Får målsäganden ta del av förundersökning?

2018-01-16 i Förundersökning
FRÅGA |offret vill ta del av den misstänktes förundersökningsmaterial då offret misstänker att denne ljuger.Den misstänkte får ju tillgång till offrets material men hur får offret veta vad som den misstänkte svarat.Är ju av stor betydelse att få veta om en förundersöknings läggs ner på grund av lögner som kanske kan motbevisas om offret får veta om det. Ska ju också kunna motiveras vid en överklagan och då måste offret veta vad som den misstänkte sagt
Louise Sundström |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Som huvudregel är alla allmänna handlingar offentliga, vilket följer av offentlighetsprincipen. Det finns dock vissa regler om sekretess som kan begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar, vilket i praktiken betyder att de inte får lämnas ut till allmänheten. När det gäller förundersökningar kan det under vissa förhållanden föreligga förundersökningssekretess. I sådana fall får förundersökningsmaterialet inte lämnas ut. Förundersökningssekretess föreligger exempelvis om det antas att ett utlämnande kan försvåra eller skada utredningsarbetet eller rättsprocessen. I vissa fall kan det råda förundersökningssekretess även efter det att åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen, vilket alltså innebär att målsägandens rätt att ta del av förundersökningsmaterialet kan begränsas även då. Detta enligt 18 kap 1§ offentlighet- och sekretesslagen.Sekretess gäller dock inte mot den som är part i ärendet utan denne har som utgångspunkt rätt till insyn, vilket innebär att materialet kan få lämnas ut till denne även om det egentligen råder sekretess, se 10 kap 3§ offentlighet- och sekretesslagen och 23 kap 18§ rättegångsbalken. Dessvärre är målsäganden inte part i målet under förundersökningsstadiet, vilket i sin tur betyder att denne inte heller har rätt till partsinsyn i förundersökningsmaterialet och kan få materialet utlämnat till sig på den grunden.Hoppas att detta besvarar din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Förundersökning ringa stöld

2018-01-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Jag blev tagen av en väktare utanför butiken för ringa stöld av ett borr, värde 119 kr. Jag är 28 år gammal och sldrig gjort något olagligt i hela mitt liv. Jag hade ingen avsikt att stjäla, betalade mina övriga grejer i kassan, var tankspridd helt enkelt och stressad då jag handlade på lunchen... sa hela tiden att jag var tankspridd och att jag råkat lägga borret i höger jackfickan. Väktaren hävdar att jag ljög och att de fångat mig på film, väktaren tillade polis och gjorde en anmälan. Polisen kom och var tillmötesgående, vi gjorde ett förhör på plats utan advokat där jag nekade till brott och förklarade samma sak, de tog anteckningar. De sa att någon kommer kontakta mig från polisen/åklagaren. Vad händer nu? Hur lång tid tar det? De pratade om dagsböter om jag blir dömd, vilket de hävdar jag troligtvis blir då väktaren vill vittna... jag har en inkomst på ca 30 000 kr i månaden och inga barn. Vad tror ni händer och hur ska jag gå vidare? Tack på förhand
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I och med att en anmälan om brott har upprättats så kommer det fattas beslut om en förundersökning ska inledas, 23 kap. 1 § rättegångsbalken. Förundersökning kallas den undersökning som syftar till att undersöka om något brott har begåtts, vem som i sådana fall har begått det och om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal, 23 kap. 2 § rättegångsbalken. Det som kommer hända härnäst är alltså att polis eller åklagare fattar beslut om det ska inledas en förundersökning eller inte. Du kommer bli kontaktad vare sig förundersökning inleds eller inte. Hur lång tid detta kommer ta går inte att svara på, men generellt kan sägas att andra brott som föranleder strängare straff och som innefattar frihetsberövade personer har förtur och utreds mer skyndsamt. Om en förundersökning inleds, om ett åtal väcks och om du senare döms för brott så kan följande sägas om påföljd. För ringa stöld är stadgat lägst böter och högst fängelse i sex månader, 8 kap. 2 § brottsbalken. Ringa stöld är vanligen ett bötesbrott och det ska mycket till för att döma någon till fängelse. Ett exempel när man kan dömas till fängelse för ringa stöld är om man har återfallit liknande brottslighet ett flertal gånger tidigare. Du är tidigare ostraffad, vilket gör att en eventuell påföljd med största sannolikhet kommer att bestämmas till dagsböter. Storleken på dagsböter bestäms utifrån dina inkomstförhållanden. Om en åklagare väljer att väcka åtal så kommer du få chansen att berätta din syn på saken i en rättegång. Då kommer du kunna berätta hur du upplevde situationen, alltså att du inte hade något tillägnelseuppsåt utan att du var tankspridd. Sedan kan sägas att det inte är du som ska bevisa att du är oskyldig, utan bevisbördan ligger på åklagaren som måste kunna bevisa att du har begått brott för att du ska kunna fällas till ansvar. Jag hoppas att du har fått lite klarhet i din situation, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline.Med vänliga hälsningar

