Fråga om husrannsakan, beslag och andra tvångsmedel

2015-05-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min son på 20 år, bor hemma, blev tagen av polisen med cannabis i sin väska. Han blev förd till polisstationen för förhör och i samband med det åker två poliser hem till oss och öppnar dörren med sonens nycklar. De ringer inte på utan bara kliver på. Jag blev jätterädd och fick nästan panik! De säger då att vi trodde inte du var hemma!!! Har man verkligen rätt att göra så. Det var min lägenhet. Jag kände mig så kränkt!! Sen gick de bara in i sonens rum och grävde. Inget papper på att de hade rätt till det och ingen förklaring alls. Jag frågade var min son var och de sa bara att han är på polisstationen. På frågan vad de ville fick jag svar att de kan de inte säga. De sa inte vad de hette utan bara viftade med sina leg! Min son bad att få meddela mig var han var för att inte göra mig orolig men det fick han inte. På polisstationen blev han visiterad av en kvinnlig polis och det reagerade han väldigt starkt på och tyckte det var jobbigt! Får en kvinnlig visitera en manlig? Han fick även klä av sig naken utan ngn förklaring!! Han fick inte hålla för könsorganet!! Ska det gå till så?? Han hade cannabis i väskan men varför få visa sig naken??? Sen tog de hans mobil utan att han fick skriva på ngt papper. Hur kan han sedan bevisa att de har telefonen? Ska det gå till så?? Sonen har gjort ngt olagligt, absolut men måste man kränkas så. Jag har aldrig gjort ngt olagligt kände mig så illa berörd av intrånget hemma. Jag skakat varje gång jag tänker på det!! ??? :(
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej,Tack för dina frågor och för att du vänder dig till Lawline.Det finns en hel del att säga om det du har skrivit, och jag hoppas att jag lyckats besvara dina frågor någorlunda nedan. Tvång i samband med förhör, husrannsakan, kroppsvisitering och kroppsbesiktning samt beslag är sådant som kallas för straffprocessuella tvångsmedel som staten (polis och andra myndigheter) får använda sig av när det finns stöd för detta i lag. Detta regleras framförallt i rättegångsbalken (RB). Vid användandet av dessa tvångsmedel ska framförallt proportionalitetsprincipen beaktas – ett tvångsmedel får användas endast om skälen för åtgärden väger upp det intrång som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Vad som först kan konstateras är att din son troligen gjort sig skyldig till ett narkotikabrott. Lagen säger att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms till högst tre års fängelse (1 § p. 6 narkotikastrafflagen). Är brottet att anses som ringa, dvs om det är fråga om ett mindre brott, döms till böter eller fängelse högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). Att brottet som din son troligen gjort sig skyldig till kan ge fängelse spelar roll för de åtgärder som polisen därefter vidtagit. Vid upptäckte av narkotikan i väskan får antas att din son antingen blivit gripen och därefter förhörts (24 kap. 7-8 §§ RB) eller utan att blivit gripen, blivit ombed att medfölja alternativt medtagen till stationen för förhör (23 kap. 8 § RB). För att söka efter föremål som får beslagtas eller annat som kan vara till hjälp vid utredningen av ett brott får polisen under vissa omständigheter göra husrannsakan, kroppsvisiteringar och kroppsbesiktningar. Beslag får ske av föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av ett brott (27 kap. 1 § RB). När ett beslag görs ska ett protokoll föras över detta. I protokollet ska det framgå varför beslaget gjorts och vilket föremål beslaget avser. Om den som beslagets gjort från begär att få ett bevis om beslaget, ska denna personen också få det. Informationen som då ges ska innehålla såväl uppgifter om beslaget som uppgifter om vilket brott misstanken avser (27 kap. 13 § RB). Din sons mobil har beslagtagits därför att det skäligen har kunnat antas att den kan ha betydelse för utredningen. Vad din son kan göra är alltså att begära att få ut bevis om beslaget. Det ska skiljas på kroppsvisitering och kroppsbesiktning. En kroppsvisitering innebär en genomsökning av kläder, fickor och liknande. För kroppsvisitation räcker det att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. (28 kap. 11 § RB).En kroppsbesiktning innebär en undersökning av kroppen, vilket innebär att man kan få klä av sig naken. För att genomföra en kroppsbesiktning krävs skälig misstanke om att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 12 § 1 st. RB). Skälig misstanke föreligger när det finns konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att det misstänkta brottet har begåtts. I och med att din son genomgått en kroppsbesiktning får det antas skälig misstanke förelåg. Men om man har blivit skäligen misstänkt för ett brott ska man underrättas om detta (23 kap. 18 § RB).Mera omfattande kroppsbesiktningar utföras inomhus och i ett avskilt rum (28 kap. 13 § 2 st. RB). Kroppsbesiktning av en kvinna får endast utföras av en annan kvinna, sjuksköterska eller läkare (28 kap. 13 § 3 st. RB). Vad gäller en kroppsbesiktning av en man får såväl en kvinna som en man utföra denna. När poliserna därefter kom hem till dig var det fråga om en husrannsakan. Vid en husrannsakan hos den misstänkte är det dessvärre så att inte bara den misstänkte, utan även sammanboende med den misstänkte drabbas av det ingrepp i hemfriden som en husrannsakan innebär. Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden väger tyngre än intrånget husrannsakningen innebär, den s.k. proportionalitetsprincipen (28 kap. 3a § RB). Vid husrannsakningen ska inte mer skada eller olägenhet orsakas än vad som är nödvändigt (28 kap. 6 § RB).En husrannsakan i en den misstänktes bostad eller rum får vidtas för att kunna beslag ta föremål eller säkra bevisning. För att en husrannsakan i syfte att söka efter föremål att beslagta eller liknande förutsätter att det finns anledning att anta att ett brott på vilket fängelse kan följa har begåtts (28 kap. 1 § RB). Vid en husrannsakan ska i den mån det är möjligt ett vittne närvara, även den hos vilken åtgärden företas eller en representant för denna ska närvara. Om man ej är representerad, ska man underrättas om husrannsakan så snart det kan ske utan skada för utredningen (28 kap. 7 § RB).Vid såväl husrannsakan som vid kroppsvisitering och kroppsbesiktning gäller som huvudregel att åklagare, förundersökningsledare eller domstol tar beslut om att detta ska genomföras (28 kap. 4 § RB). Men i brådskande fall får polisen själv besluta om att genomföra någon av dessa åtgärder (28 kap. 5 § RB). Av den information du lämnat i frågan går det ej att säga huruvida polisen själv fattat beslutet eller om det fått förordandet av någon annan. Sammanfattningsvis kan då sägas att det verkar har funnits lagstöd för de åtgärder polisen vidtagit, men att de inte iakttagit t.ex. proportionalitetsprincipen. Det är svårt att säga huruvida polisen verkligen agerat rätt, utifrån den information som finns i frågan. Det du kan göra är att vända dig till Justitieombudsmannen (JO). När man anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman kan man klaga hos JO. Vem som helst kan göra en JO-anmälan. Du kan läsa mer om det här.Har du fler funderingar tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

