Kallas som målsägande eller vittne till rättegång

2016-09-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har sagt att jag inte ville anmäla den anklagade som hade slagit mig, men då det går under allmänt åtal så har åklagaren valt att gå vidare med det oavsett. Om det blir rättegång, blir jag kallad som målsägande eller vittne?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Du kommer i detta fall att bli kallad till domstol som målsägande om åtalet gäller gärningen att den misstänkte personen slagit dig så att det alltså är du som lidit skada, se rättegångsbalken (1942:740), kap. 20 § 8, här. Du kommer i domstolen att bli hörd gällande detta brott, och det är viktigt för utgången av målet vad du har att säga i rätten. Om åtalet i detta fall leder till rättegång så har du en skyldighet att befinna dig i domstolen den dag och tid som du har blivit kallad till.Om du känner obehag eller är rädd för den person som utsatt dig för brottet, så ska du kontakta domstolen så tidigt som möjligt gällande detta. Du har också möjlighet att ha med dig en stödperson under rättegången om det skulle bli aktuellt för dig, och i vissa fall kan du också ha rätt till ett målsägandebiträde (se rättegångsbalken kap. 20 § 15, här).Hoppas detta gav svar på din fråga.Vänligen

Självständighetsprincipen samt utrednings-, bevisnings- och förklaringsbörda

2016-09-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Jag undrar i vilket lagrum jag kan finna självständighetsprincipen? Och vad betyder utrednings-, bevisnings- och förklaringsbörda? Med vänlig hälsning, Linnea
Franziska Brüggemann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Självständighetsprincipen återfinns i 12 kap 2 § regeringsformen. Principen innebär att ingen annan myndighet, riksdagen eller kommunal beslutande församling får lägga sig i när förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall fattar beslut som rör myndighetsutövning mot enskild, beslut mot kommun eller beslut som rör tillämpning av lag. Förvaltningsmyndigheten ska med andra ord fatta sitt beslut självständigt.Bevisbörda innebär en börda att föra bevisning, med risk för att talan ogillas i ett mål, om bevisningen inte är tillräcklig. I ett tvistemål har ofta en av parterna, som utgångspunkt den som väckt talan (käranden), bevisbördan för att det som yrkas verkligen har hänt. Detta kan förklaras med ett exempel: I ett mål där kärande (A) väcker talan i domstol mot B, för att B inte har betalat sin skuld till A, så har A bevisbördan för att B överhuvudtaget har en skuld till A. Om kärande A inte lyckas bevisa att B har en skuld till honom/henne, så misslyckas A med att uppfylla sin bevisbörda, och kärandet kommer att ogillas. Så fungerar bevisbördan.Noteras bör är att bevisbördan kan ligga på olika personer i olika slags mål. I brottmål har åklagaren bevisbördan för att den tilltalade har begått det brott som åberopas. Dessutom kan bevisbördan i tvistemål övergå från kärande A till svarande B, beroende på om A lyckas bevisa att B har en skuld till A, och beroende på vad B anför som motargument.Utredningsbörda innebär en börda att utreda det man har att bevisa i målet och insamla material till stöd för sin ståndpunkt. Utredningsbördan är således tätt kopplad till bevisbördan. Hur stor utredningsbördan är beror på vad som ska bevisas och varierar således från mål till mål. I mål om sexuella övergrepp ställs exempelvis högre krav på bevisningens (och därmed även utredningens) beskaffenhet, än i mål av enklare beskaffenhet, där den tilltalade kanske erkänt. (Se exempelvis vad som uttalats i motionen här: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/utredningsplikten-i-mal-om-overgrepp-mot-barn_GS02Ju376) Förklaringsbörda innebär att domstolen i ett brottmål kan ålägga den tilltalade att förklara en viss omständighet. Om den tilltalade inte kommer med någon förklaring, kan tystnaden läggas den tilltalade till last i bevishänseende. Genom att underlåta att förklara, eller ”försvara sig”, i en fråga kan den tilltalade således bedömas vara skyldig till vad den står åtalad för. Samtidigt har man alltid rätt att vara tyst, vilket innebär att tystnaden som sådan inte direkt innebär att man är skyldig, men tystnaden kan alltså tas med i bedömningen och tala för den tilltalades skuld.Hoppas du fick svar på dina frågor.Med vänliga hälsningar,

