Vad gör man om man har nya uppgifter men förundersökningen har lagts ned?

2015-01-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan! Jag har begärt ut förhör ang en misshandel, frihetsberövande och skadegörelse gentemot mitt ex. Detta blev dock nedlagt pga att de gick inte att bevisa något. Men efter att ha läst hans förhör och hans svar på tal. Kan jag med hundra procent bevisa att han inte lämnat korrekta vittnesmål. Vilket jag tror skulle kunna ändra utgången av denna anmälan. Hur går jag tillväga? Vem kan jag prata så jag kan säga att han ljugit. Även ge vittnesmål tilö detta osv. Jag mår efter ett år fortfarande dåligt och vill bli trodd. Jag vet att han är duktig manipulativ och var ett offer av de i två år.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Kort sagt kan ju - som du säkert vet - även en nedlagd förundersökning om brott tas upp igen. Detta brukar ju ske om det kommer fram något nytt, i första hand nya bevis för att brottet verkligen har begåtts. Exempel kan förstås vara nya vittnen som har kommit fram eller att något av de gamla vittnena har kommit på mer att berätta. Om du till exempel kan bevisa att mycket av det ditt ex har sagt i förhören inte stämmer borde förundersökningen kunna tas upp igen.Det du kan göra är att höra av dig till polisen med din nya information. Det är förstås viktigt att du berättar allt du vet som kan vara till nytta som bevisning, eftersom det i så fall är större chans att utredningen sätter igång igen. Att förundersökningen har lagts ned en gång innebär inte att det inte kan gå vidare till rättegång!Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Tidsfrist för förundersökning

2015-01-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hur länge får en förundersökning hålla på? Om brotten begicks för ett par år sedan och man har varit på förhör och sedan dess inte hört något. Men samtliga brott syns i misstankeregistret som skäligen misstänkt. Finns det någon maxtid? Misstankeregistret rensas ju inte förrän förundersökningen är nerlagd om jag har förstått det rätt.
Martin Persson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.En förundersökning kan fortgå så länge brottet inte är preskriberat. Olika preskriptionstider gäller för olika brott. Preskriptionstider hittar du i 35 kap. brottsbalken, som bestäms utifrån det aktuella brottets straffskala. Om exempelvis brottet som begåtts är stöld, vars straffskala sträcker sig till högst två års fängelse, kan man då utläsa ur 35 kap. 1 § 1 stycket brottsbalken att preskriptionstiden är fem år.Om det handlar om flera olika brott inom samma gärning, då är det preskriptionstiden för brottet med den strängaste straffskalan som gäller för samtliga brott inom händelseförloppet, vilket framgår av 35 kap. 1 § 2 stycket brottsbalken.Gällande misstankeregistret finner du aktuella bestämmelser i lagen (1998:621) om misstankeregister. I dess 13 § 1 stycket om gallring av uppgifterna framgår följande;13 § En uppgift i registret skall gallras 1. om en förundersökning har avslutats utan att åtal väckts med anledning av misstanken, 2. om åtal som har väckts med anledning av misstanken har lagts ned, 3. om domstol har meddelat dom eller beslut som vunnit laga kraft med anledning av misstanken eller den misstänkte har godkänt strafföreläggande som har utfärdats i anledning av misstanken eller 4. när en begäran om överlämnande eller utlämning har avslagits eller, om den har bifallits, överlämnandet eller utlämningen har verkställts.Alltså är du rätt ute om att uppgifterna tas bort, bland annat, när förundersökningen avslutats vilket framgår av första punkten ovan.Hälsningar,

Underrättas en polisanmäld om anmälan?

