Vittnesplikt i civilmål

2015-03-23 i Vittna
FRÅGA |HejGäller vittensplikt även i civilmål?
Sebastian Larsson |Hej och tack för din fråga! Som huvudregel i Sverige föreligger en vittnesplikt oavsett om det är tvistemål eller brottmål. Vittnesplikten innebär i kort att de personer som är kallade till förhandlingen måste vittna vid den angivna tidpunkten. Det finns dock undantag till vittnesplikten, till exempel om personen är under 15 år eller närstående till part, 36 kap. 3-5 §§ rättegångsbalken (se här). Vägrar personerna att infinna sig trots kallelse och saknar giltig anledning till det kan de förläggas att betala vite eller bli hämtade. Sammanfattningsvis bör sägas att du är skyldig att vittna i Sverige om inte några av undantagen från vittnesplikten föreligger. Vänliga hälsningar,

Förhör med barn under 15 år

2015-03-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar. Min make har misshandlat mig och betett sig orimligt avskyvärt av spärrsättning gentemot våra småbarn. Nu är soc inblandade, dom gör utredning. Men...min fråga är!? Kan dom tvinga att barnen får bli förhörda själva utan att mamma är med!? Jag har hört att innan 15 år, så kan dom inte kräva det.
Amanda Lidberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som huvudregel gäller att vårdnadshavare bör vara närvarande vid förhöret om den som hörs är under 15 och om det kan ske utan men för utredningen. Detta innebär dock inte att vårdnadshavaren har en ovillkorlig rätt att sitta med vid förhöret, men att denne åtminstone bör finnas tillgänglig omedelbart före och efter förhöret En vårdnadshavare har med andra ord rätt att närvara om det är lämpligt. Det anses exempelvis inte lämpligt att en vårdnadshavare som är misstänkt för brottet är närvarande. Som regel har det också anses innebära men för utredningen att den vårdnadshavare som är misstänkt får reda på att förhör ska hållas. Detta framförallt när vårdnadshavaren är misstänkt för brott mot barnet men även om barnet intar ställning som vittne. Då båda föräldrarna är vårdnadshavare, varken är gifta eller sammanboende bör det inte hindra att den vårdnadshavare som inte är misstänkt närvarar. Dock bör en bedömning ske i det enskilda fallet. Finns det exempelvis en risk att en persons närvaro kan påverka barnet kan det anses vara till men för utredningen. Det finns alltså en rätt för vårdnadshavare att närvara vid förhör med barn under 15 år men den är inte ovillkorlig då hänsyn måste tas utredningen. Om det påstådda brottet riktats mot barnet och barnet således är målsägande kan barnet ha rätt till ett målsägandebiträde som ska ta tillvara barnets rättigheter och agera stöd och hjälp för barnet. Särskilt när det gäller barn anses det av stor vikt att skapa en trygg atmosfär under förhöret och hänsyn ska bland annat tas till barnets ålder.Hoppas att detta ger svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Which is the proper arbitration body for expedited arbitrations in Sweden?

2015-03-22 i Skiljemän
FRÅGA |If the contract has an arbitration clause like "the disputes shall be settled by Expedited arbitration in Sweden", does it mean we have to choose Stockholm Chamber of Commerce for the arbitration body? Are there any other arbitration body we can choose? Thank you for your answer.Except Arbitration institute of the Stockholm Chamber of Commerce has Expedited Arbitration rules, are there any other institute or association has Expedited arbitration rules?
Peter Holmer |Thank you for turning to Lawline with your question.Expedited arbitration is commonly used in disputes regarding small/mid-size contracts. The reason for this is simply that the procedure is time- and cost efficient compared to a trial in a regular court. In Sweden there are no laws that specifically govern expedited arbitration procedures other than the guidelines formed by the Stockholm Chamber of Commerce (SCC). The concept expedited arbitration is in Sweden, as far as I know, commonly only associated with SCC.Therefore the very use of the concept "expedited arbitration" in the contract strongly implies that SCC is meant to be the proper arbitration body also in your case. By my assessment this means that the answer to your first question is yes - SCC is the the proper arbitration body. The answer to your second question is no - as far as I know there are no other institutes or associations in Sweden that provide guidelines for expedited arbitrations.Regards,

