Förutsättningar för häktning

2016-05-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,jag blir inte riktigt klok på häktningsreglerna.Brottet måste ge minst ett års fängelse.Sen står det om bla recidivfara,förstöra utredningen och flyktfara.Måste brottet först ha minst ett år i straffskalan innan man får använda använda recidivfara,flyktfara och risk att den misstänkte försvårar utredningen.Eller får någon häktas pga av recidivfara för skadegörelse och olaga hot tex.Dessa brott har inte minst ett år i straffskalan men får personen häktas ändå om det finns risk att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om häktning finns i Rättegångsbalken (RB) Kap. 24.Förutsättningar för häktning:Häktning är ett tvångsmedel som kan användas vid brottmål. För att kunna häkta någon krävs att en rad förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda enl. RB 24:1 st. 1. För det första ska personen vara misstänkt på ”sannolika skäl”. Jämfört med andra tvångsmedel såsom kvarstad och husrannsakan krävs att beviskravet når upp till ”skäligen misstänkt”. För en fällande dom ska beviskravet enligt praxis nå upp till ”ställt utom rimligt tvivel”. För att få en översikt kan sägas att ”sannolika skäl” är ett beviskrav som ligger mellan de andra två. Det finns undantag till detta som jag återkommer till nedan.För det andra krävs det att det rör sig om en brottslig gärning som kan straffas, det krävs därmed att den aktuella handlingen inte redan har prövats och fått en dom som vunnit laga kraft (vilket innebär att domen inte längre kan överklagas på vanligt sätt).För det tredje ska det aktuella brottet ha en straffskala på fängelse i minst 1 år. Detta innebär att en person som misstänks för brott som har mindre än 1 års fängelse i straffskalan, exempelvis skadegörelse (BrB 12:1) eller olaga hot (BrB 4:5), som utgångspunkt inte kan häktas. Detta hör ihop med de principer som ligger bakom reglerna om häktning; att det ska vara proportionerligt och behövligt, samt att det skall vara ändamålsenligt och åtgärden ska vidtas med försiktighet. Brott som inte föreskriver fängelse i mer än ett år anses alltså inte tillräcklig allvarliga för att det ska anses proportionerligt att personen ska behöva genomgå det frihetsberövandet som häktning innebär, jmf. RF 2:8. Detta framgår även av RB 24:1 st. 3 som säger att skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte. Det finns även undantag till detta, jag återkommer till det nedan.För det fjärde krävs att en eller flera av de tre risker som anges i RB 24:1 st. 1 är uppfyllda. Det ska alltså antingen finnas risk för att den misstänkte avviker (flyktfara), att den misstänkte undanröjer bevis eller försvårar utredningen (kollusionsfara) eller att den misstänkte fortsätter begå brott (recidivfara).Det krävs alltså att samtliga av dessa förutsättningar är uppfyllda för att en person ska kunna häktas. Undantag:Om en person är misstänkt på ”sannolika skäl” får denne häktas trots att brottet inte har en straffskala på minst 1 års fängelse om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller vart den bor, alternativt om personen tros ljuga om detta. Häktning på denna grund får också ske om personen inte bor i Sverige och det finns risk för att för att personen för att undvika straff lämnar landet, se RB 24:2.Det finns även undantag till kravet att personen ska vara ”på sannolika skäl” misstänkt för brottet. Enl. RB 24:3 finns en möjlighet att utredningshäkta någon och då är det tillräckligt att personen är ”skäligen misstänkt” för brottet. Dessutom krävs mycket starka skäl för häktning såsom flyktfara, kollusionsfara eller återfall i brott samt att övriga förutsättningar för häktning är uppfyllda. Detta undantag finns till för de fall då det finns starka skäl för häktning, men åklagaren ännu inte hunnit få fram tillräcklig bevisning för att nå upp till det högre beviskravet.I vissa fall innebär häktning allvarligare men för den misstänkte, exempel på detta kan vara vid hög ålder eller allvarligare hälsotillstånd. I dessa fall får häktning endast ske om man inte kan ordna tillräcklig övervakning, se RB 24:4. Detta hör också ihop med att beslut om häktning ska ske utifrån vad som är proportionerligt. Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp!Vänliga hälsningar

