Allmänt om resning

2014-04-18 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej! jag ska försöka fatta mig kort. Kan man få ett mål ogiltigförklarat där dom avkunnats i både tingsrätt, hovrätt och Högsta Domstolen om det finns bevis för att den ENA parten aldrig varit medveten om något från allra första början. Detta gäller ett gift par där frun av rädsla inte vågat säga något till mannen, och hon har då istället skrivit under åt honom. Vad kan kan det bli för konsekvenser för frun? OM någon vill väcka åtal mot henne är det endast maken som kan göra detta? Tack på förhand
Hampus Stålholm Holmqvist |Hej, och tack för din fråga!Huruvida maken kan väcka åtal mot henne är en fråga som det finns för lite omständigheter för att jag ska kunna säga något om. Att skriva under med någon annans namnteckning kan dock vara ett brott (urkundsförfalskning), och det ligger under allmänt åtal. Med detta menas att om polis eller åklagare får kännedom om att ett brott kan ha begåtts så är de skyldiga att undersöka och driva saken vidare.Om en dom har avgetts av högsta domstolen (HD) så kan saken inte överklagas, men det finns dock möjligheter att få ändring i felaktiga domar. Eftersom att det av din fråga verkar som att du anser att HD:s dom är baserad på felaktiga grunder så är den möjlighet du letar efter den som kallas för resning. Om resning beviljas så ska målet åter tas upp i den domstol som sist behandlade målet, och målet kan då få en annan utgång än den som tidigare meddelats.Att begära resning kan man göra på flera grunder, och däribland att ny bevisning eller annan omständighet har blivit känd. Kraven för en resningsansökan finns i tre varianter, beroende på hur målet man begär resning i ser ut. De tre varianterna är tvistemål, brottmål där man begär resning till förmån för den tilltalade, och brottmål där man begär resning till nackdel för den tilltalade.Gemensamt för de tre varianterna är att dessa tre krav ställs:1: att det finns en ursäkt till att bevisningen eller omständigheten inte har lagts fram tidigare (nyhetskravet) - men handlar det om resning till förmån för en tilltalad i brottmål så gäller inte det här kravet.2: att det nya som läggs fram med sannolikhet ska påverka rättens bedömning av frågan.3: att den antagna förändringen av bedömningen ska ha en viss storlek. I tvistemål räcker det med minsta lilla förändring, och vid resning till den tilltalades nackdel så måste förändringen vara större än vid resning till den tilltalades fördel.Det finns även tidsfrister att iaktta när man gör en ansökan om resning, för att vara på den säkra sidan så borde man begära resningen inom sex månader från det att domen man vill undanröja föll.Om resning beviljas så ska som sagt målet åter tas upp i den domstol som sist behandlade det.Om du överväger att begära resning i ett mål så skulle jag råda dig att vända dig till en erfaren jurist för vidare vägledning. För att boka en rådgivningstid på din ort kan du enkelt använda formuläret som finns till höger om det här svaret, eller vid länken här:http://lawline.se/bokaVänligen,

Åtal inte påkallat från allmän synpunkt

2014-04-09 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Vad innebär att "förundersökningen skall inte inledas, då åtal inte är påkallat från allmän synpunkt"? Tack!
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!För att åtal ska kunna väckas kräver vissa brott i brottsbalken att målsäganden har angett att denna vill att åtal ska väckas och/eller att åtal är påkallat från allmän synpunkt. Dessa brott kallas för angivelsebrott och framgår av någon av de sista paragraferna i respektive kapitel i brottsbalken, t.ex. 3:12 BrB, (https://lagen.nu/1962:700#K3P12S1) eller 8:13 BrB (https://lagen.nu/1962:700#K8P13S1). Det är åklagaren som gör bedömningen huruvida åtal är påkallat från allmän synpunkt eller inte. Vad som menas med "allmän synpunkt" avgörs från fall till fall beroendes på omständigheterna vid brottet, straffets syfte och brottets art. Därutöver tar man hänsyn till sociala omständigheter, som målsägandens intressen. Om det är som så att åklagaren i fråga finner att åtal inte är påkallat från allmän synpunkt kan denna besluta att inte inleda förundersökning eller att lägga ned den enligt 23:4a 2 p. RB och 23:1 2 st. RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P4aS1. Det är ett sådant beslut som åklagaren har utfärdat i din fråga.Vänliga hälsningar