Beslut om att inte väcka åtal

2015-03-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejI höstas, när jag körde hem från jobbet, råkade jag p.g.a. oaktsamhet hamna nere i vägrenen på min sida. Jag fick då panik, tvärnitade och försökte styra upp bilen igen, vilket gjorde att jag fick sladd och åkte ned i diket på mötande sidan av vägen. Varken personer eller bilar kom till skada. Efter telefonförhör med polisen, där jag erkände, har jag nu fått ett brev från åklagaren som säger att åtal inte kommer att väckas. Dessutom står det ordagrant att "det har inte framkommit att (jag) medvetet har gjort något risktagande som skall straffbeläggas". Innebär detta att jag går helt fri? Jag har nämligen tidigare fått höra att jag troligtvis skulle få böter för min dikeskörning. Tacksam för svar.
Tatjana Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör i stora delar bestämmelserna som finns i Rättegångsbalken, vilken du kan läsa här.Det brott som man eventuellt kan göra sig skyldig till vid dikeskörning är vårdslöshet i trafik (se https://lagen.nu/1951:649#P1S1) som också aktualiserar böter som påföljd.I ditt fall har åklagaren valt att inte väcka åtal, vilket innebär att det inte kommer att tas till rättegång (se https://lagen.nu/1942:740#K20P1S1). En åklagare kan också välja att istället för att gå till rättegång, besluta om strafföreläggande (https://lagen.nu/1942:740#K48P1S1) som vid ett godkännande från dig (att du skriftligen erkänner och betalar böter) får samma verkan som en vanlig dom (se https://lagen.nu/1942:740#K48P3S2). Så som du har beskrivit situationen har åklagaren emellertid meddelat att åtal inte kommer att väckas och att det har framkommit att du inte har gjort något som ska straffbeläggas. Detta innebär alltså att åtal inte kommer att väckas och att åklagaren inte kommer att besluta om strafföreläggande och att du, precis som du säger, kommer att gå helt fri. Med vänliga hälsningar,

Domstols behörighet och komplettering av stämningsansökan

2015-03-22 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag bor i Göteborg och åkte ner till Lund med min vän för en shoppingshelg. Väl där nere så köpte jag en jacka och nu när jag kommit hem så har sömmen släppt från fodret och jackan är trasig. Den var väldigt dyr och jag förväntade mig mycket bättre kvalité. Jag har ringt till butiken ett flertal gånger men dem bryr sig inte om att fixa mitt problem. Min fråga är nu, vart jag ska lämna in min stämningsansökan, för jag skickade in en ansökan till Göteborgs tingsrätt , och nu har jag fått ett föreläggande från dem där de vill att ja ska förklara varför dem är behöriga att pröva tvisten. Jag antar att jag kanske borde skickat in den till Lunds tingsrätt, eller vad menar dem?
Amanda Lidberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om laga domstol, alltså till vilken domstol ansökan om stämning ska ske, finns i 10 kap. Rättegångsbalken. Huvudregeln inom tvistemål är att talan ska väckas vid tingsrätten på den ort där motparten har sin hemvist. I detta fall skulle det innebära Lund.Enligt 10 kap. 1 § 3 st Rättegångsbalken gäller dock att om motparten är exempelvis är ett bolag eller ekonomisk förening att ansökan om stämning ska ske på den ort där styrelsen har sitt säte, vilket inte behöver vara samma ort som där affären ligger.Dock gäller i tvist mellan näringsidkare och konsument gällande att talan mot näringsidkare får väckas i den ort där konsumenten har sin hemvist. Se 10 kap. 8 a § Rättegångsbalken. Detta skulle alltså för din del innebära Göteborg om du har köpt varan, som privatperson för personligt bruk, från en butik och din motpart därmed är näringsidkare.En ansökan om stämning ska bland annat innehålla uppgifter om sådana omständigheter som gör den adresserade tingsrätten behörig. Se vidare 42 kap. 2 § Rättegångsbalken. Har du i stämningsansökan inte angett varför just Göteborgs tingsrätt är behörig så kan ansökan därmed anses bristfällig och, som nu skett, du blir ombedd att komplettera dessa uppgifter. Det du ska göra är alltså att ange varför Göteborgs tingsrätt är behörig, eventuellt på grundval av 10 kap. 8 a § Rättegångsbalken då jag förstår det som att du är konsument och har handlat av en näringsidkare som i tvisten är din motpart. Skulle Göteborgs tingsrätt efter komplettering trots allt inte anse sig behörig så ska tingsrätten självmant överlämna stämningsansökan till en annan domstol, om de finner den behörig istället. Detta såklart bara så länge sökanden, i detta fall du, inte har något emot det och om annat skäl emot inte finns.Hoppas detta har hjälpt dig att få klarhet i situationen.Vänliga hälsningar,