Tidsfrist för att väcka åtal

2016-05-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! När en förundersökning är slutförd och den misstänkte för brottet har delgivits att så har skett.Min fråga? Hur lång tid har åklagaren på sig att väcka åtal enligt ovan?Jag har hört att sker detta inte inom 90 dagar så har tidsdräkten för att väcka åtal fallit.
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Väckande av åtalNär förundersökningen är avslutad, ska förundersökningsledaren (vilken oftast är åklagare) meddela beslut om åtal ska väckas eller inte, Rättegångsbalken 23 kap. 20§. Om åklagaren efter att förundersökningen har avslutats bedömer att det finns tillräckligt med bevisning för att den misstänkte ska kunna bli dömd, ska åklagaren väcka åtal mot den misstänkte. Åklagaren måste då meddela den misstänkte om detta. Detsamma gäller om åklagaren väljer att inte väcka åtal. Ett beslut om att inte väcka åtal hindrar inte att förundersökningen senare återupptas och åtal därefter väcks om nya bevis framkommer.I dagsläget finns ingen bestämmelse om att åtal ska väckas inom en viss tid. Åklagaren ska dock väcka åtalet så snart som möjligt. Det man kan säga är att om den misstänkte blir häktad, ska domstolen sätta ut en tid inom vilken åklagaren måste väcka åtal, Rättegångsbalken 24 kap. 18§. Domstolen prövar då efter omständigheterna i fallet och efter att ha pratat med åklagaren, den misstänkte och hans försvarare hur lång tid som kan behövas. Oftast bestämmer domstolen att åtal ska väckas inom 1-2 veckor från det att beslut om häktning togs. Om inte hela den utsatta tiden behövs, ska åtal väckas innan. Om den misstänkte inte är häktad, måste åklagaren väcka åtal innan brottet preskriberas. Preskriptionstiden för brott är två år och uppåt. Ju allvarligare brottet är desto längre preskriptionstid har det. Detta kan man säga är den yttersta gränsen inom vilken ett åtal måste väckas.StrafföreläggandeOm brottet inte är allt för allvarligt (exempelvis stöld, snatteri och trafikförseelser), och den misstänkte erkänner brottet, kan åklagaren istället för att väcka åtal utfärda ett strafföreläggande. Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det kan antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är alltså att åklagaren inte väcker åtal och att det inte heller blir någon rättegång. Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkte på vilken den misstänkte ska erkänna brottet och acceptera straffet. Detta är frivilligt för den misstänkte, vilket innebär att den misstänkte kan välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet ska prövas av domstolen i stället för att godkänna strafföreläggandet.Hoppas att du har fått svar på din fråga. Om inte, är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Domens rättskraft i skadeståndsmål