Överskridande av polismans befogenhet

2015-05-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.För cirka en månad sedan kom polisen hem till oss och sa att vår son gjort sig skyldig till trafikbrott och gick utan vår tillåtelse in i vårt hus för att söka efter vår son.När han kom hem påbörjade poliskvinnan ett förhörsliknande samtal, dock utan dokumentation. Vår son erkände, men sa sedan att han var rädd för polisen och kompisarna speciellt polisens son.Jag vet inte om han kört eller någon annan.Vid förhöret tog han tillbaka allt han sade hemma innan förhöret startade. Under förhöret berättade han vad han mindes och dementerade polisens påståenden. Jag detog tyst under förhöret som avslutades med att poliskvinnan kom in i förhörsrummet och ville prata. Jag sa förhöret är slut och vi har inget att tillägga. Nu visar det sig att förhörsledaren glömt en fråga och vill att min son ska komma tillbaka, men jag får ej deltaga för jag försvårar utredningen, de vill att socialen deltager istället. Jag svarade att inget förhör sker utan min närvaro och utan av mig utpekad försvarare.Nu kontaktade de min son i alla fall via telefon klockan 07.45 en morgon utan försvarare, målsman eller någon från socialen...och ställde kluriga frågor.Sa även om nu bevisningen är utom allt tvivel behöver vi inte fortsätta....då ska jag se till han kommer ihåg.....de vägrar detta.De har en fråga:Har du ej stannat vid en polismans tecken.Jag erbjöd att vi kunde skriva ner frågan och posta ett underskrivet svar men de avböjde, de ville träffa honom igen.Upprinningen en övernitisk poliskvinna som begått felaktigheter1 gick in som polis i vårt hus utan vårt medgivande2 kom tillbaka till huset utan att informera varför pratade med sonen3 justera sin rapport
Matilda Hellström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det saknas viss information i frågan som gör att det inte går att ge ett helt korrekt svar i det konkreta fallet, man jag ska försöka utreda det på en generell nivå.Din son som är minderårig är misstänkt för någon typ av trafikbrott och med anledning av detta har polisen gått in i ert hus utan medgivande, förhört er son utan målsmans närvaro och utan att dokumentera förhöret. Frågan är om polisen har överskridit sina befogenheter och vad man kan göra åt detta.Det har begåtts ett trafikbrott och med anledning av det har polisen troligtvis inlett en förundersökning. Reglerna om förundersökning samt de tvångsåtgärder som får vidtas under en förundersökning finns reglerat i 23–28 kap. rättegångsbalken (1942:740, RB). Om brottet har begåtts av en person som vid gärningstillfället är under 15 år ska ingen förundersökning inledas utan en utredning enligt de särskilda reglerna i lag (1964:167) om unga lagöverträdare. När man är under 15 år kan man inte få någon påföljd så när ett brott begåtts då ska det främst utredas om det finns behov av sociala insatser, främst genom socialtjänstens försorg. I frågan framgår inte hur gammal din son är, så jag kommer främst koncentrera mig på förundersökningsreglerna.HusrannsakanÄven en polis kan göra sig skyldig till hemfridsbrott om hen bryter sig in i ett hus utan lagstöd. Det finns dock undantag när en polis får bereda sig tillträde till en bostad, men om befogenheterna överskrids kan det utgöra ett brott mot art 8 EKMR. Det viktigaste tillfället när en polis kan gå in i någons bostad är när en husrannsakan vidtas. Det finns två typer av husrannsakan; reell husrannsakan när man eftersöker ett föremål eller ett bevis, och personell husrannsakan när man letar efter en person. Oavsett vilken typ av husrannsakan som vidtas måste ingripandet vara proportionellt i förhållande till den skada och lidande som husrannsakan orsakar.För reell husrannsakan krävs att det är ett brott på vilket fängelse kan följa, samt att den som bor där är skäligen misstänkt för brottet. Det hade alltså varit lagligt för polisen att ta sig in i ert hus efter ett beslut om husrannsakan fattats, om er son bor där, det kan följa fängelse för trafikbrottet samt att er son är skäligen misstänkt för brottet. Anledningen till husrannsakan måste då vara att söka efter något visst föremål eller säkra bevis på något sätt.Personell husrannsakan kan vidtas hos den misstänkte eller någon annan om personen man söker ska gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. Det krävs då att det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. Det finns inget krav på någon särskild svårighetsgrad på brottet när