Civil- och straffprocessuella frågor.

2014-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har fört ett förenklat tvistemål i tingsrätten mot ett försäkringsbolag. Ärendet är avslutat. Under tvistemålshandläggningen beskyllde bolaget mig för att utfört en brottslig handling, vilket är falskt och dessutom framförde bolaget en falsk beskrivning av en händelse som var till min nackdel. Om vi antar att jag har tillräckliga skriftliga underlag för att bevisa ovanstående, kan jag då stämma bolaget i ett förenklat tvistemål för kränkning enligt brottsbalkens 15 kapitel paragraf 7? Bolaget har haft möjlighet att ta tillbaka sina påståenden efter att jag skriftligt protesterat men så har ej skett. Måste jag begära ett skadestånd i kronor eller räcker det med att begära att domstolen skall ta ställning till om bolaget utfört de kränkande handlingar jag påstår?
Filip Henriksen |HejStort tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor. Utredningen till din frågeställning kommer att behandla process- och straffrättsliga frågor. En genomgång av vissa grundläggande processrättsliga principer är viktiga att lyfta fram med anledning av din frågeställning samt hur du bör förfara framöver för att bevaka din rätt.Civilprocessuella utgångspunkterI din frågeställning gör du klart att du haft en tvist med ditt försäkringsbolag. Tvisten utgjorde ett så kallat förenklat tvistemål och målet är nu mera avslutat. Med avslutat tolkar jag att tingsrätten meddelat dom i målet. Detta har grundläggande betydelse för den fortsatta utredningen.Enligt 17 kap. 11 § 3 st. rättegångsbalken utgör ett redan prövat mål rättegångshinder för en ny rättegång om samma sak (s.k. res judicata). Lagrummet stadgar att ”Ej må fråga, som sålunda avgjorts, ånyo upptagas till prövning”. Detta innebär att du inte kan stämma parten på nytt i domstol om själva saken utgör densamma som vid det förenklade tvistemålet.När du ingick i tvist med försäkringsbolaget lämnade du ett yrkande och en rad olika grunder för ditt yrkande. Grunderna är så kallade rättsfakta som skall avgöra om det är juridiskt rätt att bifalla yrkandet. Om ditt yrkande var att du skulle erhålla X antal kronor ur din försäkring och grunderna för detta var A-C så kan du inte på nytt starta en ny process med samma yrkande. Rättsföljden av yrkandet är densamma som vid första processen varför man talar om att det är en ny process om samma sak, som redan avgjorts genom dom. Emellertid syns din fråga faktiskt inte handla om ”samma sak”. Den nya process du tänker dig är någonting annat än ett yrkande om ”samma sak” vad gäller den första processen. Du nämner att ditt förenklade tvistemål är ”avslutat” (med min definition – dom har avkunnats i ärendet eller möjligen har en förlikning blivit stadsfäst genom dom). Nu vill du istället få din rätt hörd genom det faktum att försäkringsbolaget har framfört en falsk beskrivning av händelsen (försäkringsfallet) samt att du utfört en brottslig handling. I din frågeställning låter det som att försäkringsbolaget inte kört rent spel i själva processen. Du uttrycker detta som att försäkringsbolaget framfört en falsk beskrivning av själva händelsen. Viktigt att notera i detta sammanhang är 9 kap. 3 § rättegångsbalken. Om en part försöker förhala rättegången genom påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, eller annars innehåller bevisning eller vidtar någon annan otillbörlig åtgärd i processen, skall denne part dömas till böter. Om du upplever att försäkringsbolaget verkligen försökt förhala din process, genom just påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, ankommer det på åklagarmyndigheten att väcka åtal. Du kan också kontakta tingsrätten eftersom denna typ av rättegångsförseelse kan tas upp av rätten direkt utan att åtal har väckts. Detta framgår av 20 kap. 1 § rättegångsbalken. Märk väl att rättegångsförseelse är en straffrättslig process – part som gjort sig ansvariga för rättegångsförseelse skall betala böter. Böter tillfaller staten. Sammanfattningsvis kan följande konstateras: Du kan inte på nytt starta en process i samma sak som redan avgjorts av domstol. Emellertid kan det finns skäl att anta att