Litispendens

2014-04-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline!Har en fråga angående laga forum. Om två bolag stämmer varandra, så de båda är att se som kärande och svarande. Det ena bolaget har sitt säte i t e x Sundsvall och det andra bolaget har sitt säte i Umeå. Som jag har förstått det så är enligt RB 10:1 rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist, och för juridiska personer där styrelsen har sitt säte. Men hur blir det i detta fall då både är kärande och svarande? Tack!
Elin Dahlberg |Hej och tack för din fråga.Det finns ett processhinder som kallas litispendens, se RB 13:6. Enligt lagrummet får inte en ny talan angående en fråga som redan är under rättegång mellan samma parter upptas till prövning. Detta processhinder förbjuder således två samtidigt pågående rättegångar om samma fråga, dvs. samma sak. För att avgöra om det är samma fråga i de båda processerna gör man ett hypotetiskt prov. Man frågar sig då om en tänkt lagakraftvunnen dom i anledning av den först väckta talan skulle ha lett till avvisning av den senare väckta talan p.g.a. den först väckta talans rättskraft. Om svaret blir ja, ska den andra talan avvisas p.g.a. litispendens. Enkelt beskrivet innebär rättskraft att en fråga som slutligt har prövats av en domstol inte ska kunna omprövas i en ny rättegång, se RB 17:11 och RB 34:1. Om en part väcker talan om en fråga som är rättskraftigt avgjord ska talan därför avvisas.Detta får till följd att den först väckta talan hindrar den senare väckta talan om dessa avser samma fråga.Detta bidrar dels till att resurser inte i onödan läggs på två processer om samma fråga och dels att det inte meddelas motstridiga domar.Det finns också en bestämmelse om att svaranden i den först väckta talan kan vilja väcka s.k.genkäromål. Enligt RB 14:3 gäller att om svaranden (dvs. svaranden i det första käromålet) till gemensam handläggning vill väcka talan mot käranden om samma sak eller en sak, som har gemenskap med denna, eller rörande fordran, som kan gå i avräkning mot kärandens, ska målen handläggas i en rättegång. Käromål, som sålunda förenats med huvudkäromålet, är genkäromål.Bestämmelsen i RB 14:3 gäller dock inte om talan väckts vid olika domstolar,(vilket är fallet i din fråga) då gäller istället RB 14:7a där det stadgas att om det handläggs vid två eller flera tingsrätter eller vid två eller flera hovrätter mål mellan vilka råder sådant samband som avses i bestämmelsen RB 14:3, får Högsta domstolen efter ansökan av part eller anmälan av tingsrätt eller hovrätt förordna att målen skall förenas i en rättegång vid en av domstolarna, om detta har väsentliga fördelar för handläggningen av målen och det inte innebär betydande olägenhet för någon part. Om det visar sig vara lämpligt, får den domstol som ska handlägga målen särskilja dem.Kontentan av detta är således att rättegången mellan parterna kommer hållas där den först väckta talan väcktes om inte svaranden i den först väckta talan väcker genkäromål, i sådana fall gäller enligt RB 14:7a att HD efter ansökan av part eller anmälan av tingrätt får förordna att målen förenas i en rättegång vid någon av domstolarna. Och om förutsättningar för kumulation inte föreligger bör det senare käromålet vilandeförklaras enligt RB 32:5 tills det första avgjorts.Jag hoppas att svaret varit till hjälp.Vänligen,