2016-05-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag blev misshandlad för två år sedan. Gärningsmannen blev dömd och jag fick ett litet skadestånd. Domen och allting är klart men jag har efter denna misshandel haft fortsätta besvär med den skada som uppstod. Skadan har gjort så jag inte kunnat arbeta heltid emellanåt och därför tvingats vara sjukskriven med viss inkomstbortfall. Kan jag på något sätt begära mer ersättning från gärningsmannen även fast domen vunnit laga kraft?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad din fråga handlar om kallas på juridiskt språk för ”domens rättskraft” och bestämmelser om detta finns i rättegångsbalken. När domstolen meddelar dom och domen vunnit lagakraft får domen också ”rättskraft”. Detta framgår av 17:11 st.1 RB (för tvistemål) samt av 30:9 RB (för brottmål). Att en dom får rättskraft har två betydelser. 1) En ny stämningsansökan om samma fråga skall avvisas.2) Domen där frågan är avgjord får bindande betydelse i en annan rättegång. Den starka huvudregeln är att en fråga som har avgjorts en gång av domstol kan inte prövas igen i en ny rättegång. Eftersom du skriver att gärningsmannen blev dömd för misshandel samt att du fick skadestånd innebär det alltså att domstolen redan har prövat frågan huruvida gärningsmannen är skyldig till brott samt frågan om han är skadeståndsskyldig för skadan han/hon orsakat dig. Enligt huvudregeln kan du alltså inte få gärningsmannen dömd igen för samma misshandel och inte heller få ha skadestånd för samma skada. Syftet med dessa regler är bl.a. att man inte skall riskera att bli dömd för samma brott flera gånger eller skadeståndsskyldig för samma skada flera gånger. Avseende själva misshandeln finns det ingen möjlighet att få gärningsmannen dömd igen för samma misshandel däremot är gärningsmannen ersättningsskyldig för samtliga skador som han/hon orsakat och det finns därför möjlighet att få ersättning för ”nya” skador (exempelvis inkomstbortfall) som uppstått pga. misshandeln - men endast under förutsättning att dessa skador inte har blivit prövade av domstolen redan i den förra rättegången.I ditt sammanhang är det viktigt att veta att det finns olika typer av skadeståndsgrunder. Man kan exempelvis få ersättning för ”sveda och värk”, ”sjukvårdskostnader” och ”inkomstförlust”. Dessa anses alltså som olika skador, se skadeståndslagen 5:1.Exempelvis: Om du fick skadestånd för sveda och värk (se skadeståndslagen 5:1 p.3) kan du inte få skadestånd för sveda och värk igen eftersom det är ”samma skada”. Om du redan under den förra rättegången fick ersättning för inkomstförlust (se skadeståndslagen 5:1p.2) kan du alltså inte få mer ersättning för ytterligare inkomstförlust i en ny rättegång. Om du däremot fick skadestånd för sveda och värk i förra rättegången kan du få ersättning för inkomstbortfall i en ny rättegång eftersom detta är en ”annan skada” som inte blivit prövad av domstolen. (Observera också att om du yrkade på skadestånd för inkomstbortfall redan i förra rättegången men fick avslag på det yrkandet har denna fråga redan blivit prövad av domstolen och kan inte prövas igen.) Sammanfattningsvis – Du kan endast få skadestånd för inkomstbortfall under förutsättning att domstolen inte prövade denna fråga i den tidigare rättegången. Vad du bör göra är därför att läsa igenom den förra stämningsansökan samt domen för att försäkra dig om att domstolen inte redan har prövat denna fråga. Om domstolen inte prövade frågan om skadeståndsskyldighet för inkomstbortfall kan du stämma gärningsmannen igen för att få ersättning för dessa ”nya” skador. Den tidigare domen har s.k. ”bevisverkan” i en ny rättegång. I en ny rättegång kan du alltså hänvisa till den tidigare domen för att ”bevisa” att gärningsmannen har orsakat dig ”huvudskadan”- det står ju fastslaget i den domen. I en ny rättegång måste du också kunna bevisa att det är just pga. den skadan som du också har tvingats vara sjukskriven och därmed drabbats av inkomstförlust. För att kunna bevisa detta är det bra om du kan visa på läkarintyg, sjukskrivningsintyg, kommunikation med försäkringskassan etc. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Fråga om brottmålsdoms rättsverkan

2016-05-15 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan ett företag kräva mig som målsägande på en summa när det finns en dom och när en person redan är dömd för bedrägeri i detta fall och jag varit målsägande ?
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer jag förutsätta att bedrägeriet rör sig om någon som gjort beställningar hos ett företag i ditt namn / använt dina kontokortsuppgifter och som sedan blivit dömd för detta. Någon annan situation där detta skulle aktualiseras kan jag tyvärr inte konstruera utifrån informationen i din fråga.Det finns inga lagregler som hanterar den här situationen. Frågan har istället lösts i den juridiska litteraturen och genom hur domstolarna valt att hantera problemet (praxis). Först och främst ska det sägas att det inte finns några direkta hinder mot att företaget kräver dig på pengar. De har alltså i det hänseendet en "rätt" att göra det och kan även göra det. Vad som händer därefter är en annan fråga. Den enklaste lösningen i ett sådant fall, för dig som målsägande, vore att betala företaget och sedan begära skadestånd från gärningspersonen i brottmålsprocessen för det utgivna. Men eftersom denne redan är dömd blir detta inte möjligt.Den andra lösningen är att helt enkelt vägra betala företaget med hänvisning till att det inte föreligger något avtal mellan dig och företaget. Detta får i så fall stämma dig i domstol och bevisa att det föreligger ett avtal er emellan. Här kommer även den tidigare brottmålsdomen ha relevans. En brottmålsdom har ingen rättsverkan i ett efterföljande tvistemål (ett tvistemål är en process om pengar, saker och annat som inte utgör brott). Detta innebär att domstolen i tvistemålet inte måste utgå ifrån att det är just gärningspersonen i brottmålet som slutit avtal med företaget. Däremot har brottmålsdomen s.k. bevisverkan. Detta innebär att denna kan läggas fram som stöd för din invändning om att det inte föreligger ett avtal mellan dig och företaget. Gör företaget gällande att det kräver dig på pengar för samma avtal som avses i brottmålsdomen, har företaget alltså mer eller mindre att överbevisa en brottmålsdom. En uppförsbacke, minst sagt.Svaret på din fråga är alltså ja, företaget kan (försöka) kräva dig på pengar. Men det betyder inte att de har rätt till pengar ifrån dig.Skulle du behöva ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Beslut om inledd och nedlagd förundersökning

