Fri bevisprövning

2017-01-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om jag blir inspelad olagligt på min tomt. Kan det eventuellt användas som bevis i en rättegång?
Jesper Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder så kallad fri bevisprövning, vilket innebär att i princip all form av bevis är tillåten. Detta innebär att bevis som kommit fram genom brott även dem kan användas i en rättegång. Principen om fri bevisprövning följer av stadgandet i 35 kap. 1 § rättegångsbalken. Det innebär att filmen på dig kan komma att användas som bevis i en rättegång. Däremot kan personen som filmat straffas för detta om samtliga förutsättningar är uppfyllda för brott. Hoppas du är nöjd med svaret!Med vänliga hälsningar,

Vad är en ansvarsfrihetsgrund?

2017-01-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är en ansvarsfrihetsgrund?
Malin Brännström |Hej!I Brottsbalk (1962:700) (BrB) kapitel 24 kan man läsa om ansvarsfrihetsgrunder. Om en ansvarsfrihetsgrund föreligger kan inte gärningsmannen dömas till ansvar. Exempel på ansvarsfrihetsgrunder är nödvärn, nöd och samtycke. Exempel: Du går förbi ett hus som står i lågor. I fönstret ser du att det finns människor i byggnaden. Du slår sönder fönstret för att de ska kunna ta sig ut. Eftersom att branden kan orsaka skada på egendomen och de människor som befinner sig i byggnaden kan du inte dömas till ansvar för den materiella skadan du orsakat. Du har handlat i nöd enligt 24:4 BrB.Hoppas att du fått svar på din fråga. Vänligen,

Får en åklagare göra påståenden som inte stämmer?

2017-01-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har blivit dömd för misshandel pga ett krogbråk. En kille vägrade lämna min flickvän ifred och när jag går fram och säger att han ska gå därifrån svarar han "vem fan är du" och så vidare och gör ett utfall mot mig varpå jag slår till först och polisen såg det slaget. Åklagaren påvisar att misshandeln skedde pga svartsjuka för att han pratade med min flickvän. Och tidningen skriver ju såklart hejvilt att det var pga svartsjuka. Frågan är. Får åklagaren göra ett sånt antagande och ta med det som grund när inget bevis finns på att det var så? Att jag får den stämpeln är för mig kränkande. Det enda bevis som finns är att polisen på avstånd ser att jag ger killen ett slag.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Det är viktigt att skilja på de olika rollerna i en rättegång som den här. Åklagaren ska i och för sig vara objektiv och beakta omständigheter som talar till såväl den misstänktes fördel som till hans nackdel. Åklagaren får alltså inte strunta i att lyfta fram omständigheter som talar till den misstänktes fördel. Självklart får en åklagare inte heller medvetet förvanska de bevis och omständigheter som finns, utan ska belysa dem för domstolen på ett så korrekt sätt som möjligt.Däremot är åklagaren en part i processen. Åklagaren lägger fram en version son hon anser är den korrekta, och den misstänkte lägger (oftast) fram en annan version. Därefter bestämmer domstolen sig för om åklagarens version är så sannolik att den misstänkte ska dömas för brottet. I sakens natur ligger att allt som påstås av en åklagare inte kan beläggas på ett sådant sätt att det anses vara sant. Åklagarens påståenden framför rätten är egentligen olika bra underbyggda teorier om vad det är som har hänt, och varför. Om det inte är uppenbart felaktigt eller svartmålande av åklagaren att påstå ett motiv är det inte förbjudet. Och den misstänkte erbjuds ju dessutom utrymme att bemöta åklagarens påstående och säga att det inte är sant.

Fråga om resning, falsk angivelse och återställande av försutten tid

2017-01-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har två frågor:1. Om en person blir anmäld för misshandel av en familjemedlem. Tingsrätten dömer personen för misshandel och personen får det straff som tingsrätten anser rimlig. Om det visar sig efter flera år att den personen som hade anmält misshandel ljög, och själv erkänner att hen hade ljugit får personen (som hade anmält) några rättslig konsekvenser?Blir den dömde frikänd från påföljder? Efter en rättegång frågar den dömdes advokat sin klient om klienten vill överklaga domen. Klienten säger jag det vill jag, men ändå så missar advokaten att överklaga i rätt tid samtidigt som advokaten skickar ett brev till sin klient där han skriver att "ditt meddelande om att vi skulle överklaga kom in till mig efter det sista datumet då vi skulle ha skickat in överklagandet". Hur kan man bevisa att det är advokaten som har missat överklagandet? Kan man stämma advokaten även att det har gått flera år efter ärendet?Hälsningar, Antonio
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!1. För anmälaren som ljög kan det bli aktuellt med falsk angivelse, 15:6 brottsbalken. Att döma till påföljd för ett sådant brott bortfaller dock om gärningspersonen inte häktas eller åtalas inom två år från dess att brottet begicks. 2. För den oskyldigt dömde kan resning enligt 58:2 p. 3 rättegångsbalken vara aktuellt. Det kan även vara aktuellt med skadestånd.3. Vad gäller att den dömde har missat överklagandefristen kan det möjligen hjälpas med återställande av försutten tid enligt 58:11 rättegångsbalken. Denna bestämmelse är till för att vrida tillbaka klockan om någon har s.k. laga förfall som grund för att denne missat tiden. Sjukdom och avbrott i allmän samfärdsel är typexempel på laga förfall, att en offentlig försvarare inte utför sitt arbete på ett godtagbart vis kan dock tänkas vara liknande (se 32:8 rättegångsbalken).Behöver du ytterligare stöd och råd är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Vad innebär det att ett mål avskrivs

2017-01-19 i Domstol
FRÅGA |Hej! Skulle vilja veta exakt vad det betyder att "tingsrätten avskriver målet från vidare handläggning"
Niklas Junker |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det innebär precis som de skriver, att målet avskrivs, läggs ner, avslutas.Det finns olika anledningar till att tingsrätten beslutar att avskriva ett mål. Vid brottmål kan det till exempel vara så att åklagaren har återkallat stämningsansökan och vid tvistemål kan det till exempel bero på att båda parterna uteblivit från förhandlingen.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller 08-533 300 04

Ska anmälare bli underrättad vid inledning av förundersökning?

