Kortfattat om beviskravet i brottmål, domstolens fria bevisprövning och bevisvärdering.

2016-12-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En person skyller på en död under rättegång. Bevisningen är väldigt svag. Man väljer att tro på den misstänkte om att hans döde vän är den skyldige. Jag vet med säkerhet att det är omöjligt att den döde skulle vara skyldig. Vad kan jag göra?
Arash Ghavamnejad |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Eftersom jag inte har någon information om omständigheterna som ligger till grund för domstolens friande dom, så kan jag inte exakt förklara för dig varför domstolen valt att tro på den tilltalades uppgifter om att hans avlidne vän var den som utförde den straffbelagda gärningen. Däremot kan jag redogöra kort om beviskravet i brottmål och för domstolens fria bevisprövning och bevisvärdering. Beviskravet och bevisbördan Först måste tydliggöras att det är åklagaren som har bevisbördan i brottmål och inte den som står tilltalad. För att åklagaren ska lyckas övertyga domstolen att rätt gärningsman står tilltalad så krävs det att åklagaren styrker bortom rimligt tvivel (beviskravet i brottmål) att gärningen begåtts av den tilltalade. Bortom rimligt tvivel innebär att bevisningen ska vara såpass entydig att det inte finns några rimliga alternativa gärningsmän. Rimligt tvivel kan uppstå på många sätt. Däremot innebär det inte automatiskt att den tilltalades förnekelse eller alternativa förklaringar till vem som begått gärningen medför rimliga tvivel om dennes skuld. Ibland kan domstolen lämna en uppgift helt utan avseende eller konstatera den har ett lågt bevisvärde vid bevisprövningen, bl.a. antingen för att uppgiften i sig är osannolik eller att uppgiften kommer från en person som inte är trovärdig eller att dennes uppgift i sig inte är tillförlitlig av någon anledning. Den fria Bevisprövningen Det finns således inga bestämda lagreglerade riktlinjer eller metoder för hur bevisning ska värderas av en domstol, förutom att domstolen själva oftast använder sig av olika teoretiska metoder för hur de ska pröva bevisning och vilken betydelse sådan bevisning ska tillmätas i målet. Det enda som föreskrivs i lagen är att domstolen skall pröva vad som är bevisat efter en samvetsgrann prövning av allt som har förekommit i målet, se Rättegångsbalken (RB) 35 kap 1§. Den enda begränsningen för domstolens bevisprövning är att den slutliga domen enbart får grundas på sådana omständigheter och bevis som lagts fram vid huvudförhandlingen. Det senare är ett uttryck för den s.k. omedelbarhetsprincipen som är reglerad i RB 30 kap 2§. Avslutande kommentarAtt den tilltalade i din situation gått fri från straffansvar beror helt enkelt på att domstolen ansett att vederbörandes skuld inte styrkts bortom rimligt tvivel. Att domstolen eventuellt ansett att en rimlig alternativ gärningsman kan ha varit den avlidna person, beror möjligtvis på att den tilltalades uppgifter om detta har bedömts ha ett visst bevisvärde i målet. Däremot kan målets utgång likaväl grundats på andra omständigheter som medfört rimliga tvivel om den tilltalades skuld. Det är även tveksamt att domstolen i domskälen uttryckt att den döde varit den skyldige, utan här har domstolen troligen bedömt att det, utifrån den bevisning som framlagts i huvudförhandlingen, rimligen inte kan bortses att en möjlig alternativ gärningsman begått den straffbara gärningen.Vad Du ska göra?!Om Du av någon anledning innehar information som med säkerhet kan bekräfta att den döde omöjligen kan ha varit den som utfört den brottsliga gärningen, råder jag dig att omedelbart ringa till den åklagarmyndighet som handlägger ärendet och berättar för dem om vad du vet. Om det inte gått mer än 3 veckor efter att domen meddelats eller avkunnats så har åklagaren fortfarande möjligheten att överklaga domslutet. Detta förutsätter att målet inte gått hela vägen till Högsta domstol (HD) och att den slutliga domen därmed inte meddelats eller avkunnats av denna instans (sista instans). Om målet gått hela vägen till HD så finns det dessutom möjlighet till att använda sig av s.k. extra ordinära rättsmedel, dvs. resning i föreliggare fall, enligt RB 58 kap. Resning beviljas dock väldigt sällan, särskilt när resning ansöks till nackdel för den tilltalade. Hoppas du fått ett någorlunda tydligt svar på din fråga. Vänligen,

