Hemlig avlyssning vs. hemlig övervakning

2015-03-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag arbetar med research kring olika tvångsmedel som rättsväsendet man använda sig av för att bekämpa brott. De former jag tittar på är hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK), hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (HÖK), hemlig rumsavlyssning (buggning), hemlig kameraövervakning och brevkontroll. Min fråga gäller skillnaden mellan HAK och HÖK? Jag har läst mig till att HAK innebär att meddelanden avlyssnas, medan HÖK innebär att uppgifter hämtas in om vilka meddelanden som har befordrats från en viss adress. Men vad innebär det mer konkret? Känner mig osäker.MvhPetter
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation återfinns i 27:18 rättegångsbalken. Det innebär att den som begär avlyssningen kommer att få lyssna av hela meddelandet, t.ex. får avlyssnaren veta precis vad som sägs över ett telefonsamtal. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation återfinns i 27:19 rättegångsbalken. Det innebär att övervakningen avser uppgifter om meddelandet. Dessa uppgifter kan röra frågan från vilket telefonnummer som ett telefonsamtal kommer ifrån, vid vilken tidpunkt som överföringen (telefonsamtalet) äger rum, längden på samtalet och uppgifter om lokaliseringen för kommunikationsutrustningen (t.ex. var en mobiltelefon befinner sig). Enligt paragrafen är det även möjligt att hindra samtal. Tillstånd för hemlig avlyssning eller hemlig övervakning ska i princip beslutas av rätten på ansökan av åklagare, enligt 27:21 rättegångsbalken. Endast om det kan befaras en fördröjning av väsentlig betydelse att inhämta rätten beslut, så får åklagare fatta beslutet på egen hand, se 27:21a rättegångsbalken. Hemlig avlyssning eller hemlig övervakning får enligt 27:20 rättegångsbalken i princip bara ske när det finns någon som är skäligen misstänkt för ett brott och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig avlyssning anses vara mer ingripande och integritetskränkande än hemlig övervakning, vilket innebär att det ställs högre krav i 27:18 rättegångsbalken, t.ex. att det ska vara fråga om ett brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år för (jfr. sex månader i 27:19 rättegångsbalken). Ett tillstånd till hemlig avlyssning innebär också en rätt till hemlig övervakning, men inte tvärtom. Med vänliga hälsningar

Närvaro vid rättegång - åtalad

2015-02-27 i Domstol
FRÅGA |Har en fråga om rättegång o personutredning.Ska in på rättegång för stöld. Går hos psykolog för självskade/själmords tankar sen ett tag för ekonomin är i botten o ingen inkomst finns. Till saken hör att rättegång o personutredning hålls 10 mil bort. Kan man slippa vara med på rättegång? Vet ej om jag orkar låna mera pengar för att ta mig dit till båda gångerna o ser då självmord mer o mer som en enkel utväg
Christopher Escalante |Hej!Du nämner att du går hos psykolog, jag vill även rekommendera nationella hjälplinjen vilka du når på nr. 020-22 00 60 det är kostnadsfri hjälp och de erbjuder stödsamtal. Gällande din rättsliga fråga så måste du närvara personligen vid en rättegång om du inte har laga förfall (akut sjukdom med läkarintyg eller annan oförutsedd omständighet). Du kan dock få ersättning för dina resekostnader. Du behöver således inte låna några pengar för att delta vid rättegången. Ansökan om ersättning för resekostnader gör du genom denna blankett (den går snabbt och är enkel att fylla i) http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Blanketter/Rattshjalp-ersattning/Ansokanbeslut-om-ersattning-for-installelse-mm---DV-1035/Jag hoppas mitt svar varit till hjälp.Vänligen,

