Vad gör man om man har nya uppgifter men förundersökningen har lagts ned?

2015-01-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan! Jag har begärt ut förhör ang en misshandel, frihetsberövande och skadegörelse gentemot mitt ex. Detta blev dock nedlagt pga att de gick inte att bevisa något. Men efter att ha läst hans förhör och hans svar på tal. Kan jag med hundra procent bevisa att han inte lämnat korrekta vittnesmål. Vilket jag tror skulle kunna ändra utgången av denna anmälan. Hur går jag tillväga? Vem kan jag prata så jag kan säga att han ljugit. Även ge vittnesmål tilö detta osv. Jag mår efter ett år fortfarande dåligt och vill bli trodd. Jag vet att han är duktig manipulativ och var ett offer av de i två år.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Kort sagt kan ju - som du säkert vet - även en nedlagd förundersökning om brott tas upp igen. Detta brukar ju ske om det kommer fram något nytt, i första hand nya bevis för att brottet verkligen har begåtts. Exempel kan förstås vara nya vittnen som har kommit fram eller att något av de gamla vittnena har kommit på mer att berätta. Om du till exempel kan bevisa att mycket av det ditt ex har sagt i förhören inte stämmer borde förundersökningen kunna tas upp igen.Det du kan göra är att höra av dig till polisen med din nya information. Det är förstås viktigt att du berättar allt du vet som kan vara till nytta som bevisning, eftersom det i så fall är större chans att utredningen sätter igång igen. Att förundersökningen har lagts ned en gång innebär inte att det inte kan gå vidare till rättegång!Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Rätt att få veta grunden till ett omhändertagande

2015-01-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag blev igår omhändertagen av polisen efter att jag står och pratar med en vakt på en nattklubb. Polisen brottar ner mig och handfängslar mig och sätter mig sedan i deras buss. Jag är lugn och sansad och ber att få prata med någon om VARFÖR jag är här och att jag skulle vilja tala med en chef eller en jurist/advokat. De ignorerar mig och sen skojar de om att Leif sylberski väntar på mig på stationen. Väl framme går jag ut och blir ombedd att sätta mig på en bänk. Jag sätter mig men polisen puttar ner mig i sista sekund. Jag blir sedan nerbrottad och polisen påstår att jag gör motstånd. Detta slutar med att totalt förnedrande bärs jag in av 4 poliser i en cell. Jag säger flera gånger att jag gärna går själv. In i cellen läggs jag på en madrass (skitig) och brottas ned medan man trycker mitt huvud i madrassen och låser mina armar och ben, jag uppfattade de till 4-6 personer. Jag säger flera gånger snälla låt mig ställa mig upp så kan ni ta av allting lugnt. När sedan handfängseln ska av sitter de så hårt så de knappt går av, den ene polisen menar att de kanske måste klippa upp de. Till min viktiga fråga: vad var jag med om? är jag i något register? Jag fick aldrig en förklaring till varför jag var här? För jag var salongsberusad och vid mitt fulla medvetande hela tiden, försökte jämnt och ständigt prata men ingen gav svar? Jag blir även utsläppt efter ca 2h utan misstanke om brott?med vänlig hälsningSebastian Nemeth
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Att polisen för med dig till arresten kan antingen bero på ett gripande, ifall det finns misstanke om brott, eller att det är fråga om ett omhändertagande enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. För det senare krävs visserligen att du ska ha varit så pass berusad att du inte kunnat ta hand om dig själv eller utgjort en fara för dig själv eller någon annan, men jag ser det ändå som det mest troliga av vad som framgår av din berättelse. Enligt 7 § LOB så ska den om blivit omhändertagen så snart som möjligt upplysas om anledningen till omhändertagandet. Om den omhändertagande bedöms vara i behov av hjälp eller stöd från samhällets sida ska polismyndigheten ge information och råd om detta till den omhändertagne. Är det så att du har blivit omhändertagen så har du definitivt rätt att få veta varför. Det är dock inte säkert att polisen gör den bedömningen att du behöver stöd från samhällets sida. Av vad som framgår av din berättelse kan man ställa sig frågande till den bedömning som de har gjort vid omhändertagandet om du anser att du inte har varit berusad. Dessutom kan man ställa sig mycket tveksam till den förnedrande behandling som polisen utsatte dig för – det står knappast i överensstämmelse med polismyndighetens riktlinjer. Är det så att du istället har blivit gripen så ska detta bero på att det finns misstanke om att du har begått ett brott. Vid ett gripande ska den frihetsberövade få besked om det brott som denne är misstänkt för samt grunden för själva frihetsberövandet, se 24:9 rättegångsbalken. Polisen får själv häva beslutet om gripande om det är uppenbart att det inte finns skäl för ett fortsatt frihetsberövande. Om det inte är så att den misstänkte är anhållen eller häktad så kan den misstänkte ändå välja att ha en försvarare, men detta är först vid talans förberedande och utförande enligt 21:3 RB. Här har du relativt snabbt blivit släppt, och då har polisen antagligen gjort den bedömningen att det inte finns behov av någon försvarare eftersom det inte finns skäl för ett fortsatt frihetsberövande. Jag vill dock återupprepa att jag ser det som mer troligt att du har varit med om ett omhändertagande och inte om ett gripande. Vad det gäller register så blir en person inskriven i belastningsregistret först när personen har fått en fällande dom emot sig, och i misstankeregistret registreras endast de som är skäligen misstänkt för brott. Jag tycker att det mest uppseendeväckande i din historia är att du inte har fått veta varför de har fört dig till arresten (detta är en grundläggande rättighet) och därefter det förnedrande beteendet som polisen har utsatt dig för. Vad du kan göra om du vill gå vidare är att du kan skriva en JO-anmälan till justitieombudsmannen om händelsen. Med vänliga hälsningar

