Begära ut förundersökning

2014-08-07 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min morsa var kidnappad från Sverige i 2012. Nu polisen nerlagt .. Och jag vill hämta ut Helva Förundersökningen.. Eller akt.. Dem säger för att hämta ut jag måste ber deras rättsgruppen skriftligen varför??? Jag anmält och hon min morsa.. Hur kan hämta ut???
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Ett förundersökningsprotokoll är i regel en allmän handling då det förs löpande. Förundersökningen omfattas dock av sekretess.  Denna sekretess upphör dock i regel att gälla när åtal väckts. Efter att åtal väckts är förundersökningen med andra ord offentlig och kan begäras ut av vem som helst. Ifall åtal väckts tipsar jag om att höra av dig till den tingsrätt som tog emot åtalet.Fastän inte åtal väckts borde du ha rätt att få ta del av förundersökningsprotokollet från myndigheten - med undantag för ifall det är belagt med sekretess. Det borde räcka att du hör av dig till deras registrator som sedan skickar den till dig (beroende på antal sidor kan du behöva betala för kopiorna).Med vänliga hälsningar,

Begäran av förundersökningsmaterial inklusive förhör

2014-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag undrar om jag som målsägande, i ett ärende som redan är dömt och klart, kan få ut allt förundersökningsmaterial, inklusive den misstänktes förhör?Tack på förhand.
Kiran Singh |Hej och tack för din fråga! Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar, Tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 1 §. Den förundersökning som ligger till grund för åtalet sammanställs i ett förundersökningsprotokoll och är i regel en allmän handling TF 2 kap. 7 §. Förundersökningen omfattas dock av sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslag (OSL) 35 kap. 1 § fram till dess att åtal har väckts OSL 35 kap. 7 §. Efter att åtal väckts är förundersökningen alltså offentlig och kan begäras ut av vem som helst. Observera att allmänna handlingar kan beläggas med sekretess om det anses vara påkallat med hänsyn till vissa skyddsintressen. Ett skyddsintresse är t.ex. att förebygga eller beivra brott. Med Vänlig Hälsning

Förundersökning, husrannsakan och beslag

2014-05-23 i Förundersökning
FRÅGA |En vän blev nyss utsatt för en husrannsakan. Han hade fått låna en datorskärm av mig, det kom till polisens kännedom och husrannsakan gjordes dagen därpå. Polisen ansåg sig ha anledning att anta att innehavet hade en brottslig bakgrund. Man framförde ingen specifik misstanke om brott, men beslagtog skärmen och en del tillbehör. Beslut om husrannsakan hade tagits av en person som sades vara förundersökningsledare. Eftersom vännen inte delgivits någon misstanke om brott så borde han väl inte förekomma i någon förundersökning, eller hur? Rent generellt, har man rätt att få veta om man figurerar i en förundersökning?
Karl-Johan Holmér |Hej!Svaret på den sista frågan är att det inte finns någon generell rätt att få veta om man figurerar i en förundersökning. Detta beror på att en förundersökning inte är offentlig och poliser som deltar i den har tystnadsplikt (Ekelöf, Rättegång I s. 164).Du är inne lite på delgivning av misstanke. Detta regleras i Rättegångsbalken (RB) 23 kap. 18 § (https://lagen.nu/1942:740) som säger att den misstänkte i en utredning ska underrättas om misstanken när det föreligger skälig misstanke om att personen begått det aktuella brottet. Den misstänkte ska sedan hållas underrättad om vad som sker i utredningen. Syftet med detta är att ge den misstänkte och försvaret möjlighet att komplettera utredningen. Det handlar alltså om att skapa ett så bra underlag som möjligt inför åklagarens beslut om huruvida åtal ska väckas eller inte. Kort sagt, det är först då man är skäligen misstänkt som det finns en uttrycklig rätt att få veta att man figurerar i en förundersökning.När det gäller frågan om din vän finns det inte heller någon generell begränsning angående vem som får förekomma i en utredning. Förundersökningen ska bedrivas objektivt enligt RB 23 kap. 4 § och t.ex. får förhör hållas med personer som kan tänkas ha uppgifter som är av betydelse för utredningen, RB 23 kap. 6 §. Sådana personer behöver inte vara misstänkta för brottet, utan kan vara intressanta såsom vittnen. Dessa personer förekommer ändå i förundersökningen.Gällande husrannsakan har denna gjorts med stöd av RB 28 kap. § 1. Utgångspunkten är att husrannsakan får ske när det finns anledning att anta att ett brott begåtts som det kan följa fängelse på. När husrannsakan görs hos den som är misstänkt krävs att denne är skäligen misstänkt för brottet. Enligt nämnda paragrafs andra stycke kan dock husrannsakan göras även hos någon annan än den som är skäligen misstänkt, nämligen i tre olika fall: - om brottet som föranlett husrannsakan har begåtts hos din vän- om den misstänkte gripits hos din vän- om de finns synnerlig anledning att anta att det finns saker som kan tas i beslag eller att bevisning i övrigt kan säkras Du skriver att bland annat en datorskärm beslagtogs, vilket är ett sådant föremål som får tas i beslag efter genomförd husrannsakan, se RB 27 kap. 1 §. Just beslag får företas även mot den som inte är misstänkt (Ekelöf Rättegång III s. 82). Det som gäller är att föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet får beslagtas. Samma sak gäller föremål som avhänts någon genom brott, vilket av din beskrivning verkar vara det som motiverat beslaget.Jag hoppas att detta gav dig de svar om situationen som du eftersökte!Vänliga hälsningar

