Lovisa Hedlund |Hej, och tack för din fråga. Förundersökningsprotokollet lämnas in till rätten i samband med åtalet enligt Rättegångsbalken (RB) 45 kap 7 § https://lagen.nu/1942:740#K45P7S1. Bara för att protokollet lämnas in till rätten blir det dock inte processmaterial. Endast det som tas upp under huvudförhandlingen blir processmaterial som rätten får grunda sin dom på. Rätten brukar dock inte läsa förundersökningsprotokollet innan förhandlingen. Om vittnen avviker från vad de tidigare sagt under förhör får åklagaren hänvisa till förundersökningsprotokollet som då blir processmaterial RB 36 kap 16 § 2 st https://lagen.nu/1942:740#K36P16S1. Vänligen Lovisa

Olle Andersson |Hej, Myndighetsutövning innebär beslut eller faktiska åtgärder som är ett led i samhällets maktbefogenheter. I ditt fall utövar du således myndighetsutövning då du tar eller verkställer beslut  inom ramen för dina arbetsuppgifter som anställd hos kommunen. Gemensamt för dessa beslut inom myndighetsutövningen är i princip att de för den enskilde kommuninvånaren innebär förmåner, rättigheter eller skyldigheter i olika hänseenden.Att vittna i en rättegång innebär inte myndighetsutövning och tjänstefel är endast aktuellt vid handlande genom myndighetsutövning. Dock kan lämnandet av osann uppgift under rättegången, efter att ed avlagts (obligatoriskt),  betraktas som mened; ett brott som ger böter eller fängelse upp till 6 månader (se 36 kap. 11-13§§ Rättegångsbalken om plikten för vittnen att avlägga ed samt 15 kap. 1§ Brottsbalken om brottet mened).Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740#K36.Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. Vänligen,

Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!När två parter beslutar att förlikas i ett tvistemål i tingsrätten brukar domstolen oftast på parternas begäran stadfästa förlikningsavtalet, se 17 kap. 6 § Rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740. En sådan stadfästelse sker då genom dom som får s.k. rättskraft, vilket innebär att just den tvisten inte kan tas upp i domstol igen, dvs. tvisten är slutligen avgjord. Domen blir en s.k. exekutionstitel som gör att käranden, dvs. den som ansökte om stämning, kan begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten om svaranden inte betalar enligt förlikningsavtalet, se 3 kap. Utsökningsbalken https://lagen.nu/1981:774 .Om käranden efter stadfästningen av förlikningen kommer med en ny begäran på samma faktura så kan svaranden invända att den extra betalningen som käranden kräver redan är avgjord genom ett stadfäst avtal. Om käranden, mot bättre vetande om domens rättskraft, ändå väcker talan, så kan svaranden i sitt svaromål invända om processhinder tack vare stadfästelsedomen.Har däremot ingen stadfästelse gjorts utan käranden har istället återkallat åtalet och parterna har ingått förlikning utan domstolens hjälp så avskrivs målet. Detta innebär att tvisten inte får rättskraft och parterna kan ta upp tvisten till domstol igen, det blir alltså rent processrättligt nästan som attingenting har hänt. Jag vet att detta kan vara svårsmält men hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Vänligen,

Kim Dohm-Hansen |Hej och tack för din fråga,Om du kallas som privatperson så innebär det troligtvis för att åklagaren är intresserad av dig i just denna egenskap. Varför så är fallet kan jag inte svara på. Du kallas alltså inte för företagets räkning. Företaget är dessutom målsägande företräds då av till exempel vd:n. Målsägande kallas inte som vittne.Du har alltså kallats som vittne i egenskap av privatperson och inte för att representera målsäganden - företaget. Det innebär att du har vittnesplikt och måste vittna. Om du inte vittnar eller inte dyker upp riskerar du att tvingas betala vite. Domstolen kan då också besluta om att du skall hämtas till rättegången av polis.Det är för övrigt inte tillåtet med anonyma vittnen i Sverige. Dina personuppgifter är alltså tillgängliga för alla under rättegången, inklusive försvarsadvokaten och den tilltalade. De är också offentliga.Det korta svaret är nej, du kan inte komma undan. Du måste vittna. Du är inte där för företagets räkning utan enbart för din egen. Varför det är så kan jag inte svara på. Det är åklagarens beslut. Att ett företag är målsägande hindrar inte att man kallar enskilda anställda som vittnen.Vänligen,

