Rätt för part att begära ut Socialstyrelsens utlåtande

2017-06-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |har jag rätt att begära ut sociaalens skrivelseer om mig domstolens utdrag och polisens for 2005 till 2006 do domen forkunnadesallt relevante papper on brottenspecielt socialens papper som dom skrivit om vad som sakt om mig
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Enligt svensk rätt föreligger det partsinsyn i alla mål i Sverige. Partsinsyn innebär att du har rätt att få ta del av all dokumentation i ett mål där du är part. I ett mål där Socialstyrelsen har gjort ett utlåtande om dig så ingår det utlåtandet i handlingarna i målet, vilket innebär att du har rätt att ta del av dessa. Du kan begära ut handlingarna från domstolen där målet avgjordes med hjälp av målnumret. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

vem beslutar om husrannsakan?

2017-06-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej igen,ingen har visat ngt beslut avseende husransakan som gjordes idag,vem fattar beslut avs husransakan och var överklagas densamma?MvhKarl
Christian Postolovski |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Husrannsakan regleras i rättegångsbalken (RB). Av 28 kap. 4 § 1 st. RB framgår det att husrannsakan meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Ett beslut där rätten bifallit ett yrkande om husrannsakan är ett icke-slutligt beslut, d.v.s ett beslut som överklagas särskilt i enlighet med RB 49 kap 5 § 6 p. Denna överklagan sker genom ombud. Med många vänliga hälsningar,

Varför anser rätten att jag "ömsom förlorat"?

2017-06-11 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag hade ett tvistemål med min hyresvärd. De ville få betalt för 2 obetalda hyror och jag ville att min deposition (26208 kr) skulle användas för att betala dem 2 månadshyror. ( De påstått att depositionen har redan spenderats på nödvändiga åtgärder i lägenheten). Deras yrkande var 25000 kr i början. De kom ned till 15771 kr under muntliga förbredelsen och jag VANN målet. Dvs att Domen beslutade att jag inte behöver betala någonting (Att jag måste utge yrkat belopp på 15771 kr men det finns en kvittningsgill motfordran på 16013 kr vilket innebär att käromålet ska OGILLAS. (Domen beslutat att det fanns nödvandiga åtgärder på 10195 kr). MEN domen beslutat också att "Eftersom parterna har ömsom vunnit och ömsom förlorat ska vardera part stå sin rättegångskostnad". Vilket är jätte konstigt! Jag var den svarande i målet (Jag kunde i princip INTE vinna någonting i det här. Resultatet skulle bli att jag måste betala någonting mellan 0 till [15771 kr+ rättegångskostnader]. Jag tog utmaningen att gå till rätten och bevisa att jag inte behöver betala och LYCKADES! Under mer än ett år kunde jag inte slippa tänka om det här jobbiga ärendet och hade mardrömmar att jag kanske kommer att förlora en stor summa. Jag var tvungen att åka från Stockholm till Malmö två gånger, betalat för rådgivning. Jag krävde 8416 kr (2x2278 milersättning + 420 förlorat arbetsinkomst + 440 uppehälle + 3000 advokatkostnader) Varför tycker domen att jag ömsom förlorat??? Hur ska jag överklaga det? Stor tack!
Jonatan Sundqvist | Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår din beskrivning undrar du dels varför tingsrätten har låtit parterna stå för sina egna rättegångskostnader och dels hur du kan överklaga rättens beslut. Jag kommer att besvara båda dessa frågeställningarna var för sig nedan.Varför ska parterna stå för sina egna rättegångskostnader?I huvudregel ska den förlorande parten i ett tvistemål ersätta motparten för dennes rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Om det finns flera yrkanden och båda parterna vinner och förlorar avseende vissa av dem ska dock parterna stå för sina egna kostnader (18 kap. 4 § rättegångsbalken). Detsamma gäller om ett yrkande endast delvis vinner bifall. I ditt fall har tingsrätten bedömt att denna bestämmelse ska tillämpas. Eftersom jag inte har tillgång till domen kan jag inte uttala mig med säkerhet om hur rätten har resonerat i ditt fall, men jag kan försöka att spekulera kring varför rätten kan ha beslutat som den har gjort. Som jag förstår din fråga yrkade din hyresvärd att du skulle utge 15 771 kr. Du bestred yrkandet och åberopade att du hade en motfordran på 26 208 kr som det yrkade beloppet borde kvittas mot. Hyresvärden bestred att du hade någon motfordran. Rätten fann att du hade en motfordran på 16 013 kr och ogillade käromålet. Utifrån dessa förutsättningar kan jag tänka mig två alternativa förklaringar till rättens beslut: Rätten kan ha uppfattat dina yrkanden som att du bestred att du hade något betalningsansvar. Det framgår nämligen inte av din fråga om du vitsordade att du var skyldig hyresvärden 15 771 kr, eller om du även bestred att det överhuvudtaget förelåg någon skuld. Om du bestred att det förelåg någon skuld, så har du förlorat avseende det yrkandet eftersom rätten slog fast att du var betalningsskyldig. I så fall är rättens bedömning avseende rättegångskostnaderna korrekt. Rätten kan också ha ansett att du delvis förlorat målet eftersom din motfordran bedömdes vara mindre än vad du påstått. Huruvida ett sådant resonemang är korrekt beror enligt min bedömning på hur hyresvärden utformade sin talan. Om hyresvärden endast yrkade att du skulle utge 15 771 kr borde dina rättegångskostnader ha blivit ersatta eftersom det yrkandet ogillades. Om däremot hyresvärden dessutom yrkade exempelvis att rätten skulle fastställa att du inte hade en kvittningsgill motfordran avseende din deposition, så var det korrekt att låta parterna stå för sina egna kostnader eftersom det yrkandet endast bifölls till viss del. Kort sammanfattat vet jag alltså för lite om omständigheterna i ditt fall för att avgöra om rättens bedömning är korrekt eller inte. Det är dock tänkbart att rätten har bedömt som den gjort eftersom den konstaterade att du var skyldig hyresvärden det yrkade beloppet, eller eftersom den ansåg att din motfordran var lägre än vad du påstått.Hur överklagar man tingsrättens dom?För att överklaga tingsrättens dom ska du lämna in en skriftlig ansökan om överklagande till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. I ansökan ska du ange vilken dom du vill överklaga, hur du vill att domen ska ändras, varför du anser att domen är oriktig och vilka bevis du vill åberopa. En ännu mer detaljerad beskrivning av hur man går tillväga finns i en bilaga till domen som du har fått av tingsrätten. För att målet ska prövas krävs att hovrätten meddelar prövningstillstånd. Du bör därför även ange varför du anser att hovrätten ska meddela prövningstillstånd. Hovrätten meddelar prövningstillstånd om det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens beslut, om man inte kan bedöma riktigheten utan att meddela prövningstillstånd, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp. Lycka till! Med vänlig hälsning,