man genomför en personell husrannsakan. Även personell husrannsakan ska dock föregås av ett beslut av förundersökningsledaren om att husrannsakan får vidtas.I ert fall har polisen berett sig tillträde till ert hus för att söka efter er son. Det är oklart om något beslut om husrannsakan fattats, men det är förundersökningsledaren som ska ta beslutet, polisen kan inte agera på eget bevåg. Syftet verkar ha varit för att genomföra ett förhör med sonen, vilket inte är en giltig anledning till att genomföra en personell husrannsakan. Även om beslutet tagits på ett korrekt sätt, är det alltså ingen anledning till att kunna ta sig in ert hus utan ert godkännande. Polisen har alltså agerat inkorrekt i det här sammanhanget.FörhörFörhör vidtas vanligen på polisstationen efter att förundersökning inletts. Undantaget är när till exempel ett trafikbrott precis har inträffat och polisen kan förhöra de inblandade direkt på brottsplatsen. Personen som ska höras kallas till förhöret och det ska hållas på tid och plats som medför minst olägenhet för den som ska höras om inte utredning försvåras avsevärt. Kallelsen till förhöret ska utfärdas i god tid och hämtning till förhör får bara ske om den som ska höras har underlåtit att inställa sig till något förhör. Den som ska förhöras ska också få veta anledningen till att förhöret ska hållas. Vid ett förhör ska, så vitt möjligt, ett förhörsvittne närvara. Det är antingen ett medborgarvittne eller någon anställd på polisen. Anledningen till att regeln finns är för att motverka att förhör inte är offentliga och att allmänheten inte har någon insyn i processen. Den förhörde har också rätt att ha ett biträde eller försvarare närvarande om det ska ske utan men för utredningen. Om någon som är under 18 år är skäligen misstänkt för brott och kallas till förhör ska vårdnadshavaren kallas också, om det kan ske utan men för utredningen. Det medför dock ingen rätt för vårdnadshavaren att närvara. Om det kan följa fängelse på brottet ska också socialtjänsten närvara vid förhöret.I detta fall har ingen kallelse till förhöret utfärdats. Förhöret har hållits i den misstänktes hem och senare via telefon utan föregående kallelse. Detta är alltså ett inkorrekt förfarande, eftersom kallelse ska skickas i god tid och vårdnadshavare ska också kallas även om ingen rätt att närvara finns. Polisen har alltså även i detta avseende inte agerat utifrån reglementet och överskridit sin befogenhet. Ingenting hindrar dock att förhören med er son används i bevissyfte, eftersom även otillåtet införskaffad bevisning är giltigt bevismaterial i domstol. Förhör ska dokumenteras. Det som upptecknats under förhöret ska läsas upp för den som hörts eller att denne på något sätt ska tillåtas granska att det som upptecknats är korrekt. Han ska också tillfrågas om han har något att invända mot innehållet. Uppteckning och granskning ska ske innan förhöret avslutas eller så snart som möjligt därefter. Efter granskningen får uppteckningen inte ändras. Förhöret med er son har inte dokumenterats och han har inte givits någon möjlighet att granska vad som framkommit. Så får det inte gå till och hans rättigheter och kränkts.SlutkommentarPolisen har i ert fall överskridit sina befogenheter och agerat lagstridigt i flera avseenden. För det första har de inte rätt att ta sig in i ert hus utan ert godkännande om inte ett giltigt beslut om husrannsakan som fattats på korrekta grunder. Eftersom det är oklart om något sådant beslut finns, och att förhör med den misstänkte inte är en giltig anledning för husrannsakan har de agerat inkorrekt. De kallade inte heller till förhör i god tid och tillät inte försvarare eller vårdnadshavare att närvara. Förhöret dokumenterades inte i behörig ordning och ingen granskning av vad som antecknats har genomförts. Eftersom ingreppen i den enskildes rättigheter redan har vidtagits finns ingen riktig poäng i att överklaga de beslut som fattats eftersom de inte kan medföra någon ändring och bevisningen ändå kan användas. Det ni kan göra är begära mer insyn i ärendets behandling och se till att ärendet fortsättningsvis sköts på ett korrekt sätt hos polisen. Ni kan även göra en anmälan hos justitieombudsmannen vilket leder till att JO granskar ärendets behandling och kan ge kritik. Det kan inte ge er någon ekonomisk ersättning, men om JO-beslutet innebär en kritik mot myndigheten och tjänstemannen. Poängen med JO-kritik är att det ska förhindra att polisen missköter sig på liknande sätt i framtiden.

