Åtal inte påkallat från allmän synpunkt

2014-04-09 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Vad innebär att "förundersökningen skall inte inledas, då åtal inte är påkallat från allmän synpunkt"? Tack!
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!För att åtal ska kunna väckas kräver vissa brott i brottsbalken att målsäganden har angett att denna vill att åtal ska väckas och/eller att åtal är påkallat från allmän synpunkt. Dessa brott kallas för angivelsebrott och framgår av någon av de sista paragraferna i respektive kapitel i brottsbalken, t.ex. 3:12 BrB, (https://lagen.nu/1962:700#K3P12S1) eller 8:13 BrB (https://lagen.nu/1962:700#K8P13S1). Det är åklagaren som gör bedömningen huruvida åtal är påkallat från allmän synpunkt eller inte. Vad som menas med "allmän synpunkt" avgörs från fall till fall beroendes på omständigheterna vid brottet, straffets syfte och brottets art. Därutöver tar man hänsyn till sociala omständigheter, som målsägandens intressen. Om det är som så att åklagaren i fråga finner att åtal inte är påkallat från allmän synpunkt kan denna besluta att inte inleda förundersökning eller att lägga ned den enligt 23:4a 2 p. RB och 23:1 2 st. RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P4aS1. Det är ett sådant beslut som åklagaren har utfärdat i din fråga.Vänliga hälsningar

Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation

2014-03-08 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag undrar om polisen i en utredning kan kolla någons mail utan att behöva berätta för personen som "äger" mailen? Och så undrar jag om polisen kan se sånt man tagit bort från sin mail?
Sofia Linder |Hej och tack för din fråga! Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får användas av polisen vid förundersökning av brott som kan ge minst 6 månaders fängelse, se Rättegångsbalken 27 kap. 19§. Sådan övervakning är alltid hemlig. Ett offentligt ombud ska dock närvara då beslut om hemlig övervakning fattas, och det ombudet ska tillvara ta den enskildes rätt till integritet. Efter att övervakningen är avslutad ska den som utsatts för övervakningen, med vissa undantag, få upplysning om detta, se 27 kap. 31§. Vad gäller raderade mejl är det väl snarast en teknisk fråga om det går att återställa dem för att se innehållet, däremot är den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät, dvs. leverantören, skyldig att lagra uppgifter som behövs för att säkerställa bl.a. vilka som kommunicerat samt var och när detta har skett. Uppgifterna ska sparas i sex månader, se lag om elektronisk kommunikation 6 kap. 16a§.

Förundersökning och offentlig försvarare

2014-01-31 i Förundersökning
FRÅGA |En person ringer polisen då den anser att en bil backat på en parkerad och smitit, vid ett varuhus och ser en dam vid ratten, mörkt ute. Polisen uppsöker mig, där bilen är skriven, påstår att jag orsakat en trafikolycka, ej min bil men disponerar den ibland. De påstår att skador på bilen visar sanning om det och den är ljummen. Finns INGA nya skador på bilen. Eftersom jag luktar alkohol tas jag med för dubbla provtagningar och anklagas bilolycka smitning rattfylla. Jag nekar till att varit förare av bilen. Vad händer nu, ett vittne har sett bilnumret och en förare hon tror sig skulle kunna känna igen. ( i norra Sverige)
Jonathan Breslin | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad som händer nu är att polisen inleder en förundersökning för att utreda om och vilket brott som i så fall har begåtts. Polisen måste i förundersökningen beakta om det finns saker som talar till förmån för den misstänkte så väl som det som talar till dennes nackdel. De måste alltså höra dig och undersöka hur det förhåller sig med till exempel disponeringen av bilen. Eftersom bilen är skriven på dig så är du officiellt sett också dess ägare. Om åklagaren sedan anser att det finns tillräckligt med bevis för att kunna åtala dig så blir du underrättad om detta. Det är dock viktigt att ha i åtanke att du möjligtvis kan ha rätt till en offentlig försvarare redan under förundersökningen om det är så att det sammanlagda straffvärdet för brotten som du är misstänkt för uppgår till över sex månaders fängelse. Det kan tänkas att det gör det, men en sådan bedömning görs säkrast av åklagaren. Jag föreslår därför att du kontaktar åklagaren så snart som möjligt och förhör dig om dina rättigheter. Observera att åklagaren har en objektivitetsplikt och måste även bevaka dina rättigheter. Läs mer om hur lagen reglerar förundersökningen i Rättegångsbalkens 23 kapitel och om din rätt till offentlig försvarare i samma balks 21 kapitel. Med vänliga hälsningar

Underrättelse och delgivning under förundersökning

2014-01-18 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga ang narkotika/dopingbrott. En vän till mig fick påhälsning utav polisen efter att de fått tips om att denne person hade brukat narkotika. Vid husrannsakan så fann de gamla doping preparat, 7mg testo. Plus att denne person fick lämna urinprov för både cannabis och doping. Då det var över två år sedan denne person använt doping preparatet och bara hade det liggandes hemma. Men denne person erkände cannabis användandet och fick till sig att kontakta polisen efter 3 veckor för svar. Där fick denne person reda på att provet var positivit för cannabis men att doping testet ej var klart. Nu har det gått snart 2 månader utan att denne person fått något svar lr ens blivit delgiven om brottet. Så min fråga är kan det finnas en risk att denne person blivit åtalad utan att ha blivit delgiven? Eller hur fungerar det? Man tycker att efter så lång tid borde det ha kommit någon form av information om man blivit åtalad. Samt att bötern för ringa narkotika skulle varit klar? Kan även påpeka att dennes sambo även fick böter för ringa narkotika men det dröjde bara en vecka efter att provet var klart. Men varför har denne ej fått någon information alls? Finns det något ställe man kan vända sig till eller kontakta för att få reda på vad som sker. För hur går det till om man blir åtalad och det är fråga om åtal via tingsrätt? Tacksam för svar
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!Jag börjar med att poängtera att fastän man inte brukar narkotika så är själva innehavet olagligt, 1 § 6 p. NSL, https://lagen.nu/1968:64#P1S1.Nedan kommer jag att redogöra i vilket skede av processen din vän troligtvis befinner sig i för att kunna besvara din fråga på bästa sätt.   När det finns anledning att anta att ett brott har begåtts eller då angivelse har skett ska en förundersökning inledas. Vad som kan föregå en förundersökning är till exempel spaningsuppdrag (förspaning) efter att polisen har fått in tips eller då rykten cirkulerar. En förundersökning sker i syfte att utreda om det finns tillräckliga skäl för att senare åtala och undersökningen ska bedrivas så skyndsamt som möjligt. Under förundersökningen har din vän rätt att bli delgiven skäligen misstanke när statusen inträffar, vilket innebär att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att denna har begått brottet i fråga. Din vän har passerat den gränsen och har utöver misstankedelgivningen rätt att fortlöpande ta del av vad som händer i förundersökningen samt få insyn i dess material. Innan åklagaren beslutar ifall åtal ska väckas eller inte ska en slutdelgivning ske. Det innebär en underrättelse om att förundersökningen är i sitt slutskede och att den misstänkte har rätt att komplettera förundersökningen. Detta framgår av 23 kap 18 § RB, se https://lagen.nu/1942:740#K23P18S1. När förundersökningen har avslutats ska den misstänkte bli underrättad huruvida åtal kommer att väckas eller inte, 23 kap 20 § RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P20S1. En stämningsansökan, som är den formella ansökan om åtal, ska även den delges den misstänkte.Som ett alternativ i det här fallet för att väcka åtal kan åklagaren meddela ett strafföreläggande som innebär att den misstänkte accepterar brottsanklagelsen och dess påföljd (böter eller villkorlig dom) utan att frågan tas upp i rättegång.Strafföreläggandet ska erhållas skriftligen och är som sagt ett substitut till att ta upp målet i tingsrätt.       För att sammanfatta det här och poängtera det viktigaste kan man konstatera att åtal ska delges den misstänkte (eller underrättelse om att åtal inte kommer att väckas) alt. möjlighet till strafföreläggande samt att slutdelgivning ska ske innan beslut tas i åtalsfrågan, annars får ett beslut inte fattas, 23 kap 18 § 1 st. RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P18S1. Det mest troliga är således att förundersökningen inte avslutats. Jag rekommenderar er att höra av er till polismyndigheten för att få klarhet i frågan och få information om hur långt förundersökningen har fortskridit.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Förundersökningssekretess

2014-03-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar vem är det som äger frågan angående förundersökningssekretess, dvs vem har rät att besluta att släppa viss information till tredje part (media, andra myndigheter, tredje man etc.). Är det förundersökningsledare, spaningsledare, den tjänsteman som har upprättat aktuellt dokument, den tjänsteman som hanterar ärendet ditt förfrågan ställs eller någon annan funktion?
Henrik Holmén |Hej! Tack för din fråga. Svaret på din fråga är åklagaren, i egenskap av förundersökningsledare, som fattar ett sådant beslut. Se bifogad länk för mer information om vad sekretessen innefattar: http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Forundersokningen/Sekretess-under-pagaende-forundersokning/Med vänlig hälsning,  