2014-12-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har gjort en polisanmälan mot en person för förtal men den lades ner utan förundersökning. Blir den person jag anmält informerad om att jag gjort polisanmälan?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23 kap. 18 § reglerar partsinsynen för de som är misstänkta för brott. I bestämmelsens första stycke stadgas att om förundersökningen kommit så långt att någon kan skäligen misstänkas för ett brott, ska denne underrättas om misstanken. Skyldigheten att underrätta uppkommer emellertid först när den misstänkte förhörs, vilket också framgår av paragrafen. "Skäligen misstänkt" innefattar en högre misstankegrad än "kan misstänkas" men tröskeln är fortfarande låg.Om inte ens en förundersökning har inletts föreligger inte denna delgivningsskyldighet och den misstänkte underrättas inte om att anmälan har gjorts.MVH

Nedläggande av en förundersökning, åtalsunderlåtelse samt misstänktes rätt att få ta del av utredningen

2014-12-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag har i Maj i år blivit kallad till förhör som misstänkt för försök till grov egenmäktighet. Jag fick lämna DNA och pratade med en polis i minst en timme. Händelsen skedde i Januari. Nu, i December så har polisen ringt igen och vill delge mig misstanke om ett annat brott, men samma händelse. Tycker det har gått absurt lång tid, och undrar om de kan hålla på och utreda såhär länge. Får jag ta del av den tekniska analysen polisen nu har? Kan min försvarsadvokat försöka få åklagaren att lägga ner utredningen för att det tagit sån tid?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Polisen utreder brott genom en förundersökning. En förundersökning ska bedrivas så länge som syftet med förundersökningen kan uppnås. Enligt 23:4 rättegångsbalken ska förundersökningen bedrivas så skyndsamt som det går. Om det inte längre finns anledning till att förundersökningen fullföljs så ska den läggas ned. En förundersökning får också läggas ned efter vad som följer av 23:4a rättegångsbalken, t.ex. om förundersökningen skulle innebära oproportionerliga kostnader och brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader. En förundersökning ska inte heller bedrivas om det kan antas att det kommer leda till en åtalsunderlåtelse. Åtalsunderlåtelse innebär, som det låter, att åklagaren underlåter att väcka åtal. Detta får göras enligt 20:7 rättegångsbalken om det inte åsidosätter något väsentligt allmänt eller enskilt intresse och om det t.ex. kan antas att påföljden bara blir böter eller om det kan antas att påföljden blir villkorlig dom och det finns särskilda skäl som talar för en åtalsunderlåtelse.Som misstänkt har du och din försvarare rätt att ta del av det som har framkommit under förundersökningen, såvida detta kan ske utan men för utredningen. Detta framkommer av 23:18 rättegångsbalken som också stadgar att du och din försvarare även har rätt att ange den utredning som ni anser önskvärd, med andra ord om ni inte tycker att den utredning som görs är tillräcklig. Om du tycker att du inte får all den information som du har rätt till kan du begära en överprövning hos den som har fattat beslutet.Att polisen nu efter lång tid delger att du är misstänkt kan t.ex. bero på att det har dykt upp nya bevis eller nya omständigheter i fallet. Polisen har med andra ord rätt att fortsätta sin undersökning, och de lär inte lägga ned den enbart på det faktum att det har gått lång tid. Däremot om någon utav de omständigheter som kan leda till att en förundersökning läggs ned är för handen så kan undersökningen läggas ned, detta beror på vilket brott som du nu är misstänkt för. Även åtalsunderlåtelse, som också skulle kunna kan komma på fråga, beror på vilket brott det är som du är misstänkt för. Med vänliga hälsningar

Förundersökning avseende misshandel och olaga hot.