försäkringsbolaget har förhalat rättegången, om så inte är fallet kan de ha (mot deras bättre vetande) föranlett denna rättegång. Utifrån din fråga har jag svårt att se att försäkringsbolaget verkligen förhalat rättegången, men om de beskrivit ett händelseförlopp på ett felaktigt sätt torde de mot deras bättre vetande föranlett rättegången genom att exempelvis ta tvisten istället för att exempelvis betala ut försäkringsersättning. Detta är dock en fråga som ligger utanför din betalda frågeställning, men det är något du kan fundera över. Vi övergår nu till de straffprocessuella frågorna.Straffprocessuella utgångspunkterI din frågeställning undrar du om en ny stämning från din sida kan göras då du anser att försäkringsbolaget ”kränkt” brottsbalkens 15 kap. 7 §. Det viktiga här är att se till ordalydelsen. Lagrummet stipulerar följande i din situation: Försäkringsbolaget skall hos, åklagare, polis eller annan myndighet, sanningslöst (dvs. ren lögn) beskyllt dig för en brottslig gärning (vilket du anser att de har gjort) eller lämnat besvärande omständigheter. En förutsättning för detta är att myndigheten som angivelsen sker till har att uppta anmälan om en sådan sak. Viktigt att notera här är att om en part i en rättegång lämnar osanna uppgifter så tillämpas inte 15 kap. 7 § brottsbalken eftersom det brister i rekvisitet att domstolen inte har tagit upp någon anmälan. Ett typexempel är om någon exempelvis anmäler sin granne till kommunen för att denne stör omgivningen. Brottet falsk tillvitelse kan alltså inte ske inför domstol.Om du anser att försäkringsbolagets förfarande; dvs. att icke beskriva händelseförloppet på ett korrekt sätt och att klandra dig för en brottslig handling kan det istället röra sig om mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga. Dessa brott återfinns i 15 kap. 1-3 §§ brottsbalken. Förutsättningarna är dock att din motpart, försäkringsbolaget, under själva processen lämnat någon form av ed eller en sanningsförsäkran under själva rättegången. Samtliga av dessa brott faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som stämmer part inför domstol. Däremot är du part i målet i form av att du är målägande. Det du således skall göra är att göra en polisanmälan. Du kan, om åklagaren väljer att väcka åtal, kräva skadestånd. För att skadestånd skall bli aktuellt måste du, till följd av brottet (i detta fall om försäkringsbolaget gjort sig skyldig till mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga), ha lidit en skada. Du skall alltså ha orsakats en skada på grund av deras osanna partsutsagor i domstol. Detta framgår implicit av 2 kap. 2 § skadeståndslagen. Denna typ av skadestånd kallas för ekonomiskt skadestånd och är till för att sätta dig i samma situation som om skadan inte inträffat. Emellertid har du en öppning genom 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Där kan skadestånd utgå om du blivit allvarligt kränkt genom brott (dvs. mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga). Du kan givetvis stämma försäkringsbolaget på egen hand om du endast kräver skadestånd men inget straffrättsligt ansvar. Du kan således lämna in en stämningsansökan, yrka ersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen och som grund för yrkandet är att försäkringsbolaget gjort sig skyldiga till mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga. Du behöver alltså inte gå via det straffrättsliga systemet: Att en åklagare åtalar för dessa brott och att du får ersättning på grund av detta. Du kan föra en egen civilrättsliga process och argumentera för att de gjort något brottsligt. Om domstolen finner att försäkringsbolaget gjort sig skyldiga till exempelvis mened, osann partsutsaga eller ovarsam partsutsaga och att du blivit allvarligt kränkt med hänsyn till din person, frihet, frid eller ära, kommer domstolen ålägga part att betala dig ett ideellt skadestånd. Behöver du hjälp med dessa skadeståndsrättsliga frågor rekommenderar jag dig att kontakta en jurist. Vi på Lawline har ett mycket stort nätverk av advokat- och juristbyråer samt vår egen juristbyrå - Lawline Consulting. Vänligen mejla info@lawline.se om du önskar att komma i kontakt med oss.

