Domstolens möjligheter att avvisa bevisning

2017-12-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Enligt en borttagen paragraf (37:7) från Rättegångsbalken inskränktes rättens möjlighet att avvisa bevisning. För att kunna avvisa bevis krävdes dock en värdering av det enskilda beviset under pågående rättegång, se Lindell: Sakfrågor och rättsfrågor, 1-a upplagan, Justus förlag AB, Uppsala, 1987, s. 126. Under den senaste tiden kan man konstatera att domstolarna "hoppar över" värderingen av sådana bevis som inte överensstämmer med rättens inställning från domslutet. Undrar om det har kommit något regelverk som ersätter nämnda paragrafen eller som på ett annat sätt skulle ändå förbinda domstolen att motivera en avvisning av bevisning, även om denna avvisning sker på ett passivt, dold sätt, utan att nämnas alls i processens akt eller i domslutet.
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer inleda med att berätta generellt om vad som gäller i fråga om bevisprövning i svenska domstolar, samt om den möjlighet som finns för domstolen att avvisa bevisning. Inom svensk rätt har vi s.k. fri bevisprövning, se 35 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). I denna princip finns två underprinciper: 1. Fri bevisföring. En part får åberopa i princip vilken typ av bevisning som helst.2. Fri bevisvärdering. Värderingen av ett visst bevis sker inte utifrån särskilda ramar eller tabeller som anger hur mycket ett visst bevis är värt, utan sker istället individuellt utifrån det beviset i det enskilda fallet. Denna fria bevisprövning begränsas av det faktum att prövningen alltid måste vara objektiv, neutral och rationell. Alltså: Huvudregeln är att vilken typ av bevisning som helst får åberopas, och domstolen har att pröva bevisningen utifrån ovan nämnda principer. Det finns dock ett undantag: 35 kap. 7 § RB. I denna anges ett antal fall då domstolen har rätt att avvisa bevisning. Det kan exempelvis bli aktuellt om beviset inte behövs, eller om den omständighet som en part vill bevisa är utan betydelse i målet. Enligt lagkommentaren till denna paragraf så får avvisning ske endast när det är tveklöst befogat, detta med hänsyn till just huvudregeln i 35 kap. 1 § RB, men också för att kravet på en rättvis rättegång enligt art. 6 EKMR (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) ska vara uppfyllt. Alltså, följande kan sägas: En domstol måste alltid motivera varför en avvisning av viss bevisning sker. Domstolen måste redogöra för under vilken av punkterna i 35 kap. 7 § RB som bevisningen i fråga faller under (t.ex. att beviset inte behövs). Inom ramen för dömandet finns inte utrymme för att "hoppa över" viss bevisning; det går nämligen emot ovan nämnda huvudprincip om fri bevisprövning.Vänligen,

Hur ska jag göra om jag som tilltalad i brottmål vill åberopa vittnen?

2017-11-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, jag blir snart åtalad (överklagade strafföreläggandet) för brott mot knivlagen. Jag vill kalla vittnen som stöder min sak. Hur gör jag? Finner ingen info om hur detta går till. Antar att jag måste informera Tingsrätten i förväg om vittnena(?).
Christian Sörqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är helt riktigt att tingsrätten behöver informeras om dom vittnen som du vill åberopa så att dessa vittnen kan kontaktas och sedermera kallas inför huvudförhandlingen. Du bör kontakta den aktuella tingsrätten och ge dom följande information: - Ditt namn och personnummer samt eventuellt målnummer om du har något sådant.- Namn och personnummer på varje vittne som du vill åberopa.- En beskrivning av vad det är för omständigheter som respektive vittne ska styrka. Det är viktigt att du redovisar detta separat för varje vittne då det kan vara så att du vill att dom ska styrka olika omständigheter. Du kan maila tingsrätten denna information, mailadress finns på tingsrättens hemsida. Det du bör göra först är dock att ringa till den aktuella tingsrätten och fråga dom vad som gäller specifikt i ditt fall eftersom det är möjligt att dom vill att du går tillväga på något annat sätt.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du vill ha ytterligare information eller något i svaret förtydligat. Vänligen,

Hur kan jag bevisa att ett rättsförhållande upphört?