Rättsfaktum och rekvisit

2016-09-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej!Jag har rört ihop rättsfaktum och rekvisit. Hjälp mig bena ut detta! Har även fått höra att "rekvisiten är ett abstrakt rättsfaktum", vad menas med det?Som jag har förstått det så är rekvisit rättsreglernas byggstenar, eller villkor kan man kanske säga och rättsfaktumet är händelsen/omständigheterna. kan ni hjälpa mig med några exempel? Jag kan inte hålla isär dem när jag ska plocka ut rekvisiten ur en text. Tack, C
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett rättsfaktum är helt enkelt en konkret omständighet som motsvarar det som beskrivs i ett rekvisit i en rättsregel. Ur rekvisiten framgår vilka omständigheter som är direkt relevanta för att medföra den rättsföljd som regeln är förknippad med. Ett rekvisit är ett abstrakt rättsfaktum i den mening att det bara anger vilka omständigheter som är relevanta för att regeln ska vara uppfylld, medan rättsfaktumet är sådana omständigheter i ett konkret fall.Ett exempel kan illustrera detta.Enligt avtalslagen kan ett avtal ingås genom att en part ger ett anbud (rekvisit), och motparten accepterar (rekvisit) anbudet. Om nu Pelle säger till Kalle att denne får köpa Pelles cykel för 100 kr (rättsfaktum), varpå Kalle svarar att det vill Kalle (rättsfaktum), kan vi jämföra denna konkreta situation med den rättsregel som finns och se att omständigheterna motsvarar det som rättsregeln beskriver och medför en rättsföljd (avtal ingåtts). Ett rättsfaktum motsvarar rekvisitet fast i konkret form. I en process åberopas rättsfaktum (omständigheter) för att styrka att en viss rättsregel är uppfylld och ska medföra en rättsföljd.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Pågående förundersökning?

2016-09-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej det har snart gått 3 månader sen jag blev misshandlad och jag har inte hört något av varken polisen eller åklagaren.Hur länge ska man vänta tills man får ett svar?Det känns som om dom inte tar detta på allvar.
Felix Sjöberg |Hej!Om du har gjort en anmälan hos polisen och förundersökning har inletts råder normalt sekretess vilket gör att polisen inte får lämna ut speciellt mycket uppgifter om vad som händer i utredningen. Om det är du som är utsatt för brottet och har gjort anmälan har du däremot självklart viss insyn i ärendet. Normalt meddelar polisen målsäganden om en förundersökning läggs ner, och om så inte har hänt borde det innebära att utredningen pågår. För att vara helt säker är det enklaste sättet om du ringer till polisen på 114 14 och ber att få prata med handläggaren i ditt ärende. Det finns alltid en sådan handläggare som kan svara på dina frågor om ärendet.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Materiell prövning av tävlingsvinst

2016-09-20 i Domstol
FRÅGA |Kan idrottare bli dömda för bedrägeri om de dopar sig för att lura till sig vinstpengar på ett bedrägligt sätt? Underlättar det i processen att väcka åtal om de tävlande innan tävlingen får skriva under på att de inte är eller tidigare har varit dopade med otillåtna medel, då tävlingen och prispengarna är avsedda för deltagare som inte har fuskat till sig fördelar för ekonomisk vinning? Har frågan tidigare blivit prövad i domstol?
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett liknande fall har prövats i Högsta domstolen (se NJA 2001 s. 511). I målet uttrycker Högsta domstolen att den inbördes placeringen av tävlande inte kan prövas i domstol. Däremot bör den som anser sig berättigad till ett pris (i de fall där vinsten är förknippad med exempelvis en ekonomisk vinning) kunna föra en civilrättslig talan om den vinnande varit dopad med ett för idrotten otillåtet medel. Detta innebär att det alltså är möjligt för den tävlande som anser sig berättigad till ett pris att, under vissa förutsättningar, få frågan om prispengarna prövad av domstol genom en stämningsansökan.Med vänlig hälsning,