2016-05-23 i Förundersökning
FRÅGA |Är polisen skyldigt att lämna skriftligt beslut om inledd eller nerlagd förundersökning vid polisanmälan? I så fall hur lång tid har de på sig att fatta sådan beslut ?
Carl-Johan Lindman |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt rättegångsbalken (RB) kapitel 23 paragraf (§) 1 och 2 så ska en förundersökning inledas genom ett formellt beslut. Förundersökningen startar alltså i och med att beslutet har meddelats så att inga oklarheter råder om huruvida förundersökning har inletts eller inte. Det formella beslutet kräver inte någon särskild form. Enligt 1 a § förundersökningskungörelse (FUK) så ska beslutet att inleda en förundersökning sättas upp särskilt eller antecknas i akten. Det skall även framgå vem som har fattat beslutet. Ovan är huvudregeln för hur en förundersöknings ska inledas. I vissa fall kan en förundersökning anses inledd innan ett beslut enligt ovan har meddelats. RB kapitel 23, 8e § beskriver ett sådant undantag. Undantag från huvudregeln kan också ses vid vissa fall av husrannsakan som i RB kapitel 28, 5e §.Vidare så ska en underrättelse ges till den som genom förundersökningen framkommit vara skäligen misstänkt för brottet enligt kapitel 23, 18 § RB. Om förundersökningen läggs ner så ska den som är skäligen misstänkt enligt 18e § rättegångsbalken underrättas enligt 14e § FUK.Med vänliga hälsningar

Överklaga dom som vunnit laga kraft

2016-05-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min fästman blev dömd till fängelse 1 år i sverige och utvisning 5 år. Jag var gravid under rättegången. Eftersom vår flicka inte var född togs ingen hänsyn till henne när de yrkade på straffet. Han blev rådd till att inte överklaga då de tyckte att han riskerade att få det dubbla. Han sitter för grov stöld och en narkotikaföreseelse. Går det i efterhand att överklaga utvisningen trots att domen vunnit laga kraft? Han har suttit klart fängelse-straffet den 3 juli.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En dom som vunnit laga kraft kan inte överklagas. De möjligheter som finns att få en omprövning är via de extraordinära rättsmedlen. Dessa är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla. Det är svårt att få till en omprövning av en dom genom extraordinära rättsmedel och de används bara i speciella situationer.Resning i brottmål regleras i 58 kap. 2 § rättegångsbalken. Resning kan beviljas till exempel om någon av rättens ledamöter eller åklagaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande som har inverkat på målets utgång, om domare eller åklagare var jävig, om något bevis var falskt, om något nytt bevis eller ny omständighet har framkommit som kunde ha inverkat på målets utgång och det finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade är skyldig till brottet, samt om rättstillämpningen uppenbart strider mot lag.Återställande av försutten tid regleras i 58 kap. 11 § rättegångsbalken, och innebär att en person som inte har överklagat i rätt tid ändå kan få överklaga om han/hon haft laga förfall. Laga förfall är när någon på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln (trafiken), sjukdom eller annan omständighet som han/hon inte bort förutse eller som domstolen av annan anledning anser vara giltig ursäkt har hindrats att fullgöra något i rättegången (till exempel att överklaga i rätt tid).Besvär över domvilla regleras i 59 kap. 1 § rättegångsbalken, och innebär att en dom kan undanröjas om det förekommit grovt rättegångsfel under rättegången.Min bedömning är att omständigheten att ni har fått ett barn efter att domen mot din fästman kom, tyvärr inte kan utgöra grund för något extraordinärt rättsmedel och att din fästmans straff därför inte kan ändras.Med vänlig hälsning,