Polisförhör vid stöld

2014-09-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Nu är det så att jag ska kallas in på ett polisförhör angående om en stöld, Det var jag och en kompis som såg vid tillfället att ta öl från ett lager, men saken är att jag aldrig gjorde det. Det handlar om 1 lock öl som min kompis tog och nu kallas även jag in på förhör men han erkände själv att han tog ett flak och att den andra personen visste han inte vem den var alltså jag. Lagerägaren såg oss springa och sprang efter den andra killen jag lyckades komma undan även ifall jag inte tog något så greps den andra. Men andra på festen som polisen möjligt förhörde vet jag inte om dom har vittnat vad kan jag göra för mitt eget bästa?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga!Du kan alltid be om en försvarare som ska vara med under polisförhöret ifall du så önskar. Du kan uppge till polisen att du önskar en offentlig försvarare (rätten avgör dock detta och ibland kan det vara svårt att få en men du kan alltid försöka). Då du menar att du inte stulit något så tycker jag att du ska klargöra detta, möjligen har de kallat dig inte för att de tror att du har gjort något utan för att de vill ta ditt vittnesmål för att få reda på ifall du sett något. För att styrka ditt vittnesmål kan det vara bra att berätta detaljrikt vad som hände och vad du såg.Du kan alltid försöka ringa till polisen innan för att höra vad vittnesmålet gäller mer specifikt (inte säkert att du kommer få reda på mer än vad som står på kallelsen dock).Vänliga hälsningar,

Skäl att anta?

2014-09-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är skäl att anta?Existerar det inom rätten? Är detta i så fall korrekt?
Abraham Zeito |Hej Emil!Din fråga är väldigt abstrakt och den blir därför svår att besvara. Skulle du kunna specificera frågan och återkomma så ska jag besvara din fråga utförligt. Jag tänker mest på ifall du kan beskriva i vilket sammanhang det rör sig om, är det brottmål osv. Med vänliga hälsningar,Abraham Zeito

Återfå hund genom vanlig handräckning

2014-09-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min dotter har under hot tvingats lämna sin hund till f.d sambo som vägrar lämna tillbaka den.Min dotter står som ägare. Var hos polisen men fick ingen hjälp. Vad gör man?   
Kiran Singh |Hej och tack för din fråga!Om det inte anses utgöra ett brott i polisens ögon kan din dotter enkelt och smidigt vända sig till Kronofogden. Eftersom hon står som ägare på hunden sitter hon förmodligen i ett bra bevisläge och hon kan ansöka om handräckning hos Kronofogden och helt enkelt begära att hunden lämnas över till henne eftersom hon är den rätta ägaren. Ansökningsförfarandet kostar 300 kr, men beloppet kan ni få tillbaka av motparten senare. Det finns enkel och tydlig information på http://www.kronofogden.se/Vanlighandrackning.html men i korthet kommer det gå till som följande:1. Din dotter fyller i en blankett där hon så tydligt som möjligt förklarar och ger grund till sitt anspråk på hunden och att den ska överlämnas till henne. Här avgör hon också om hon vill ha hjälp med att verkställa Kronofogdens utslag. Detta innebär att Kronofogden kan hjälpa er att hämta hunden. Om ni inte begär hjälp med verkställighet i ansökan kan ni göra det senare. Oftast kan det räcka med ett utslag från Kronofogden för att personen i fråga ska rätta sig.2. Kronofogden skickar ett brev till din dotters ex (svaranden) om hennes krav.3. Om svaranden bestrider kravet kan din dotter välja att hennes talan ska tas upp i en tingsrätt som får avgöra den tvistiga äganderättsfrågan. Om hon inte vill att talan prövas i domstol läggs ärendet ner.4. Om svaranden inte svarar på kravet så meddelar kronofogden ett utslag där svaranden förpliktas göra det som angivits i din dotters ansökan.5. Har din dotter inte i samband med ansökan begärt hjälp att verkställa beslutet kan hon göra det.Hoppas jag svarade på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Utsatt för misshandel - vad händer efter polisanmälan?