Åtalsunderlåtelse med hänsyn till funktionshinder

2014-05-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har en son X som har Aspergers syndrom och som just blivit 18 år. Han blev dömd till böter några månader sen för grov inbrott i en sommarstuga. Brottet handlade om lite mat och Julmust och ett fönster. Han mådde dåligt psykiskt och försvann från hemmet och det blev en stor polisinsats tillsammans med Missing people och Hemvärnet. Han gömde sig 5 dygn där. Fanns suicidrisk och han blev inlagd sen på akut ungdomspsykiatrin i Västerås 3 veckor. Just nu bor han på ett HVB boendet i kommunen. Nu har han gjort nästa brott. Han har spelat in personal på personalrummet med en gömd mobiltelefon. Han själv säger att han ville lyssna om vad personalen pratar om honom. Tyvärr pratade personal också om andra ungdomar. X säger att han inte är intresserad av att veta något om de andra. Det tror också personalen men de gjorde en polisanmälan alla fall. X mår psykiskt dåligt och har just fått efter 1 års kamp rätt till LSS stöd och boende. Han har hamnat mellan stolarna hela tiden för att hans funktionshinder är inte så synlig utanpå. Personalen där har inte utbildning för att ge stöd till de som har autism. Det handlar om svårigheter med socialt beteende och kommunikation för X. Boendet har varit bara tillfällig under ansökningen för rätt hjälp enligt LSS. Min fråga. Kan polisen lägga ner ärendet om de tar hänsyn för X funktionshinder och syftet för inspelningen eller är det nu ett grov brott igen? X söker efter uppmärksamhet och har stor identitetskris. Innan försvinnandet 2013 hade han inte brottslig beteende. Röker inte, inga droger, lugn kille. Är så förtvivlad för hans framtid och betydelsen för att hamna i ett registren. Tack för råd. Måste jag skaffa en bra advokat eller kan jag lita på juristen som han bara kommer att få vid rättegång igen? Mvh Kulla O.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!När ett brott kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning. Målet är att utreda vem som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. Åklagaren leder förundersökningen från det att en viss person skäligen kan misstänkas för brottet. Vid mindre allvarliga brott genomför polisen förundersökningen från början till slut. Nedan kommer jag att utgå ifrån att man har klarlagt att det föreligger ett brott och att din son har erkänt gärningen.Jag tolkar din fråga som att ett åtal ännu inte har väckts och att det därmed finns en möjlighet till åtalsunderlåtelse från åklagarens sida, se 20 kap. 7§ RB https://lagen.nu/1942:740. Detta innebär att brottet visserligen utreds, men att det varken blir åtal eller rättegång. Åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och brottet antecknas i belastningsregistret. En förutsättning för att ge åtalsunderlåtelse är att det står klart att ett brott har begåtts, oftast därför att den misstänkte har erkänt. Det är även vanligt med åtalsunderlåtelse för personer under 18 år.Om detta leder till en åtalsunderlåtelse, så kommer din son ändå att hamna i belastningsregistret (det brott som begicks- och beslutet om åtalsunderlåtelse kommer att registreras där). Dessa uppgifter kommer att gallras efter 10 år om han var över 18 år vid tillfället för brottet alternativt efter tre år, om han var under 18 år vid tillfället för brottet, se 17§ p.11 lag om belastningsregister https://lagen.nu/1998:620.Det kan även bli aktuellt med åtalsunderlåtelse om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kommer till stånd, se 20 kap. 7§ p.4 RB https://lagen.nu/1942:740.LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol. Det finns tre olika personkretsar som anses vara berättigade till stöd enligt LSS, och personer med autism tillhör en sådan personkrets. Socialnämnden i din kommun har här ett vidsträckt ansvar för att genomföra en tillräckligt grundlig utredning för att man skall kunna fatta ett materiellt riktigt beslut avseende stöd till din son. Om beslutet av socialnämnden blir till er nackdel, så föreligger en besvärsrätt för er. Talan kan då väckas i domstol mot det beslut som fattades.Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning för att gå vidare med problemet, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning, 