när kommer en anmälan mot mig att behandlas?

2017-06-08 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Det är så att jag kan blivit anmäld tror jag, för ett inte jätte allvarligt brott. Jag undrar hur lång tid det kan ta innan man hör någonting från polisen eller om man ens gör det??? Är jävligt orolig!
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett brott blivit polisanmält beslutar polis och åklagare om de ska göra en brottsutredning, en så kallad förundersökning. Polisen ska meddela dig om de inte inleder en förundersökning eller om de lägger ner den. De ska också meddela om de väcker åtal eller inte. Det kan ta lång tid innan det blir någon förundersökning, eftersom polisen inte har resurser för att utreda alla brott genast. Om du ringer och frågar polisen kan du få veta på ungefär när din anmälan kommer att behandlas.Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Kan en dom vara grund för resning?

2017-06-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en person blir friad för sexuellt utnyttjande av barnbarnen och sedan blir dömd för likadant brott. Kan man begära resning av den friande domen?
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Resning baserat på en fällande dom:Enbart den omständigheten att en person har blivit fälld i en senare dom är inte grund för resning, däremot hade jag i ditt fall kollat på om det finns ny bevisning till det tidigare fallet som har kommit fram nu i den senare rättegången. Det kan vara värt att ha i minnet att det är svårt att få igenom en resning av en dom.Allmänna regler:Huvudregeln är att en dom som har vunnit laga kraft inte ska gå att ändra. Detta har att göra med att man ska kunna lita på den dom som ges och genom det en form av stabilitet i rättssystemet. Resning är ett särskilt rättsmedel som finns som dock tillämpas restriktivt. Då din fråga handlar om ett brottmål kommer jag redogöra för de regler som gäller vid resningsärenden i brottmål men det finns också regler för resning i tvistemål.Resning i brottmål:Regler för resning i brottmål regleras i rättegångsbalken och där finns speciella regler när det gäller brottmål och där resning innebär en nackdel för den tilltalade (58 kap. 3 § rättegångsbalken). Det finns lite olika grunder för resning.- Det kan bland annat vara om någon tjänsteman vid rätten har agerat brottsligt.- Det kan också vara om någon skriftlig bevisning har varit falsk eller någon muntligen har utgett falsk utsaga och bevisningen har varit av vikt för bedömningen i målet.- Det kan också handla om nya omständigheter eller bevisning vilket jag tror kan vara den punkten som i sådana fall blir aktuell i ditt fall. Men det viktiga gällande detta kriteriet är att det måste finnas en ursäkt till att bevisningen eller omständigheten inte lades fram i samband med rättegången.Det nya som läggs fram ska också vara av den vikt att det sannolikt hade lett till att utgången hade blivit annorlunda om man visste om det vid den första rättegången.Det som kan vara viktigt att komma ihåg är att det finns tidsgränser inom vilken tid man måste begära resning från det tillfället man får reda på en ny omständighet.

Vilka regler gäller för husrannsakan?