Fullgörelsetalan

2015-01-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline,Vi var tre personer i en nyvald styrelse som stämde en förening. När motpartens föreningens styrelse krävde oss på 500 000 kronor i rättegångskostnader då hävdade de övriga två att stämningen av motpartens förening var bara min ide och att de borde befrias från några rättegångskostnader.Tingsrätten fasställde att alla vi tre skall solidarisk betala rättegångskostnader.Det var bara jag som överklagade tingsrättens dom till hovrätten utan resultat.Motparten krävde bara mig för hela rättegångskostnad och jag betalade.Mina medhjälpare vägrade betala var sin del av rättegångskostnader till mig.Jag stämde mina kamraten till tingsrätten och tingsrätten utfärdade en muntlig förhandling i saken. Är inte saken redan avgjord? Vad skall vi förhandla om?Med vänlig hälsningLars
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaSom jag har tolkat din fråga så fastställde tingsrätten att du och dina två kamrater var solidariskt ansvariga för motpartens rättegångskostnader. Du har nu stämt dessa två för att få deras del av rättegångskostnaderna som du betalt. Det som tingsrätten gjorde när de fastställde er betalningsskyldighet var en så kallad fastställelsetalan vilket innebär att domen fastställde ett rådande förhållande (exempelvis ett solidariskt ansvar) men inte fullgörelse av detta förhållande. Genom domen fastställdes alltså att ni tre i styrelsen hade ett solidariskt betalningsansvar. Se rättegångsbalken 13 kap 2 §När du sedan stämde in dina två kamrater till tingsrätten var det en fullgörelsetalan, alltså frågan om att de var skyldiga att betala dig för de pengar som du lagt ut vid betalandet av rättegångskostnader (din regressrätt). Med ett domslut som går dig tillmötes kan du använda dig av detta som grund för att driva in dessa pengar. Se 13 kap 1§ rättegångsbalken. Saken om dina kamraters skyldighet att betala dig har alltså inte avgjorts men i och med att det finns en fastställelse om solidariskt betalningsansvar är det ett bevis i denna process (om du åberopar det) Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen

Vad gör man om åklagare förvanskat uppgifter?