Överklagan

2016-12-05 i Domstol
FRÅGA |Hej!För 1,5år sedan greps ut då jag hade försökt att tillgripa en mössa med värde 350kr. Blev dock dömd till stöld, då ett tillhygge hade använts. Utfallet blev dagsböter samt villkorlig dom. Är inte detta aningen hårt, då det var första samt enda gången jag blivit straffad? Syftar då på den villkorliga domen. Kan jag på något sätt idag överklaga detta beslut, då jag anser det vara orimligt hårt? Var sanningsenlig och erkände vid rättegången.
John Edgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis kan jag inte avgöra huruvida straffet var för hårt eller inte, det förekommer för lite information i din fråga. Rätten tar hänsyn till flera omständigheter vid bestämmande av påföljd. Vad gäller din dom, av din fråga så framstår det som om det var över ett år sedan du dömdes? I regel har du tre veckor på dig att överklaga en dom, görs ingen överklagan och du inte har laga förfall så vinner domen laga kraft, dvs. domen står fast. Detta framkommer i Rättegångsbalk (1942:740) 51 kap. 1 § där det anges att en överklagan ska ges in skriftligen till den tingsrätt där du dömdes inom max tre veckor från det att domen meddelades. Hoppas att detta svarade på din fråga!

Överklaga myndighetsbeslut

2016-12-02 i Domstol
FRÅGA |Varför ska ett överklagande av ett förvaltningsrättsligt beslut lämnas in till den myndighet som fattat beslut i ärendet?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Anledningen till att man skickar överklagan direkt till den myndighet som fattat det ursprungliga beslutet är att man vill avlasta domstolarna med administrationen. Det myndigheten testar är om ansökan kommit in i rätt tid och om den gjort det, skickar de vidare ansökan direkt. Ett undantag från detta är om du vill överklaga ett beslut av migrationsverket, som då även omprövar sitt eget beslut och ser om det finns själ att utifrån motiveringen i överklagan, ändra sitt ursprungliga beslut. Finner det att det inte är så, skickar de också vidare ansökan till förvaltningsrätten. Med vänlig hälsning,

Polisen eller åklagare som utreder brott?

2016-12-01 i Förundersökning
FRÅGA |Jag anmält nån till polisen för misshandel. Istället för åklagarmyndigheten utreder anmälan utredas av polisen pga det inte är nära relation., men jag tycker att de har fel.Var står betydelsen för nära relation på lagen?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 23 kap 3 § RB kan Polismyndigheten eller åklagaren fatta beslut om förundersökning. Enligt denna bestämmelse ska ärendet gå över från polisen till åklagaren om saken inte är av enkel beskaffenhet och någon skäligen kan misstänkas för brottet. Vidare ska åklagaren även överta utredningen om det är motiverat av särskilda skäl. Under spaningsskedet är det oftast polisen som leder förundersökningen. Då någon skäligen kan misstänkas för brottet lämnas som sagt förundersökningen istället över till åklagaren. På åklagarmyndighetens hemsida har det preciserats när en åklagare vidare ska ta över förundersökningen: - när den misstänkta personen är frihetsberövad- när våld eller hot inom familjen eller mot nära anhöriga kan misstänkas- när den misstänkta personen är 15-17 år, utom vid mindre allvarlig brottslighet- när brottsoffret är under 18 år- när det gäller grov eller komplicerad brottslighet. I andra fall är det alltså polisen som ska utreda brottet, i inledningsskedet i alla fall. Det kan alltså konstateras att huruvida det föreligger en nära relation eller inte kan bli avgörande för vem som leder utredningen. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fri bevisprövning och åtalsplikt

2016-12-07 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vad innebär fri åtalsprövning?
JR Umeå |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fri åtalsprövning är inget vedertaget juridiskt begrepp, varpå tänkte vi redogöra för andra begrepp vi kan anta att du syftar på. Det vi kan tänka på är begreppet fri bevisprövning, vilken kommer till uttryck i 35:1 rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K35P1S1. Denna princip betyder att rätten ska pröva alla bevis som kommer fram under huvudförhandlingen som domstolen sedan grundar domen på.Möjligtvis kanske du annars tänker på begreppet åtalsplikt. Denna plikt innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det. Den som blivit utsatt för ett brott kan alltså inte styra utredningen. Ett undantag från denna plikt är exempelvis för brottet förtal. Om vi inte lyckades svara någorlunda på det du undrade får du gärna höra av dig med förtydligande så ska vi göra vårt bästa för att svara på det!Hoppas du fått svar på din fråga!Det här svaret är framtaget i samarbete med Lawline och Juriststudenternas rådgivning (JR). JR är en ideell grupp juriststudenter verksamma under Juridiska föreningen vid Umeå Universitet.

Skadeståndstalan i tvistemål samt fråga om målsägandebiträde

2016-12-04 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej jag undrar hur man går tillväga när man ska kräva ett skadestånd vid en trafikolycka där jag är oskyldig och personen blivit dömd till 70 dagsböter. Med lång sjukskrivning och men för livet. Åklagaren valde att inte ta med mitt krav vid dömande utan jag får själv driva mitt mål enskilt till personen. Hur får man ett målsägande biträde och hur går man vidare rent praktiskt.
Carla Zachariasson |Hej!Eftersom åklagaren valde att inte ta med ditt anspråk i brottmålet kan tingsrätten pröva skadeståndsfrågan i ett tvistemål. Det du måste göra rent praktiskt är att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (se närmare om innehåll och kostnader här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/ ). Rättegången i tvistemål är uppdelad på förberedelse och huvudförhandling. Under förberedelsen försöker rätten utreda var parterna står och om om de kan komma till en uppgörelse (en förlikning). Om inte kommer en huvudförhandling äga rum, där tingsrätten prövar frågan baserat på vad parterna för fram i målet. Som en generell princip i tvistemål gäller att det är den som påstår något som har bevisbörda för detta, d.v.s. du måste visa för rätten att din motpart åsamkat dig skada och att du därmed har rätt till skadestånd. Att din motpart blivit dömd i brottmålet betyder inte automatiskt att du kommer vinna tvistemålet, utan domstolen prövar frågan om skadestånd separat (även om brottmålet kan ha viss betydelse som bevis). Vad gäller frågan om målsägandebiträde är det rätten som förordnar detta. Ett målsägandebiträde är dock i huvudsak avsett för brottsoffer som blivit utsatt för till exempel sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan ge fängelse för den som begått brottet. Du har däremot alltid en rätt att ha ett rättegångsombud (se 12 kap rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740#K12 ), men du står själv för dessa kostnader. Att uppmärksamma är att motparten får stå för dina rättegångskostnader om du vinner målet (och tvärtom), se 18 kap rättegångsbalken ( https://lagen.nu/1942:740#K18 ). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

När ska den misstänkte underrättas om husrannsakan?

