Rätten till offentlig försvarare vid snatteri

2014-07-25 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej Om man har blivit stämd o kallad till tingsrätten för snatteri...blir man tilldelad en advokat då eller hur fungerar det?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Förutsättningarna för att få en offentlig försvarare tilldelad regleras i 21 kapitlet 3 a § Rättegångsbalken. Enligt denna paragraf ska en offentlig försvarare förordnas om1. Den misstänkte är anhållen eller häktad och den misstänkte begär det,2. Om någon är misstänkt för ett brott vars lindrigaste straff är sex månaders fängelse eller högre och den misstänkte begär en offentlig försvarare,3. Om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,4. Om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller5. Om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Då din fråga gäller rätt till offentlig försvarare vid anklagelser om snatteri, vilket är ett brott som enligt 8 kapitlet 2 § Brottsbalken kan ge böter eller fängelse i högst sex månader, så är möjligheterna för att få en offentlig försvarare tilldelad ganska små.Förutsatt att det rör sig om anklagelser rörande ett snatteri där omständigheterna kring det påstådda brottet är relativt okomplicerade och den misstänkte är över 18 år så kommer därför troligen ingen offentlig försvarare att tilldelas den misstänkte.Med vänlig hälsning

Vissa skillnader i brottmål jämfört med tvistemål

2014-07-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min son förolyckades i en trafikolycka då en Porsche, som kördes i 130 km/timmen (eller mer) på en 90-sträcka, kom över på motsatt sida av vägen och frontalkrockade med min sons Volvo. Porscheföraren säger att han körde 85 km/timmen. Polisutredningen visar att Porschen kördes i 130-140 km/timmen men åklagaren väljer ändå att inte åtala (hon menar att det kan vara svårt att bevisa hur fort han körde, och även om han körde i 130 så behöver det inte betyda att föraren varit oaktsam trots hastigheten och olyckans tragiska följder). Kan/ska jag driva det här civilrättsligt (Porscheföraren fick alltså inga påföljder alls)?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Bara för att åklagaren valt att inte åtala, innebär inte detta att en ev. tvistemålsprocess skulle gå åt skogen. För det första är culpakravet något högre ställt i brottsmål jämfört med tvistemål. Detta innebär att även om åklagaren gjort bedömningen att den misstänkte inte gjort sig skyldig till den grad av av oaktsamhet som bör föranleda straffpåföljd, medför inte detta per automatik att samma person inte skulle kunna göras ansvarig på civilrättslig grund. Det din son har drabbats av kallas på juridiskt språk personskada (inte så konstigt när man tänker efter). När en skada inträffat och de parter som är inblandade inte har något avtal mellan sig gäller i allmänhet skadeståndslagen, se 1 § den lagen. En tillämpning av skadeståndslagen utesluts inte bara av avtal utan också om det finns en särskild reglering i annan lagstiftning. Så tycks inte vara fallet här.Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan, 2:1 SkL. Rimligen kan vi anta din sons kompis inte orsakade skadan med vilje. Därför måste vi fråga oss om kompisen av oaktsamhet vållat skadan.Det är svårt för mig att utan ytterligare information om händelseförloppet avgöra om det föreligger vårdslöshet till den grad kompisen kan göras skadeståndsansvarig enligt SkL. Den ledande "principen" på området apropå bedömningen av vårdslöshet är uppbyggd kring tre faktorer som skadevållaren ska ta ställning till innan han utför den skadegörande handlingen. 1. Hur troligt eller hur stor är risken för att handlandet skall skada andra? 2. Hur allvarlig skada kan handlandet leda till? Dessa två faktorer ska vägas mot det han måste offra för att undvika en eventuell skada. Enligt 5:1 skadeståndslagen omfattar skadestånd för personskada följande:1. sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära,2. inkomstförlust,3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan.För det andra är det en ganska stor skillnad på beviskravet i brottmål jämfört med tvistemål. Medan det i brottmål ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade ska ha agerat på sätt åklagaren gör gällande, krävs inte detta i tvistemål.I tvistemål ligger bevisbördan oftast på den som framför ett påstående. Beviskravet är därvid att omständigheten ska vara styrkt. Styrkt innebär inte således inte samma sak vid tvistemål som vid brottmål. Om du således påstår att föraren agerat vårdslöst har du bevisbördan för ditt påstående. Du har således att styrka påståendet genom din bevisning. För att ett påstående skall anses styrkt i en civilprocess brukar anses att det skall vara mer plausibelt än "antagligt" eller "sannolikt" men det behöver däremot inte ha uppnått plausibiliteten "uppenbart". Trots att många värjer sig mot att närmare precisera begreppen brukar ibland anses att "antagligt" motsvarar en plausibilitet på strax under 50 % och "sannolikt" en plausibilitet på strax över 50 %. "Uppenbart" får, likt straffrättens "utom rimligt tvivel", anses motsvara närmre 100 % och det normala beviskravet "styrkt" ligger då på cirka 75 %.Om en av omständigheterna du anför till stöd för påståendet att föraren kört vårdslöst är att denne kört 130 km/h ska du kunna styrka detta i bemärkelsen styrkt enligt strax ovan.Till sist kan det vara värt att uppmärksamma att de ovan beskrivna beviskraven på intet sätt är en fullständig beskrivning av hur stark bevisning som krävs för olika påståenden i tvistemål. Olika presumtionsregler, bevislättnadsregler och bestämmelser om omvänd bevisbörda gör att ett flertal undantag från det ovan sagda förekommer.Jag kan tyvärr inte göra mer än att lämna dessa fingeranvisningar på grundval av den information du lämnat. Behöver du vidare rådgivning för att stämma motparten rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.

Kroppsbesiktning

2014-07-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Får polisen göra ta med någon för att lämna urinprov samt husrannsakan utan att ha identifierat personen?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaAlla medborgare har ett grundlagsskydd mot kroppsliga ingrepp och husrannsakan enligt regeringsformen (RF) 2 kap. 6§. Skyddet är dock begränsat på så sätt; att om en lag medger ett sådant ingrepp är det inte i strid mot grundlagen och således godtagbart, se 2 kap. 20§ RF.Enligt rättegångsbalken (RB) 28 kap 1§ får en husrannsakan genomföras om det finns anledning att anta att ett brott där fängelse kan bli påföljd har begåtts. Husrannsakan ska då syfta till att utreda brottet eller ta föremål i beslag/förverka dessa. Vidare i 28 kap 12§ RB anges att kroppsbesiktning får företas på en skäligen misstänkt för ett brott där fängelse kan bli påföljd, syftet med besiktningen ska då vara att utreda brottet eller ta föremål i beslag/förverka dem. Den misstänkte får kvarhållas i sex timmar för att genomföra urinprovet, något som kan förlängas ytterligare sex timmar om synnerliga skäl finns. Polisen har således rätt att ta med någon för lämnande av urinprov om någon skäligen kan misstänkas för ett brott där fängelse kan bli påföljd. Någon direkt definition av vem som skälige kan misstänkas finns inte men i allmänhet anses objektiva omständigheter som pekar på att någon begått ett brott vara grund för skälig misstanke. Något krav för att en person måste identifieras finns inte, vägrar personen att uppge sitt namn eller inte kan identifieras genom ID-handling kan denne ändå tas med för provtagning, om skälig misstanke finns. Länk till RF har du https://lagen.nu/1974:152Länk till RB har du https://lagen.nu/1942:740Jag hoppas du fått svar på din frågaVänligen 

Bättre rätt till hund

2014-07-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga!Jag och min sambo skaffade en hund tillsammans och jag betalade hunden med mina pengar och när vi skulle skriva på avtalet ville han stå på det och nu har vi särat på oss och jag får inte träffa hunden. Finns det verkligen ingenting man kan göra? Mvh Madelen!
Simon Adolfsson |Hej!Djur betraktas som lös egendom juridiskt sätt. Detta innebär att man kan ha bättre rätt till viss egendom trots att någon annan "har hand" om egendomen. Att ha bättre rätt innebär att man är den rätta ägaren till egendomen, i detta fall hälften av hunden. Att du inte får träffa hunden, nyttja din egendom, strider således mot din äganderätt.Känner du att du kan bevisa att hunden har köpts ihop (exempelvis genom vittnen) kan du väcka en fastställelsetalan i domstol om att du faktiskt äger hälften av hunden i enligt RB 13 kap. 2 §.Vidare bör det vara möjligt att begära särskild handräckning av hunden hos Kronofogden.I ett sådant fall rekommenderar jag att kontakta en praktiserande jurist.Hoppas jag svarade på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Civilprocess eller straffprocess?

2014-07-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har blivit lurad på blocket och vill nu ha tillbaka mina pengar. Vilket sätt är det bästa? Jag har hört att en polisanmälan oftast inte leder någonvart. Är det mer effektivt att driva detta som ett förenklat tvistemål istället?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Det finns ett antal skillnader mellan brottmål och tvistemål. Bland annat kan nämnas att det i brottmål ställs högre krav på bevisningen. Å andra sidan har då rättergången föregåtts av en förundersökning vilket medför att utredningen beträffande vad som hänt i regel är mer utförlig. Du slipper att själv föra processen (om du vill finns dock möjlighet att väcka enskilt åtal) och kan överlämna detta till en erfaren åklagare. Detta är bara ett axplock av de många skillnader som finns mellan tvistemål och brottmål.Det du råkat ut för är något som enligt min erfarenhet bäst bör föregås av åtminstone en förundersökning, även om inget åtal väcks. Detta eftersom det kan vara svårt att på egen hand inkomma med erforderlig grad av utredning till domstolen. Förundersökningen är dessutom "kostnadsfri" för dig, både vad gäller tid och pengar.Jag kan tyvärr inte göra mer än att lämna dessa fingeranvisningar på grundval av den information du lämnat. Behöver du vidare rådgivning för att stämma motparten rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.

Visitation i butik

2014-07-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min åttaårige son visste att jag var inne i en butik och handlade. Han gick dit för att söka upp mig. Han gick runt i butiken och letade men fick se mig först när jag lämnade butiken. När åttaåringen skulle passera kassorna blev han stoppad. - Du har väl inte stulit något? frågade en ung man som arbetade i kassan. - Nej, svarade min son. - Får jag känna igenom dina fickor, fortsatte den butiksanställde. - Jag kan visa själv, sa sonen och vände ut och in på fickorna på sina shorts. Fickorna var tomma och i övrigt var han bara klädd i t-shirt.Mina fråga är: Den enda grunden till att misstänka min son var att han var åtta år och grabb. Han har aldrig snattat något och gjorde inget misstänkt i butiken. Har butikspersonal rätt att utan anledning förhöra samt begära och utföra visitering?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för din fråga!En kassör har ingen befogenhet att visitera någon. Kroppsvisitation är ett straffprocessuellt tvångsmedel som polisen kan använda sig av med stöd av Rättegångsbalken (RB) 28 kap. 11 § (https://lagen.nu/1942:740). Detta innefattar exempelvis att kolla i någons fickor. Kassören får be en kund att visa vad man har i t.ex. en medtagen väska, men kunden har ingen sådan skyldighet och kan då säga nej.En kassör och andra personer kan i vissa situationer göra ett s.k. envarsgripande. Det följer av RB 24 kap. 7 § 2 st. att den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, som påträffas på bar gärning eller flyende fot, får gripas av envar. Den gripne ska därefter skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. En person under femton år är inte straffmyndig och hans gärning omfattas inte av uttrycket brott i RB, men ett gripande kan ske efter samma förutsättningar med stöd av lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 35 § (https://lagen.nu/1964:167). Fängelse ingår i straffskalan för snatteri (BrB 8 kap. 2 §). Kassören hade alltså kunnat göra ett envarsgripande om han sett din son plocka åt sig något i butiken och gå ut från butiken (brottet måste vara fullbordat då försök till snatteri inte är straffbelagt och det olovliga tagandet fullbordas när pojken lämnar butiken). Det krävs att den som gör ett envarsgripande verkligen tar personen på bar gärning eller flyende fot. I rättsfallet NJA 1978 s. 67 hade en bil träffats av en sten som kastats av någon i ett pojkgäng. Bilägaren körde efter och letade efter pojkarna och hittade efter ett tag en av dem. Högsta domstolen ansåg att gripandet som sedan gjordes inte uppfyllde kravet "på bar gärning eller flyende fot".Sammanfattnings hade kassören i situationen du återger varken befogenhet att visitera din son eller göra ett sådant envarsgripande som beskrivits ovan.Vänliga hälsningar