2015-01-21 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Åklagare har medvetet förvanskat uppgifter i rätten till den åtalades nackdel.Vad gör man då?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Grundprincipen är ju att åklagaren har bevisbördan i brottmål. Han eller hon måste med andra ord ställa det utom rimligt tvivel att den tilltalade (den som har åtalats) har begått det brott åtalet gäller, men när det gäller bevisning är man i svensk rätt i stort sett fri att använda vilken typ av bevisning man vill. Det bästa sättet att "bekämpa" förvanskade uppgifter torde alltså vara att försöka visa på att uppgifterna inte stämmer (eller inte stämmer fullt ut) genom egen bevisning och försöka visa på att åklagaren medvetet förvränger fakta. Detta kan ske på alla tänkbara sätt, även om det ofta kan vara svårt att motbevisa ett starkt åtal från åklagaren.I sista hand är det naturligtvis möjligt att överklaga domen om man nu skulle bli fälld, i vilket fall målet går vidare och det görs en ny prövning. Om uppgifterna verkligen är förvanskade kommer det naturligtvis lättare fram vid en omprövning.Hoppas att svaret blir till någon hjälp!Hälsningar,

Dömas för rattfylleri? – Inga vittnen

2015-01-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!21-årig son är med om bilolycka, en promille på 2,25 visar prov från sjukhus. Ställs inför rätta åtalad för grovt rattfylleri.I tingsrätten berättar vittnet att de, (två stycken) ej såg om det var 21-åringen som körde bilen. Vare sig när bilen låg bakom deras bil eller när den körde upp jämsides. Inte heller kan vittnet säga om det var en person eller flera i bilen. När 21-åringens bil voltar flertalet gånger får vittnet som kör sin bil panik. De två personerna i vittnesbilen kör bort några hundra meter och parkerar sin egen bil. Enligt vittnets egna ord rör det sig om 3 minuter där de inte ser bilen. De springer fram till olycksplatsen och hittar 21-åringen sittandes i baksätet på den kraschade bilen. De upplever honom kraftigt påverkad. De hjälper honom ut ur bilen och får honom att sätta sig ner. Därefter ansluter polis och strax efter ambulans som tar honom med. Vittnen upplever honom chockad och påverkad. Nu undrar jag: om ingen sett 21-åringen köra bilen, bilen varit utom tillsyn i 3 minuter och han funnits i baksätet, samt själv inte har några minnen från det att han sitter på krogen fram tills han vaknar på sjukhuset dagen efter, KAN han då dömas? Enligt åklagaren i tingsrätten vill hon att han ska få fängelse.Men det finns ju inget bevis på att han körde bilen. Man gissar att det är troligt.Hjälp!
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga! I Sverige gäller principen om fri bevisprövning vilket innebär att bevisningen får föras i princip på vilket sätt som helst (rätten kan dock avvisa helt irrelevanta bevis) samt att rätten själv avgör vilken betydelse de framförda bevisen har.För att någon ska kunna bli fälld måste åtalet vara styrkt vilket brukar ibland uttryckas som att det ska vara ställt utom rimligt tvivel. Det är omöjligt att beskriva en exakt gräns men gränsen är högt satt, betydligt högre än vid tvistemål. Vid prövningen ska rätten beakta allt som framkommit och därefter göra en bedömning. Det korta svaret på din fråga blir därför: Ja, han kan dömas. Däremot krävs det betydligt mer än att man "gissar att det är troligt" för att så ska ske. Det finns exempel på liknande fall där personer blivit frikända såväl som mål där den tilltalade dömts. Mycket verkar bero på vad som skulle varit alternativet, finns det någonting som talar för att personen inte körde bilen måste åklagaren överbevisa det tvivlet medan om ingenting tyder på att den tilltalade haft sällskap torde åklagaren uppfyllt bevisbördan – allt beror således på omständigheterna i det enskilda fallet. Jag hoppas du blev något klokare av svaret!

Dömas på indicier?