2017-01-16 i Förundersökning
FRÅGA |Jag får motstridiga svar, när jag kollar på er hemsida, se nedan.Blir jag som anmälare underrättad, eller inte, när de inleder förundersökningen?http://www.lawline.se/answers/forundersokning-3”Efter Din polisanmälan behandlar polisen den och därefter fattas ett beslut om att inleda en förundersökning, vilket Du ska underrättas om.”...http://lawline.se/answers/polismyndighetens-skyldigheter-vid-forundersokning”3. Det finns ingen skyldighet för polisen att meddela att förundersökning inleds.”
Jens Ödman |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du i egenskap av anmälare också är målsägande. Enligt 13 b § förundersökningskungörelsen följer i sådana fall att: "Målsäganden ska så snart som möjligt tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om beslut om att förundersökning inte ska inledas eller att en inledd förundersökning har lagts ned, beslut om att åtal inte ska väckas, tidpunkt och plats för sammanträden i rätten och dom eller slutligt beslut i målet."Av 14 § andra stycket förundersökningskungörelsen följer vidare att om ett beslut tas om att inte inleda förundersökning, ska underrättelse lämnas till målsägande som angett brottet, eller den som begärt att bli underrättad. Av det ovan sagda följer alltså att du har rätt att bli underrättad om att en förundersökning inte ska inledas, men det finns ingen generell skyldighet för polisen att meddela att en förundersökning inletts. Hoppas du fick någon klarhet i din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma! Vänligen,

Hur lång tid tar det innan det blir rättegång?

2017-01-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag är misstänkt för grovt rån sedan juli 2016. Spenderade 3 dagar häktad sedan släpptes jag. Nu väntar jag rättegång antar jag men hur lång tid kan det ta? Jag nekade till brottet. Om jag nu erkänner istället skyndar jag på processen på något vis?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dessa frågor behandlas i rättegångsbalken (RB), se här.Misstänker man att ett brott har begåtts ska det inledas en förundersökning enligt 23 kap 1 § RB. Där ska det utredas vem som begått brottet och man försöker samla in så mycket information och bevis som möjligt. Att inleda förundersökning kan beslutas av till exempel åklagare eller polisen. Enligt 23 kap 4a § 2 st RB ska en förundersökning bedrivas skyndsamt, detta krav finns till exempel för att den som är misstänkt inte ska behöva undra under en längre tid om det blir rättegång eller inte. Däremot finns det ingen bestämd tidsgräns för när åklagaren måste väcka åtal. Hade du fortfarande varit häktad hade det dock funnits en tid då åtal måste väckas, den tiden sätter rätten ut vid häktningsförhandlingen enligt 24 kap 18 § RB.Hur lång tid en förundersökning tar beror på hur svårutrett brottet är och varierar från fall till fall. Ett erkännande kan självklart underlätta förundersökningen om den misstänkte är behjälplig i förundersökningen. Däremot så kan man inte lägga ner förundersökningen bara för att den misstänkte erkänner, åklagaren måste fortfarande ha tillräckliga bevis. Till exempel så måste domstolen i en rättegång värdera vilket bevisvärde ett erkännande har, man döms inte bara på grund av att man erkänt. Det är alltså svårt att säga exakt hur lång tid det kan ta, men ett erkännande kan möjligen skynda på processen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Strafföreläggande vid snatteri

2016-12-31 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag har tidigare blivit dömd för snatteri och ett prick i registret. Samma år blev jag tagen igen. Min fråga är ska åklagaren väcka åtal eller kan han skicka ett straffföreläggande då jag har erkänt ? Tack!
Zinar Budak |Hej, ett strafföreläggande innebär att den som är misstänkt för brott omedelbart eller inom viss tid föreläggs ett bötesstraff som utfärdas av åklagare. 48 kap. 2 § 1 st. Rättegångsbalken (RB) Den största skillnaden är alltså att ingen rättegång hålls. Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden är begränsat till böter och/eller villkorlig dom. Exempel på sådana brott är bland annat snatteri. Ett strafföreläggande kräver att den misstänkte erkänner brottet och skriver under föreläggandet. Det har därefter samma verkan som en lagakraftvunnen dom. 48 kap. 3 § RBÅklagaren får men behöver inte utfärda ett strafföreläggande. Åklagaren bör dock utfärda strafföreläggande för den misstänkte istället för att väcka åtal. 1 § strafföreläggandekungörelsenHuvudregeln är således att strafförelägganden i första hand ska väljas om det är möjligt.Snatteri har böter på straffskalan. Dock är du dömd tidigare i år för samma brott som kan leda till att åklagaren vill väcka åtal i rättegång. Troligtvis kommer ett strafföreläggande att utfärdas denna gång.Om du vill ha mer hjälp så kan du lämna dina kontaktuppgifter i kommentatorsfältet.MVH