Nedläggning av förundersökning och hållande av förhör

2014-07-09 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har blivit våldtagen och varit på 3 förhör. Är det rätt att inte ta in "gärningsmannen" på förhör? Eller kan man bara lägga ner förundersökningen utan att ha förhört honom? Speciellt när det var min chef?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!(Nedan utgås från att förundersökning inletts och att det därför inte rör sig om förhör på ett förstadium (jfr. 23 kap. 3 § 3 st.).)Under förundersökningen får förhör "hållas med envar, som [antas] kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen" (se 23 kap. 6 § rättegångsbalken). Detta skall inte tolkas ordagrant utan måste läsas i beaktande av förundersökningens syfte och de plikter denna är förenad med. Sålunda är innebörden snarast att förhör bör hållas i de fall detta bedöms kunna föra utredningen framåt.Att inte förhöra den som av det presumtiva brottsoffret utpekas som skyldig förefaller förstås i allmänhet inte förenligt med berörd bestämmelse, men eftersom det av din fråga ej framgår under vilka förhållanden detta beslut fattats kan icke avgöras om det funnits skäl för det. Förundersökningsledaren bör ha gjort bedömningen att ett förhör inte skulle föranleda en bättre insikt i den fråga som skall utredas, vilket även torde ha grundat beslutet att nedlägga förundersökningen (se vad gäller nedläggning 23 kap. 4 och 4a §§ rättegångsbalken).Om Du är av uppfattningen att det fattade beslutet är felaktigt har Du förstås möjlighet att vända dig till den som fattat detta och begära överprövning för att försöka få förundersökningen återupptagen. Emellertid skall återupptagande endast ske om någon ny bevisning framkommit. Mer om detta kan Du läsa här.Rättegångsbalken finner Du här.Vänligen,