Delgiven misstanke om snatteri

2015-05-09 i Förundersökning
FRÅGA |Min sambo blev stoppad och misstänkt för snatteri första veckan i januari i år. Blev förhörd av polisen och fick en förenklad delgivning. Efter 17 veckor har han inte hört något från polisen. Behöver han göra något, vad händer nu?
Viktor Serbán |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp!Om man är misstänkt för snatteri ankommer det Polisen respektive åklagare att driva ärendet vidare. Som misstänkt har du alltså inget ansvar att "ta tag" i ärenden utan endast att du förväntas samarbeta med inblandade myndigheter. En förenklad delgivning är ett medel som används för att försäkra sig om att din sambo har tagit del av de uppgifter som myndigheten hitintills lagt fram i målet. Mer om detta kan du läsa här: Förenklad delgivning. Således skulle jag råda din sambo att avvakta tills ni hör något från myndigheterna. Ibland kan ärenden ta längre/kortare tid beroende på hur omfattande förundersökning är. Ni har dock möjligheten att ringa till polisen och fråga hur ärendet fortgår. Som myndighet har de skyldighet att vara behjälpliga, de har även skyldighet att informera så snart något nytt tillförs ärendet, t.ex. ev. rättegång, avskrivande ärendet etc.Hoppas ni fått svar på frågan och hjälp i ärendet! Mvh,