Hör polisen av sig till den som är misstänkt?

2017-12-05 i Förundersökning
FRÅGA |Om jag anmält en person för att hon hotat mig och förundersökningen läggs ner..Har svarande fått något brev om att jag anmält henne till polisen. Jag fick meddelande från polisen att "ord står mot ord" .Då måste ju polisen ha hört av sig till henne?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du har polisanmält en person för att ha hotat dig men förundersökningen har lagts ner med motiveringen att "ord står mot ord" tolkar jag det som att polisen har genomfört ett förhör med den misstänkta, men att du och den misstänkta har olika versioner av vad som hände och det inte går att bevisa vad som har sagts. Jag drar slutsatsen att polisen har kontaktat den misstänkta och förhört personen. Mer informationEn möjlighet är att du kontaktar polisen och frågar om de har kontaktat den misstänkta och om de har förhört henne. För att få information om hur en brottsmålsprocess går till, eller behöver stöd kan du kontakta brottsofferjouren, http://www.brottsofferjouren.se/startsida/. Du är även välkommen att kontakta Lawline om du har fler frågor eller funderingar. Telefonrådgivningen är öppen måndag–fredag kl. 10.00–16.00 och telefonnumret är 08-533 300 04. Mailadressen är info@lawline.se

Rätt att se anmälan innan förhör och rätt att ha advokat närvarande

2017-11-26 i Förundersökning
FRÅGA |Jag är kallad på förhör ang bidragsbrottHar jag rätta att få se anmälan innan jag kommer på förhör och har jag rätt att ha en Advokat närvarande under förhöret
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt att ta del av anmälanRätt att ta del av förundersökningsmaterial (inklusive anmälan) regleras i 23 kap. rättegångsbalken (RB).När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs (23 kap. 18 § 1 stycket RB). Den misstänkte delges normalt misstanken vid ett muntligt förhör. Efter underrättelsen har den misstänkte och försvararen rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid förundersökningen. Denna rätt gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (23 kap. 18 § 2 stycket RB).Den misstänkte har rätt att fortlöpande ta del av förundersökningsmaterialet. Den misstänktes insyn i materialet kan ske genom att den misstänkte och dennes försvarare får tillfälle att läsa materialet hos polisen eller genom att de får kopior av materialet. En muntlig föredragning av utredningslägen kan även ske. Material får endast undanhållas den misstänkte och dennes försvarare om undersökningsledaren kan motivera varför ett röjande av viss uppgift skulle vara till nackdel för utredningen.Det är värt att nämna att det är en grundläggande rättighet för var och en som har blivit anklagad för brott att underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna artikel 6 punkt 3.a)Advokat närvarande under förhörEnligt 23 kap. 10 § RB bestämmer undersökningsledaren, med de begränsningar som följer av andra–sjätte styckena i paragrafen, vem som får närvara vid ett förhör. I tredje stycket uttrycks att ett biträde till en person som förhörs har rätt att närvara vid förhöret om det kan ske utan men för utredningen och om biträdet uppfyller de krav som ställs på en försvarare i 21 kap. 3 § tredje stycket RB. Enligt fjärde stycket har den misstänkte som huvudregel rätt att ha sin försvarare närvarande vid sådana förhör som har påkallats av undersökningsledaren. En försvarare som inte uppfyller de krav som ställs i 21 kap. 5 § första stycket RB får förhindras att närvara om det är nödvändigt för att sakens utredning inte väsentligen ska försvåras eller för att avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet. En misstänkt som har en offentlig försvarare eller en privat försvarare som uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare har alltid rätt att ha försvararen närvarande vid ett sådant förhör.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!Med vänlig hälsning

Avslutad förundersökning och körkortstillstånd

2018-01-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej för några månader sen så hade jag förhör med en polis om misstänkt narkotikabrott innehav. Han visade upp meddelanden mellan mig och langaren och swish betalningar. Han tog inte blodprov eller urinprov heller. Han var övertygad om att jag köpt narkotika men jag nekade och sa att jag inte mindes. Idag 13/1/2018 fick jag brev igen som säger Brott: innehav genom flertal tillfällen köpt narkotika. Sen står det att en förundersökning har genomförts och att jag har rätt att yttra mig innan 2018/2/2. Vad betyder detta? Att jag redan är dömd för brottet eller? Och kommer jag kunna ta körkort ens jag är 19 år och har gjort allt förutom teoriprovet och uppkörningen just nu.
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörundersökningenEn förundersökning inleds när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts, detta framgår av 23 kap. 1 § rättegångsbalken. Förundersökningen har som syfte att utreda om brott har begåtts, vem som har begått brottet och om det finns tillräckliga skäl för åklagaren att väcka åtal. Att en förundersökning har genomförts innebär inte att du redan har dömts för brottet utan enbart att den utredning som har genomförts har slutförts. Enligt 23 kap. 18 a § rättegångsbalken har du rätt att ta del av förundersökningen när den har slutförts, du kan även begära komplettering av förundersökningen om det är något som du tycker fattas. Detta rättighet är även något som framkommer i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och då framför allt i artikel 6.3 b i EKMR där det framgår att den som är misstänkt för brott har rätt att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Genom att du får möjlighet att gå igenom förundersökningen och yttra dig över den och hur du ställer dig till brottsmisstankarna så får du veta vad polis och åklagare har för bevisning o.s.v. och du kan därigenom förbereda ditt försvar. Att få framträda i domstol och försvara dig mot anklagelser som riktar sig mot dig är din mänskliga rättighet, artikel 6 i EKMR och det är endast domstolen som kan döma dig för brott. Det finns dock vissa undantag som har med strafförelägganden att göra, detta kommer jag dock inte beröra närmare här.KörkortNär man ska ta körkort krävs det att man har fått ett körkortstillstånd från Transportstyrelsen. Transportstyrelsen prövar om man ska få ett tillstånd och de gör då en bedömning om man är lämplig för att ta körkort enligt 3 kap 2 § körkortslagen, och hänsyn tas då bland annat till noteringar i belastningsregistret. Just narkotikabrott kan tyda på att man inte är pålitlig i nykterhetshänseende, vilket är ett kriterium som Transportstyrelsen bedömer. Om man har en notering i belastningsregistret kan det leda till att Transportstyrelsen beslutar om en så kallad spärrtid, enligt 3 kap 9 §. Denna spärrtid kan vara mellan en månad till tre år, och under spärrtiden kan man alltså inte ta körkort. Efter spärrtidens slut kan man på nytt ansöka om körkortstillstånd, varpå Transportstyrelsen gör en ny bedömning. Har man fått ett körkortstillstånd kan detta återkallas om man inte längre uppfyller kraven.Om du inte har hunnit ta ditt körkort finns alltså en risk att ditt körkortstillstånd återkallas om du döms för brottet. Då kommer en eventuell spärrtid beslutas, men hur lång tid spärrtiden i så fall varar beror på flera omständigheter, något som är svårt att bedöma här. Transportstyrelsen behöver dock inte återkalla ditt körkortstillstånd.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline.Med vänliga hälsningar

Rätt att ta del av polisutredning

2017-12-07 i Förundersökning
FRÅGA |Jag är skäligen misstänkt för innehav av barnpornografi och jag har varit på förhör, nu ska jag på sista förhöret tror jag. Jag ska få ta del av utredningen och få veta vad alla har sagt i förhör och sånt innan åklagare fattar beslut. Jag undrar vad som menas med det här att jag ska ta del av utredningen
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätten att ta del av förundersökningsmaterial, utredningen, framgår av reglerna i 23 kap. rättegångsbalken. Inledningsvis kan sägas att när förundersökningen har kommit så långt att det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet så ska denne person enligt 23 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken underrättas om misstanken när han eller hon förhörs, detta skedde troligtvis vid det första eller något av de inledande förhören med dig. Under utredningen har den misstänkte vidare en fortsatt rätt att fortlöpande ta del av som förekommit vid förundersökningen, detta framgår av 23 kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken. Denna rätt är dock inte absolut utan det finns begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen som säger att uppgifter inte får lämnas om det kan vara till men för utredningen. När förundersökningsledaren (den som leder utredningen) har slutfört utredningen och innan åtal väcks så har den som är misstänkt för brottet rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen. Den misstänkte har även rätt att begära att förundersökningen ska kompletteras om de anser att det finns någon brist i den, 23 kap. 18 a § första stycket. Om en sådan begäran inte bifalls kan den misstänkte meddela detta till domstol som ska pröva anmälan, 23 kap. 19 § rättegångsbalken. Du har alltså en lagstadgad rätt att ta del av den utredningen som riktar sig mot dig. Det bör också nämnas att det är en grundläggande mänsklig rättighet för var och en som har blivit anklagad för brott att underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom. Man har också rätt att få möjlighet att förbereda sitt försvar. Detta framgår av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Av intresse är artikel 6 i EKMR som behandlar rätten till en rättvis rättegång. I artikel 6.3a framgår att man har rätt att underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen och i artikel 6.3b framgår att den som misstänks för brott ska få möjlighet att förbereda sitt försvar. Att du ska få ta del av utredningen är alltså på ett övergripande plan för att tillgodose dina mänskliga rättigheter och däri införstås att du ska ha möjlighet att förstå varför du är anklagad för brott och att du ska ha möjlighet att försvara dig mot anklagelserna.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Med vänliga hälsningar

Rätt till förhör när en är misstänkt för brott

2017-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |För ca 3 veckor sedan blev jag hemskjutsad av polisen en utekväll då jag hade kommit in på klubben med någon annans legitimation. Jag är 16 år och när poliserna lämnade mig hemma hos mina föräldrar berättade de att de tänkte anmäla händelsen och att jag skulle bli kontaktad av åklagarmyndigheten. Nu har det ju gått ett tag och jag har inte hört någonting. Har jag inte rätt till ett förhör för att få möjligheten försvara mig innan jag blir dömd eller får en prick i registret? Och i så fall hur länge kan de vänta innan jag blir kallad till förhör?
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har du rätt till att bli förhörd och få försvara dig innan du döms?Ja, du har rätt att få bli förhörd och polisen ska ge dig en möjlighet att försvara dig.Det polisen ska börja med nu är en förundersökning av brottet. Då ska de hålla förhör med de som kan tänkas lämna uppgifter av betydelse för förundersökningen, vilket du kan göra, se rättegångsbalken kapitel 23 paragraf 6. Sedan finns det en allmän rättslig princip som säger att ingen får dömas utan att ha blivit förhörd, den så kallade kontradiktionsprincipen. Den principen framgår bland annat av europakonventionens artikel 6. Hur länge kan du få vänta innan du blir kallad till förhör?Det går inte att säga en exakt tid för hur länge du kan behöva vänta innan du blir kallad till förhör. Polisen kan nämligen behöva förhöra andra innan dig eller har mer prioriterade brott att arbeta med. Men om du inte hör något inom fem år är brottet preskriberat och du kan då inte dömas för brottet. Är det ett väldigt lindrigt brott är det preskriberat efter två år, se brottsbalkens 35 kapitel 1 paragrafen. Om de väljer att lägga ned förundersökningen (finns flera olika anledningar till att en förundersökning kan läggas ned) ska du meddelas om detta och då får du ingen anmärkning i ditt belastningsregister, se förundersökningskungörelsens 14 paragraf. På polisens hemsida kan du läsa lite mer om vad som händer i processen när du är misstänkt för brott. Hoppas du fick svar på dina frågor! Du får gärna lämna ett omdöme för min fortsatta utveckling.

Vad händer när jag är misstänkt för ett brott?