Förundersökning

2015-03-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag var på ett förhör som misstänkt och förnekade de påhittade anklagelserna som mitt ex. hade gjort. Nu undrar jag om jag och/eller min försvarsadvokat kommer att få besked om förundersökningen läggs ned eller är det sekretessbelagd. Tacksam för ett svar.
Homan Gerami |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna bestämmelser om förundersökningar finns föreskrivet i förundersökningskungörelsen (FUK). Av 14 § FUK framgår det att den som är skäligen misstänkt för brott ska underrättas om förundersökning lagts ned eller beslut om åtal inte ska väckas. Om vi ponerar att du är skäligen misstänkt får brott så ska du med andra ord bli underrättad.Vänligen,

Enskilt åtal, beviskrav och falsk angivelse mm.

2015-03-22 i Domstol
FRÅGA |Jag har stämt en person på en skuld som överstiger 2 milj kr Inkl. ränta.Till grund ligger en signerad skuldförbindelse utan vittnen.Efter kungörelse med risk för tredskodom yrkar denne person inhibition och polisanmäler mig för grovt bedrägeri och urkundsförfalskning.Jag frias helt från alla brottsmisstankar och blir avförd från förundersökningen.Om min motpart väljer att driva ärendet i tingsrätten undrar jag om det genom friandet i polisundersökningen automatiskt blir en vinnande dom i tingsrätten eftersom samma bevisning ligger till grund.Är det öht meningsfullt för en motpart att driva ett ärende under dessa förutsättningar?Och sist, öppnar detta för en polisanmälan om falsk angivelse samt grovt bedrägeri?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om rättsprocesser hittar du i rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740. Regler om brott och straff hittar du i brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700. Brottmålet och dess inverkan på tvistemåletSom jag förstår din fråga så avgjordes aldrig den anmälan som din motpart lämnade in i domstol utan åklagaren valde att lägga ned förundersökningen. När en åklagare väljer att lägga ned en förundersökning på grund av bristande bevisning så kan målsägande ändå välja att driva frågan vidare som ett enskilt åtal (RB 20 kap 9 § 2 stycket och RB 47 kap). Det blir alltså inte automatiskt en friande dom om åtalet drivs vidare till tingsrätten. Att förundersökningen lades ned tyder ju dock på att åtalet är svagt så det kan absolut ifrågasättas om det är meningsfullt för din motpart att driva fallet vidare.Även om din motpart väljer att inte driva brottmålet vidare så kan frågan fortfarande vara relevant för ert tvistemål. Att fallet lagts ned eller att du fått en friande dom i brottmålet betyder inte att domstolen automatiskt kommer att döma till din fördel i tvistemålet, även om samma bevisning används. Det beror på att beviskravet är lägre i tvistemål än i brottmål. Att förundersökningen lades ned är dock något som talar starkt till din fördel.Falsk angivelse, falskt åtal och grovt bedrägeriOm din motpart anmält dig för något du inte gjort så öppnar det mycket riktigt upp för att du polisanmäler din motpart för falsk angivelse (BrB 15 kap 6§). Om din motpart väljer att väcka ett enskilt åtal så kan det dessutom vara aktuellt att anmäla personen för falskt åtal (BrB 15 kap 5§). Däremot ser jag ingen grund för att anmäla din motpart för grovt bedrägeri. För att man ska kunna dömas för grovt bedrägeri krävs det att gärningsmannen med hjälp av vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet som leder till vinning för gärningsmannen och skada för offret (BrB 9 kap 1§).SammanfattningJag förstår inte riktigt vad din motpart hade begärt inhibition för och hur det hängde samman med brottmålet. Om det är så att du fått en tredskodom till din fördel och din motpart har begärt återvinning av tredskodomen och inhibition av verkställigheten så betyder det att ert tvistemål kommer att tas upp där målet slutade (RB 44 kap 9 och 10 §§). Processen kommer alltså att börja igen men du kan använda förundersökningen som bevisning.Att en förundersökning lagts ned innebär inte att tingsrätten kommer att meddela en friande dom i brottmålet och inte heller att tingsrätten kommer att döma till din fördel i tvistemålet. Däremot talar det starkt till din fördel.Det är svårt att svara på om det är meningsfullt för din motpart att driva frågan vidare som ett brottmål utan att veta mer om omständigheterna i ditt fall men troligen är det inte meningsfullt. Däremot så kommer din motpart förmodligen att hävda att skuldförbindelsen är ogiltig i tvistemålet eftersom beviskravet är lägre i tvistemål än brottmål.Om du är oskyldig så öppnar det upp för en anmälan om falsk angivelse (och eventuellt falskt åtal). Däremot verkar det inte finnas någon grund för en anmälan om grovt bedrägeri.Jag hoppas att svaret var till hjälp! Om du behöver mer hjälp med att driva processen är du varmt välkommen att höra av dig till os på telefon 08-533 300 04 eller på mail info@lawline.se.Med vänlig hälsning