2017-11-22 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Då det uppstått en situation där det anges olika datum när förhållandet upphört så måste man ju kunna bevisa när det tog slut. Vilka sätt krävs det för att det ska vara accepteras i domstolen?
Natalie van van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns olika bevisgrader och bevisbördor beroende på rättsområde. Jag kommer därför inte kunna besvara din fråga fullt ut då jag inte vet vad det rör sig om för rättsförhållanden. En generell utgångspunkt vid bevisbörda, (vem som ska ha ansvaret att bevisa något) är att den som hävdar något även ska bevisa det. Inom vissa rättsområden finns delad bevisbörda, vilket innebär att en part (oftast den skyddsvärda, exempelvis konsument eller arbetstagare) ska visa på ett händelseförlopp som sedan motparten ansvarar för att motbevisa. Vilken bevisgrad varierar även det beroende på rättsområde. Det kan krävas att det man hävdar ska vara antagligt, sannolikt, synnerligt och inom straffrätten utom rimlig tvivel, etc. Skriftliga intyg, avtal, dokumentation samt skriftlig konversation är självfallet starkare bevis än muntliga påståenden eller muntliga avtal. Muntliga avtal är också lika giltiga inom avtalsrätten om det inte finns ett krav på skriftlighet för just den avtalsformen, men är som sagt svårbevisade. Som du förstår är allt beroende på rättsområde och jag kan tyvärr inte utifrån din fråga avgöra vilken typ av rättsförhållande som upphört. Exempelvis har fullmaktsförhållanden, arbetsförhållanden, hyresförhållanden och samboförhållanden olika regler och bevisgrader att ta hänsyn till. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Kan en målsägande begå mened?

2017-11-11 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En kvinna påstår att hon har blivit misshandlad i januari 2015 av sin pojkvän och i rätten säger att hon avslutade förhållandet då och inte har haft någon kontakt med honom sedan dess. Men i själva verket så fortsatte förhållandet i 15 månader till och paret bla köpte en hund gemensamt, blev sambor och levde ihop under hela tiden tills april 1016. Är inte detta en ganska allvarlig lögn från målsägandets sida?
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att ljuga inför en domstol är något som ses allvarligt på i Sverige varför vi också har infört brottet mened för att kunna strafflägga handlingen, se 15 kap. 1 § brottsbalken. För att kunna dömas för brottet mened krävs dock att man har ljugit under ed. I ett brottmål är det endast vittnen som avlägger ed och därför talar under så kallat straffansvar och sanningsplikt, se bl.a. 36 kap. 11 § rättegångsbalken. Målsägande och tilltalade behöver inte avlägga ed varför de inte omfattas av detta straffansvar. Det är således inte straffbart att som målsägande ljuga i ett förhör i domstol. Berättelser som på olika sätt antas vara osanningar kan dock medföra att förhöret med personen inte väger så tungt i bevishänseende. Om domstolen av olika anledningar finner en misstro mot en parts berättelse brukar man säga att partens berättelse inte är tillförlitlig och därför inte kan tillmätas någon avgörande betydelse. Värt att framhäva här är dock att en sådan lögn som du beskriver inte har någon egentlig betydelse för själva bedömningen av brottet och bestämmandet av påföljd för den tilltalade. Osanningar av den karaktär du nämner kan i stället, som ovan nämnts, påverka tillförlitligheten hos målsäganden. Vad en sådan eventuell brist i tillförlitlighet får för konsekvenser i målet ligger i rättens händer. Med vänliga hälsningar

Nedlagt åtal pga bristande bevis

2017-12-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan ett ärende läggas ner i rättegången om det inte finns tillräckligt mycket bevis
Filip Westling |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett ärende kan läggas ned redan vid förundersökningen på grund av brist på bevis. Beslut att inleda en förundersökning fattas av bland annat åklagaren, se 23 kap. 3 § Rättegångsbalken. Under förundersökning sammanställs alla uppgifter om det misstänkta brottet i ett protokoll, vilket senare ges till åklagaren. Utifrån detta protokoll beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller läggas ned. Om åtal läggs ned kan det bero på t.ex bristande bevis. Om åtal väcks innebär det att en rättegång ska ske i tingsrätten. Under rättegången kan åtalet i undantagsfall läggas ner under pågående rättegång. Ett åtal kan också leda till en friande dom av tingsrätten om åklagare inte bevisat att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till brott. Även detta beror ofta på att bevisen är bristande eller inte är trovärdiga. Hoppas att jag besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur många vittnen krävs det för att motbevisa en polis?