Vittnesplikt gentemot syskon och andra

2014-03-31 i Vittna
FRÅGA |Hej,Jag har blivit kallad som vittne till en rättegång ang misshandel. Det är två personer som är målsägare och en person är tilltalad.Den ena målsägaren har jag blodsband till(syskon) och den andra målsägaren är en ytligt bekant.Jag skulle gärna ha velat vittna men det är av olika skäl omöjligt för mig att genomföra.Vet att man slipper vittnesplikt om man är närstående till någon av parterna.Min fråga är gäller det även mig då mälsägarparten består av två personer och jag bara är närstående till den ena personen?
Ludvig Berke |Hej. Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga.Utgångspunkten är att den som kallas som vittne är skyldig att inställa sig och skyldig att vittna. Som du tar upp i din fråga finns det i rättegångsbalken 36 kap. 3§. ett undantag från vittnesplikten så att syskon inte behöver vittna i rättegång där deras syskon är part. Fråga är till att börja med om ditt syskon är part i målet. Målsägande är part i målet om de för talan om skadestånd eller om det rör sig om ett enskilt åtal (det vill säga att ditt syskon själv driver processen). Frågan är då om du fortfarande är skyldig att vittna trots att du bara är syskon till den ena målsäganden. En direkt tydning av lagtexten verkar ge vid handen att du inte ska vara skyldig att vittna så länge ditt syskon är part i målet.En likartad fråga har dessutom berörts i RH 2009:15 (finns att läsa https://lagen.nu/dom/rh/2009:15). Där var en kvinna inte skyldig att vittna i ett mål där hennes sambo och en annan man stod åtalade. Det hon skulle vittna om var av omedelbar betydelse för hennes sambos ansvar, trots att det i första hand rörde den andra åtalade mannen. Med en tillämpning av samma resonemang verkar det sannolikt att du inte behöver vittna i målet om det skulle vara av omedelbar betydelse för ditt syskons talan.Syftet bakom paragrafen är att det är för mycket att begära att ställa plikten att vittna sant mot den allmänna omsorgen mot nära anhöriga. Detta talar för att du inte är skyldig att vittna.Om du kallas som vittne är du däremot skyldig att inställa dig, oavsett om du är skyldig att vittna eller ej. Domstolen får sedan ta ställning till din vittnesplikt efter att du inställt dig. Rättegångsbalken 36 kap. 6§ ger vissa möjligheter för ett vittne att vägra lämna vissa uppgifter. Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar 

Förutsättningar för rättshjälp och möjligheten till delbetalning

2014-04-10 i Rättshjälp
FRÅGA |hej! Jag har haft en lång tvist med ett företag efter min mans bortgång.... Jag kom i en mycket dålig sits pga affärer min man inte gjort klart.... Jag har legat i tvist företaget, domstolen dömde inte till min fördel =( Står på domstolsbeskedet att jag är ska betala 300 000 kr för rättegångskostnader mm... Täcker min villahemförsäkring något? Måste jag betala hela summan på en gång? I så fall kommer jag inte ha råd att bo kvar =( Mvh/Carola Ekström
Jennifer Rönnerhed |Hej!En hemförsäkring täcker normalt något som benämns som rättsskydd. Om din hemförsäkring inte skulle täcka kostnader finns det möjligheter till rättshjälp då på grund av att hemförsäkringen inte täcker det, 9§ https://lagen.nu/1996:1619. Skillnaden mellan rättsskydd och rättshjälp är liten. De avser att täcka rättegångskostnader men aktualiseras i olika steg enkelt uttryckt. För att rättshjälp ska beviljas finns det ett par krav t.ex. får det ekonomiskt underlag inte vara mer än 260 000 kronor per år 6§ och 38§ https://lagen.nu/1996:1619. Har du mer har du inte rätt att få rättshjälp. Ditt ekonomiska underlag är enkelt beskrivet summan av dina tillgångar/förmögenhet minus skulder och försörjningsbörda. Du kan läsa mer om kraven här http://www.rattshjalp.se/Vad-ar-rattshjalp/Har-du-ratt-till-rattshjalp/  Det som ingår i rättshjälp är en del av advokatkostnader m.m. Det behöver alltså inte täcka hela din rättegångskostnad. Vid beviljande av rättshjälp tillkommer en avgift 23§ https://lagen.nu/1996:1619.Rättshjälpsmyndigheten kan ibland lägga upp en avbetalningsplan. Viktig att komma ihåg är att om du inte betalar eller inte följer avbetalningsplanen går det omedelbart till Kronofodgemyndigheten.

