Oenigheter om återbetalning av depositioner

2017-04-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Oenigheter om återbetalning av depositioner.Hyresvärden yrkar på avdrag för skador i bostad och lokal och vägrar att återbetala depositionerna. Vad kan man som hyresgäst göra i en sådan situation? Hur länge ska hyresgästen vänta på att få tillbaka depositionerna? Hyresvärden påstår även att alla kostnader har inte kunnat bestämmas då skadorna inte åtgärdats ännu. Avflyttning skedde 31/3 och depositionerna är ännu inte återbetalda den 26/4. Vad kan hyresgästen göra för att bestrida avdragen då de tordes räknas som normalt slitage?Tacksam för svar!
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.I min fråga utgår jag från att du är hyresgästen. Initialt finner du en kortare sammanfattning som svar på din fråga och vidare finner du en något djupare redogörelse där jag förklarar min sammanfattning. Slutligen finner du min rekommendation och kontaktuppgifter. Vad bör du göra för att få tillbaka din deposition? - En kortare sammanfattningDitt ärende kan tyvärr bli relativt komplicerat. Om hyresvärden vägrar att återlämna din deposition är din enda möjlighet att ta ärendet till domstol för en civilrättslig tvist. (Detta eftersom ni verkar vara oense om huruvida det faktiskt är skador i bostaden och lokalen eller om det endast är normalt slitage.) Det innebär att du stämmer hyresvärden vid domstol, och därefter är det upp till dem att avgöra om det faktiskt är skador som har uppstått eller om det endast är normalt slitage, dvs. om du har rätt att få tillbaka din deposition eller inte. Tyvärr kan dock en civilrättslig process bli ganska dyr, speciellt om du förlorar, och jag skulle inte påstå att det i ditt fall är värt att ta ärendet till domstol. (Givetvis beroende på hur stor din deposition har varit). Jag rekommenderar dig istället att försöka resonera med din hyresvärd igen, alternativt förklara att du är villig att ta ärendet till domstol om hen vägrar att återge deposition och förhoppningsvis kommer din hyresvärd till sans och återbetalar din deposition, eller möjligtvis ett mellanting. Här skulle jag påstå att du bör acceptera även om du inte får tillbaka allt. Det är bättre än inget!Djupare redogörelseI ditt fall är det hyresvärden som har bevisbördan för att det faktiskt rör sig om skador som har uppkommit efter att du har nyttjat bostaden och lokalen, det är hen som har den s.k. bevisbördan. (Detta grundar sig i s.k. praxis). Denna bevisbörda kan hen uppfylla på många sätt. Hen kan exempelvis uppfylla det om hen kan visa en bild före du flyttade in, och därefter en bild efter att du har flyttat ut. Kan hen då visa på att det var bostaden och lokalen var i ett betydligt bättre skick innan du flyttade in än efter, och om hen kan visa på att det faktiskt rör sig om en skada och inte slitage, har hen således uppfyllt sin bevisbörda och bevisat. Då är det sedan upp till dig att försöka motbevisa. Eftersom hyresvärden är den som har bäst möjligheter att säkra bevisning, är det också hyresvärden som ska initialt ska bevisa, och inte du. Kan hen inte bevisa, behöver du inte heller bevisa något!Även om det är hyresvärden som har bevisbördan, så måste du som ovan nämnt, välja att ta ärendet till tvist. Det gör du genom att lämna in en stämningsansökan till den domstol i den ort där hyresvärden har sitt kontor beläget. Önskar du hjälp med att utforma stämningsansökan kan vi på Lawlines juristbyrå hjälpa dig.Skulle du vinna tvisten, brukar det vanliga vara att förlorande part får betala, både för dina rättegångskostnader, ombudskostnader och givetvis betala tillbaka din deposition. Risken finns ju dock att så inte blir fallet, och då kan du behöva få betala både hyresvärdens rättegångskostnader, ombudskostnader och du får inte heller tillbaka din deposition.Jag rekommenderar dig som sagt var att istället försöka prata med din hyresvärd igen och förklara att en tvist kan bli en kostsam historia, både för dig men även för hyresvärden. Det är även något som kan ta relativt lång tid innan processen är slutförd och således tjänar ni båda på att få spörsmålet ur världen. KontaktuppgifterJag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar du hjälp av vår byrå för att upprätta en stämningsansökan når du dem enklast på: bokning@lawline.seAllt gott och trevlig kväll,Med vänliga hälsningar