Rätt till försvarare eller biträde vid förhör

2015-04-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag har fått ett btev fram polisen som att jag förkök för stöld på media mark men jag kommer inte i hög någon ting på grund av jag för ett år sedan och senare tider på grund av familije problem använder mycket antideproson tableter och kommnmer inte i hög någon ting men sam tidig mina barn säger att på dem tider jag för sökt att ta mitt live och jag har inlagt på sjukhus och nu i nästan 5 månader jag slutar ata dem tabletter jag har bott i nästan 30 år i svarige och har alderig gört nå¨gån sånt hela mitt live och jag vet inte vad ska jag gura nu som jag kommer inte i hög och jag besviken på mej hör kunde jag göra sodan jag behöver hjläp vad ska jag göra jag ska trärffa polisn och jag vill hjälp på min sidan
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Som jag förstår dig utifrån den information du lämnat, har du kallats till ett förhör hos polisen i anledning av ett försök till stöld. Regler om förhör, försvarare och biträde finns i rättegångsbalken (RB).Om du kallats till ett förhör hos polisen är du skyldig att gå dit, med risk för att annars förpliktas betala vite (23:6a RB) eller hämtas av polisen till förhöret (23:7 RB). Om du är skäligen misstänkt för brottet ska du underrättas om denna misstanke (23:18 st. 1 RB). För det fall de underrättar dig om misstanke, ska de samtidigt berätta för dig att du får anlita en försvarare (21:3 st. 1 RB). En försvarares uppgift är att tillvarata din rätt (21:7 RB). En försvarare får sitta med under förhöret hos polisen, om det kan ske utan men (skada) för utredningen (23:10 st. 4 RB). Möjligheterna för den som leder förundersökningen att vägra försvararen närvaro under förhöret är emellertid väldigt begränsade. Om förutsättningar för anlitande av en offentlig försvarare föreligger ska den som leder förundersökningen göra en anmälan om detta hos domstol (23:5 st. 1 RB). En offentlig försvarare ska förordnas t.ex. när en misstänkt är häktad eller om denne är misstänkt för brott för vilket straffet inte är lägre än 6 månaders fängelse (21:3a RB). Saknar du rätt till en offentlig försvarare kan du istället anlita en privat försvarare på egen hand. Om du nu har kallats till förhör för att höras "upplysningsvis", dvs. du är inte misstänkt, saknar du rätt till offentlig försvarare. Du har möjlighet att skaffa ett juridiskt biträde som får sitta med vid förhöret (23:10 st. 3 RB). Ett juridiskt biträde har ingen försvarsfunktion och får inte vara aktiv under förhöret. Det juridiska biträde har främst en juridisk rådgivande funktion för dig. Alltså vid förhöret får en försvarare sitta med, om du är misstänkt för brottet och om det kan ske utan men för utredningen. I annat fall får ett biträde sitta med. Jag hoppas att det gav svar på din fråga. Är det något som är oklart eller har nya frågor dykt upp, tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