Rätt att ta del av polisens förundersökning

2014-02-23 i Förundersökning
FRÅGA |Kan man be en advokat granska polisens förundersökning?
Evelina Lund | Hej, och tack för din fråga! Den som är skäligen misstänkt för ett brott har rätt att ta del av vad som förekommer och förekommit vid förundersökningen. Denna rätt är dock inte ovillkorlig. Om det finns en risk att förundersökningen skadas kan den misstänkte nekas denna rätt. Till exempel kan det handla om uppgifter kring bevisning som, om den misstänkte får för stor information, kan medföra att denne anpassar sin version av händelseförloppet vilket i sin tur riskerar att skada förundersökningen. Utgångspunkten är dock att den som är skäligen misstänkt har rätt att ta del av ett fullständigt förundersökningsmaterial. Denna rätt förutsätter att man är skäligen misstänkt, men både den misstänkte och dennes försvarare har rätt att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen. Slutligen kan därför sägas att en advokat som företräder en person som är skäligen misstänkt för ett brott har rätt att granska polisens förundersökning. Vänligen, 

Kallelse till förhör hos polisen - påföljder vid uteblivande

2014-01-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Min sambo har fått en kallelse från polisen. De vill att hon identifierar föraren av hennes bil som fotograferats av fartkamera i Danmark. Hon är inte alls intresserad av att tala med polisen om detta. Måste hon göra det eller kan hon bara strunta i kallelsen? Kan det bli någon form av efterspel mot henne om hon struntar i det?
Linda Davidsson | Hej och tack för din fråga! Jag utgår ifrån din information att det handlar om en kallelse till förhör. Förhör får hållas med den som förmodas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen, se 23 kap 6 § Rättegångsbalken (RB) https://lagen.nu/1942:740 . Om du blir kallad till förhör kan denna kallelse förenas med vite, vilket i sådan fall ska framgå av kallelsen. Om du uteblir vid en sådan kallelse får du alltså betala en sorts böter. En person som underlåter att infinna sig till förhör kan också bli hämtad av polisen, se 23 kap 7 § RB. Sådan hämtning kan ske om det inte är mer än 10 mil från hemmet till förhörsplatsen eller om det föreligger särskilda skäl, exempelvis att förhöret är av stor vikt eller om det handlar om mycket grov brottslighet. Min rekommendation är att din sambo infinner sig till förhöret, för att på så vis undvika oönskade följder. Vänligen,

Respekten för den misstänkte vid husrannsakan

2014-01-05 i Förundersökning
FRÅGA |HEJ En som är misstänkt för ringa narkotikabrott (eget bruk) kan det göras husrannsakan hos men pga av brottets ringa karaktär bör (oftast styrka brottet) denna ske hänsynsfullt anser jag (Polislagen §8) och inte i bostad, dock okej i fordon - Vad anser NI
Lars Bålman |Hej! Som du säger kan det, beroende på omständigheterna, finnas en möjlighet att göra en husrannsakan i detta fall. Lagstöd för detta är 28 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken (1942:740), RB. Enligt lagen spelar det inte någon roll för rätten att utföra en sådan hur allvarligt brottet är, så länge fängelse finns i straffskalan för det aktuella brottet, vilket är fallet för ringa narkotikabrott, se 2 § narkotikastrafflagen (1968:64). Däremot finns det vissa regler som gäller som delvis handlar om att visa hänsyn, och som alltid är tillämpliga: Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse, 28 kap. 3 a § RB. Vid husrannsakan får olägenhet eller skada inte förorsakas utöver vad som är oundgängligen nödvändigt, och en sådan får inte utan särskilt skäl verkställas mellan klockan nio på kvällen och klockan sex på morgonen. Nämnas kan också att husrannsakan endast får göras hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet, om mycket starka argument talar för detta. Det saknar således betydelse vad vi på Lawline, eller för den delen vad en polistjänsteman eller en åklagare, har för personliga åsikter; lagen, som alltid och konsekvent ska följas, föreskriver att man ska visa tillbörlig hänsyn vid husrannsakan, oavsett om en sådan sker i bostad eller i fordon.