Hur man ansöker om tvångsförsäljning enligt samägandelagen

2016-05-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad behöver finnas i texten till Tingsrätten för att påbörja en process med att tvinga fram en försäljning enligt samägandelagen. Jag behöver få in en skrivelse till Tingsrätten och vet ej varken vad som behöver vara med i den texten eller vad jag behöver tänka på att ordna innan och efter. Tacksam för er hjälp.
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag skulle vilja börja med att förtydliga att samägandelagen heter lagen om samäganderätt, men kommer i texten hänvisa till den som samägandelagen (länk till lagen finns https://lagen.nu/1904:48_s.1). I 18 § samägandelagen står att domstolen du ska söka till är domstolen i orten där egendomen finns. En ansökan är inte omöjlig att göra själv fast än det kanske framgår som det av detta svar, men det är helt klart möjligt, om inte lite komplicerat.I 6 § samägandelagen står att egendom som ägs enligt samägandelagen får försäljas om en delägare ansöker om det. Det står även att om det finns synnerliga skäl för en delägare att vägra försäljning så kan domstolen neka på grund av detta. Synnerliga skäl kan vara många olika saker som t.ex. sociala förhållanden. Men det är ganska svårt att uppfylla så du vet själv bäst om det finns någon alldeles särskild anledning till att en delägare kanske inte vill sälja egendomen.Vilka krav finns det då för att få en försäljning av samägd egendom? En ansökningsavgift på 900 kr måste betalas i samband med en ansökning (se länk till domstolens sida nedan). Vad ska då ansökningen innehålla? Detta finns reglerat i lagtext. I lagen om domstolsärende står vad en ansökan till domstolen ska innehålla. Den talar inte specifikt om försäljning av samägd egendom, men detta faller in under denna lag. Länk till den lagen finns https://lagen.nu/1996:242.Enligt 5 § i lagen om domstolsärende ska en ansökan innehålla:1. namn och personnummer eller organisationsnummer,2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där parten kan anträffas för delgivning,3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om tingsrätten begär det,4. e-postadress, och5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med parten.Detta är alltså dina uppgifter. Enligt 6 § ska en ansökan även innehålla: 1. det som yrkas, 2. de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet och 3. de bevis som åberopas och det som skall styrkas med varje särskilt bevis.Första punkten är yrkanden, vad du vill ska hända. Du vill ju att samägd egendom ska säljas så du ska förklara vilken egendom ska säljas.Den andra punkten, de omständigheter som åberopas. Här skriver du att det är samägd egendom som du vill genomdriva en försäljning av, du behöver inte skriva enligt 6 § samägandelagen, men det skadar inte att göra detta. Du ska även ha med de andra delägarna här så att tingsrätten vet vilka mer som äger egendomen, försöks skriva så mycket kontaktuppgifter som möjligt, namn, telefonnummer, epost, adress osv.Den tredje punkten som berör bevis. Här ska du bifoga bevis på att egendomen är samägd. Har du skriftlig bevisning på varför andra delägare inte vill sälja egendomen ska du bifoga det även nu.En sak som kan vara bra att ha med för att underlätta för rätten är lite av en bakgrund. Hur förvärvades egendomen, fick ni den genom ett testamente, har ni köpt den, vad är syftet med egendomen, varför vill du sälja? Detta underlättar för tingsrätten så de vet vad det har att göra med och så de får lite bakgrund till försäljningen. Det finns några paragrafer i samägandelagen som berör särskilda situationer. Nu vet inte jag exakt vilka förhållanden som gäller för dig, men jag skriver lite om de som jag tror är viktigast. Dessa kan du bemöta i dina grunder till försäljningen för att göra det så lätt för tingsrätten som möjligt att gå igenom med din vilja och det skulle jag rekommendera att du gör. Enligt 7 § samägandelagen så är det en fastighet som du vill ska säljas och klyvning skulle kunna vara möjligt kan det bli så att fastigheten klyvs istället för att säljas, så att du får sälja din del. Detta är mest relevant om fastigheten är väldigt mycket skog som går att dela upp, fastigheter som inte är stora men har ett hus på kommer inte klyvas utan säljas i sin helhet. Är det alltså inte skogsfastighet så kan den ju inte klyvas och du bör skriva med det i din ansökan.Enligt 8 § samägandelagen så ska rätten förordna en god man att sköta försäljningen. Detta skulle kunna skrivas med i ansökan för ett förtydligande om att det är det du vill. Denna goda man jobbar med att reda ut hur försäljningen ska gå till. Det är säkert att låta denna goda man sköta försäljningen för att det ska bli så rättvist som möjligt. Den som utses till god man kommer alltså göra saker som upprättar köpebrev och andra saker. Vill du skriva med det i din ansökan anser jag att du ska skriva det under yrkanden.Enligt 9 § samägandelagen kan en delägare säga att den inte vill sälja egendomen under ett visst pris och detta kan godtas av rätten. Det är rätten som bestämmer priset så är det någon delägare som önskar ett skyhögt och omöjligt pris skulle rätten inte godta detta. Du kan skriva med om du har ett lägsta pris du vill sälja egendomen för redan i din ansökan. Värt att tänka på är att om det finns ett avtal som gjorts mellan delägarna att en försäljning enligt samägandelagen inte ska vara giltig är detta gällande. Då måste alla delägare gå med på att sälja egendomen. Detta står inte skrivet i en paragraf utan framgår av tidigare domstolsavgöranden. Föreligger ett sådant avtal så kommer troligtvis andra delägare invända mot försäljningen.Hade du gett mig mer bakgrund till din situation hade jag kunnat ge mer material för dig att skriva i din ansökan, men återstår några frågor så ska jag försöka svara så fort jag kan.Länk till domstolens hemsida: http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Avgifter/Vänligen,