2015-01-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Brottsfall gällande besvärande indicier.Hur kan det vara möjligt att bli dömd endast av utsagor från åklagare?Fallet jag pratar om saknar helt teknisk bevisning mot personen som är misstänkt och därmed inte alls är ställt bortom rimligt tvivel att personen är skyldig.Vidare kan nämnas att brottsmålet bygger enbart på indicier och alternativ gärningsman har ej utretts , då det trots allt hela tiden har funnits sådan.Hur kan detta vara möjligt?Var är rättsäkerheten?
Thommy Södergård Åkesson | Hej, och tack för din fråga!Bevisprövningen är ju i stort sett helt fri i svensk rätt; vad som helst får alltså användas som bevis, och bevisvärdet är inte reglerat i lag. Tanken bakom detta är naturligtvis att överlåta åt domarna att bedöma utifrån det enskilda fallet till exempel om det är ställt utom rimligt tvivel att brott har begåtts.Om något har bevisats beror naturligtvis mycket på om alternativa förklaringar är rimliga (därav uttrycket "utom rimligt tvivel"). Om det inte finns några klara "tekniska bevis" mot en person rör det sig ofta om att domstolen helt enkelt har funnit att ingen annan förklaring är möjlig. Ett exempel kunde vara att det bevisas att en person har mördats, på samma gång som man vet att en annan person (som nu är åtalad) befann sig i huset vid tidpunkten och det inte alls framstår som rimligt att någon annan varit där under tiden. Kanske kan man också finna ett motiv. I ett sådant fall kan man ju tala om att personen döms på indicier.Om det verkligen är så att det finns en rimlig förklaring med någon annan som gärningsman utan att det har funnits någon mer konkret bevisning mot den dömde, låter det däremot inte särskilt övertygande att den dömde är skyldig. Om domstolen i sådana fall dömer en person, är egentligen inte beviskravet uppfyllt, och i så fall bör man överväga att överklaga domen. Att den andra förklaringen - och den andra personen - har hoppats över under förundersökningen och att den personen inte har utretts skall självklart inte drabba den som har åtalats.Hoppas att du fick svar på din fråga! Det är bara att återkomma om du undrar något mer.Hälsningar,

Rättegångskostnad vid trafikbrott

2015-01-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Rättegångskostnad vid trafikbrott?Polisen ansåg att jag inte stoppade vid stoppliktJag vägrade skriva på böter. Blir nu rättegång (har ej adv.hjälp)Vilka kostnader kan drabba mig om jag;A) fälls (Hur stora kan de iså fall bli cirka)B) förklaras oskyldig
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga! Rättegångskostnader i brottmål regleras i 31 kap. RB. Av 1 § framgår att de kostnader som den tilltalade kan förpliktas ersätta staten. Då du inte har någon försvarare är det endast kostnader för hämtning och kostnader för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning och urinundersökning som kan drabba dig. Förutsatt att du kommer till rättegången i tid och att inget av nämnda tester skett kan du alltså inte bli ersättningsskyldig. Blir du friad blir du naturligtvis inte förpliktad att ersätta staten någon kostnad. Däremot kan du (det är dock inte särskilt vanligt) få ersättning för vissa av dina rättegångskostnader, se 2 § för vilka kostnader som kan komma att ersättas. Av vad jag förstår ditt ärende rör det sig främst om kostnaden för att inställa dig hos rätten som kan aktualiseras.

Tvistemål, vittnesplikt

2015-01-20 i Vittna
FRÅGA |Hej. Jag undrar angående tvistemål. Den ena parten har namngett 2 vittnen men dessa är inte tillfrågade. Måste de vittna, finns det något som man kan åberopa för att slippa?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I Sverige föreligger vittnesplikt, vilket gäller vid både tvistemål och brottmål. Vittnesplikten innebär att när personerna är kallade till förhandling måste de vittna. De måste således infinna sig vid rättegången vid tidpunkten som anges. Det finns undantag till vittnesplikten, till exempel om personen som ska vittna är närstående till part eller är under 15 år, 36 kap. 3-5 §§ rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K36P3S1). Infinner sig inte personerna i rätten trots att de har blivit kallade och de saknar giltig anledning till detta kan de föreläggas att betala vite eller i vissa fall istället bli hämtade.Sammanfattningsvis gäller alltså att i det fall personerna inte tillhör något utav undantagen som anges föreligger vittnesplikt och vittnena måste vittna om de blir kallade.Med vänliga hälsningar,