2015-01-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hej min man blev intagen på förhör efter att ha slagit mig " rubricerats som misshandel" han blir frikänd? Innan han släps från förvaret uttalar han " att jag skall dö, hon skall dö när jag kommer ut " till poliserna som antecknar detta men han släpps...? Nu har man gjort en efterkonstruktion eftersom man missat Mordhotet till åklagaren ( jag fick trots det en riskbedömning fr PSS) nu skall man göra prövning för Mordhotet 1 mån senare ...? Hur starkt väger detta Nu? Han uttalade ju att han skulle döda mig o jag är i skyddat boende enl anmaning från PSS ? Jag tvivlar inte på hans hot men är rädd att han snackar sig ut ur det..?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Jag tolkar det som att ett polisförhör hölls med din man i samband med en förundersökning om ett begånget brott. Vidare uppfattar jag det som att det inte fanns tillräckligt med bevis för att frihetsberöva honom(häktning) och att han därför släpptes på fri fot. Därmed är inte sagt att förundersökningen lagts ned! Det kan mycket väl vara så att den aktuella polismyndigheten fortfarande arbetar med ärendet! Vidare har ett nytt brott aktualiseras i ärendet, d.v.s. det mordhot Du har fått utstå. Jag kommer nedan att redogöra för de rekvisit som skall uppfyllas för att brotten i fråga skall anses uppfyllda. Först vill jag bara säga att det är väldigt få personer som erhåller den typ av skydd som Du nu har. Det krävs särksilda förutsättningar för att det skall aktualiseras och i första hand är det egentligen informatörer eller anställda inom rättsväsendet som erhåller detta skydd. I undantagsfall kan en make/maka i ett äktenskaps verkligen vara i behov av ett sådant skydd, likt dig. Detta torde tyda på att hoten är av allvarligt slag!MisshandelMisshandel regleras i 3 kap. 5 § brottsbalken, se här. För att kunna fällas för detta brott krävs att man "tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd". Oberoende av om det var hans "avsikt" att att skada dig eller inte, så har han ingen som helst anledning att lägga händerna på dig! Misshandel är ett uppsåtligt brott för vilket det krävs uppsåt i förhållande till rekvisiten i misshandelbestämmelsen. Bevissvårigheter råder ofta vid denna typ av brott, speciellt då det rör sig om våld i hemmet. Då Du och jag har haft telefonkontakt, så vet jag nu att det även fanns vittnen som såg det som hände. Dessa vittnen har inte hörts av polis, vilket gör mig väldigt bekymrad över den verksamhet som den aktuella polismyndigheten bedriver! Självfallet skall dessa personer höras för att på sätt tillförsäkra en så korrekt utredning av ärendet som är möjligt. Olaga hotBeroende på vad de har sagt skulle det eventuellt kunna falla in under brottet olaga hot, se 4 kap. 5 § brottsbalken här. För att denna bestämmelse skall kunna aktualiseras krävs att uttalandena från din man frambringat en "allvarlig fruktan för din eller annans säkerhet som person eller till egendom". Om Du uppfattat hans hotelser som allvarliga och om Du har känt, eller fortfarande känner, en rädsla för hotelsernas realiserande, så är detta absolut att ta på allvar. Jag tolkar dina uppgifter som att så verkligen är fallet! Vidare har Du berättat att Du fått ta emot hot via samtal samt meddelanden. Avseende samtalen är det oerhört svårt att kunna styrka vad som sagts då allt som oftast ord står mot ord. Men, gällande meddelanden, så hoppas jag att Du sparat dessa? Om Du gjort det, så rekommenderar jag dig att vända dig till ansvarig förundersökningsledare som får ta ställning till betydelsen av detta. Angående din fråga om hur starkt mordhotet väger en månad efter att det uttalades, så är det svårt att ge något exakt svar på den saken. Ser vi till de rekvisit som skall uppfyllas för brottet i fråga, så gäller att det är din personliga uppfattning som skall ligga till grund för bedömningen. Om Du fortfarande känner en stor rädsla för att hoten skall uppfyllas, så är det självklart att betrakta som allvarligt! Vidare har han som sagt riktat nya hot mot dig som måste vägas in i bedömning avseende om ett brott är begånget! Mordhotet som riktades mot dig bevittnades av polisen, vilket självfallet underlättar bevisläget avseende utredningen av brottet. I slutändan är det dock åklagaren som har att ta ställning till om det föreligger tillräckligt med bevis för en fällande dom i domstol. Om svaret är jakande, då leder ditt ärende till ett åtal om brott! Som jag förstår dig så är Du väldigt besviken över hur förundersökningen bedrivits och hur vissa saker hanterats. Detta har jag full respekt för! Min rekommendation till dig är att Du anlitar ett offentligt ombud som kan tillgodose dina ärenden på ett fullgott sätt. Det underlättar alltid att ha någon som företräder ens intressen vid denna typ av fall!Hoppas Du känner att Du fått svar på dina frågor! Om något är oklart, eller om Du har några funderingar i övrig, så är Du välkommen att höra av dig till mig. Du når mig bäst via email: Anes.sabic@lawline.se. Du har även mitt telefonnummer, så Du kan givetvis kontakta mig på den vägen också.Med vänlig hälsning,

