Hemlig avlyssning vs. hemlig övervakning

2015-03-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag arbetar med research kring olika tvångsmedel som rättsväsendet man använda sig av för att bekämpa brott. De former jag tittar på är hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK), hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (HÖK), hemlig rumsavlyssning (buggning), hemlig kameraövervakning och brevkontroll. Min fråga gäller skillnaden mellan HAK och HÖK? Jag har läst mig till att HAK innebär att meddelanden avlyssnas, medan HÖK innebär att uppgifter hämtas in om vilka meddelanden som har befordrats från en viss adress. Men vad innebär det mer konkret? Känner mig osäker.MvhPetter
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation återfinns i 27:18 rättegångsbalken. Det innebär att den som begär avlyssningen kommer att få lyssna av hela meddelandet, t.ex. får avlyssnaren veta precis vad som sägs över ett telefonsamtal. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation återfinns i 27:19 rättegångsbalken. Det innebär att övervakningen avser uppgifter om meddelandet. Dessa uppgifter kan röra frågan från vilket telefonnummer som ett telefonsamtal kommer ifrån, vid vilken tidpunkt som överföringen (telefonsamtalet) äger rum, längden på samtalet och uppgifter om lokaliseringen för kommunikationsutrustningen (t.ex. var en mobiltelefon befinner sig). Enligt paragrafen är det även möjligt att hindra samtal. Tillstånd för hemlig avlyssning eller hemlig övervakning ska i princip beslutas av rätten på ansökan av åklagare, enligt 27:21 rättegångsbalken. Endast om det kan befaras en fördröjning av väsentlig betydelse att inhämta rätten beslut, så får åklagare fatta beslutet på egen hand, se 27:21a rättegångsbalken. Hemlig avlyssning eller hemlig övervakning får enligt 27:20 rättegångsbalken i princip bara ske när det finns någon som är skäligen misstänkt för ett brott och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig avlyssning anses vara mer ingripande och integritetskränkande än hemlig övervakning, vilket innebär att det ställs högre krav i 27:18 rättegångsbalken, t.ex. att det ska vara fråga om ett brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år för (jfr. sex månader i 27:19 rättegångsbalken). Ett tillstånd till hemlig avlyssning innebär också en rätt till hemlig övervakning, men inte tvärtom. Med vänliga hälsningar

Målsägandes rätt att få information

2015-02-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har varit utsatt för brott och en förundersökning har gjorts och imorgon sker delgivning för den misstänkte. Men det jag undrar är, när har jag rätt att få reda på allt? Är under 18 år om det har någon betydelse.Tack på förhand!
Benjamin Bergström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om förundersökning finns både i rättegångsbalken (förkortas RB) och i förundersökningskungörelsen (förkortas FUK)Den som har blivit utsatt för brott kallas för målsägande. Som målsägande har du rätt att få information om vissa saker som har att göra med förundersökningen.Enligt bestämmelsen 13 b § FUK ska du som målsägande tillfrågas om du vill få reda på om förundersökningen läggs ner, om åklagaren väljer att inte väcka åtal, när huvudförhandling i målet ska hållas, och när dom i målet meddelas.Som målsägande har du även rätt att få reda på när åtal väcks, det vill säga när åklagarens stämningsansökan har kommit in till tingsrätten (se 13 d § FUK). Du har rätt att få reda på om åklagaren väljer att lägga ner förundersökningen eller att inte väcka åtal (se 14 § andra stycket FUK).Om du vill kräva den som har begått brottet på skadestånd kan åklagaren vara skyldig att hjälpa dig med det (se 22 kap. 2 § rättegångsbalken).Sammanfattningsvis har du alltså rätt att få reda på när åtal väcks (eller läggs ner), när huvudförhandling ska hållas och när dom i målet meddelas.Du kan läsa mer om vad som händer efter en polisanmälan på brottsoffermyndighetens hemsida. På polisens hemsida finns en film där du kan se vad som händer efter att du har anmält ett brott. Om du behöver komma i kontakt med polisen kan du ringa numret 114 14.Om du behöver stöd kan du kontakta brottsofferjouren, mer information hittar du på http://www.brottsofferjouren.se/.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen eller ringa oss på telefonnumret 08-533 300 04 (öppet måndag till onsdag 10:00-16:00).Med vänlig hälsning

Förundersökning och förundersökningsprotokoll

2015-02-18 i Förundersökning
FRÅGA |Var finns info och regler om förundersökningsprotokoll?Får det finnas påståenden och spekulationer i ett förundersökningsprotokoll?Vilka regler gäller vid en förundersökning?
Amanda Lidberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är ganska omfattande då det finns en stor mängd regler, föreskrifter och riktlinjer för förundersökning och förundersökningsprotokoll. Jag ska försöka ge dig ett svar med den grundläggande informationen om förundersökning och förundersökningsprotokoll med hänvisning till de grundläggande, lättillgängliga och användbara källorna.Regler om förundersökning finner du främst i 23 kap. Rättegångsbalken och Förundersökningskungörelsen. 23 kap. 3 § Rättegångsbalken är den centrala regeln om när en förundersökning ska inledas. Där stadgas att förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Inledningsvis krävs m.a.o. varken att man känner till någon gärningsman eller att starka bevis föreligger, syftet är att samla in tillräckligt med material så att åklagaren kan bedöma om åtal ska väckas eller ej. Se 23 kap. 1 - 2 § Rättegångsbalken. På polisens hemsida kan du också läsa steg för steg om hur rättsprocessen fungerar. Se länk: https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Efter-polisanmalan/.Arbetet under förundersökningen baseras på den s.k. Objektivitetsprincipen. Den innebär att polis och åklagare måste ta hänsyn till omständigheter som talar såväl för som emot den misstänktes skuld. I svensk rätt har åklagaren nämligen bevisbördan för samtliga relevanta omständigheter som läggs till grund för bedömningen om en person gjort sig skyldig till ett brott. Bevisningen för den aktuella gärningen måste vara så stark att den kan läggas till grund för en fällande dom för att åklagaren ska få väcka åtal. Under en förundersökning förekommer i allmänhet förhör med brottsoffer, förhör med vittnen samt förhör med misstänkta gärningsmän. Ofta förekommer även utredningsarbete i annan form såsom spaningsarbete, undersökning av brottsplatsen, analyser görs exempelvis av spår från brottsplatsen. Detta kan vara fingeravtryck, DNA, verktyg eller vapen som kvarlämnats av en misstänkt gärningsman m.m. Under en förundersökning har polis och åklagare en skyldighet att bedriva förundersökningen så snabbt som möjligt. Detta för att en eventuell rättegång måste hållas inom skälig tid. Förundersökningen avslutas när det antingen står klart att brottet ej går att utreda, i så fall läggs den ned, eller så avslutas förundersökningen när brottet är så utrett att en bedömning kan göras över huruvida åtal ska väckas mot den misstänkte eller ej. Huvudregeln är att förundersökningen och således förundersökningsmaterialet-/protokollet är sekretessbelagt t.o.m. att åtal väcks. Förundersökningssekretess innebär att uppgifterna som samlas in under förundersökningen inte kan ges ut då detta skulle kunna skada utredningen. Om uppgifter inte bedöms skada utredningen om de offentliggörs, kan åklagaren välja att lämna ut uppgifterna redan under pågående förundersökning.Förundersökningsprotokollet är en sammanställning av det material som samlats in under förundersökningen. Protokollet kan i princip innehålla allt från förhör med misstänkt, målsägande, vittnen, sakkunnig m. fl. till bilder och dokumentation från brottsplatsundersökning. För att uppgifter ska tas med i förundersökningsprotokollet måste de bedömas ha betydelse för utredningen. Påståenden är ett vitt begrepp men om det förekommer påståenden och spekulationer av förhörspersonerna i förhören så lär det också förekomma i förundersökningsprotokollet. Polis och åklagare får däremot inte bygga förundersökningen på spekulationer och indicier. Spekulationer eller indicier har inget, eller väldigt lågt, bevisvärde så även om sådana förekommer under förhören med parterna, vittnen etc så kan åklagaren inte lägga sådana uppgifter till grund för åtal. Detsamma gäller senare i en eventuell rättegång. Detta i linje med den ovannämnda Objektivitetsprincipen som ställer krav på saklighet och opartiskhet.Regler om förundersökningsprotokoll finns på lite olika ställen och i stort är de desamma som reglerna för förundersökning. I 23 kap. Rättegångsbalken finner du hur en förundersökning går till och därmed vad som kan komma att finnas med i förundersökningsprotokollet. I 23 kap. 18 – 21 §§ Rättegångsbalken regleras vad som gäller vid förundersökningens avslutande. Där anges bl. a. att vidtagna utredningsåtgärder ska redovisas i ett förundersökningsprotokoll, att beslut ska meddelas i åtalsfrågan efter att förundersökningen har avslutats och att åtal inte får väckas förrän den misstänkte har slutdelgivits utredningsmaterialet. Du kan även se Förundersökningskungörelsen för mer information. Under 20 – 25 §§ i Förundersökningskungörelsen framgår vad som ska tas upp i protokollet. I 18 och 35 kap. Offentlighet- och sekretesslagen finner du även regler om sekretess för förundersökningsprotokollet och i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen om handlingars offentlighet. Du kan även gå till Åklagarmyndighetens författningssamling för att läsa föreskrifter och riktlinjer gällande ämnet. Se länk: http://www.aklagare.se/Dokumentsamling/Foreskrifter-och-allmanna-rad-AFS/. Observera dock att riktlinjer ej är juridiskt bindande.Hoppas att detta kan ge svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Förundersökning avseende misshandel och olaga hot.