Målsägandes rätt att få information

2015-02-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har varit utsatt för brott och en förundersökning har gjorts och imorgon sker delgivning för den misstänkte. Men det jag undrar är, när har jag rätt att få reda på allt? Är under 18 år om det har någon betydelse.Tack på förhand!
Benjamin Bergström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om förundersökning finns både i rättegångsbalken (förkortas RB) och i förundersökningskungörelsen (förkortas FUK)Den som har blivit utsatt för brott kallas för målsägande. Som målsägande har du rätt att få information om vissa saker som har att göra med förundersökningen.Enligt bestämmelsen 13 b § FUK ska du som målsägande tillfrågas om du vill få reda på om förundersökningen läggs ner, om åklagaren väljer att inte väcka åtal, när huvudförhandling i målet ska hållas, och när dom i målet meddelas.Som målsägande har du även rätt att få reda på när åtal väcks, det vill säga när åklagarens stämningsansökan har kommit in till tingsrätten (se 13 d § FUK). Du har rätt att få reda på om åklagaren väljer att lägga ner förundersökningen eller att inte väcka åtal (se 14 § andra stycket FUK).Om du vill kräva den som har begått brottet på skadestånd kan åklagaren vara skyldig att hjälpa dig med det (se 22 kap. 2 § rättegångsbalken).Sammanfattningsvis har du alltså rätt att få reda på när åtal väcks (eller läggs ner), när huvudförhandling ska hållas och när dom i målet meddelas.Du kan läsa mer om vad som händer efter en polisanmälan på brottsoffermyndighetens hemsida. På polisens hemsida finns en film där du kan se vad som händer efter att du har anmält ett brott. Om du behöver komma i kontakt med polisen kan du ringa numret 114 14.Om du behöver stöd kan du kontakta brottsofferjouren, mer information hittar du på http://www.brottsofferjouren.se/.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen eller ringa oss på telefonnumret 08-533 300 04 (öppet måndag till onsdag 10:00-16:00).Med vänlig hälsning

Beslag och förverkande

2015-02-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline.En person ställde följande fråga på en internetsida - "Var står det i lagen att polisen har rätt att beslagta och förverka privat egendom. T.ex. delar till "trimmade" mopeder eller liknande". Personligen så är jag inne på 36 kap. Brottsbalken (1962:700) i kombination med 27 kap. Rättegångsbalk (1942:740). Men då jag ännu inte är en fullt utbildad jurist så vänder jag mig till Er, det är ju möjligt att jag är helt fel ute. Mvh
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Beslag kan ske av föremål som kan ha omedelbar betydelse för en utredning om brott eller av föremål som blivit avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott. Även föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet, kan tas i beslag (27 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken). Beslag kan ske i bevissäkrande syfte och även oavsett om någon misstanke om brott mot viss person finns. Föremål kan tas i beslag för att sedermera åberopas som bevis i mål. Dessutom kan ett beslag ske om det är till gagn för en förundersöknings bedrivande eller som hjälp för spaningar efter gärningsmän av det aktuella brottet (se NJA II 1933 s. 97).När ett tvångsmedel såsom beslag ska begagnas, ska alltid proportionalitet råda (27 kap.1 § 3 st.). Detta innebär att den skada som användandet av tvångsmedlet medför, ska stå i rimlig proportion till vad som går att vinna med detta. Vinster och egendom som förvärvats genom brott, kan förverkas om det inte är uppenbart oskäligt (36 kap. 1 § brottsbalken). Egendom som använts som hjälpmedel vid brott kan förverkas. Vidare kan förverkande ske i brottsförebyggande syfte. Vid ett förverkande, förlorar den drabbade äganderätten till sitt föremål. Huruvida mopeder och dylikt får tas i beslag eller förverkas beror bland annat på om de förvärvats genom brott (exempelvis stöld). Dessutom måste ett beslag ha särskild betydelse i en utredning, för att kunna stå i proportion till det ingrepp som beslaget föranleder. Det kan vara proportionerligt att beslagta föremål som använts för så allvarlig brottslighet att fängelse följer för brottet, men beslag kan även ske för bagatellartade brott, även om det i detta fall är svårare att motivera ett beslag.Vänliga hälsningar,

Refusal to pay (betalningsvägran)

2015-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |When a person has refused to pay money and there was no any paper signed showing the person owes you... But there is bank transactions... Can you still sue the person?
Benjamin Bergström |Hi, and thank you for using our services!The answer to your question depends on the situation. If you lent someone money and they claim it was a gift, they have the burden of proof according to the case NJA 2014 s. 364. In other words; giving someone money without receiving anything in return is considered to be a loan (not a gift), unless proven otherwise.You can use (almost) anything as proof in a Swedish court of law according to 35:th chapter 1 § rättegångsbalken. In other words; you can use the bank transactions as proof. If someone else knows about the transactions, you can ask them to testify in court.If you decide to sue the person who owes you money you have to consider what could happen if you lose the trial. If you lose, you may have to pay for the defendant's costs for the trial (18:th chapter 1 § rättegångsbalken). However, this depends on how much money he or she owes you (1:st chapter 3 d § and 18:th chapter 8 a § rättegångsbalken).I would advise you to contact a lawyer and discuss with him or her if it's worth filing a lawsuit, considering that there is always a risk of losing the trial.I hope the advice was useful. Feel free to contact us again if you have further questions.Best regards

Husrannsakan, m.m.