2014-09-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag är en kille på 17 år som häromdagen på en nattbuss fick ta emot 2 knytnäveslag mot ansiktet av en äldre kille. Det finns video från bussens övervakningskameror när slagen delas ut och ett stort antal vittnen som satt i bussen. Personen som slog mig är okänd men man kan antagligen se väldigt bra hur gärningsmannen ser ut på övervakningskamerorna (har inte sett de själv). Jag tänkte höra lite här om vilket arbete polisen lägger på dethär och vad som kommer hända framöver med rättegångar osv? Tack på förhand.
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,För det första är det viktigt att se till att en polisanmälan sker av händelsen, detta kan du göra genom att ringa polisen på telefonnummer 114 14 eller vända dig direkt till en polisstation.Efter polisanmälan kommer polisen eller åklagaren besluta om en brottsutredning ska ske, här bedöms vilka möjligheter det finns att utreda brottet. Om det finns anledning att anta att brott begåtts startar den så kallade förundersökningen. Under denna kan bland annat förhör hållas. När denna brottsutredning är klar bedöms om någon ska åtalas eller ifall utredningen läggs ned. Ifall någon blir åtalad kommer det leda till en rättegång. I detta fall skulle åtalet nog gälla misshandel.Det finns bra förklaringar om denna process på polisens hemsida, se http://polisen.se/Utsatt-for-brott/Efter-polisanmalan/.Du har även möjlighet att höra av dig till en brottsofferjour i närheten av dig, de kan svara på fler frågor samt fungera som ett mänskligt stöd, se http://www.brottsofferjouren.se/.Vänliga hälsningar,

Bevisförvanskning vid skiljedom

2014-09-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man vid en skiljedom kan radera en bandupptagning då denna är det enda som skulle kunna finnas dokumenterat och detta innan skiljedomen är avkunnad. Kan man byta advokat helt plötsligt vid slutpläderingen? Bör man inte stå omnämnd i domslutet när man har vittnat och bör det inte stå omnämnt vad man har bevittnat? Finns det krav på att man ska vara advokat vid en skiljedom? Finns det krav på att advokatarvodet ska vara specifierat? Tacksam för svar Vänligen Mona
Hedda Gejrot |Hej och tack för alla dina intressanta frågor!Det finns regler i Brottsbalken (BrB) om bevisförvanskning, se BrB 14 kap 4 § och 15 kap 8 §. Dessa avser dock främst brottmål, reglerna kring att förstöra ett bevis i tvistemål har ansetts inte kunna vara straffbart. Det är svårt att finna någon riktig riktlinje kring detta men om det skulle vara aktuellt med någon regel är det främst BrB 14 kap 4 § som blir aktuell. Där framgår det att den som utan att vid tillfället ha rätt till det förstör, gör obrukbar eller döljer en urkund döms för hindrande av urkunds bevisfunktion. Det måste alltså avse något som man själv inte hade rätt till. Detta innebär att om banduppspelningen tillhör dig har du all rätt att radera den. Jag vill också tillägga att beroende omständigheterna kan det vara bra att tänka efter innan man förstör ett bevis; finns det några fördelar för dig med beviset i fråga? Kan det senare komma fram att beviset är förvanskat? I så fall, kan det påverka din trovärdighet?Som part i en rättegång finns det inget krav på att ha ett ombud. Du måste alltså inte ha en advokat (eller något annat ombud). Detta framgår av Rättegångsbalken (RB) 12 kap 1 §. När det gäller att byta försvarare beror det på om du har en offentlig eller privat försvarare. Att byta en offentlig försvarare kräver giltiga skäl. Det ställs ganska höga krav på sådana skäl, exempelvis att försvararen inte har utfört uppdraget med ordentlig omsorg. Om man vill byta en offentlig försvarare måste man lämna in en skriftlig framställning till rätten och ange varför man vill byta. Det är sedan upp till domstolen att avgöra om man får byta eller inte. Om du däremot har anlitat en egen advokat kan du byta, även vid slutpläderingen. De som dömer i en skiljedom kallas för skiljemän. Det finns inget krav på att en skiljeman måste vara advokat, eller ens jurist, däremot ställs krav på att de är opartiska i målet. Att betala sin advokats arvode är som att betala vilken räkning som helst. Det arvode som en advokat debiterar skall enligt ”Vägledande regler om god advokatsed” vara skäligt. När du betalar din advokat måste ju beloppet vara specifikt men självklart bör du innan tillsammans med din advokat diskutera kostnaden för att anlita din advokat. I skiljedomen ska domskälen framgå och den måste vara undertecknad av skiljemännen. Vissa andra formkrav uppställs också men det finns inget krav på att man måste omnämna vittnet eller vad denne person har bevittnat. Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740.Vänligen

