Huvudförhandling i försvarets frånvaro

2017-03-23 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga gällande hur det går till om försvaret uteblir från huvudförhandling?Jag var (för andra gången, den första ställdes in då den åtalade inte kunnat delges) kallad till huvudförhandling nyligen.Väl på plats är försvarsbänken helt tom. Varken den åtalade eller ett försvar fanns på plats.Min fråga är hur vanligt det är att huvudförhandling trots detta genomförs, vilka anledningar som kan tänkas ligga till grund för detta samt om det är 'helt vattentätt', alltså att ordföranden för rätten har rätt att göra så. Det kan inte ogiltigförklaras av denna anledning?Tack på förhand.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om den åtalade (kallas "tilltalad" i lagen) inte kommer till en huvudförhandling, och har blivit informerad om att rätten kan avgöra målet i hans/hennes frånvaro, kan rätten att avgöra målet trots att den åtalade inte är där (46 kap. 15 § rättegångsbalken). Det finns några förutsättningar som måste vara uppfyllda för att rätten ska få genomföra huvudförhandlingen och döma i målet när den åtalade inte är närvarande. Dessa är att målet ska kunna utredas tillfredsställande, att brottet inte kan leda till högre straff än fängelse i högst sex månader, att den åtalade har hållit sig undan på ett sådant sätt att han/hon inte kan hämtas till huvudförhandlingen eller att den åtalades närvaro inte är nödvändig på grund av att han/hon lider av en allvarlig psykisk störning (46 kap. 15 a § rättegångsbalken).Om den åtalade har rätt till försvarare och försvararen inte kommer till huvudförhandlingen ska rätten antingen förordna någon som är behörig att vara försvarare under huvudförhandlingen eller ställa in den (46 kap. 2 § tredje punkten och 16 § rättegångsbalken). Om den åtalade är misstänkt för ett brott som enbart kan leda till böter har den åtalade inte rätt till försvarare och då gäller inte dessa lagbestämmelser. Den misstänkta kan alltid själv anlita en försvarare, så därför finns ofta försvarare även när det handlar om brott som enbart kan leda till böter.En dom efter huvudförhandling där den åtalade inte varit närvarande, och som uppfyller förutsättningarna i lagen, gäller på samma sätt som andra domar. Domen kan därför inte ogiltigförklaras enbart på den grunden utan det krävs i så fall att något mer blivit fel. Jag har tyvärr inte tillgång till någon statistik på hur vanligt det är att huvudförhandling hålls i den åtalades frånvaro. En stor anledning till att man håller huvudförhandling trots att den åtalade inte är närvarande är för att det tar mycket tid och resurser att ställa in och flytta huvudförhandlingar. Hoppas att detta besvarar dina frågor.Med vänlig hälsning,

Processhjälp

2017-03-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en rättegång 10/4 där jag blivit anklagad för ofredande (sms, tfn mm) och där jag anklagar för misshandel. Jag undrar om jag kan få hjälp/stöd av er i smb med rättegången? Med vänlig hälsning AnnMarie Dypbukt
André Kalldal |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I dagsläget hanterar inte Lawlines Juristbyrå ärenden inom straffrätt och våra jurister kan tyvärr därför inte bistå dig i själva processen. Om du däremot har specifika frågor om själva processen i domstolen, om brotten eller eventuella påföljder är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Kan jag bli åtalad för skadegörelse?

2017-03-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Det är såhär att jag har blivit anmäld för skadegörelse (repa av bil). Det har gått 2 veckor sedan anmälan och jag fick bara reda på det genom en vän till mig. Hon som äger bilen påstår sig ha sett mig repa den. Eftersom det inte finns någon bevis mot mig, vad är chansen att en förundersökning har påbörjats? Eller att en förundersökning kommer gå vidare? Om det nu har påbörjats.
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna som rör vägen från anmälan till den slutliga domen finner vi i Rättegångsbalken (1942:740). När en anmälan kommit in till Polisen som medför anledning att misstänka att brott har begåtts ska en förundersökning inledas (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Polisen kommer att utreda vem begått brottet och om det finns någon som är skäligen misstänkt till brottet (23 kap. 2 § Rättegångsbalken). Eftersom kvinnan vars bil skadats angivit dig är du skäligen misstänkt för skadegörelsen. Åklagaren tar över fallet och utreder om det finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal. Finns det inte något bevis mot dig, t.ex. film, vittnen, GPS-lokalisering eller liknande som pekar på att du gjort det, har åklagaren inte tillräckliga skäl att väcka åtal. Chansen att ärendet går vidare från förundersökningsstadiet till åtal är därför mycket liten. Om åklagaren inte längre finner anledning att fortsätta utredningen mot dig kommer den att läggas ned (23 kap. 4 § Rättegångsbalken).Hoppas att detta gav dig svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Kompletterande förhör

2017-03-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hur ska jag bete mig i ett kompletterande förhör med Tullen för att det inte ska gå till Åtal när de vill ha kompleterande förhör betyder det att de inte har tillräckligt med Bevis för att Åklagaren ska kunna väcka åtal...
Torbjörn Carbell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har blivit kallade till ett kompletterande förhör då tullen vill ställa ytterligare frågor. Med största sannolikhet eftersom de anser att ert föregående förhör inte gav svar på alla tullens frågor, alternativt att nya frågor har uppkommit. Du undrar också hur du ska uppträda under förhöret för att ett åtal inte ska följa. Denna fråga kan jag tyvärr inte svara på eftersom jag inte känner till de enskilda omständigheterna i ditt ärende. Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med en advokat för vidare vägledning. Vi på Lawline kan hjälpa dig vidare med detta, kontakta oss gärna därför på info@lawline.se för att få mer juridisk hjälp.Vänligen,

Grunder för husrannsakan

2017-03-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Får polisen genomföra en husrannsakan för att dom misstänker att ett brev har skickats till lägenheten som enligt dom skulle innehålla kokain. Räcker det för en husrannsakan hos en tidigare ostraffad person?
André Kalldal |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller husrannsakan finns det två huvudsakliga typfall; reell och personell. Den personella husrannsakan innebär att polis istället hämtar en person som ska frihetsberövas, hämtas till förhör, kroppsbesiktigas eller kroppsvisiteras. Detta sker i normalfallet hos den eftersökta personen, men om det finns synnerlig anledning att anta att personen finns någon annanstans, får även detta ske. Med synnerlig anledning avses här att man har en konkret omständighet som påvisar att polisen kan förvänta sig att hitta personen på den specifika platsen. Den reella husrannsakan, som är intressant i ditt fall, innebär att polis bereder sig tillträde till hus, rum eller förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag för att hitta bevis. För att en sådan ska vara aktuell krävs skälig misstanke om att brott med fängelse som påföljd har begåtts. Polisen får även bereda sig tillträde till platsen där brottet begåtts för att beslagta föremål eller om det finns synnerlig anledning att anta att föremålet finns någon annanstans, även gå till andra platser. Lite beroende på hur brevet med kokain hamnade där det hamnade, får vi titta på antingen narkotikastrafflagens 1 § i punkterna 4 och 6 eller på lagen om straff för smuggling 6 §. Båda lagrum har fängelse med i straffskalan, vilket betyder att de omfattas av de brott som kan ligga till grund för en reell husrannsakan. Om polisen då har skälig misstanke om att det aktuella brottet har begåtts, har de möjlighet att genomföra husrannsakan. Som huvudregel ska beslut om husrannsakan fattas av polisens undersökningsledare, åklagare eller av en domstol. Om beslutet om husrannsakan inte kan vänta, får även en polisman fatta beslutet. Men de behöver alltså inte vänta på att en domstol säger att de får bereda sig tillträde, som det ibland visas i filmer. Att personen är tidigare ostraffad ändrar inte bedömningen. Ovanstående regleras i rättegångsbalkens 28 kapitel. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen! Med vänlig hälsning,

Vad händer med rättegångskostnaderna om jag återkallar en väckt talan p.g.a. att motparten betalar?

2017-03-20 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Om jag skulle stämma ett företag för att jag inte fått ut ersättning från dem. Och jag betalar stämningsavgiften och förbereder inför målet med att anlita en jurist. Vad skulle hända om företaget, mitt i processen, bestämmer sig för att skicka ersättningen till mig. Blir det ett automatiskt ogillande av domstolen? Tvingas jag till förlikning? Och kan jag på något sätt få motparten att stå för kostnader som anmälningsavgift och/eller juristkostnader? Och, till sist, är det olika för förenklade tvistemål vs. vanliga?
Marcus Bäckström |InledningHej!Först och främst tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du anser att mitt svar är ofullständigt, felaktigt eller otydligt så är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga klargöranden. Nedan finner du två rubriker. Under den första rubriken redogör jag kortfattat för relevanta regler om rättegångskostnader. Under den andra rubriken besvarar jag dina specifika frågor.Om rätten till ersättning för rättegångskostnaderUtgångspunkten gällande fördelningen av rättegångskostnader är att den förlorande parten ska ersätta den vinnande parten fullt ut (18 kap. 1 § rättegångsbalken).Om det är så att målet lika gärna hade kunnat avgöras enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning begränsas dock rätten till ersättning till vad som kan utgå i ett sådant mål. För att denna lag alls ska vara tillämplig krävs att det rör sig om en ”penningfordran” som är förfallen till betalning (2 §). Av 48 § samma lag framgår att rätten till ersättning i normalfallet är begränsad till 380 kr. Därutöver ges ersättning för ansöknings- och expeditionsavgifter hos Kronofogden.Under förutsättning att borgenären hyser befogad oro för att gäldenären kommer bestrida betalningskravet är det dock helt i sin ordning att direkt skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Om käranden sedan återkallar sin talan ska denne som huvudregel betala svarandens rättegångskostnader (18 kap. 5 § rättegångsbalken). Om återkallelsen beror på att svaranden gjort rätt för sig utgör det dock skäl för det motsatta, det vill säga att svaranden ska betala kärandens rättegångskostnader.Som du själv är inne på gäller delvis annorlunda regler vid förenklade tvistemål, alltså när värdet på tvisten understiger ett halvt prisbasbelopp (1 kap. 3 d. § rättegångsbalken). Det framgår av 18 kap. 8 a § rättegångsbalken vad som gäller i en sådan situation. Den mest betydelsefulla skillnaden gentemot vanliga tvistemål är att rätten till ersättning för juridisk rådgivning är begränsad till en timme per instans.Mina svar på dina specifika frågorBaserat på ovanstående hänvisningar och förklaringar besvarar jag dina konkreta frågor enligt följande.1. Vad händer om motparten betalar dig under processen? I ett sådant läge bör du återkalla din talan och kräva ersättning för de kostnader som du drabbats av till följd av processen.2. Blir du tvingad till förlikning? Förlikningen sker ”per automatik” genom att du får betalt med det belopp som du har begärt. Därefter återstår ju inget att bråka om.3. Kan du få ersättning av motparten? Se svaret på fråga 1.4. Är det skillnad på ”vanliga” och ”förenklade tvistemål”? När värdet på tvisten understiger ett halvt prisbasbelopp är rätten till ersättning starkt begränsad. Bland annat ersätts bara en timmes juridisk rådgivning per instans.Avslutningsvis bör du beakta att ersättningsmöjligheten, jämfört med förenklade tvistemål, är ännu mer begränsad om målet hade kunnat avgöras med hjälp av lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Givet att du tror att motparten, genom att du skickar Kronofogden på dem, kommer att vika sig och betala är det således säkrast att gå den vägen.Med vänlig hälsning,

Hur länge finns åtalsunderlåtelse med i belastningsregistret?

2017-03-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.Varför står "snatteri" i mitt brottsregister då det blev nerlagt och jag inte betalde några böter för fallet. Känns väldigt märkligt. Såg det när jag beställde ut mitt brottsregister för ett nytt arbete. Kommer detta "snatteri" att stå med när man söker arbete inom vården?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Det som troligtvis har hänt är att en åklagare har beslutat om åtalsunderlåtelse, regleringen för sådana finns i 20 kap. 7 § Rättegångsbalken och det räcker att en av de fyra punkterna är uppfyllda för att det ska bli aktuellt med åtalsunderlåtelse. Det är ett alternativ till att väcka åtal och används ofta då den tilltalade är under 18 år, har erkänt brottet eller om det av någon anledning finns anledning att tro att straffet inte kommer att överstiga böter. Det krävs en ganska hög grad av sannolikhet för att personen är skyldig för att åtalsunderlåtelse ska beslutas.I belastningsregistret ska åtalsunderlåtelser finnas med, liket framgår av lagen om belastningsregister. Enligt 17 § elfte punkten så kommer det att finnas med i registret i tio år, eller i tre år om du var yngre än 18 år då brottet begicks. Det finns ingen möjlighet att själv påverka uppgifterna i registret och man kan inte begära att de tas bort på något sätt. Arbetsgivare är olika inställda till sådan brottslighet så det är omöjligt att säga hur det påverkar dina möjligheter att få jobb, men uppgiften kommer att stå med under den angivna tiden.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Kan man vägra att vittna?

2017-03-15 i Vittna
FRÅGA |Kan man vägra att vittna? Så här ser läget ut: Vi hade en kollega som slutade hos oss ca 3 månader innan polisen ringer och frågar ut oss om henne. Vi fick ej veta vad som hänt henne men vi tror det handlar om misshandel i hemmet. Har nu blivit kallade till rättegång ang detta fall men vi vill ej ställa upp för vi vet ju ingenting.
Helin Ali |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som blir kallad till att vittna i ett mål har vittnesplikt (36 kap. 1 § rättegångsbalken (RB)). Det finns vissa undantag från vittnesplikten, bland annat för personer under 15 år (36 kap. 4 § RB) och närstående till den åtalade (36 kap. 3 § RB).Eftersom att din situation inte faller in under någon av undantagssituationerna har du en skyldighet att vittna i rättegången som du har blivit kallad till. Du kan alltså inte välja om du vill vittna eller inte.Vänligen,