Sannolikheten för identifikation efter smitning från snatteri

2015-01-02 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan!Jag gjorde något jättedumt häromdagen. Stoppade lite grejer från en affär i min tygpåse och försökte gå ut när larmet gick. En butiksanställd bad att få titta i väskan och upptäckte då en handväska som jag inte betalat för. Kalla vakten ropade hon och emedan jag väntade fick jag för mig att tömma ut resten av kläderna på golvet och flydde från platsen. Ångrar mig djupt. Finns det möjlighet att de kan leta rätt på mig? Köpte inget i butik.
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Hur stor sannolikheten för identifikation är beror på vilka utredningsåtgärder som företas och vilket material som finns att tillgå. Vad beträffar materialet torde faktorer som förekomsten av övervakningskameror, fingeravtryck och vittnen vara av störst betydelse, medan valda utredningsåtgärder förstår varierar beroende på brottets allvar. Fall av snatteri eller stöld från butik är typiskt sett att anse som mindre allvarliga då beloppen sällan är höga (detta återspeglas i straffskalan som föreskriver böter eller fängelse i högst sex månader för snatteri samt fängelse i högst två år för stöld av normalgraden), varför utredningsåtgärderna är aningen begränsade. Det är ex. inte tillåtet att i identifikationssyfte publicera eventuella fotografier från övervakningskameror på polisens hemsida då den lägsta påföljden i straffskalan understiger fängelse i sex månader (se Rikspolisstyrelsens allmänna råd om publicering av bilder m.m. på Polisens hemsida på Internet). Statistiskt sett är sannolikheten för att en anmäld butiksstöld skall personuppklaras (föranleda åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse) generellt sett relativt låg. År 2013 anmäldes 48 900 fall av stöld och snatteri från butik, varav vilka endast 47 procent personuppklarades. Givetvis avgörs frågan ytterst av omständigheterna i det enskilda fallet, varför statistiken bör tolkas med försiktighet. Mer ingående information om den förundersökning som företas efter att ett brott kommit till polisens kännedom finns att läsa här. Statistik över andelen uppklarade brott i Sverige finns att läsa här och Rikspolisstyrelsens allmänna råd om publicering av bilder m.m. på Polisens hemsida på Internet här. Önskas vidare hjälp i ärendet är Du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn: 08-533 300 04) eller e-post: info@lawline.se. Vänligen,