2017-11-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag har blivit kallad till förhör hos polisen för misstanke av bedrägerier med hjälp av internet. Jag tänkte erkänna det hela då jag känt skuld redan från första början då detta skedde. Jag vill bara ta mitt straff och få det överstökat och självklart betala tillbaka pengarna till de utsatta. Det rör sig om max 7.000-8.000 kr.Vad kommer jag att få för straff? Kan jag bli häktad vid förhöret? Vad händer efter ett förhör? Gör dem en husrannsakan hos mig? Jag är tidigare aldrig straffad och har verkligen inte gjort en fluga förnär. Har även en liten bebis hemma, mitt första barn så jag är jätte orolig gällande detta.Vore jätte tacksam för svar.Hälsningar
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med ditt svar!Regler som rör brott och dess påföljder finns i Brottsbalken (BrB), den hittar du här. Rättegångsbalken (RB) reglerar hur själva processen går till, det vill säga frågor kring häktning, förhör, husrannsakan och liknande. RB hittar du här. Påföljd vid bedrägeriPåföljden (straffet) beror först och främst på vilken grad av bedrägeri du eventuellt döms för. De grader som finns är bedrägeri av normalgraden, ringa bedrägeri och grovt bedrägeri. Jag saknar information för att bedöma vilken grad av bedrägeri du eventuellt kommer bli dömd för, men påföljden för bedrägeri av normalgraden är fängelse i högst två år, BrB 9 kap 1 §. Den som döms för ringa bedrägeri döms till böter eller fängelse i högst sex månader, BrB 9 kap 2 §. För grovt bedrägeri är påföljden fängelse i lägst sex månader och högst sex år, BrB 9 kap 3 §.Kan du bli häktad?För att du ska kunna häktas för ett brott krävs för det första att du är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket påföljden är minst ett år, RB 24 kap 1 §. Detta innebär att om du är misstänkt för ringa bedrägeri kan du i princip inte häktas. På sannolika skäl misstänkt är en hög misstankegrad, och det ska alltså framstå som sannolikt på objektiva grunder att du har begått brottet. Härtill krävs att det föreligger en risk att du: på något sätt försöker undandra dig lagföring eller straff genom att fly eller liknande, försöker undanröja bevis, eller fortsätter din brottsliga verksamhet Det krävs alltså bara att en av dessa punkter är uppfylld för att häktning ska få ske, förutom kraven på sannolika skäl och att påföljden för brottet ska vara minst ett år. Eftersom du sedan tidigare inte är straffad lär inte den sista punkten bli aktuell i ditt fall. Det kan även vara svårt för polisen att hävda att det föreligger någon flyktfara enligt första punkten då det inte verkar finnas något speciellt som talar för detta. Eftersom du har erkänt brottet skulle jag heller inte säga att det föreligger någon grund för att häkta dig enligt den andra punkten, då risken att du skulle försöka undanröja bevis inte verkar särskilt stor. Sammanfattningsvis skulle jag alltså säga att huruvida du kommer häktas eller ej beror på olika omständigheter i det individuella fallet. Eftersom jag inte har alla relevanta omständigheter är det svårt för mig att uttala mig om detta, men enligt vad jag beskrivit ovan kan jag inte se att någon speciell anledning till att häktning borde ske. Vad händer efter ett förhör? Att hålla förhör med diverse olika personer som kan ha koppling till brottet i fråga är en del av det som kallas för förundersökningen. Det är under förundersökningen som förundersökningsledaren (polisen eller åklagaren) samlar ihop så mycket bevisning som möjligt för att kunna ta ett beslut om att väcka åtal eller inte. Det som händer efter ditt förhör är alltså att förundersökningsledaren fortsätter med att försöka samla bevisning genom olika metoder; en av dem kan vara husrannsakan som jag återkommer till nedan. När åklagaren känner att det finns tillräckligt mycket bevisning kan denne besluta om att väcka åtal. Kan det genomföras en husrannsakan? En husrannsakan kan företas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts med fängelse i straffskalan, RB 28 kap 1 §. Det som då görs är att det söks efter föremål som kan tas i beslag eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse. Om du exempelvis har begått bedrägerierna via din dator skulle polisen genom en husrannsakan kunna ta denna i beslag för att säkra bevisning.SammanfattningFör att sammanfatta det hela beror din eventuella påföljd på vilken grad av bedrägeri en domstol kommer fram till att du gjort dig skyldig till, och det kan bli allt från böter upp till fängelse i högst sex år om brottet är grovt. För att du ska kunna bli häktad krävs att du är på sannolika skäl misstänkt, att det för brottet är föreskrivet fängelse i minst ett år samt att någon av de tre punkterna ovan är uppfyllda. Efter att du har blivit förhörd fortsätter förundersökningen och förundersökningsledaren kan då exempelvis besluta om husrannsakan för att söka efter bevisning. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,