Resning efter ändrade uppgifter

2016-05-15 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Det är så här att en person i min närhet har fått redan på att han har blivit oskyldigt dömd och efter detta suttit på behandlingshem i ett års tid (samt häktning). Saken är den att målsägande har blivit religiös, hur otroligt det än låter, och tror nu att världen ska gå under och vill få ett avslut på alla fel han har gjort. Han har nu kontaktat personen i min närhet och sagt att han har ljugit ihop allt. Personen i min närhet har inga minnen av händelsen, på grund av alkohol, men bevisningen ledde till att personen ifråga blev dömd.Jag undrar nu om det finns något man kan göra och i så fall hur man ska gå tillväga? Jag antar att man kommer behöva ett erkännande att allt var en lögn om det ska gå att göra något men på grund av hans tro på att han måste göra allt rätt så är detta en möjlighet.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Först kan sägas att det kan vara straffbart att polisanmäla någon i syfte att få denne dömd för ett brott om man vet att hen är oskyldig, enligt regeln om falsk angivelse. Som jag förstår frågan handlar den dock främst om vad den dömde personen kan göra.Huvudregeln är givetvis att domar ska stå kvar. En kort tid efter att en dom faller kan man överklaga. När den tiden går ut vinner domen laga kraft och den blir så att säga slutligt gällande. Även när en dom vunnit laga kraft kan man ibland få den ändrad genom vad som kallas extraordinära rättsmedel. Det som är mest aktuellt i fallet som du nämner är institutet resning som i detta fall regleras i Rättegångsbalken 58 kap 2 §. Om en person dömts för brott och bevisläget ändras så att det numera är mer tveksamt om domen verkligen är riktig kan fallet prövas igen (man gör alltså en fullständig prövning av allt material, precis som i den första rättegången). Ett känt exempel på när detta hänt är Quick-rättegångarna.I fallet som du beskriver kan mest troligt den fjärde punktens sista led tillämpas, där det står att resning får beviljas "om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts". Kravet på synnerliga skäl medför att tröskeln sätts ganska högt för när man beviljar resning. Det har förekommit i praxis att resning har beviljats då målsäganden lämnat oriktiga uppgifter i ett annat sammanhang, varpå dennes tilltro har skadats. Det är dock svårt att uttala sig generellt om vad som kan gälla, då bevisläget kan vara väldigt starkt även utan målsägandens uppgifter. Om domen i stor utsträckning grundas sig på målsägandens uppgifter och det saknas övertygande teknisk bevisning talar det i större utsträckning för att resning kan beviljas. Om det finns gott om annan bevisning är det svårare.Det är alltså en helhetsbedömning av bevisningen som ska göras av rätten, man kan säga att den ställer sig frågan "om vi bortser från målsägandens uppgifter som nu tas tillbaka, hur ser bevisningen mot den dömde ut?", och därefter gör en bedömning.Ansökan om resning ska lämnas in till hovrätten om domen kom i tingsrätten, och annars i Högsta domstolen (enligt RB 58 kap. 4 §). Av nästföljande paragraf framgår vad en sådan ansökan ska innehålla, nämligen den dom som ansökan avser, de förhållanden ansökan grundar sig på och skålan för ansökan, samt de bevis sökanden vill åberopa och vad som ska styrkas med varje bevis. Det är givetvis lättast att ta hjälp av ett juridiskt ombud för att ha större möjligheter att övertyga rätten om att målet ska prövas igen.Hoppas du fått svar på din fråga!