2015-02-25 i Förundersökning
FRÅGA |HejFår polisen tvinga en att släppa in dom?Polisen kom och banka på min dörr och ryckte i brevinkastet. Jag visste inte att det var polisen och blev orolig. När jag hörde att dom gick så blev jag nyfiken och gick för att kolla ut genom fönstret men efter ett steg så skrek dom via brevinkastet att dom sett mig och att jag måste öppna dörren annars tar dom sig in ändå. Jag frågade vilka dom var och då sa dom att dom är från polisen för att kolla min vapenförvaring. Jag bad dom återkomma en annan dag men dom vägrade och då sa jag att jag ville ringa polisen så dom kan skicka andra poliser i uniform men det gick dom inte heller med på.Jag öppnade dörren och dom hittade på att jag hade en patron till ett vapen som jag inte hade licens på men som jag haft nån vecka tidigare och som jag fortfarande skjuter med ofta. Det spelade ingen roll. Dom beslutade om att göra en husrannsakan direkt. När man läser hur det ska gå till så ska man få brev minst 14dagar innan besöket + att enstaka patron inte ger rätt till husrannsakan.Nu hade dom tur och hittade saker som jag inte hade licens på och då verkar det inte spela någon roll att dom själva gjort allt fel och bröt mot gällande lagar/föreskrifter.Jag tycker att dom borde lägga ner fallet för det brott dom begått är värre än det jag begått men dom bryr sig inte. Jag fick inte heller veta vad dom hade hittat medans jag var anhållen och fick inte heller ha min advokat vid alla förhör(dom sa att dom inte kunde få tag på han).
Benjamin Bergström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller vid husrannsakan regleras i 28 kap. rättegångsbalken som du hittar här.För att husrannsakan ska få ske krävs det enligt 28 kap. 1 § rättegångsbalken att det finns "anledning att anta att ett brott har begåtts" och att brottet har fängelse i straffskalan. I det här fallet tolkar jag det som att polisen misstänkte att du hade begått något av brotten i 9 kap. vapenlagen. Flera av brotten i 9 kap. vapenlagen har fängelse i straffskalan. Du hittar 9 kap. vapenlagen här.Begreppet "anledning att anta" är ett förhållandevis lågt ställt beviskrav. Det krävs inte att polisen kan bevisa att ett brott har begåtts, utan det räcker med att det finns en misstanke om det. Däremot får polisen inte genomföra en husrannsakan i syfte att upptäcka nya brott som det inte redan innan husrannsakan fanns anledning att anta hade begåtts.Som huvudregel krävs det att den person som polisen gör husrannsakan hos är skäligen misstänkt för ett brott. Skälig misstanke krävs dock inte om brottet har begåtts hemma hos personen. Detta framgår av 28 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.Vid husrannsakan får polisen ta föremål i beslag om föremålen skäligen kan antas ha betydelse för utredningen (se 27 kap. 1 § rättegångsbalken).Vid husrannsakan måste alltid 28 kap. 3 a § rättegångsbalken beaktas. Av bestämmelsen framgår att åtgärden måste uppväga det intrång och de men som åtgärden innebär. Med andra ord måste alltså en proportionalitetsbedömning göras. Det finns en liknande proportionalitetsregel för beslag i 27 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken.Beslut om husrannsakan fattas av förundersökningsledare, åklagare eller domstol, men även en enskild polisman kan fatta ett sådant beslut om det är "fara i dröjsmål", det vill säga om det inte finns tid att vänta på ett beslut om husrannsakan (se 28 kap. 4-5 §§ rättegångsbalken).När ett beslut om husrannsakan har fattats krävs det inte att polisen förvarnar den person som bor i eller äger bostaden. Det krävs inte heller att polisen kan visa upp ett skriftligt intyg om att husrannsakan ska ske.Du nämnde i din fråga att du inte fick veta vad polisen hittade medan du satt anhållen. Om polisen har tagit saker i beslag när du inte var närvarande ska du underrättas om det, se 27 kap. 11 § rättegångsbalken. Du har rätt att på begäran få bevis om beslaget (se 27 kap. 13 § rättegångsbalken).När det gäller din försvarsadvokats närvaro vid förhör gäller följande: Det är förundersökningsledaren som beslutar om vem som får närvara vid förhör. Försvararsadvokaten får närvara om det kan ske utan men för utredningen. Detta framgår av 23 kap. 10 § rättegångsbalken.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen! Du kan även ringa oss på 08-533 300 04 (öppet måndag till onsdag 10:00-16:00).Med vänlig hälsning

Hinder för ny rättegång?

2015-02-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejNär och hur får bevismaterial användas i en rättstvist?Om man är misstänkt för ett brott, och frikänns, kan då uppgifter som framkommit under förundersökningen (medans man varit misstänkt) användas i en annan tvist?Exempel:Utan att avslöja för mycket, så ska jag försöka att måla upp ett scenario och jag hoppas att ni förstår vad jag menar och vad jag vill komma till.Min arbetsgivare trodde att jag hade stulit däck från företaget. Åtal väcks, för att sedan läggas ner.(min åsikt är att åklagaren väckte åtal för att förundersökningen ska bli offentlig. Åklagaren gjorde min chef en tjänst eftersom de känner varann.)Nu har det framkommit att jag inte har stulit däck men med den informationen som framkommit av den "offentliga handlingen" visar att jag har brutit mot andra regler som företaget hade. En regel var att jag köpte mina däck hos konkurrenten istället för min arbetsplats. Får denna information användas i en eventuell rättegång? Detta visste ju inte arbetsgivaren om innan han anmälde misstänkt brott??Finns det nån lag som säger att du inte kan anmälla nån för ett brottoch sen när inte det funkar, så anmäller du samma person för ett annat brott som du inte hade nån aning om?Finns det nåt ord för detta? Nån lag?PS: Handlar ej om däck.
Denise Peters |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan du ställer regleras i Rättegångsbalken, RB, här. Till att börja med råder det i Sverige fri bevisföring vilket följer av RB 35:1. Detta innebär att man till stöd för sin sak får åberopa i princip vad som helst som kan vara relevant i målet. Syftet med detta är att det inte ska finnas några egentliga hinder då man söker efter sanningen. Det föreligger alltså inte några hinder för din motpart att använda dessa handlingar som bevis. Gällande det faktum att det i det tidigare målet framkom omständigheter som talar för att ett annat brott begåtts så finns det inte heller här några egentliga hinder för att väcka en ny talan. Den regel som ligger närmast till hand att diskutera är principen om res judicata, se RB 17:11. I huvudsak innebär denna princip att omständigheter som redan avgjorts i en rättegång och som vunnit rättskraft inte ska kunna bli föremål för ny rättegång om samma sak. Av din fråga att döma är detta inte fallet här. Det handlar om ett nytt brott som inte avgjorts i den tidigare rättegången och som sådant finns det då inga egentliga hinder för en motpart att öppna upp en ny process. Sammanfattningsvis så ska alltså det förfarande som ligger för handen, rent juridiskt, vara korrekt. Med vänliga hälsningar

Endomarhandläggning

2015-02-22 i Domstol
FRÅGA |"Detta kan ske t ex om rätten anser det tillräckligt med en domare och parterna samtycker till det eller om huvudförhandling hålls i förenklad form ". Varför är det bra med bara en domare?Och om en av parten begär bara en domare. Varför vill han det? Tack
Philip Ideström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den text du hänvisar till finns att läsa i RB 1:3 3 st (https://lagen.nu/1942:740#K1P3aS1). Möjligheten att ha endast en domare finns till störst del av processekonomiska skäl. Tanken är att enklare mål ska kunna avgöras så snabbt och billigt som möjligt för de inblandade. Exempel på sådana mål är vardagliga mål om köprätt och betalningskyldighet till mindre belopp. Sådana mål avgörs av en ensam domare vid den muntliga föreberedelsen enligt RB 42:20 (https://lagen.nu/1942:740#K43P2)Ifall en av parterna begär endomarhandläggning kan det bero just på att han eller hon vill att det ska gå snabbt och inte bli lika dyrt. Mål om större belopp och tvistiga familjerättsmål kräver oftast tre domare eftersom de är mer komplicerade. Var uppmärksam på om målet verkligen är av enkel art. Ifall det avgörs av en ensam domare fast det inte är av enkel art så kan domen undanröjas i Hovrätten eftersom tingsrätten då inte varit domför, RB 1:3 och 50:28. Då återvisas målet till tingsrätten, RB 50:29 (https://lagen.nu/1942:740#K1P3aS1).MVH