2016-12-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejUndrar hur regelverket är gällande husrannsakan. Att vid beslut om husrannsakan, vad anser rätten att meddelande till den berörda är rimlig tid? För där är väl krav på att det skall informeras? Tar gärna emot länkar till lagstöd/författningar/riktlinjer för hur polisen skall bete sig.
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Regler om husrannsakan finns reglerat i Rättegångsbalken (RB) 28 Kap, se här.HusrannsakanI de fall det finns anledning att anta att ett brott har begåtts där fängelse kan bli aktuellt för den misstänkte, får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe, RB 28:1. Det finns två typer av husrannsakan. Reel husrannsakan, där man söker efter föremål och personell husrannsakan, där man letar efter en person.Vid beslut om husrannsakan görs en intresseavvägning där husrannsakan endast får beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse, RB 28:3 a. Stagandet tar sikte på den så kallade proportionalitetsprincipen. Allmänna principer vid tvångsåtgärderHusrannsakan är en tvångsåtgärd och här finns utöver proportionalitetsprincipen två andra allmänna principer som ska beaktas. Ändamålsprincipen: Denna princip innebär att de som har befogenhet att genomföra husrannsakan får endast göra detta för det ändamål för vilket tvångsmedlet beslutats och således inte för att exempelvis sätta en misstänkt person under press.Behovsprincipen: Husrannsakan får bara ske när det föreligger ett påtagligt behov och det inte finns en mindre ingripande åtgärd som kan tillgodose behovet.När ska den misstänkte underrättas om husrannsakan? Som utgångspunkt ska beslut om husrannsakan fattas av förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten vilket framgår av RB 28:4 st. 1. Däremot kan polisen ibland fatta beslut om husrannsakan för att exempelvis söka efter en person som med stöd av lag ska omhändertas eller efter ett föremål som polisen med stöd av lag eller annan författning ska omhänderta, se RB 28:4 st. 3 och Polislagen 20 §. För att polisen ska kunna göra en husrannsakan utan att invänta beslut krävs att det rör sig om ett brådskande fall, Polislagen 20 § st. 3 och RB 28:5.Här saknar jag omständigheter kring hur husrannsakan gick till och varför. I de fall den misstänkte inte var hemma när husrannsakan genomfördes ska, ”så snart det kan ske utan men för utredningen, underrättas om den vidtagna åtgärden”, se RB 28:7 st. 2. Här saknas uppgifter kring hur lång tid det kan ta innan den misstänkte underrättas vilket tycks luta åt att det skiljer sig från varje enskilt fall. Det finns således krav på att man ska underrätta den misstänkte, men ingen bestämmelse som talar om vad som anses som rimlig tid. Skulle den misstänkte däremot vara hemma när polisen tänkt genomföra husrannsakan kan hen i vissa fall tillåtas närvara, RB 28:7 st. 3.ÖvrigtAnser man att husrannsakan inte har gått rätt till och att det föreligger ett eventuellt missbruk av polisens befogenheter kan förfarandet stå i strid med artikel 8 i Europakonventionen som numera är svensk lag, se här.Enligt RB 28:9 ska det föras protokoll över husrannsakan där bland annat ändamålet med åtgärden ska anges. Som misstänkt har man rätt att på begäran erhålla bevis där det även ska finnas uppgifter om det brott misstanken avser, RB 28:9 st. 2. Här skulle man som misstänkt kunna begära bevis och få reda på vad man är misstänkt för (bevis är dock inte samma sak som protokoll). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Tid mellan tingsrätt- och hovrättsförhandling.

2016-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej har fått min dom från tingrätten på åtta mån Har nu överklagat detta till hovrätten och även begärt syn på plats eftersom åklagarens bevisning via ett vittne som ser mig på 20till30meters håll pekar ut mig . när jag själv befinner mig på andra sidan stan och äter lunch när brottet begås med min sambo . har varit vid brottsplatsen efteråt och spelat in fyra video filmer och tingrätten godtog dessa och titta på dom. Sen har inte åklagaren överklagat min dom .hur lång tid ska man behöva vänta på ny förhandling
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Jag tolkar det som att det enda du undrar över är när rättegången i hovrätten hålls. Om det är en felaktig tolkning ber jag dig att skicka in din fråga igen. Din fråga har kommit upp förut och jag rekommenderar att du läser det svar som finns i följande länk: http://lawline.se/answers/11072.