Häktesgrunder, stöld.

2015-03-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag har en sonson som polisen hade efterlyst. Polisen var hos oss med en husransakan, han åkte själv in till polisen när jag fick tag i honom och polisen valde att kvarhålla honom. Det gällde tydligen stöld. Jag undrar har dom något på honom när dom behöll honom.
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga. Jag tolkar det som att din sonson har blivit häktad på grund av misstankar om stöld. De huvudsakliga häktningsgrunderna framgår av 24 kap 1 § rättegångsbalken. Där framgår att den som på sannolika skäl är misstänkt för brott för vilket fängelse på ett år eller däröver är föreskrivet får häktas om det finns risk att han/hon flyr/försvårar utredningen eller fortsätter begå brott. Att vara misstänkt på "sannolika skäl" är ett relativt högt ställt krav och innebär normalt att polisen har ett vittne, teknisk bevisning eller liknande som binder den misstänkte till ett brott. Kravet på att minst ett års fängelse ska vara föreskrivet innebär att fängelse i ett år eller mer måste finnas på straffskalan (däremot inte sagt att den misstänkte kommer få ett så långt straff om det skulle bli en fällande dom). För stöld är fängelse föreskrivet i upp till 2 år (brottsbalken 8 kap 1 §). Vidare framgår av 24 kap 1 § att om det kan antas att den misstänkte endast kommer dömas till böter så får inte häktning ske. Även den som endast är "skäligen misstänkt" (en lägre misstankegrad än sannolikt) får häktas om det är av synnerlig vikt, vilket framgår av 24 kap 3 § rättegångsbalken. Rekvisitet synnerlig vikt har i doktrinen tolkats som det bör vara mer än sannolikt att man genom vidare utredning kan förväntas uppnå sannolika skäl för den häktades skuld. Det finns även vissa andra, mindre vanliga, faktorer som kan påverka om någon ska häktas eller inte. Men sammanfattningsvis kan sägas att om rätten häktar en person innebär det att det finns objektiva grunder för tro att den misstänkte har begått ett brott, samt att någon av de initialt nämnda häktningsgrunderna föreligger. Detta behöver dock inte innebära att den häktade senare döms. Lagarna jag nämnt hittar du här: Rättegångsbalken BrottsbalkenMvh