2015-01-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hej min man blev intagen på förhör efter att ha slagit mig " rubricerats som misshandel" han blir frikänd? Innan han släps från förvaret uttalar han " att jag skall dö, hon skall dö när jag kommer ut " till poliserna som antecknar detta men han släpps...? Nu har man gjort en efterkonstruktion eftersom man missat Mordhotet till åklagaren ( jag fick trots det en riskbedömning fr PSS) nu skall man göra prövning för Mordhotet 1 mån senare ...? Hur starkt väger detta Nu? Han uttalade ju att han skulle döda mig o jag är i skyddat boende enl anmaning från PSS ? Jag tvivlar inte på hans hot men är rädd att han snackar sig ut ur det..?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Jag tolkar det som att ett polisförhör hölls med din man i samband med en förundersökning om ett begånget brott. Vidare uppfattar jag det som att det inte fanns tillräckligt med bevis för att frihetsberöva honom(häktning) och att han därför släpptes på fri fot. Därmed är inte sagt att förundersökningen lagts ned! Det kan mycket väl vara så att den aktuella polismyndigheten fortfarande arbetar med ärendet! Vidare har ett nytt brott aktualiseras i ärendet, d.v.s. det mordhot Du har fått utstå. Jag kommer nedan att redogöra för de rekvisit som skall uppfyllas för att brotten i fråga skall anses uppfyllda. Först vill jag bara säga att det är väldigt få personer som erhåller den typ av skydd som Du nu har. Det krävs särksilda förutsättningar för att det skall aktualiseras och i första hand är det egentligen informatörer eller anställda inom rättsväsendet som erhåller detta skydd. I undantagsfall kan en make/maka i ett äktenskaps verkligen vara i behov av ett sådant skydd, likt dig. Detta torde tyda på att hoten är av allvarligt slag!MisshandelMisshandel regleras i 3 kap. 5 § brottsbalken, se här. För att kunna fällas för detta brott krävs att man "tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd". Oberoende av om det var hans "avsikt" att att skada dig eller inte, så har han ingen som helst anledning att lägga händerna på dig! Misshandel är ett uppsåtligt brott för vilket det krävs uppsåt i förhållande till rekvisiten i misshandelbestämmelsen. Bevissvårigheter råder ofta vid denna typ av brott, speciellt då det rör sig om våld i hemmet. Då Du och jag har haft telefonkontakt, så vet jag nu att det även fanns vittnen som såg det som hände. Dessa vittnen har inte hörts av polis, vilket gör mig väldigt bekymrad över den verksamhet som den aktuella polismyndigheten bedriver! Självfallet skall dessa personer höras för att på sätt tillförsäkra en så korrekt utredning av ärendet som är möjligt. Olaga hotBeroende på vad de har sagt skulle det eventuellt kunna falla in under brottet olaga hot, se 4 kap. 5 § brottsbalken här. För att denna bestämmelse skall kunna aktualiseras krävs att uttalandena från din man frambringat en "allvarlig fruktan för din eller annans säkerhet som person eller till egendom". Om Du uppfattat hans hotelser som allvarliga och om Du har känt, eller fortfarande känner, en rädsla för hotelsernas realiserande, så är detta absolut att ta på allvar. Jag tolkar dina uppgifter som att så verkligen är fallet! Vidare har Du berättat att Du fått ta emot hot via samtal samt meddelanden. Avseende samtalen är det oerhört svårt att kunna styrka vad som sagts då allt som oftast ord står mot ord. Men, gällande meddelanden, så hoppas jag att Du sparat dessa? Om Du gjort det, så rekommenderar jag dig att vända dig till ansvarig förundersökningsledare som får ta ställning till betydelsen av detta. Angående din fråga om hur starkt mordhotet väger en månad efter att det uttalades, så är det svårt att ge något exakt svar på den saken. Ser vi till de rekvisit som skall uppfyllas för brottet i fråga, så gäller att det är din personliga uppfattning som skall ligga till grund för bedömningen. Om Du fortfarande känner en stor rädsla för att hoten skall uppfyllas, så är det självklart att betrakta som allvarligt! Vidare har han som sagt riktat nya hot mot dig som måste vägas in i bedömning avseende om ett brott är begånget! Mordhotet som riktades mot dig bevittnades av polisen, vilket självfallet underlättar bevisläget avseende utredningen av brottet. I slutändan är det dock åklagaren som har att ta ställning till om det föreligger tillräckligt med bevis för en fällande dom i domstol. Om svaret är jakande, då leder ditt ärende till ett åtal om brott! Som jag förstår dig så är Du väldigt besviken över hur förundersökningen bedrivits och hur vissa saker hanterats. Detta har jag full respekt för! Min rekommendation till dig är att Du anlitar ett offentligt ombud som kan tillgodose dina ärenden på ett fullgott sätt. Det underlättar alltid att ha någon som företräder ens intressen vid denna typ av fall!Hoppas Du känner att Du fått svar på dina frågor! Om något är oklart, eller om Du har några funderingar i övrig, så är Du välkommen att höra av dig till mig. Du når mig bäst via email: Anes.sabic@lawline.se. Du har även mitt telefonnummer, så Du kan givetvis kontakta mig på den vägen också.Med vänlig hälsning,