Lägga ned en förundersökning

2014-12-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Min bror (11år) hamnade i ett lite pojkbråk, som alla gör runt den ålder. Min bror hade brottat ner den andra killen på marken inget stort bråk över huvud taget, inget blod, inga slag, inga blåmärken eller något utan båda hade gjort lika mycket fel.Men den andra killens pappa hade sprungit fram och tagit nästan struptag (hårt tag runt hakan/hals) så min bror hade fått röda märken som var kvar timmar efter. Vi har bild bevis på det och det var flera vittnen och vi gjorde en anmälan för misshandel.( låt mig tillägga att hans ålder är ca 35)Han har sedan på något sätt fått reda på att han blivit anmäld och hans granne som var ett av vittnena har ringt in och sagt att hon vittnat händelsen och sagt att hans avsikt var inte att skada min bror på något sätt utan tog bara tag i honom för att få honom att stanna där och att det inte var något allvarligt. Vilket polisen tyckte var tillräckligt styrkt att lägga ner fallet. Låt mig också tillägga att dem varit grannar ett bra tag och känner varandra bra.Men att vara så hårdhänt att få märken i timmar efter och nästan ta strypgrepp på en pojke som är 11 år för att få honom att "stanna" är ju bara sjukt och borde gå till domstol och dömas för misshandel enligt mig. Men min brors advokat sa att över om vi skulle överklaga skulle dem aldrig ta upp fallet igen och skulle bara vara slöseri med tid.Min bror är rädd för honom och rädd för att träffa på honom ute någonstans. Han har fått mardrömmar om händelsen och gör det mesta för att undvika/hålla sig borta från att gå runt de kvarter han bor på vilket är ganska nära oss.Polisen har till och med sagt att mannen har gjort fel i sitt ingripande men ändå väljer dem att lägga ner fallet för det är styrkt av vittne? Vilket jag inte tycker eftersom det inte håller ihop med vad han gjorde och vilken skada det skedde.Så mina frågor är egentligen : 1. Vad kan vi göra för att få upp fallet igen? 2. Är det lagligt att ljuga eller ge en mildare historia om vad som hänt, som vittne? För hans avsikt var visst att skrämma och skada min bror.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med dina frågor!Inledningsvis vill jag bara säga att enligt min mening är detta självfallet att betrakta som ett fall av misshandel. Sedan om det är att betrakta som en misshandel av normalgraden eller om det är ett ringa fall, är svårt för mig att säga. Misshandel regleras i 3 kap. 5 § brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700. För att kunna fällas för detta brott krävs att man "tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd". I din brors fall är det ju sjävklart att han har åsamkats i vart fall smärta, vilket bildbevisen styrker. Oberoende av om det var hans "avsikt" att att skada din bror eller inte, så har han ingen som helst anledning att lägga händerna på din bror! Misshandel är ett uppsåtligt brott för vilket det krävs uppsåt i förhållande till rekvisiten i misshandelbestämmelsen. Mannen borde i vart fall ha insett att han skulle kunna komma att skada din bror alt. orsaka någon form av smärta då han ströp honom. Genom att ändå genomföra handlingen så har han förhållit sig likgiltig i förhållande till effekten skada/smärta. Att polisen inte gick vidare med detta ärende gör mig förundrad och samtidigt lite bekymrad. Om man inte kan styrka ett uppsåt hos mannen torde i vart fall vållande till kroppsskada aktualiseras, se 3 kap. 8 § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700.I 23 kap. 4a § rättegångsbalken finns en bestämmelse som ger polismyndigheten/åklagare rätten att lägga ned en förundersökning:1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.Vad kan ni göra för att få upp fallet igen?Advokaten har delvis rätt i det han säger. Polismyndigheterna i landet är inte så benägna att återuppta förundersökningar som lagts ner! Om förundersökningen lagts ner i brist på bevis, kan förundersökningen upptas om nya omständigheter dyker upp i fallet. I det läget får åklagaren ta ställning till frågan och avgöra om det skall gå vidare till åtal eller inte. Min uppfattning är att, även om jag lider med dig och din bror, så kommer det nog bli svårt att ta upp denna förundersökning på nytt! Avseende vittnet skall sägas att han/hon inte talar under ed och således kan denne ej straffas för att ljuga eller förtiga sanningen. Dock kan andra eventuellt brottet falsk tillvitelse aktualiseras. Tror dock inte att det är aktuellt för vittnet i fråga!Hoppas Du fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning, 

Partsinsyn för misstänkta

2014-11-30 i Förundersökning
FRÅGA |Vid en kallelse till förhör med Skatteverket som anges vara för försvårande av skattekontroll, vilka rättigheter har man i detta fall att begära ut skriftligen grunderna för denna misstanke före detta inledande förhör?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Enligt rättegångsbalken (1942:740) 23 kap. 18 § 1 st. har den som är skäligen misstänkt för brott samt dennes försvarare rätt till insyn i förundersökningen, så länge det kan ske utan men för densamma. En så basal sak som grunderna för misstanke om brott är något som du som misstänkt bör få ta del av. Denna s.k. partsinsyn kan förverkligas på flera olika sätt, exempelvis genom att du får läsa förundersökningsmaterialet hos polisen eller genom att du delges kopior av det.MVH