Få tillbaka deposition trots att hyresvärden vill behålla pga. dålig städning

2017-04-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej.Har hyresvärden rätt att behålla deposition på grund av enligt henne dåligt städning? Jag tycker inte det var dåligt städat men hur kan jag bevisa det? Jag är student och behöver mina 5000 Skr. I kontraktet står det att jag får pengar tillbaka när jag återlämnar lägenheten i befintlig skick och jag har gjort det. Vad kan jag göra för att få deposition tillbaka?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Vad bör du göra för att få tillbaka din deposition? - En kortare sammanfattnningDitt ärende kan tyvärr bli relativt komplicerat för din del. Om hyresvärden vägrar att återlämna din deposition är din enda möjlighet en civilrättslig tvist. Det innebär att du stämmer hyresvärden vid domstol, och därefter är det upp till dem att avgöra om det faktiskt var dåligt städat eller inte, dvs. om du har rätt att få tillbaka din deposition eller inte. Tyvärr kan dock en civilrättslig process bli ganska dyr, speciellt om du förlorar, och jag skulle inte påstå att det i ditt fall är värt att ta ärendet till domstol. Jag rekommenderar dig istället att försöka resonera med din hyresvärd igen, alternativt förklara att du är villig att ta ärendet till domstol om hen vägrar att återge deposition och förhoppningsvis kommer din hyresvärd till sans och återbetalar dina 5000kr, eller möjligtvis ett mellanting. Här skulle jag påstå att du bör acceptera även om du inte får tillbaka allt. Det är bättre än inget! Djupare redogörelseI ditt fall är det hyresvärden som har bevisbördan för att det var dåligt städat, det är hen som har den s.k. bevisbördan. (Detta grundar sig i s.k. praxis). Denna bevisbörda kan hen uppfylla på många sätt. Hen kan exempelvis uppfylla det om hen kan visa en bild före du flyttade in, och därefter en bild efter att du har flyttat ut. Kan hen då visa på att det var bättre städat innan än efter, har hen således uppfyllt sin bevisbörda och bevisat. Då är det sedan upp till dig att försöka motbevisa. Eftersom hyresvärden är den som har bäst möjligheter att säkra bevisning, är det också hyresvärden som ska initialt ska bevisa, och inte du. Kan hen inte bevisa, behöver du inte heller bevisa något! Även om det är hyresvärden som har bevisbördan, så måste du som ovan nämnt, välja att ta ärendet till tvist. Det gör du genom att lämna in en stämningsansökan till den domstol i den ort där hyresvärden har sitt kontor beläget. Önskar du hjälp med att utforma stämningsansökan kan vi på Lawlines juristbyrå hjälpa dig.Skulle du vinna tvisten, brukar det vanliga vara att förlorande part får betala, både för dina rättegångskostnader, ombudskostnader och givetvis betala tillbaka din deposition. Risken finns ju dock att så inte blir fallet, och då kan du behöva få betala både hyresvärdens rättegångskostnader, ombudskostnader och du får inte heller tillbaka din deposition.Jag rekommenderar dig som sagt var att istället försöka prata med din hyresvärd igen och förklara, alternativt erbjuda dig att städa lägenheten till det skick som hen önskar.KontaktuppgifterJag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar du hjälp av vår byrå når du dem enklast på: bokning@lawline.seAllt gott och trevlig kväll, Med vänliga hälsningar

Rättegångskostander

2017-04-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej.Vem betalar rättegångskostnader i en stämning som ogillats, men där den som stämt en annan person (och förlorat) inte har tillräckligt med tillgångar för att kunna betala?
Julia Gustafsson |Reglerna för rättegångskostnader i tvistemål finns i 18 kap. rättegångsbalken (1942:740) (se denna länk här). Huvudregeln är att den förlorande parten står för vinnarens rättegångskostnader. Detta dock under förutsättning att den vinnande parten yrkat detta under rättegången, se 18 kap. 14 § rättegångsbalken.När du förlorat målet kommer du ha en skuld till den vinnande parten motsvarande det domstolen bestämt utgöra rättegångskostander samt ränta enligt Räntelagen 6§ (se här) från dagen då domen föll. Betalas inte skulden kan den vinnande parten vända sig till kronofogden och ansöka om verkställighet, https://www.kronofogden.se/Ansokaomverkstallighet.html. Får den vinnande parten av kronofogden ett betalningsföreläggande efter att skulden blivit fastställd gör kronofogden en utredning för att se vilka tillgångar som eventuellt kan utmätas. Du kan också kontakta den du har en skuld till om du vill ha en avbetalningsplan.Tänk på att en avbetalningsplan inte automatiskt innebär att sökanden tar tillbaka sin ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Så länge inte den sökanden gör det är Kronofogden skyldiga att fortsätta handlägga ärendet och kan utmäta tillgångar för att din skuld ska bli betald.Kronofogden kan inte frysa räntor eller förhandla om storleken på skulden. Sådana frågor måste du ta med den som du har skulden till. Hoppas du har fått svar på din fråga!