Husrannsakan, m.m.

2015-02-25 i Förundersökning
FRÅGA |HejFår polisen tvinga en att släppa in dom?Polisen kom och banka på min dörr och ryckte i brevinkastet. Jag visste inte att det var polisen och blev orolig. När jag hörde att dom gick så blev jag nyfiken och gick för att kolla ut genom fönstret men efter ett steg så skrek dom via brevinkastet att dom sett mig och att jag måste öppna dörren annars tar dom sig in ändå. Jag frågade vilka dom var och då sa dom att dom är från polisen för att kolla min vapenförvaring. Jag bad dom återkomma en annan dag men dom vägrade och då sa jag att jag ville ringa polisen så dom kan skicka andra poliser i uniform men det gick dom inte heller med på.Jag öppnade dörren och dom hittade på att jag hade en patron till ett vapen som jag inte hade licens på men som jag haft nån vecka tidigare och som jag fortfarande skjuter med ofta. Det spelade ingen roll. Dom beslutade om att göra en husrannsakan direkt. När man läser hur det ska gå till så ska man få brev minst 14dagar innan besöket + att enstaka patron inte ger rätt till husrannsakan.Nu hade dom tur och hittade saker som jag inte hade licens på och då verkar det inte spela någon roll att dom själva gjort allt fel och bröt mot gällande lagar/föreskrifter.Jag tycker att dom borde lägga ner fallet för det brott dom begått är värre än det jag begått men dom bryr sig inte. Jag fick inte heller veta vad dom hade hittat medans jag var anhållen och fick inte heller ha min advokat vid alla förhör(dom sa att dom inte kunde få tag på han).
Benjamin Bergström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller vid husrannsakan regleras i 28 kap. rättegångsbalken som du hittar här.För att husrannsakan ska få ske krävs det enligt 28 kap. 1 § rättegångsbalken att det finns "anledning att anta att ett brott har begåtts" och att brottet har fängelse i straffskalan. I det här fallet tolkar jag det som att polisen misstänkte att du hade begått något av brotten i 9 kap. vapenlagen. Flera av brotten i 9 kap. vapenlagen har fängelse i straffskalan. Du hittar 9 kap. vapenlagen här.Begreppet "anledning att anta" är ett förhållandevis lågt ställt beviskrav. Det krävs inte att polisen kan bevisa att ett brott har begåtts, utan det räcker med att det finns en misstanke om det. Däremot får polisen inte genomföra en husrannsakan i syfte att upptäcka nya brott som det inte redan innan husrannsakan fanns anledning att anta hade begåtts.Som huvudregel krävs det att den person som polisen gör husrannsakan hos är skäligen misstänkt för ett brott. Skälig misstanke krävs dock inte om brottet har begåtts hemma hos personen. Detta framgår av 28 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.Vid husrannsakan får polisen ta föremål i beslag om föremålen skäligen kan antas ha betydelse för utredningen (se 27 kap. 1 § rättegångsbalken).Vid husrannsakan måste alltid 28 kap. 3 a § rättegångsbalken beaktas. Av bestämmelsen framgår att åtgärden måste uppväga det intrång och de men som åtgärden innebär. Med andra ord måste alltså en proportionalitetsbedömning göras. Det finns en liknande proportionalitetsregel för beslag i 27 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken.Beslut om husrannsakan fattas av förundersökningsledare, åklagare eller domstol, men även en enskild polisman kan fatta ett sådant beslut om det är "fara i dröjsmål", det vill säga om det inte finns tid att vänta på ett beslut om husrannsakan (se 28 kap. 4-5 §§ rättegångsbalken).När ett beslut om husrannsakan har fattats krävs det inte att polisen förvarnar den person som bor i eller äger bostaden. Det krävs inte heller att polisen kan visa upp ett skriftligt intyg om att husrannsakan ska ske.Du nämnde i din fråga att du inte fick veta vad polisen hittade medan du satt anhållen. Om polisen har tagit saker i beslag när du inte var närvarande ska du underrättas om det, se 27 kap. 11 § rättegångsbalken. Du har rätt att på begäran få bevis om beslaget (se 27 kap. 13 § rättegångsbalken).När det gäller din försvarsadvokats närvaro vid förhör gäller följande: Det är förundersökningsledaren som beslutar om vem som får närvara vid förhör. Försvararsadvokaten får närvara om det kan ske utan men för utredningen. Detta framgår av 23 kap. 10 § rättegångsbalken.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen! Du kan även ringa oss på 08-533 300 04 (öppet måndag till onsdag 10:00-16:00).Med vänlig hälsning

Beslag och förverkande

2015-02-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline.En person ställde följande fråga på en internetsida - "Var står det i lagen att polisen har rätt att beslagta och förverka privat egendom. T.ex. delar till "trimmade" mopeder eller liknande". Personligen så är jag inne på 36 kap. Brottsbalken (1962:700) i kombination med 27 kap. Rättegångsbalk (1942:740). Men då jag ännu inte är en fullt utbildad jurist så vänder jag mig till Er, det är ju möjligt att jag är helt fel ute. Mvh
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Beslag kan ske av föremål som kan ha omedelbar betydelse för en utredning om brott eller av föremål som blivit avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott. Även föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet, kan tas i beslag (27 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken). Beslag kan ske i bevissäkrande syfte och även oavsett om någon misstanke om brott mot viss person finns. Föremål kan tas i beslag för att sedermera åberopas som bevis i mål. Dessutom kan ett beslag ske om det är till gagn för en förundersöknings bedrivande eller som hjälp för spaningar efter gärningsmän av det aktuella brottet (se NJA II 1933 s. 97).När ett tvångsmedel såsom beslag ska begagnas, ska alltid proportionalitet råda (27 kap.1 § 3 st.). Detta innebär att den skada som användandet av tvångsmedlet medför, ska stå i rimlig proportion till vad som går att vinna med detta. Vinster och egendom som förvärvats genom brott, kan förverkas om det inte är uppenbart oskäligt (36 kap. 1 § brottsbalken). Egendom som använts som hjälpmedel vid brott kan förverkas. Vidare kan förverkande ske i brottsförebyggande syfte. Vid ett förverkande, förlorar den drabbade äganderätten till sitt föremål. Huruvida mopeder och dylikt får tas i beslag eller förverkas beror bland annat på om de förvärvats genom brott (exempelvis stöld). Dessutom måste ett beslag ha särskild betydelse i en utredning, för att kunna stå i proportion till det ingrepp som beslaget föranleder. Det kan vara proportionerligt att beslagta föremål som använts för så allvarlig brottslighet att fängelse följer för brottet, men beslag kan även ske för bagatellartade brott, även om det i detta fall är svårare att motivera ett beslag.Vänliga hälsningar,