Allmänt åtal, återta anmälan

2014-06-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Jag vill inte medverka i en polisutredning mer mot min tidigare sambo som är misstänkt för misshandel, övergrepp i rättssak samt skadegörelse och stöld. Vi kommer att göra upp i godo. Jag har redan varit på videoinspelat förhör och mitt x har erkänt att han tagit strypgrepp. Vad kan jag göra för att förmildra för mitt x.
David Ingvarsson |Hej.Brotten din tidigare sambo misstänks för går under beteckningen allmänt åtal (20 kap 3 § rättegångsbalken). Det innebär att åklagaren väcker åtal för det allmännas, det vill säga samhällets räkning. Det krävs då inte att brottsoffret själv vill att den misstänkte åtalas (20 kap 2 § rättegångsbalken). För att ett åtal ska kunna väckas måste bevisningen vara tillräckligt stark så att åklagaren på objektiv grund ska kunna förvänta sig en fällande dom. Det kan alltså hända att åtal inte väcks, trots att ett brott har begåtts, för att åklagaren bedömer att det inte finns tillräckligt med bevis för att åstadkomma en fällande dom (20 kap 9 § rättegångsbalken).Du kan välja att inte längre medverka i rättsprocessen och därmed ge åklagaren ett sämre bevisläge vilket skulle kunna leda till att åtal inte blir aktuellt. Eftersom din tidigare sambo erkänt är det dock ganska troligt att åklagaren ändå väljer att driva åtalet. Som målsägande har du ingen skyldighet att vittna (36 kap 1 § rättegångsbalken) vid en huvudförhandling men däremot kan du kallas till målsägandeförhör i bevissyfte (enligt 37 kap 1 § rättegångsbalken). Skillnaden mellan att vittna och kallas till förhör i bevissyfte är att du inte har någon skyldighet att tala sanning i det senare fallet. I Sverige har vi dock fri bevisprövning (35 kap 1 § rättegångsbalken) vilket innebär att även din tystnad kan tillmätas bevisvärde, detta bevisvärde brukar emellertid vara mycket lågt.Sitter du tyst eller ändrar din berättelse har åklagaren rätt att hänvisa till tidigare polisförhör (37 kap 3 § och 36 kap 16 § rättegångsbalken) och då är det sedan upp till rätten att avgöra om de tidigare förhören är tillräckligt trovärdiga för fällande dom.Blir det rättegång och du tycker att det känns jobbigt har du dessutom rätt att kräva ett målsägandebiträde som är som ett stöd för dig under rättegångsprocessen (lag om målsägandebiträde 1,3 och 4 §§)Rättegångsbalken hittar du Här!Lag om målsägandebiträde hittar du Här!Hoppas svaret gjorde dig lite klokare även om det kanske inte var det svar du ville höra.Mvh

Utlämnande av förundersökningsprotkoll

2014-05-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag undrar om jag som är misstänkt misshandel har rätt att efter förundersökning och förhör har rätt att begära ut en kopia på förundersökningsprotokollet trots att åtal ännu inte är väckt? Jag fick läsa det efter förhöret men skulle vilja ha en kopia på fup också om jag har rätt till det, vem vänder jag mig till? Jag har diarienummret för ärendet. Med vänlig hälsning,
Anes Sabic |Hej, Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Speciella bestämmelser gäller vid utlämnande av handlingar som hänför sig till en förundersökning. Det innebär att polis/åklagare normalt sätt inte ens lämnar ut förundersökningsprotokoll till den misstänkte innan förundersökningen avslutats.Om förundersökningen däremot är avslutad, så är huvudregeln att du som part har rätt att få ut alla handlingar i ditt ärende.Om det är polisen som har agerat som förundersökningsledare, så ska du vända dig till polismyndigheten. Om det är åklagaren som har lett förundersökningen, så vänder du dig till åklagarmyndigheten för att begära ut handlingarna. Bifogar även mitt tidigare svar inom samma ämnesområde- http://lawline.se/answers/ratt-att-spela-in-forundersokningsmaterial.Med vänlig hälsning, 

Åtal inte påkallat från allmän synpunkt

2014-04-09 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Vad innebär att "förundersökningen skall inte inledas, då åtal inte är påkallat från allmän synpunkt"? Tack!
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!För att åtal ska kunna väckas kräver vissa brott i brottsbalken att målsäganden har angett att denna vill att åtal ska väckas och/eller att åtal är påkallat från allmän synpunkt. Dessa brott kallas för angivelsebrott och framgår av någon av de sista paragraferna i respektive kapitel i brottsbalken, t.ex. 3:12 BrB, (https://lagen.nu/1962:700#K3P12S1) eller 8:13 BrB (https://lagen.nu/1962:700#K8P13S1). Det är åklagaren som gör bedömningen huruvida åtal är påkallat från allmän synpunkt eller inte. Vad som menas med "allmän synpunkt" avgörs från fall till fall beroendes på omständigheterna vid brottet, straffets syfte och brottets art. Därutöver tar man hänsyn till sociala omständigheter, som målsägandens intressen. Om det är som så att åklagaren i fråga finner att åtal inte är påkallat från allmän synpunkt kan denna besluta att inte inleda förundersökning eller att lägga ned den enligt 23:4a 2 p. RB och 23:1 2 st. RB, https://lagen.nu/1942:740#K23P4aS1. Det är ett sådant beslut som åklagaren har utfärdat i din fråga.Vänliga hälsningar