Vittna som närstående vid brottmål

2017-04-21 i Vittna
FRÅGA |Jag är kallad som vittne i ett Brottmål där min man är målsägande. Måste jag vittna?Ska jag avlägga ed?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten i svensk rätt är att det föreligger en absolut vittnesplikt. Det innebär att man i princip har en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Det finns dock vissa undantag från denna vittnesplikt. Ett undantag görs för personer som är närstående till part i rättegången. Då du är fru till en av parterna i målet räknas du naturligtvis som närstående. Att undantag görs för närstående till part innebär alltså att du fritt kan välja om du vill vittna i domstol eller inte. Du behöver inte heller avlägga någon vittnesed. Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Ersättning till den som hörs under förundersökning

2017-04-25 i Vittna
FRÅGA |Hej!Har man ju rätt till ersättning som vittne enligt RB 36:24 när det gäller huvudförhandlingar, men har man rätt till ersättning som vittne under förundersökningen?Tack på förhand!
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vittnen kan ha rätt till ersättning då man har hörts under en förundersökning (1§ Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Det som kan finnas möjlighet att få ersättning för är till exempel förlorad inkomst och resa till och från förhöret (1§ förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m.). Vittnet ansöker om ersättningen och beslut om ersättning fattas av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller Kustbevakningen (3 § Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Ett beslut om ersättning får överklagas till länsstyrelsen inom två veckor från att den som hörts fått ta del av beslutet (3§ Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Hoppas att detta gav svar på din fråga!Mvh

Kan en kommun behandla ett ärende som redan blivit avgjort i tingsrätten?

2017-04-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Har haft ett mål i tingsrätten, som dömt till min fördel. Tiden för överklagan har utgått men då kommunen tidigare handlagt detta ärende så har den klagande återigen vänt sig till kommunen. Kommunen har då skickat brev till oss och använt sig av samma diarienummer som de först hade innan det togs till domstol. Är det rätt att fortsätta handlägga ett redan avgjort ärende med samma diarienummer från kommunen? Bör de inte ta det som en ny anmälan med ett nytt diarienummer, särskilt om det framkommer nya punkter som inte tagits upp tidigare?
Marcus Bäckström |InledningHej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Det scenario som du målar upp berör intressant och principiellt viktig juridik och jag utvecklar gladeligen svaret om du tillhandahåller mer specifik information kring det aktuella ärendet. Hör i sådana fall av dig till mig via marcus.backstrom@hotmail.com, alternativt publicera en kommentar nedan (dock aningen krångligare att svara överskådligt och pedagogiskt här på sajten).Svaret är strukturerat på så vis att jag först, utan hänvisning till rättsliga källor, presenterar min bedömning av situationen. Bedömningen är medvetet allmänt hållen eftersom de konkreta omständigheterna, som jag ju inte vet särskilt mycket om, kan ha mer eller mindre stor betydelse. Därefter utvecklar jag svaret under en egen rubrik och hänvisar till lagrum som kan vara värda att känna till.Min bedömning utan rättsliga källorDin fråga aktualiserar en situation som med juridisk terminologi kallas för ”res judicata”. Innebörden av detta begrepp är att en sak (ett ärende, mål, tvist etc.) redan är rättskraftigt avgjord och därmed inte kan prövas på nytt. Att saken i ditt fall är rättskraftigt avgjord står klart då det finns en lagakraftvunnen dom.I en sådan situation ska ämnet för tvisten inte kunna bli prövat på nytt (dock finns relativt komplicerade undantag, gällande t.ex. resning, som jag för enkelhetens resonerar kring först under nästkommande rubrik). Att tvisten redan behandlats i tingsrätten utgör ett s.k. rättegångshinder, som medför att det överhuvudtaget inte ska bli någon ny förhandling.Konsekvensen av detta för dig är uteslutande positiv. Du har redan bråkat i tingsrätten och dragit det längsta strået. Domen har vunnit laga kraft och i det allra, allra flesta fall innebär det att den som förlorat inte har någon verklig möjlighet att få saken prövad en gång till.Min rekommendation blir därmed att du hör av dig till kommunen och upplyser om att detta redan har avhandlats vid tingsrätten, att någon överklagan inte skett och att domen vunnit laga kraft. Det rimliga är då att kommunen, utan att titta närmare på de nya ”punkterna”, avslår klagomålet. Skulle ärendet återigen hamna på tingsrättens bord, och du blir förelagd att inkomma med ett bemötande, bör du naturligtvis informera tingsrätten om att det redan meddelats en dom.Utvecklat svar med hänvisningarDe lagrumshänvisningar som förekommer nedan avser rättegångsbalken.Lika viktigt som möjligheten att få en tvist prövad i domstol är att resultatet av domstolsprövningen ska respekteras av parterna och att, när domen väl vunnit laga kraft, samma tvist inte ska kunna gå i repris. Det vore ju lönlöst att lägga tid och ekonomiska resurser på att rättsligt driva en fråga om den som förlorat kan komma undan sitt ansvar genom att skicka in en ny stämningsansökan och, med lite tur, gå segrande ur nästa sammandrabbning.Av det skälet finns en bestämmelse i 17 kap. 11 § tredje stycketsom anger att ”ej må fråga, som sålunda avgjorts, ånyo upptagas till prövning”. Denna eleganta formulering utgör en oerhört betydelsefull processrättslig princip som med juridisk terminologi benämns ”res judicata”.När en fråga (exempelvis skyldigheten att betala ett visst belopp enligt ett avtal) blivit res judicata kan samma fråga inte, när överklagandetiden har löpt ut, prövas på nytt. Den som förlorat får då bita i det sura äpplet och göra rätt för sig (eller få påhälsning av kronofogden).Skulle den förlorande parten ändå, i samma ärende, vända sig till domstolen på nytt så ska domstolen på eget bevåg avvisa stämningsansökningen p.g.a. rättegångshinder. Skyldighet att göra detta framgår av 34 kap. 1 §. Då det kan vara nästintill omöjligt för en domstol att på egen hand ta reda på om det föreligger ett rättegångshinder så ska dock den andra parten lämna en upplysning om rättegångshindret i sitt svaromål (se 42 kap. 7 § första stycket).Den enda möjligheten som står till buds för någon som fått en lagakraftvunnen dom emot sig, och inte vill kasta in handduken, är att använda sig av ett s.k. ”extraordinärt rättsmedel”. Ett av dessa rättsmedel är resning, vilket också är det som teoretiskt sett kan bli aktuellt i ditt fall. Resning innebär att en lagakraftvunnen dom under speciella förutsättningar kan rivas upp och ändras. Ansökan om resning skickas till, när den aktuella domen meddelats av tingsrätten, hovrätten (58 kap. 4 § första stycket).Resning kan exempelvis beviljas då det framkommit en omständighet eller ett bevis som, om det hade presenterats vid den ursprungliga prövningen, sannolikt gett upphov till en annan dom (58 kap. 1 § första stycket). Den som ansöker om resning måste dock, vilket är helt avgörande, presentera en hållbar förklaring till varför omständigheten eller beviset inte åberopats tidigare (58 kap. 1 § andra stycket). Att den som ansöker, eller dennes juridiska ombud, inte varit tillräckligt noggranna med sin utredning första gången är inte en giltig ursäkt.Skulle hovrätten besluta sig för att bevilja resningsansökningen så ska en förnyad prövning ske vid tingsrätten (58 kap. 7 §). I de allra flesta fall när resning blivit beviljad bör utgången i tingsrätten bli annorlunda jämfört med den första domen (annars kan det, lite slarvigt, sägas att det var fel av hovrätten att bevilja resning).Med vänlig hälsning,

Kan ett vittne anses som jävig under en domstolsprocess?

2017-04-21 i Vittna
FRÅGA |Har en fråga gällande patientskadelagen, är behandlande vårdgivare jävig vid en eventuell rättegång i Tingsrätten eller skulle vårdgivaren kunna vittna om att en patientskada har skett i en tvist med LÖF gällande ersättning enligt Patientskadelagen?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring ett vittnes eventuella jäv under en domstolsprocess. Till att börja med regleras frågor om vittnen och jäv i rättegångsbalken, (RB). Som utgångspunkt i svensk rätt gäller att vem som helst kan höras som vittne, så länge personen i fråga inte själv är part i målet. Ett vittne kan vittna till en parts fördel eller nackdel och exempelvis vara gift, barn, sambo, vän etc. till en part i målet. Detta gör inte att vittnet blir jävigt, tvärtom faller det sig ganska naturligt att ett sådant vittne har en subjektiv inställning och uppfattning. Rättegångsbalkens regler ställer inte upp krav på att vittnen ska vara oberoende. Reglerna om jäv omfattar därför inte vittnen och alltså finns det inga hinder mot att en vårdgivare vittnar om en eventuell patientskada. Däremot tar rätten i sin bevisvärdering av vittnesutsagan, hänsyn till relationen mellan vittnet och part i målet. (36 kap. 1 § RB) Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra om bötesbeloppet i ett strafföreläggande är för högt?

2017-04-20 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Den 18:e mars blev jag tagen med 0,54 gram kokain på mig. Jag fick strafföreläggande då jag erkände på plats. Däremot anser jag att böterna satts mycket högre än vad jag är kapabel att betala samt i relation till brottet. Jag fick 150 dagsböter á 170 kr (d.v.s. 25 5000 kr). Kan jag överklaga detta? Är det antalet dagsböter jag överklagar eller antalet kr? Hur går jag i sådana fall tillväga? Extremt tacksam för hjälp.
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag lämnar ytterligare upplysningar, alternativt kompletterar mitt svar på något vis, är du välkommen att publicera en kommentar eller skicka ett mejl till marcus.backstrom@hotmail.com.De övergripande reglerna om strafföreläggande hittas i 48 kap. rättegångsbalken, som jag hänvisar till nedan.Enligt 48 kap. 3 § har ett godkänt strafföreläggande samma status som en lagakraftvunnen dom. Innebörden av detta är att ett godkänt strafföreläggande inte är möjligt att överklaga (vilket är logiskt eftersom det inte borde finnas skäl att överklaga någonting som man själv har samtyckt till).Godkännande av strafföreläggandet ska ske skriftligen (48 kap 9 §). Den anklagade ska dock först få ett strafföreläggande som tydligt utvisar bl.a. hur stora böter som ska betalas (48 kap. 6 §). Annorlunda uttryckt ska man inte godkänna ett strafföreläggande och först därefter få reda på vad konsekvensen, i form av dagsböterna, blir. Uppstår en sådan situation så har de olika leden i processen behandlats i helt fel ordning.Din frågas formulering lämnar dock öppet för tolkning huruvida du faktiskt godkänt strafföreläggandet eller om du bara mottagit ett förslag från åklagaren (som ännu väntar på att bli, eller inte bli, godkänt).Under förutsättning att du faktiskt har godkänt strafföreläggandet, men inte blivit informerad om bötesbeloppet på det viset som lagen kräver, så finns en chans till överklagan genom att använda ett s.k. extraordinärt rättsmedel. Det är inte en överklagan i vanlig mening utan ett sätt att upphäva en lagakraftvunnen dom som grundar sig på en formellt felaktig hantering av ärendet. Reglerna kring detta är relativt komplicerade – men jag förklarar det gärna närmare om du önskar och det alls kan vara aktuellt i din situation.Alternativet, vilket känns mer troligt, är att du faktiskt inte godkänt strafföreläggandet utan bara mottagit information om vad ett strafföreläggandet skulle innebära (d.v.s. hur dyrt det blir för dig). Om du inte anser att dagsbotsbeloppet är skäligt kan du naturligtvis avstå ifrån att godkänna strafföreläggandet, vilket troligen leder till att åklagaren väcker åtal och att det istället blir en tingsrättsförhandling. Väl där kan du argumentera för att böterna borde sättas till en lägre nivå (exempelvis p.g.a. att de är för höga i förhållande till din inkomst).Eftersom åklagaren ska basera strafföreläggandet på den bötesnivå som det är sannolikt att en domstol hade kommit fram till så är det dock högst tveksamt om du kommer ”tjäna” på att inte godkänna strafföreläggandet. Med vänlig hälsning,