2017-11-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!En generell fråga som sannolikt är mycket svårt att ge ett entydigt svar på men jag tänkte om det fanns någon prejudicerande dom som kunde vara av intresse.Trovärdighet är en central del i hela samhället men framförallt inom rättsväsendet. En polismans vittnesmål eller ord i övrigt väger som känt mycket tungt i dessa sammanhang. För att överdriva lite är min fråga; hur många vittnen som motsäger en polismans ord krävs det för motbevisa dennes utsaga? Räcker det med 2,3 eller 10 personer? Hoppas du förstår mitt resonemang.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt råder principen om fri bevisprövning (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Principen innebär att det inom svensk rätt råder fri bevisföring (allt får användas som bevis) och fri bevisvärdering (rätten ska efter samvetsgrann granskning värdera bevisningen). Den fira bevisvärderingen innebär att rätten ska pröva bevisningen objektivt, neutralt och rationellt.Du har rätt i att din fråga är något generell. Det kan emellertid sägas, att det inte spelar någon roll hur många vittnen som talar emot en polis. Det kan vara ett vittne eller tio vittnen. Det är snarare en fråga fri bevisvärdering. Sålunda beror det helt på omständigheterna i respektive fall och vilken vikt som kan läggas vid såväl polisens som övriga vittnens vittnesmål. Lämnar en polis ett väldigt trovärdigt och "bevisstarkt" vittnesmål, kan det vara nödvändigt med flera samstämmiga vittnen som talar emot. Det kan emellertid även räcka med ett motsägande vittne, om rätten bedömer detta vittnes vittnesmål utgöra starkare bevisning.Vänligen

Kan jag åka fast när jag felaktigt erkänt ett brott?

2017-11-15 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om man inte har gjort en sak men man skrev tilla en person att man hade gjort de fast jag har 4 vittnen att jag inte gjorde de kan jag åka fast ändå?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom svensk rätt används fri bevisvärdering och fri bevisprövning enligt 35 kap 1 § rättegångsbalken. Det betyder att all form av bevisning får läggas fram och att det sedan är upp till domstolen hur man värderar den. Det är därför svårt att på förhand veta hur domstolen kommer att bedöma särskilda bevis. Det är åklagaren som bär bevisbördan och det betyder att det är åklagaren som ska bevisa att du är skyldig till brott. För att få en fällande dom så ska åklagaren presentera tillräckligt stark bevisning för att nå upp till beviskravet "bortom rimligt tvivel". Det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att den tilltalade har begått brottet. Ett skriftligt erkännande från din sida, ett erkännande som du dessutom har tagit tillbaka är troligtvis inte tillräckligt med bevisning för att det ska vara ställt "bortom rimligt tvivel", särskilt inte om du har motbevisning i form av vittnen. Det är som sagt svårt at sia om på förhand. Har åklagaren någon annan bevisning så kommer det skriftliga erkännandet tillsammans med övrig bevisning att ligga till grund för domstolens avgörande.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Bevis i domstol gällande fordringars riktighet

2017-11-09 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag har en kund som inte betalat hela sin skuld. Totalskulden uppstod omkring 2012.Han har hela tiden sagt att han ska betala och har gjort en form av delbetalning 2015.Jag har skriftligt från honom att han avser betala.När han avbröt sin "delbetalning" gavs han ett sista datum för betalning innan det skulle överlämnas till kronofogden.Det hamnade hos kf och där bestrider han kravet. Nu är det tingsrätten som står på tur och jag undrar vilka oddsen är att man som fodringsägare, i detta fall, vinner.
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstår dig rätt tvistar ni om fordringens giltighet. Det är svårt att bedöma hur goda chanser du har att vinna vid tingsrätten, det beror helt på vilken bevisning som ni båda kan lägga fram. Du ska kunna styrka att fordringen grundar sig på ett avtal mellan dig och din motpart. Om din motpart skriftligen har erkänt skulden genom att skriva till dig att han avser att betala, anser jag att detta är något som talar starkt till din fördel. Något annat som talar till din fördel är att han i princip har erkänt skulden varje gång du har påmint honom och verkar inte ha haft några invändningar gällande fordringens giltighet tidigare. Att han har delbetalat är också ett sätt att erkänna fordringens riktighet. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor!