Bevisbörda

2015-04-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En man i min närhet blev anklagad för misshandel på sitt ex. Hon anmälde honom efter att han gjort slut då det uppdagats att hon köpt saker i hans namn o struntat i att betala de och iom det fått betalningsanmärkningar. Han ska inte ha slagit utan "tagit tag i henne i syfte att skada". Hon har två foton sommelier henne stöder detta och två kompisar som ska vittna om att hon pratat om misshandel under deras förhållande. En av dessa "kompisar" skickade sent i höstas sms till mannen i fråga o bad honom få kvinnan att sluta terrorisera henne.Nu säger mannens advokat att mannen inte behöver några vittnen eller annat eftersom det är upp till åklagaren att bevisa hans skuld. Arbetar man verkligen på det viset?Denna kvinna är en av de mest manipulativa människor jag har stött på. Hon gör ALLT för att ha makten i förhållanden och hon förstör människors liv på alla sätt hon kan. Jag har själv varit utsatt för hennes terror. Mannen det handlar om är min exman. När hon kom in i hans liv förlorade han kontakten med alla sina barn i rask takt, det är fyra st. Han har inte träffat de på flera år pga att hon "förbjudit" honom. Jag har bevis för hur hon varit mot mig, barnen och jag har kontakt med hennes syster som också varit utsatt o hon har brutit helt med denna kvinna.Inte första gången hon gör sådana här saker heller men hur kan hon komma undan? Ska verkligen inte exmannen få använda sig av bevis som visar hur hon gör mot andra? Vad kan han göra? Rättegången är nu på ons....
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Det som advokaten har sagt till din exman stämmer. Det kallas att åklagaren har ”bevisbördan” och så är fallet i alla brottsmål. Det innebär att den tilltalade betraktas som oskyldig tills att motsatsen har bevisats. Om åklagaren kan styrka sitt yrkande så går sedan bevisbördan över på motparten som får motbevisa påståendena. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårat frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Särskilda rättsmedel och urkundsförfalskning

2015-04-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |AvtalsrättEtt avtal som jag hade med Banken gäller inte längre. Banken hade sagt upp den för nästan 3 år sedan. Jag uppfattar det som att inga förpliktelser är kvar. Men Domstolen kan göra avtalet gällande på nytt - I alla fall den delen av avtalet som gällde förpliktelser. Jag är nu efter domen förpliktat på nytt enl den avsagda avtalets villkor. Inte enligt avtalet – som Domaren bekräftar att det inte är enligt avtalet/kontraktet men det är enligt domen.Domen är tredskodom som domstolen ” glömde” skicka till mig. Fast det är utan betydelse. Jag är förpliktigad till domen i alla fall. Direkt till domen – men indirekt till det avsagda avtalet?Rätt eller fel?Lösningen: överklaga domen.Men tiden för överklagande har redan passerat. Jag har inte fått domen och upplysningar om gällande överklagningstider. Ansöka om försuttet tid? (heter det så ?)Jag har kanske rätt att lägga fram det som är av betydelse och som ingen tidigare hade tittat på? T.ex. att jag aldrig hade skrivit under något avtal. Någon annan har förfalskat min underskrift. Någon annan som skulle legitimera mig vid underskrivningstillfälle har bevittnat att han har gjort det – fast han har inte träffat mig överhuvudtaget och inte sett någon legitimation eller annan ID kort heller. Det finns så många oklarheter att är kanske inte konstigt att det var en rättegång utan min kännedom. Då skulle jag kunna ställa frågor som borde utredas – tidskrävande utredningar som ingen domstol vill ha.lösning pls !
Julia Tigerström |Hej och tack för din fråga, Jag förstår av din fråga att tingsrätten meddelat en tredskodom mot dig och att du anser domen vara felaktig. Jag förstår vidare att du misstänker att någon förfalskat din underskrift på det avtal som legat till grund för domen. Nedan berättar jag därför allmänt om särskilda rättsmedel och om brottet urkundsförfalskning. Vad kan den part göra, som anser att en lagakraftvunnen tredskodom är felaktig? För det första ska sägas att en tredskodom i ett tvistemål aldrig kan överklagas av den part som domen meddelats mot. Parten kan dock ansöka om återvinning inom en månad från den dag då domen meddelades. Återvinning innebär att handläggningen av målet återupptas. Ansökan ska göras skriftligen. Om tidsfristen för att ansöka om återvinning gått ut finns tre så kallade särskilda rättsmedel som, beroende på hur omständigheterna i ditt fall ser ut mer exakt, kan bli aktuella: resning, återställande av försutten tid och domvilla. ResningResning innebär att målet återupptas. Om saken är uppenbar kan domen dock ändras direkt, utan någon fortsatt handläggning av målet. Lagen uppställer olika skäl till att bevilja resning i ett tvistemål. Utifrån det du berättat finns två olika resningsgrunder som är värda att titta närmare på. Den första är att en skriftlig handling som åberopats till bevis under rättegången varit falsk och handlingen kan antas ha inverkat på målets utgång. Den andra är att omständighet eller bevis, som inte lagts fram under rättegången, nu åberopas och omständigheten eller beviset i fråga sannolikt skulle ha lett till en annan utgång. Parten ska göra sannolikt att denne inte kunnat åberopa omständigheten eller beviset under rättegången eller genom överklagande, eller att det annars funnits giltig ursäkt för att inte göra det. Jag valde att nämna dessa resningsgrunder med anledning av att du misstänker att någon förfalskat din underskrift på avtalet med banken. Huruvida grunderna faktiskt går att tillämpa i ditt fall kan bara rätten avgöra. Ansökan om resning görs skriftligen hos hovrätten, inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det som ansökan grundas på. Om ansökan grundas på den andra av de två grunder jag berättade om, ska det i ansökan uppges varför omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas redan under rättegången. Återställande av försutten tidÅterställande av försutten tid innebär att målet, trots att tidsfristen för överklagande/återvinning egentligen gått ut, kan överklagas/återvinnas. Det som krävs är att sökanden haft så kallat laga förfall, det vill säga enligt lagen godtagbara skäl för att inte ha hunnit överklaga/ansöka om återvinning i tid. Ansökan ska göras skriftligen hos hovrätt inom tre veckor från det att förfallet (det som gjorde att tidsfristen överskreds) upphörde och senast inom ett år från det att tiden gick ut (alltså den tidsfrist som överskridits). De skäl som lagen godtar är avbrott i den allmänna samfärdseln (kollektivtrafiken), sjukdom eller annan omständighet som parten inte bort förutse eller rätten annars finner utgöra giltig ursäkt. Det är alltså upp till rätten att avgöra om partens ursäkt ska anses utgöra laga förfall. DomvillaDomvilla innebär att ett allvarligt fel begåtts under rättegången. Följden av att domvilla uppdagas är att domen undanröjs – den gäller då alltså inte längre. Lagen uppställer fyra olika omständigheter som anses utgöra domvilla. Den grund som utifrån det du berättat möjligen skulle kunna komma ifråga, är att domen meddelats mot någon som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet. Jag valde att lyfta fram denna grund för att du berättar att rättegången genomförts utan din kännedom. Klagan över domvilla ska göras skriftligen hos hovrätten. Klagan ska inges inom sex månader från det att klaganden fick kännedom om domen. Fick klaganden kännedom om domen innan den vann laga kraft ska tiden räknas från den dag då domen vann laga kraft (den tidpunkt då tidsfristen för överklagande/återvinning löpte ut). Brottet urkundsförfalskningDen som genom att skriva en annan persons namn framställer falsk urkund eller falskeligen ändrar eller utfyller en urkund, gör sig skyldig till urkundsförfalskning. En urkund är ett kontrakt, ett intyg eller någon annan handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse såsom bevis. Preskriptionstiden för urkundsförfalskning är fem år. Är brottet ringa (mindre allvarligt) är det istället fråga om förvanskning av urkund. Brottet kan anses som ringa bland annat då urkunden är av mindre vikt. Preskriptionstiden för förvanskning av urkund är två år. Är brottet grovt är det fråga om grov urkundsförfalskning. Brotten kan anses som grovt bland annat då urkunden är särskilt betydelsefull i den allmänna omsättningen eller då gärningen annars varit av särskilt farlig art. Preskriptionstiden för grov urkundsförfalskning är tio år. Preskription innebär att någon påföljd inte kan utdömas för brottet – personen som begått brottet kan alltså inte längre straffas för det. Hur lång preskriptionstiden är för ett brott beror på vilken straffskala som råder för brottet.

Underrättelse om nedlagd förundersökning

2015-04-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Min sambo blev anmäld av sin f.d flickvän om "försök till bedrägeri". Han är oskyldig till detta och har varit på förhör hos polisen 20/1 -15 och polisen sa att det förmodligen kommer läggas ner. Nu har hans f.d flickvän skrivit att anmälan är nedlagd då hon hade fått veta detta av polisen men min sambo har inte hört något från polisen varken på mail eller brev. Måste inte polisen meddela även den "misstänka" om att anmälan är nedlagd eller är det upp till den anklagade själv att kontrollera om anmälan är nedlagd eller inte?MvhSofie
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att den som har varit misstänkt för brott måste underrättas om förundersökningen läggs ner. I 14 § förundersökningskungörelsen står följande:Läggs en förundersökning ned eller beslutas det att åtal inte ska väckas, ska den som hörts som skäligen misstänkt för brottet underrättas.Det krävs alltså att din sambo var skäligen misstänkt för att polisen ska ha en skyldighet att underrätta honom om att förundersökningen har lagts ner. Hur vet han då om han är eller var skäligen misstänkt för brottet? Svaret på den frågan finns i 23 kap. 18 § rättegångsbalken. Där står det att den som är skäligen misstänkt för ett brott ska underrättas om misstanken när han eller hon hörs, det vill säga under förhör med personen.Om din sambo fick veta under polisförhöret att han var skäligen misstänkt för brottet har han nu rätt att få veta om förundersökningen har lagts ner. Om han inte var skäligen misstänkt behöver inte polisen underrätta honom.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen.Med vänlig hälsning

Bevisvärde vittnesmål i brottmål

2015-04-02 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Blev tagen för rattfylla i norge!!Vi var tre i bilen,,jag körde in i ett räcke,bilen blev stående,vi gick till en mack,ca 1 km därifrån,,ca 30 min senare kommer polisen dit,efter div förhör tas jag med på blodprov!Två av oss nekar,den tredje säger att jag kört bilen!!vittnet var stupfull,påverkad av Morfintabletter,chockad efter krocken,slog huvudet i kraftigt vid krocken,fick panikångest,så han ville bara därifrån,han blev även pressad av polisen,han hade en fjäderbatong i fickan,han skulle slippa åtal för den ,om han sa vem som körde,så han namngav mej,bara för att komma därifrån!!Jag sa till polisen,att en fjärde person kört bilen,han avvek pga bilen var svreggad o han var Norsk,som Norsk får man tydligen inte köra en utlandsreggad bil,,Kan tilläggas att det är bara jag som varit på förhör,bara blod o utandningsprov på mej,trots att detta hände 11 dec 2014!!OBS!!Han som vittnade vill ta tillbaka vittnesmålet,han säger att han inte skrivit under något!!Han har även en cysta i huvudet,så han går på regelbundna kontroller,,det vi undrar??hur stor chans blir det,att han är trovärdigt vittne??
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Bevisfrågor är svåra att bedöma, då det är en rad faktorer som påverkar utgången av ett mål. Det man alltid ska ha i bakhuvudet när det gäller brottmål är att det är åklagaren som har bevisbördan för att den åtalade har begått gärningen. Det ska vara ”ställt bortom allt rimligt tvivel” att en person är skyldig för att han eller hon ska kunna fällas för brottet. Detta höga beviskrav uppfylls bara om de enda invändningar som görs mot att personen är skyldig är orimliga. Vad som är orimligt och inte får bedömas från fall till fall.Vittnesmål är en viktig del i den bevisning som läggs fram i målet, tillsammans med övrig bevisning som förhör med den tilltalade och målsäganden, samt teknisk bevisning. Ett vittne måste i det allra flesta fall avlägga vittnesed, se Rättegångsbalken (här) 36:11. Om vittnet avlagt vittnesed och därefter medvetet avlägger ett felaktigt vittnesmål begår han/hon ett brott kallat mened och kan dömas till böter eller fängelse, se Brottsbalken (här) 15:1. Det innebär alltså en stor risk att i ett vittnesmål lämna felaktiga upplysningar, varför rätten ofta sätter stort värde till vittnesutsagorna.Vid en bedömning av sanningshalten i ett vittnesmål brukar man bedöma såväl vittnets trovärdighet som dess tillförlitlighet. Ett vittne kan verka trovärdigt om han avger en sammanhängande, rimlig berättelse av händelsen, men andra faktorer, som till exempel relationen till den tilltalade eller målsäganden, kan göra att vittnet ändå inte bedöms tillförlitligt. I ditt fall finns det starka skäl att ifrågasätta såväl vittnets trovärdighet som dess tillförlitlighet.Det faktum att vittnet i ditt fall vid förhöret precis varit med om en olycka, att han var berusad och gick på starka mediciner och att han fortfarande går på behandlingar talar mot att personen är trovärdig i sin utsaga. Det finns alltså skäl att sänka bevisvärdet på grund av vittnets personliga förhållanden.Om det som du skriver också finns anledning att anta att personen blivit pressad och känt att enda sättet att ta sig därifrån var att lämna felaktiga upplysningar, är det också något som sänker bevisvärdet på utsagan. Även om historien verkade sammanhängande och logisk då personen berättade den, finns det omständigheter runtomkring som tyder på att utsagan inte ska ses som tillförlitlig.Du skriver dessutom att vittnet vill ta tillbaka sin utsaga. Om vittnet avviker från vad han/hon tidigare berättat i polisförhör, kan detta gamla förhör läggas fram, se Rättegångsbalken 36:16 2 stycket, men då med beaktande av ett klart lägre bevisvärde än om vittnet i rättegången bekräftat sin tidigare utsaga.Det går inte att ge ett säkert svar på hur utfallet i ditt mål kommer bli, då det finns så många faktorer som påverkar bedömningen. Att ett vittnesmål ges ett lågt bevisvärde innebär inte i sig att personen frikänns, det kan fortfarande finnas stark bevisning som räcker för att uppnå åklagarens höga bevisbörda. Det du och ditt försvar kan göra är att trycka på de punkter där historien faller, och på så sätt lägga över bevisbördan på åklagaren. Det är upp till denne att hitta tillräckligt med annan bevisning för att kunna få igenom en fällande dom.Lycka till framöverMed Vänliga Hälsningar

Kan man överklaga ett godkänt strafföreläggande?

2015-04-23 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!En gång i 2012 mötte jag en påverkad person på gatan mitt i natten. Han skrek och var hotfull och kom nära mig. Jag blev rädd och sparkade honom några gånger tills han slutade komma mot mig. Efter några sekunder kom polisen och tog oss till Polishuset. Det blev ett förhör och jag var säker på att det jag hade gjort skulle räknas som självförsvar. Men om några månader fick jag ett strafföreläggande med dagsböter och så att det jag hade gjort räknades som misshandel. Nu står ordet 'misshandel' i utdraget från min belastningsregister, vilket gör det svårt för mig att söka flera typer av jobb som jag är intresserad i. Jag undrar om det går att göra något för att antingen överklaga domen så att jag får möjligheten att försvara mig på ett bättre sätt eller ta bort ordet 'misshandel' från utdraget. Med vänliga hälsningar.
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om strafföreläggande finns i 48 kap. rättegångsbalken. Enligt 48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken likställs ett strafföreläggande med en dom som har vunnit laga kraft. Att en dom har vunnit laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga. Med andra ord kan man inte överklaga ett godkänt strafföreläggande.Ett godkänt strafföreläggande kan under vissa omständigheter undanröjas efter klagan över domvilla enligt 59 kap. 6 § rättegångsbalken. Detta måste dock ske inom ett år från det att ”verkställighet av föreläggandet företogs hos den misstänkte”, det vill säga från det att du betalade böterna (se 59 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken). Eftersom händelserna du beskriver inträffade år 2012 är det nu troligtvis för sent att klaga på strafföreläggandet. Uppgiften om misshandel i belastningsregistret kommer att gallras fem år efter det att strafföreläggandet godkändes, vilket framgår av 17 § 9 p. lagen (1998:620) om belastningsregister.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen! Du kan även ringa oss på 08-533 300 04 (öppet mån-ons kl. 10-16).Med vänlig hälsning

Åtal läggs ner, ändock stämd?

2015-04-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag fick hem ett brev från åklagaren att Åtal väcks inte, med anledning av att bevisningen på objektiva grunder inte kan förvänta sig en fällande dom. Två dagar senare får jag hem en stämning med kallelse, vad är det som försiggår? Är det något sätt att retas med folk?
Tobias Håkansson |Hej, och tack för att ni har valt att ställa er fråga till LawLine. Först och främst kan sägas, utan att veta varken vilket brott det rör sig om eller varför du blivit stämd, att en brottmålsprocess och en tvistemålsprocess är helt skilda företeelser. Därmed kan en åklagare besluta att inte väcka åtal i ett ärende, och den målsägande kan ändock stämma den presumtiva gärningsmannen. Med andra ord. Även om åtal inte väckts emot dig kan din motpart ändock stämma dig, exempelvis för ersättning för förstörd egendom som inte ansetts förstörd genom brott, du bör därmed ta stämningsansökan på allvar. Jag hoppas att ovanstående ska besvara er fråga, annars är ni välkommen att återkomma med eventuella följdfrågor i frågeformuläret.

Bestrida strafföreläggande

2015-04-11 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag har ett strafföreläggande framför mig där en person står anklagad för narkotikabrott, ringa brott, olovligen brukat cannabis, morfin och kodein. Personen i fråga har blivit utsatt för brott, mordförsök och är svårt brännskadad och ligger på sjukhus. Personen erkänner för polisen att hen dragit några bloss (cannabis vid ett tillfälle) och hen har även fått två tabletter citodon av en bekant p.g.a. tandvärk men har inte brukat något morfinpreparat. Hen uppger att hen har blivit neddrogad i samband med mordförsöket men kan inte bevisa det. Har stora minnesluckor från tiden runt händelsen. Vad är bäst att göra nu, försöka betala strafföreläggandet på 3855kr (hen har väldigt dålig ekonomi) eller bestrida det och hoppas på en mindre summa? Tack på förhand!
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett strafföreläggande är ett föreläggande utfärdat av åklagaren som syftar till att den misstänkte omedelbart ska ha möjlighet att erkänna sin gärning och godta påföljden, utan att någon rättegång inleds (48 kap. 1 § rättegångsbalken). Om den misstänkte bestrider ett strafföreläggande, kommer åklagaren med största sannolikhet att väcka åtal vid behörig tingsrätt. Huruvida personen i din frågeställning bör godkänna eller bestrida strafföreläggandet är svårt att svara med, med tanke på att det är en mängd faktorer, som är okända för mig, som spelar in i bedömningen. Vet den misstänkte med sig att han eller hon är helt oskyldig, talar detta för att bestrida strafföreläggandet. Leder bestridandet till en rättegång, är det åklagaren som har bevisbördan för att den misstänkte begått brottet (narkotikabrott i ditt fall). I brottmål är beviskravet högt satt. Det måste vara ställt utom rimligt tvivel att den misstänkte begått brottet. I praktiken betyder detta att det överhuvudtaget inte får finnas en rimlig, alternativ förklaring till det inträffade. Efter en rättegång är det sedermera rätten som ska värdera bevisningen som lagts fram och är det inte ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått gärningen, ska han eller hon frikännas. Det är även värt att nämna att åklagaren har en skyldighet att iaktta objektivitetsprincipen. Åklagaren ska inte bara ta upp omständigheter och bevis som talar mot den tilltalade, utan även omständigheter och bevis som talar till dennes fördel (jfr 23 kap. 4 §). Väljer personen i fråga att bestrida strafföreläggandet, leder detta i normalfallet till att åtal väcks mot personen. Skulle personen fällas till ansvar, kan denne ådömas en annan påföljd. Men kom ihåg att beviskravet är högt ställt i brottmål och att det är åklagaren som har bevisbördan (även om det är till den tilltalades fördel om denne själv har goda bevis som talar till dennes fördel). Om du vill läsa mer om strafföreläggande kan du göra det på Åklagarmyndighetens sida här.Vänliga hälsningar,

Skyldigheten att vittna

2015-04-02 i Vittna
FRÅGA |Får polisen hota folk för att prata?För detta har hänt mig och flera när vi varit ner kallade på förhör, för att dom vill att vi ska vara vittnen.
Denise Peters |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om detta finner vi i Rättegångsbalken, RB, här.Polisen har rätt att kalla vem som helst till förhör som de tror kan bidra med viktig information i en pågående förundersökning om brott, se RB 23:6 §. I den mån det är lämpligt kan även en person bli skyldig att betala vite om denne inte inställer sig till förhöret, se RB 23:6 a §. Om en person uteblir från ett förhör och dennes vittnesmål är särskilt viktigt har också polisen rätt att hämta denne till förhöret, se RB 23:7 §. Detta betyder helt enkelt att i den mån polisen tycker att ditt vittnesmål är särskilt viktigt så får de ta till en del tvångsmedel för att få dig att inställa sig. Jag kan inte av din fråga utläsa exakt vilka hot det är som uttalats men polisen får alltså varna om att man kan komma att behöva betala vite i den mån man inte kommer till ett förhör samt att de alltså också har möjlighet att hämta den som ska lämna vittnesmål om denne utan giltig orsak inte kommer till förhöret. Man är sedan skyldig att stanna kvar i 6 timmar. Detta kan verka som mycket långtgående möjligheter för rättsväsendet men lagstiftaren har här gjort en avvägning mellan behovet av att kunna utreda de brott som begås och den enskildes rätt att slippa vittna. Här har det alltså ansetts att det faktum att brottsutredningar görs korrekt och behovet av att få fram all information av vikt är såpass viktig att de som har kallats att vittna därför ålagts en viss plikt att göra så. Hoppas detta svar hjälpte dig!Vänligen