Målsägandes rätt att tiga under rättegång

2014-09-09 i Vittna
FRÅGA |Hej! Jag har blivit kallad rättegång. det är allmänt åtal, mot min bror för misshandel. och jag undrar om jag som målsägare har rätt att tiga under rättegången?
Cornelia Göransson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regleringen kring rättegångsprocessen finns i Rättegångsbalken(RB), den hittar du https://lagen.nu/1942:740. Vad som krävs för att ett misshandelsbrott ska föreligga regleras i Brottsbalken 3:5(BrB), den hittar du https://lagen.nu/1962:700#K3.Misshandelsbrott faller under allmänt åtal vilket betyder att åklagaren har en absolut skyldighet att utreda och väcka åtal om förutsättningarna finns(RB 20:2,3, 6). Det är åklagaren som ska utreda om tillräckliga skäl finns för att väcka åtal(RB 23:2).Under huvudförhandlingen i domstol så kan du inte kallas som vittne eftersom du är målsägande, du kan därför inte avkrävas varken att avlägga ed eller att svara på frågor(RB 36:1, 21). Du får höras i ett förhör men du har ingen skyldighet att svara(RB 37:1, 36:17). Dock kan information som du lämnat i tidigare förhör med åklagaren eller polisen läggas fram inför rätten om du väljer att tiga(RB 37:3 och 36:16 stycke 2).Det är sedan upp till rätten att ta ställning till om det är bevisat "bortom rimligt tvivel" att din bror gjort sig skyldig till misshandeln. Rätten är fri att värdera bevisen, så kallad fri bevisföring, oberoende av din medverkan(RB 35;1,4). Lycka till och hör av dig om du har fler frågor!

Gäller rättshjälp för motpartens rättegångskostnader?

2014-08-31 i Rättshjälp
FRÅGA |Gäller rättshjälp för motpartens rättegångskostnader?
Jennifer Rönnerhed |Hej!För att få rättshjälp ska en del förutsättningar vara uppfyllda bl.a. ska det finnas ett behov av rådgivning och rättshjälp kan bara beviljas först efter en ansökan se 4-8 §§ Rättshjälpslagen https://lagen.nu/1996:1619. Utifrån din fråga kan jag inte avgöra om du har rätt till rättshjälp det framgår inte om det är ett tvistemål eller ett brottsmål. Det är viktigt att tänka på att om tvisten rör ett tvistemål har du bara rätt till rättshjälp om tvisten avser mer än ett halvt prisbasbelopp. Ett halv prisbasbelopp 2014 är 22 200 enligt SCB. Tanken med lagen är att alla personer oavsett inkomst har rätt att få sin sak prövad och att hjälp därför kan ges för att föra talan genom hjälp med rådgivning m.m. Från 15 § och framåt framgår vad som omfattas av rättshjälp. Huvudregeln i rättegångsbalken är att den tappande parten står för den andra partens rättegångskostnader 18 kap. 1 § https://lagen.nu/1942:740. Om du skulle bli den tappande parten kan du få betala din motparts kostnader även om du har rättshjälp d.v.s. rättshjälp omfattar inte motpartens rättegångskostnader.