Genkäromål i svaromål

2016-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit stämd gällande en utökning av barnets boende. Då samarbetet inte fungerar vill jag göra en motpartstämning gällande vårdnad. Kan jag göra detta i svaromålet eller måste jag då inge en egen stämning?MVh
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om domstolsprocess återfinns i rättegångsbalken; nedan RB, se här.I 14 kap. RB hittar man regler om förening av mål. Där anges t.ex. förutsättningar för att kunna handlägga två käromål (ett huvudkäromål och ett genkäromål) i ett mål. I 14 kap. 7 § RB sägs att mål bara får förenas om talan väckts vid samma domstol och domstolen är behörig beträffande båda målen, samt att samma rättegångsform är tillämplig på båda målen. Talan måste således väckas genom en stämningsansökan för att kunna handläggas i samma domstol. Det går inte att genomföra ett genkäromål i ett svaromål.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Kan barnets pappa fördröja processen genom att inte svara tingsrätten?

2016-09-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har ensam vårdnad om min dotter på 4 år. Hon bär sin fars efternamn, men då hon endast träffar honom sporadiskt, och då han har problem med bl.a skulder till "fel" personer, och narkotika, vill jag att hon ska få byta till mitt efternamn. Han motsätter sig, och jag har därmed skickat in en stämningsansökan, som igår blev utskickad från TR till fadern, med en två veckors svarsfrist. Vad händer om han inte svarar inom fristen? Han är svensk medborgare, bosatt i Norge, och jag vet att han har en tendens att hålla sig så långt undan myndigheter det bara går. Kommer det tillämpas en sk tredskodom, eller kommer han kunna dra ut i evigheter på processen, genom att låta bli att svara?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av situationen som du beskriver förutsätter jag att du har ansökt om namnbyte enligt 6§ namnlagen. Domstolen prövar då om namnbytet är förenligt med barnets bästa trots att den förälder vars efternamn barnet bär, motsätter sig namnbytet.Av 45§ namnlagen framgår att domstolen i sådana här ärenden skall, om det kan ske, höra den vars efternamn barnet bär, om denne inte är vårdnadshavare. Domstolen skall även inhämta yttrande från socialnämnden. Det betyder att domstolen har en skyldighet att låta er dotters pappa att uttala sig angående namnbytet innan ärendet avgörs. Eftersom du skriver att din stämningsansökan har skickats till fadern med två veckors svarsfrist innebär detta att han får tillfälle att uttala sig angående namnbytet inom loppet av två veckor. I ett namnärende följer domstolen de regler som finns i lag om domstolsärenden (Ärendelagen) I 15§ Ärendelagen framgår att domstolen skall upplysa motparten (i detta fall barnets fader) att ärendet kan komma att avgöras även om han inte uttalar sig i frågan. Av 46 § ärendelagen framgår att tingsrätten har möjlighet att använda sig av s.k "delgivning" för att underrätta motpart om handlingar (exempelvis när domstolen skickar en stämningsansökan till motpart). Delgivning innebär att handlingen skall mottas på ett speciellt sätt. Regler om detta finns i delgivningslagen. Detta förfarande kan göra att processen drar ut på tiden, eftersom svarsfristen räknas först från den dag som mottagaren blivit delgiven handlingen. Å andra sidan fyller delgivningsmomentet funktionen att ”fungera som ett bevis” för att mottagaren faktiskt har mottagit stämningsansökan och däremd fått tillfälle att yttra sig angående namnbytet. Detta utgör en garanti för att mottagaren i efterhand inte skall kunna invända att han exempelvis inte fått tillfälle att uttala sig i ärendet. Sammanfattningsvis, domstolen är i sådana här ärenden skyldiga att låta barnets pappa uttala sig angående namnbytet. Eftersom du skriver att tingsrätten har skickat din stämningsansökan till fadern har han fått tillfälle att yttra sig. Om stämningsansökan har skickats till fadern genom delgivning kan detta delgivningsmoment göra att processen fördröjs. Dock är det inget hinder för domstolen att avgöra ärendet trots att barnets fader undviker att uttala sig i ärendet. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Frikänd för narkotikabrott när narkotikatestet är positivt och tagen på bar gärning med kokainpåse?

2016-09-11 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En man var ute i sommars och festade. Det vart en hejdundrans fest och han tappade minnet samt medvetande innan kvällen va slut. Han vart upplockad av polis på en parkbänk där han hade däckat. I fickan fann polisen en lite påse kokain. Mannen vaknade upp dagen efter i sin avföring på polisstationen, han fick pissa och nekade till alla brott då han inte minns något om saken. Provet visade sig vara positivt. Mannen är ostraffad innan.I rusläran finns det gråzoner. Någon som hör om ett sånt här fall där den åtalade gått fri ?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Utav din historia framstår det som det finns väldigt klara bevis som starkt talar för att mannen begått narkotikabrott genom bruk och innehav av narkotika, se1 § 1 st. 6 p. narkotikastrafflagen (1968:64). Narkotikabrott är ett brott som går under allmänt åtal, se rättegångsbalken (RB) 20:3 1 st. En åklagare har en skyldighet att väcka talan för sådana brott och kan enbart i undantagsfall underlåta att till rätten ge in en stämningsansökan för att få ansvaret prövat, se RB 20:6 och 20:7. Ett sådant undantag skulle kunna vara om åklagaren vid en brottsutredning finner att den bevisning som kommit fram inte är tillräcklig för att leda till en fällande dom. Med din berättelse framstår det som att åklagaren har klar bevisning att lägga till grund för sitt åtal som troligen skulle kunna fälla mannen för narkotikabrott i domstol. Principiellt sätt skulle mannen för att kunna undgå att få narkotikabrottet prövat i domstol kunna vända sig till en högre åklagare och be denne överpröva åklagarens åtalsbeslut. Troligt är dock att åtal ändå kommer väckas då den övre åklagaren kommer anse att åklagarens beslut om att väcka åtal inte var ogrundat med hänsyn till den starka bevisning som finns. Dock är det upp till rätten att avgöra om bevisningen är stark. Dessutom kommer rätten enbart att pröva ansvarsfrågan för narkotikabrott i förhållande till den bevisning åklagaren åberopar under huvudförhandlingen. Åberopar inte åklagaren det positiva testet och kokainpåsen kommer rätten inte kunna fatta beslut med hänsyn till de omständigheterna, se RB 30:2, 35:6, 46:5 och 46:6. Vidare måste åklagarens bevisning vägas mot mannens förnekande. Vad mannen säger under rättegången kommer också ha betydelse för utgången i målet. Kan han bevisa att det positiva utslaget berodde på andra omständigheter än narkotikainförsel t.ex. intag av receptbelagd medicin och att kokainpåsen placerats i hans ficka utan hans vetskap finns utrymme för en friande dom, se RB 35:1 och 46:6 1-2 st. Åklagaren måste bevisa att det står utom rimlig tvivel att mannen begått narkotikabrott. Det är ett högst ställt beviskrav och om åklagaren inte lyckas bevisa mannens skuld genom den bevisning åklagaren åberopar kommer mannen frias. Tyvärr kan jag inte ge dig ett konkret exempel på ett fall där en person under liknande omständigheter friats i rätten. Hoppas ändå du fick svar på din fråga,