2017-06-12 i Förundersökning
FRÅGA |Vilka regler gäller för husrannsakan? Kan en rannsakan vara hemlig för den berörde? I hur hög grad får myndigheten stöka till i ett hem under husrannsakan? Vem är finansiellt ansvarig vid åverkan? Är myndigheten skyldig att återställa (städa) efter sig?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De regler som gäller för husrannsakan hittar man i huvudsak i 28 kap. rättegångsbalken (RB). En husrannsakan kan vidtas antingen för att leta efter bevis eller föremål som har betydelse för utredningen av ett brott som kan ge fängelsestraff (28 kap. 1 § RB), eller för att leta efter någon som ska frihetsberövas (28 kap. 2 § RB). En husrannsakan som vidtas för att leta efter bevis eller föremål kallas reell husrannsakan och en husrannsakan som vidtas för att leta efter en person kallas personell husrannsakan. En personell husrannsakan får bara vidtas om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte personen uppehåller sig på platsen.En husrannsakan ska vara behövlig och proportionerligNär myndigheter gör ingrepp mot enskilda gäller i allmänhet två principer som kallas behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Behovsprincipen innebär att ett ingrepp endast får göras om det behövs för att uppnå ett vist ändamål. Proportionalitetsprincipen innebär att ingreppet dessutom måste stå i rimlig proportion till det intrång eller den kränkning som det innebär mot den enskilde.Behovs- och proportionalitetsprinciperna framgår uttryckligen av lagtexten i 28 kap. RB. Där står nämligen att en husrannsakan endast får beslutas om skälen för åtgärden uppväger de men som åtgärden innebär för motstående intressen (28 kap. 3 a § RB). När en husrannsakan vidtas får inte heller myndigheten orsaka skada eller olägenheter utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. Dessutom ska en husrannsakan alltid ske på dagtid, såvida inte det finns särskilda skäl att genomföra den nattetid (28 kap. 6 § RB).Myndigheten får "stöka till", men måste i regel ersätta skadorBehovs- och proportionalitetsprinciperna innebär att myndigheten inte får "stöka till" mer än nödvändigt vid en husrannsakan. Utöver detta finns dock inga formella begränsningar. Det finns inte heller någon bestämmelse som uttryckligen anger att myndigheten ska städa upp efter sig, men om dörrar eller lås har brutits ska myndigheten åter tillsluta dem på lämpligt sätt (28 kap. 6 § RB).Skador som orsakas vid en husrannsakan ska i regel ersättas av staten, såvida inte den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det var påkallat att använda det våld som orsakat skadan. Det framgår av en separat lag (8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Den som vill kräva ersättning kan vända sig till Justitiekanslern med ett skadeståndsanspråk.En husrannsakan kan inte vara hemlig Om någon är hemma när en husrannsakan vidtas ska den personen få möjlighet att övervaka åtgärden, samt att tillkalla ett vittne. Om ingen är hemma, ska myndigheten lämna en underrättelse så snart det kan ske utan men för utredningen (28 kap. 7 § RB). Myndigheten måste dessutom föra protokoll över åtgärden och dokumentera vad som har förekommit. På begäran av den som husrannsakan vidtagits hos ska myndigheten lämna ett bevis, som även ska ange vilken brottsmisstanke det var som låg till grund för åtgärden (28 kap. 9 § RB).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Kan en person dömas för brott när ord står mot ord?

2017-06-10 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan man bli dömd för ett brott om den enda bevisningen som finns är att mobilen har varit på själva brottsplatsen? Samt målsägande påstår att han utsatts för ett brott. När det står ord mot ord då den anklagade påstår sig oskyldig?
Jennifer Parmlind |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den misstänkte kan dömas för ett brott när dennes ord står mot målsägandens. För en fällande dom krävs dock att det är ”ställt utom rimligt tvivel” att åklagarens beskrivning av det brott den åtalade sägs ha gjort sig skyldig till stämmer. Detta framgår inte ur lagtexten, utan har utvecklats genom rättspraxis. En trovärdig utsaga från målsäganden kan i förening med annat som framkommit i målet, exempelvis den telefon som funnits på brottsplatsen, vara tillräcklig för en fällande dom. Om domstolen anser att den tilltalade också lämnar en trovärdig och rimlig förklaring ska den åtalade personen däremot inte fällas. Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur kan ett erkännande användas som bevis?

2017-06-07 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Undrar över vad som räknas som ett erkännande och om man kan använda det som bevis.Person A är gärningsman och person B är offer. A säger att den berättat för en vän sådant den gjort emot B. B frågar A om den berättat att den hotat med knuten näve och hållit fast med kudde över ansiktet. A svarar "nej, inte det". Är det ett erkännande? Går det använda som bevis om samtalet spelats in?
Karolina Larsson |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt RB 35 kap. 1 § råder det fri- bevisvärdering och bevisprövning i svensk rätt. Det innebär att all sorts bevisning är tillåten och att domstolen fritt får värdera den bevisning som läggs fram. Ett inspelat samtal kan således användas som bevis vid utredande huruvida den tilltalade gjort sig skyldig till brott. Även om gärningsmannen har "erkänt" bär däremot åklagaren bevisbördan. Med detta menas att åklagaren måste visa att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått brottet. Ett inspelat samtal kan därför endast användas för att styrka att den tilltalade begått det ifrågavarande brottet. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig i kommentarsfältet nedan. Med vänliga hälsningar