Vad gör man om man har nya uppgifter men förundersökningen har lagts ned?

2015-01-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan! Jag har begärt ut förhör ang en misshandel, frihetsberövande och skadegörelse gentemot mitt ex. Detta blev dock nedlagt pga att de gick inte att bevisa något. Men efter att ha läst hans förhör och hans svar på tal. Kan jag med hundra procent bevisa att han inte lämnat korrekta vittnesmål. Vilket jag tror skulle kunna ändra utgången av denna anmälan. Hur går jag tillväga? Vem kan jag prata så jag kan säga att han ljugit. Även ge vittnesmål tilö detta osv. Jag mår efter ett år fortfarande dåligt och vill bli trodd. Jag vet att han är duktig manipulativ och var ett offer av de i två år.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Kort sagt kan ju - som du säkert vet - även en nedlagd förundersökning om brott tas upp igen. Detta brukar ju ske om det kommer fram något nytt, i första hand nya bevis för att brottet verkligen har begåtts. Exempel kan förstås vara nya vittnen som har kommit fram eller att något av de gamla vittnena har kommit på mer att berätta. Om du till exempel kan bevisa att mycket av det ditt ex har sagt i förhören inte stämmer borde förundersökningen kunna tas upp igen.Det du kan göra är att höra av dig till polisen med din nya information. Det är förstås viktigt att du berättar allt du vet som kan vara till nytta som bevisning, eftersom det i så fall är större chans att utredningen sätter igång igen. Att förundersökningen har lagts ned en gång innebär inte att det inte kan gå vidare till rättegång!Lycka till, och hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Tidsfrist för förundersökning

2015-01-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hur länge får en förundersökning hålla på? Om brotten begicks för ett par år sedan och man har varit på förhör och sedan dess inte hört något. Men samtliga brott syns i misstankeregistret som skäligen misstänkt. Finns det någon maxtid? Misstankeregistret rensas ju inte förrän förundersökningen är nerlagd om jag har förstått det rätt.
Martin Persson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.En förundersökning kan fortgå så länge brottet inte är preskriberat. Olika preskriptionstider gäller för olika brott. Preskriptionstider hittar du i 35 kap. brottsbalken, som bestäms utifrån det aktuella brottets straffskala. Om exempelvis brottet som begåtts är stöld, vars straffskala sträcker sig till högst två års fängelse, kan man då utläsa ur 35 kap. 1 § 1 stycket brottsbalken att preskriptionstiden är fem år.Om det handlar om flera olika brott inom samma gärning, då är det preskriptionstiden för brottet med den strängaste straffskalan som gäller för samtliga brott inom händelseförloppet, vilket framgår av 35 kap. 1 § 2 stycket brottsbalken.Gällande misstankeregistret finner du aktuella bestämmelser i lagen (1998:621) om misstankeregister. I dess 13 § 1 stycket om gallring av uppgifterna framgår följande;13 § En uppgift i registret skall gallras 1. om en förundersökning har avslutats utan att åtal väckts med anledning av misstanken, 2. om åtal som har väckts med anledning av misstanken har lagts ned, 3. om domstol har meddelat dom eller beslut som vunnit laga kraft med anledning av misstanken eller den misstänkte har godkänt strafföreläggande som har utfärdats i anledning av misstanken eller 4. när en begäran om överlämnande eller utlämning har avslagits eller, om den har bifallits, överlämnandet eller utlämningen har verkställts.Alltså är du rätt ute om att uppgifterna tas bort, bland annat, när förundersökningen avslutats vilket framgår av första punkten ovan.Hälsningar,