Straffprocessuella tvångsmedel

2014-07-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En vän till mig fick ett paket på posten som han INTE har beställt, han blev besökt av 4 män natten innan som sa att han skulle hämta ett paket som kommer till honom under morgondagen och då skulle dem mötas upp och han skulle hämta ut det åt dem, de har alltså använt honom som målvakt och sedan pressat honom att hämta ut ett paket innehållande dopningsmedel. När han väl hämtar ut paketet kommer polisen och griper honom med paketet och dem andra männen syns inte till och dem går alltså fria. Eftersom att han vet att jag tidigare har rört mig i dem kretsarna och rädd och orolig som han är slänger han ur sig det mesta han vet om alla i ett förhör. På kvällen när jag kommer hem från jobbet ligger där en lapp på byrån i hallen. "Polisen har varit i denna lägenhet, vänligen ring INRE BEFÄL på 11414. Krimsp Linda Bondesson". Då har alltså polisen bräckt upp balkongdörren och tagit sig in, ingenting hittades i lägenheten. Jag ringer sedan till Inre Befäl och får därefter prata med Krimsp. Hon säger att dem vill komma i kontakt med mig och att det var därför de gjorde besök hemma hos mig. Och jag säger att jag vill veta mer och sedan får jag reda på att jag kommer att bli "efterlyst" om jag inte kommer in. Jag har inte valt att gå in än då jag vill ha lite mer kött på benen. Min vän som redan sitter där och har tagit emot detta paketet som berättat om att jag rört mig i liknande kretsar innan har blivit häktad i 2 veckor. Det finns sms-konversation mellan mig och honom där han skriver "Jag är pressad att hämta ut ett paket, har du skickat något till mig i mitt namn eller beställt något i mitt namn?" jag svarar på sms:et "Jag lovar att jag inte har beställt något och jag har ingen aning om vad det handlar om".Varför vill polisen komma i kontakt med mig? Varför är jag "efterlyst" för en sådan sak? Kan dem häkta mig också fast dem inte har mer om ord står mot ord? Vet att man kan bli häktad om man kan försvåra en utredning eller om det finns risk att man håller sig undan, och det kanske dem tycker i detta fallet fastän att jag är oskyldig.Är väldigt tacksam om någon orkar hjälpa mig på traven med frågorna. Stressen växer och jag vill inget hellre än att komma in till polisen och få svara på deras frågor, men jag vill absolut inte bli häktad och få sitta för något jag absolut inte är delaktig i eller har gjort mig skyldig till.Med vänlig hälsning.
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline. Din berättelse hit aktualiserar olika frågor och ett försök görs nedan till att dela upp dessa på ett förståeligt sätt.Husrannsakan. Förutsättningarna för en husrannsakan framgår av 28 kap. RB. Det är svårt för mig att avgöra huruvida den husrannsakan som gjorts är lagenligt, eftersom jag inte vet vad din vän uppgett för polisen i förhöret och vad polisen därmed grundar sin husrannsakan på. Detta har betydelse för vilken § som är kan tänkas vara tillämplig samt vilket stycke i respektive § som kan vara tillämplig. Eftersom polisen i tfn uppgav att de ville ha kontakt med dig tycks 28:2 RB ligga närmast till hands, den lyder "För eftersökande av den som skall gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får husrannsakan företas hos honom, eller hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där..."Häktning. Förutsättningarna för häktning framgår av 24 kap. RB. "Huvudregeln" framgår av kapitlets första § och lyder:Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han1. avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,2. genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller3. fortsätter sin brottsliga verksamhet.Jag kan, på grund av otillräckliga uppgifter, inte göra en bedömning av om du riskerar att bli häktad eller ej.Efterlysning kan du läsa om i efterlysningskungörelsen. Övrigt. Varför polisen vill komma i kontakt med dig har jag svårt att svara på, men förmodligen vill de höra dig kring den händelse som inträffat apropå din vän. Mitt tips är att möta polisen för att se vad de har att säga. 

Godkännande av ordningsbot

2014-07-21 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej,Jag var med om en krock i våras. Det var tidigt på morgonen på väg till jobbet och solen stod väldigt lågt. Det här gjorde att jag blev bländad och såg inte att bilen framför mig stannade p.g.a. av köbildning längre fram. Föraren i den andra bilen ringde polisen och när polisen kom till platsen fick jag en bot, dom ansåg att jag hade legat för nära framförvarande bil. Vilket dom inte hade några bevis på. I chockat tillstånd skrev jag på boten. Senare fick jag ett brev hem på posten av trafikverket, angående boten. Dom tar tillbaka mitt körkort, samt att jag blir tvungen att ta om körkortet, då jag hade prövotid kvar.Har polisen rätt att ge mig denna bot utan att ha några underlag som säger att jag legat för nära framförvarande bil? Kan jag få tillbaka mitt körkort?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Enligt 48 kap 2 § RB innebär ett föreläggande av ordningsbot, att den misstänkte till godkännande föreläggs ett bötesstraff. Ett godkänt föreläggande gäller enligt 3 § 2 st som lagakraftvunnen domI ditt fall är alltså fråga är om en förenklad lagföring som försiggår utanför domstolarna. Det som följer av RB i denna del kan sammanfattas enligt följande. Den som i anledning av ett brott får motta ett föreläggande (ordningsbot) kan fritt godta eller förkasta det. Till grund för sitt övervägande härvidlag ska du ha fått en precisering av det handlande som läggs dig till last och även ett bestämt straff för detta. Ett godkännande innebär såväl att den misstänkte erkänner gärningen som att han godtar det förelagda straffet. Det sagda innebär att du tyvärr inte kan göra så mycket åt det som inträffat. Det finns en möjlighet att klaga på ett sätt som liknar resningsmöjligheten i brottmål, men dina chanser att lyckas här är tyvärr också ganska små. En grund för sådan klagan är om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring, men ett löst påstående om chocktillstånd räcker inte. Lagen kan alltså tyvärr inte hjälpa dig i detta fall!