Kan rätten utdöma strängare påföljd än vad åklagaren yrkat?

2014-04-07 i Domstol
FRÅGA |Kan man dömas till högre dagsböter än åklagaren yrkat?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Rätten är enligt gällande rätt inte bunden av åklagarens påföljdsyrkande och kan därför fritt utdöma antingen strängare eller lindrigare påföljd än vad åklagaren yrkat. Inte heller är rätten bunden av åklagarens uppfattning om brottsrubriceringen (ex. misshandel kontra grov misshandel), vilket framgår av rättegångsbalken (1942:740) 30 kap. 3 §. Vad gäller dagsböter som påföljd finns dock ofta en fastslagen praxis som dikterar hur rätten dömer, givetvis beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. MVH

Vittnesplikt för målsägande

2014-03-31 i Vittna
FRÅGA |Hej jag har skickat en tidigare frågan om jag vill inte medverka i rättegången. Det menade jag inte att det är en vittne men jag menade som en målsägande som vill inte medverka med förhöret i rättigången.!! Frågan är får man säga att jag vill inte prata om nåt eller kommentera eftersom den anklagan är en anhörig.tack !!
Ludvig Berke |Hej,Som jag förstår din fråga vill du som målsägande och anhörig slippa att höras som vittne mot en anhörig.Är du målsägande har du ingen skyldighet att höras som vittne i en rättegång, faktum är att du inte får vittna. Det framgår av rättegångsbalken 36 kap. 1§. https://lagen.nu/1942:740#A3 Följaktligen torde inte  heller någon vittnesplikt finnas. De sanktionsmöjligheter som finns i rättegångsbalken 36 kap. 21§ för att se till att ett vittne besvarar frågor är enligt ordalydelsen i lagtexten riktad till vittnen, vilket du som målsägande inte kan vara. Det har diskuterats om inte målsägande kan höras som vittnen i vissa särskilda fall. Den diskussionen är kanske inte så aktuell i ditt fall, men om det skulle komma i fråga kan undantagen från vittnesplikten i rättegångsbalken 36 kap. 3§ bli aktuella. Om något av dessa skulle vara tillämpliga talar ju även det mot att du skulle höras som vittne.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Vittnesplikt

2014-03-30 i Vittna
FRÅGA |Vad händer om jag inte medverkat i förhöret i tingsrätten
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Jag utgår från att du har blivit kallad som vittne och undrar vad som händer om du underlåter att delta i tingsrätten. I Sverige finns en allmän vittnesplikt. Den innebär en skyldighet att vittna inför domstol. Regler om vittne hittar du i rättegångsbalkens 36e kap https://lagen.nu/1942:740I 36:7 anges att den som skall höras som vittne skall vid vite kallas att infinna sig vid förhandling inför rätten. I 36:20 anges att rätten vid det fall att ett vittne uteblir ska förelägga vittnet att vid nytt vite infinna sig om rättegången skjuts upp alternativt hämta vittnet till rättegången om det är möjligt.Om vittnet ändå vägrar att delta kan rätten besluta om häktning enligt 36:21. Det finns alltså stora möjligheter för domstolen att se till att ett vittne deltar i rättegången och vittnar. I 36:23 stadgas att ett vittne som genom att inte medverka orsakar rättegångskostnader för parterna i målet kan tvingas ersätta dessa kostnader. Kostnaderna ska ersättas i skälig omfattning och förutsätter att någon av parterna yrkar på ersättning.Jag hoppas att det svarade på din fråga! Vänligen,