med ärendet och återkommer till oss ifall du behöver mer rådgivning! Med vänliga hälsningar,

Förundersökningsåtgärder för minderårig

2015-05-18 i Förundersökning
FRÅGA |HejsanMin dotters pojkvän blev stoppad utanför min bostad med sin fyrhjuling av civilpolis. De säger till honom att de ska beslag ta fordonet samt fotografera honom på plats. De säger också att nu kommer han åka dit för olovlig körning, vårdslöshet i trafik samt smitning. Till saken hör att han är under 18 år. När man ringer stationsbefället hos polisen menar denne att han kan besluta om husrannsakan kroppsbesikting fotografering hur han vill. Så frågan är gäller inte att det ska vara skäll för fängelsepåföljd för att kunna göra dessa saker som stationsbefället menar sig äga rätt till att besluta? Alternativt att det skall samråda med åklagare då personen är under 18 år?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När det gäller förundersökningsåtgärder, som bl.a. husrannsakan och kroppsbesiktning är, så skiljer det sig åt om det är polisen, åklagaren eller i vissa fall rätten som får fatta beslutet. Om vi börjar med husrannsakan så måste det finnas anledning att anta att ett brott har begåtts varpå fängelse kan följa. Husrannsakan får då företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe, se 28:1 rättegångsbalken. Anledning att anta är ett relativt lågt ställt krav. Husrannsakan får endast beslutas efter en bedömning huruvida skälen för åtgärden uppväger det intrång som det innebär för den enskilde, se 28:3a rättegångsbalken. Att en husrannsakan ska genomföras beslutas enligt 28:4 rättegångsbalken av undersökningsledare, åklagare eller rätten. Det kan vara en polis som är undersökningsledare. En polisman får företa en husrannsakan endast om det är fara i dröjsmål, enligt 28:5 rättegångsbalken. Om vi istället övergår till kroppsbesiktningen så ska jag först bara klargöra att det finns en skillnad mellan kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Kroppsvisitation innebär att det som personen har på sig undersöks i form av kläder, väskor, etc. En kroppsvisitation får enligt 28:11 rättegångsbalken företas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Med kroppsbesiktning avses en undersökning av människokroppens yttre och inre, t.ex. ett salivprov eller ett urintest. Enligt 28:12 rättegångsbalken får en kroppsbesiktning göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott varpå fängelse kan följa. Skäligen är ett högre ställt krav på misstanke jämfört med anledning att anta. För båda kroppsvisitation och kroppsbesiktning krävs det att skälen för åtgärden uppväger det intrång som åtgärden innebär. Precis som vid husrannsakan så ska beslutet fattas av en undersökningsledare, av en åklagare eller av rätten. Om det är fara i dröjsmål får beslutet fattas av en polisman. Eftersom din dotters pojkvän är under 18 år ska lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare tillämpas. En förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år ska ledas av en åklagare eller en polis som är särskild lämpad för uppgiften, se 2 §. Förundersökningen, om den avser brott på vilket fängelse kan följa, ska bedrivas skyndsamt enligt 4 §. När det gäller användning av tvångsmedel finns bara särreglering av häktning när det gäller unga som ännu inte fyllt arton år. Övriga tvångsmedel finns det inga bestämmelser om, och därmed gäller de regler som finns i rättegångsbalken. Det finns särregleringar för den som ännu inte har fyllt 15 år, och det beror på att vi i Sverige blir straffmyndiga vid 15 års ålder. Avslutningsvis så har jag snabbt kollat upp brotten som du nämner, och de återfinns i lagen om straff för vissa trafikbrott. För vårdslöshet i trafik kan dagsböter följa, se 1 §. För olovlig körning kan följa böter enligt 3 §. När det gäller smitning så återfinns den bestämmelsen i 5 §, och stadgar att den som haft del i uppkomsten av en trafikolycka och som undandrar sig att medverka döms antingen till böter eller fängelse. Jag ska också tillägga att brotten i detta fall kan så att säga påverka varandra genom att t.ex. vårdslöshet i trafik kan bli grov vårdslöshet i trafik om personen kört utan körkort. För de brotten som du har räknat upp kan fängelse alltså följa åtminstone enligt 5 § (därmed inte sagt att fängelse skulle vara aktuellt). Med vänliga hälsningar

Hur länge pågår en förundersökning?

2015-05-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej för drygt ett år sedan blev ja och en vän stoppade av polisen i bilen jag blev misstänkt för drog ratt fylla å dom tog blodprov på mig dom höll ett kort förhör i bilen på väg mellan sjukhuset å station sen fick vi sitta båda två i förhörsrum å vänta under tiden dom gjorde husrannsakan i min lägenhet mitt förråd i källan å i bilen med hund dom hitta inget narkotika eller något annat dom gjorde fem beslag som är av skrivna. Nu kommer frågan Ja har inte fått några papper eller några provsvars resultat inte ett ljud detta inträffade 27 maj 2014 hur länge kan förundersökningen hålla på med så svaga bevis jobbigt å inte veta. Har inte haft nått med polisen att göra efter den händelsen. Vi kom ut från en adress som dom hade span på då de var civila poliser som tog oss. Ja fick både bilnyckeln å körkortet med mig hem men dom sa att ja är misstänkt för drograttfylleri
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Reglerna om förundersökning finns framför allt i 23 kap. rättegångsbalken (RB) och i förundersökningskungörelsen (FK). Jag kommer först kort berätta om varför en förundersökning inleds och vad syftet med denna är. Sedan går jag in på frågan hur länge en förundersökning kan pågå. När ett brott har kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning (23 kap. 1 § RB). En förundersökning ska bedrivas på så sätt att ingen blir utsatt för onödig misstanke. Förundersökningen ska dessutom bedrivas så skyndsamt som möjligt. När det inte finns anleding att fullföja förundersökningen ska den läggas ner (23 kap. 4 § RB).Syftet med en förundersökning är att utreda vem som är skäligen misstänkt för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). När ett brott av enklare beskaffenhet är begånget, är det polisen som leder förundersökning. Åklagare tar dock över om någon har blivit skäligen misstänkt för brottet (23 kap. 3 § RB). När man har blivit skäligen misstänkt för ett brott ska man underrättas om detta. Det innebär bland annat att man har rätt att fortlöpande få veta vad som händer i förundersökningen. Dessutom ska man ska underrättas innan beslut om åtal tas av åklagaren (23 kap. 18 § RB). Likaså ska den som är skäligen misstänkt underrättas när ett beslut om att lägga ner förundersökningen tas (14 § första stycket FK). Men är man inte skäligen misstänkt underrättas man inte om när förundersökningen lagts ner (14 § tredje stycket FK)..Vid skälig misstanke registreras man i misstankeregistret (3 § lag om misstankeregister). Men denna uppgift ska tas bort så fort förundersökningen har avslutats utan att åtal väckts (13 § lag om misstankeregister). Det framgår inte riktigt huruvida du faktiskt är skäligen misstänkt för brottet. Om det är så att blivit underrättad om att vara skäligen misstänkt har du rätt att fortlöpande få reda på vad som händer. Annars har du inte det och det kan vara så att förundersökningen har blivit nedlagd utan att du underrättats om det. Men en förundersökning kan i princip pågå fram till dess att brottet i fråga har preskriberats. För drograttfylleri kan man få upp till sex månaders fängelse (4§ trafikbrottslagen). Det innebär att brottet preskiberas efter två år (35 kap. 1 § 1 p. brottsbalken), såvida åtal inte väckts innan dess.Svar på en liknande fråga finns här.Jag hoppas att detta gett svar på din fråga. Om inte så tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,