Thomas Hefner |Hej,Som jag förstår problemet innebär det att den andre personen inte gör det som krävs för att dennes försäkringsbolag skall betala kostnaderna för skadorna på er hund och du undrar nu vilka juridiska tvångsmedel som står till buds i en sådan situation.Det innebär i sin tur att du hävdar att du hävdar att du har en fordran hos den andre person baserad på ett skadestånd. Det enklaste juridiska tvångsmedlet är då en ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogden. §§ 2, 9-31 i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning behandlar den rättslig processen. Lagen hittar du härhttps://lagen.nu/1990:746I kort innebär det att du gör en ansökan hos kronofogden enligt §§ 11, 17 och 18  i ovan nämnda lag. Om motparten inte bestrider betalningsföreläggandet resulterar det i en exekutionstitel som då kan verkställas. Om motparten bestrider betalningsföreläggandet skall ärendet överlämnas till tingsrätt och det är då upp till sökande att bestämma om det skall resultera i en stämning. Så länge målet gäller mindre än ett halvt prisbasbellop så blir det i sin tur ett småmål. då rättegångskostnaderna i sin tur blir mycket mer begränsade. 

Anders Hedberg |Hej och tack för din fråga! Jag utgår här från att du vill kräva kommunen på skadestånd för att du anser att skolpersonalen varit vårdslös pga bristande uppsikt över de idrottande barnen. Som förälder är du förmyndare för din minderårige son och driver talan i hans ställe, under förutsättning att du har vårdnaden om honom, jfr rättegångsbalken 11 kap. 1 §. Rättsskyddet i din hemförsäkring är vad du ska utnyttja i första hand, och det är först när detta inte räcker till som det är möjligt att ansöka om rättshjälp (se 9 § rättshjälpslagen). Du kan beviljas rättshjälp om villkoren i 6-8 § rättshjälpslagen är uppfyllda: du får inte ha en årsinkomst som översiger 260 000 kr (där man räknar in din underhållsskyldighet mot barn eller andra, din skuldsättning och dina inkomster i övrigt, se 38 § rättshjälpslagen), det får inte finnas andra sätt att tillgodose ditt behov av juridisk hjälp (därutöver krävs som huvudregel att du på egen bekostnad tagit del av juridisk rådgivning i minst en timme), och det ska vara "rimligt" att staten bidrar till kostnaderna med hänsyn till "angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt" (8 § rättshjälpslagen). Om det är rimligt eller inte avgörs genom en bedömning av bl.a. hur stort allmänt intresse det anses finnas av att den fråga, som du sökt rättshjälp för, löses på ett effektivt och rättssäkert sätt, och om motparten har ombud. Observera att lagen säger "bidrar". Att du beviljas rättshjälp innebär alltså inte att staten går in och betalar alla dina kostnader för juridisk hjälp, utan du ska betala en s.k.rättshjälpsavgift som beror på värdet av den juridiska hjälpen och dina inkomster beräknade enligt ovan (se 23 § rättshjälpslagen). På Rättshjälpsmyndighetens hemsida (www.rattshjalp.se) finns matnyttig information om förutsättningarna för att få rättshjälp. Lycka till, och varmt välkommen åter om du har ytterligare frågor!Vänligen,

Kim Dohm-Hansen |Hej och tack för din fråga,För mened krävs att man lämnar en osann uppgift. Om en uppgift är sann eller inte bedöms objektivt. Det räcker alltså inte med att man tror att man ljuger. Man måste säga någonting som faktiskt är osant också. I det här fallet är uppgiften dock "jag har sett X på brottsplatsen" och inte "X var på brottsplatsen". Vittnet ljuger medvetet om att han/hon har sett X på brottsplatsen. Vittnet har inte sett X på brottsplatsen. Det är mened.Att X faktiskt varit på brottsplatsen spelar alltså ingen roll. Det vittnet ljuger om är ju hur han/hon känner till detta. Vänligen, 

Olle Andersson |Hej,För beslag krävs inte brott av viss svårhetsgrad, utan det är tillräckligt att det finns skälig anledning att anta att mobiltelefonen bl.a. har betydelse för utredning om brott - exempelvis ringa narkotikabrott (se 27 kap 1§ RB). När beslag av en mobiltelefon väl ägt rum, kan polis spegla mobiltelefonens minne samt ev. minneskort och söka igenom all information på mobilen i jakt på uppgifter för att utreda brottet.Om de vid genomsökningen får tag i information som inte hänför sig till det brott beslaget avser, rör det sig om s.k. överskottsinformation. Vad polis och åklagare får göra med överskottsinformation finns inte reglerat i lag. I 35 kap 1§ RB stadgas dock den fria bevisföringens princip - att åklagare och målsägande i rättegången fritt får komma med den bevisning de vill i en brottmålsrättegång. Detta medför att överskottsinformationen de får fram vid genomsökandet av din mobil även får användas till att utreda andra brott och i en ev. framtida rättegång avseende dessa brott. Rättegångsbalken (RB) hittar du https://lagen.nu/1942:740#A4.  Vänligen,