Förundersökningsåtgärder för minderårig

2015-05-18 i Förundersökning
FRÅGA |HejsanMin dotters pojkvän blev stoppad utanför min bostad med sin fyrhjuling av civilpolis. De säger till honom att de ska beslag ta fordonet samt fotografera honom på plats. De säger också att nu kommer han åka dit för olovlig körning, vårdslöshet i trafik samt smitning. Till saken hör att han är under 18 år. När man ringer stationsbefället hos polisen menar denne att han kan besluta om husrannsakan kroppsbesikting fotografering hur han vill. Så frågan är gäller inte att det ska vara skäll för fängelsepåföljd för att kunna göra dessa saker som stationsbefället menar sig äga rätt till att besluta? Alternativt att det skall samråda med åklagare då personen är under 18 år?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När det gäller förundersökningsåtgärder, som bl.a. husrannsakan och kroppsbesiktning är, så skiljer det sig åt om det är polisen, åklagaren eller i vissa fall rätten som får fatta beslutet. Om vi börjar med husrannsakan så måste det finnas anledning att anta att ett brott har begåtts varpå fängelse kan följa. Husrannsakan får då företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe, se 28:1 rättegångsbalken. Anledning att anta är ett relativt lågt ställt krav. Husrannsakan får endast beslutas efter en bedömning huruvida skälen för åtgärden uppväger det intrång som det innebär för den enskilde, se 28:3a rättegångsbalken. Att en husrannsakan ska genomföras beslutas enligt 28:4 rättegångsbalken av undersökningsledare, åklagare eller rätten. Det kan vara en polis som är undersökningsledare. En polisman får företa en husrannsakan endast om det är fara i dröjsmål, enligt 28:5 rättegångsbalken. Om vi istället övergår till kroppsbesiktningen så ska jag först bara klargöra att det finns en skillnad mellan kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Kroppsvisitation innebär att det som personen har på sig undersöks i form av kläder, väskor, etc. En kroppsvisitation får enligt 28:11 rättegångsbalken företas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Med kroppsbesiktning avses en undersökning av människokroppens yttre och inre, t.ex. ett salivprov eller ett urintest. Enligt 28:12 rättegångsbalken får en kroppsbesiktning göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott varpå fängelse kan följa. Skäligen är ett högre ställt krav på misstanke jämfört med anledning att anta. För båda kroppsvisitation och kroppsbesiktning krävs det att skälen för åtgärden uppväger det intrång som åtgärden innebär. Precis som vid husrannsakan så ska beslutet fattas av en undersökningsledare, av en åklagare eller av rätten. Om det är fara i dröjsmål får beslutet fattas av en polisman. Eftersom din dotters pojkvän är under 18 år ska lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare tillämpas. En förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år ska ledas av en åklagare eller en polis som är särskild lämpad för uppgiften, se 2 §. Förundersökningen, om den avser brott på vilket fängelse kan följa, ska bedrivas skyndsamt enligt 4 §. När det gäller användning av tvångsmedel finns bara särreglering av häktning när det gäller unga som ännu inte fyllt arton år. Övriga tvångsmedel finns det inga bestämmelser om, och därmed gäller de regler som finns i rättegångsbalken. Det finns särregleringar för den som ännu inte har fyllt 15 år, och det beror på att vi i Sverige blir straffmyndiga vid 15 års ålder. Avslutningsvis så har jag snabbt kollat upp brotten som du nämner, och de återfinns i lagen om straff för vissa trafikbrott. För vårdslöshet i trafik kan dagsböter följa, se 1 §. För olovlig körning kan följa böter enligt 3 §. När det gäller smitning så återfinns den bestämmelsen i 5 §, och stadgar att den som haft del i uppkomsten av en trafikolycka och som undandrar sig att medverka döms antingen till böter eller fängelse. Jag ska också tillägga att brotten i detta fall kan så att säga påverka varandra genom att t.ex. vårdslöshet i trafik kan bli grov vårdslöshet i trafik om personen kört utan körkort. För de brotten som du har räknat upp kan fängelse alltså följa åtminstone enligt 5 § (därmed inte sagt att fängelse skulle vara aktuellt). Med vänliga hälsningar

Hur länge pågår en förundersökning?

2015-05-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej för drygt ett år sedan blev ja och en vän stoppade av polisen i bilen jag blev misstänkt för drog ratt fylla å dom tog blodprov på mig dom höll ett kort förhör i bilen på väg mellan sjukhuset å station sen fick vi sitta båda två i förhörsrum å vänta under tiden dom gjorde husrannsakan i min lägenhet mitt förråd i källan å i bilen med hund dom hitta inget narkotika eller något annat dom gjorde fem beslag som är av skrivna. Nu kommer frågan Ja har inte fått några papper eller några provsvars resultat inte ett ljud detta inträffade 27 maj 2014 hur länge kan förundersökningen hålla på med så svaga bevis jobbigt å inte veta. Har inte haft nått med polisen att göra efter den händelsen. Vi kom ut från en adress som dom hade span på då de var civila poliser som tog oss. Ja fick både bilnyckeln å körkortet med mig hem men dom sa att ja är misstänkt för drograttfylleri
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Reglerna om förundersökning finns framför allt i 23 kap. rättegångsbalken (RB) och i förundersökningskungörelsen (FK). Jag kommer först kort berätta om varför en förundersökning inleds och vad syftet med denna är. Sedan går jag in på frågan hur länge en förundersökning kan pågå. När ett brott har kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning (23 kap. 1 § RB). En förundersökning ska bedrivas på så sätt att ingen blir utsatt för onödig misstanke. Förundersökningen ska dessutom bedrivas så skyndsamt som möjligt. När det inte finns anleding att fullföja förundersökningen ska den läggas ner (23 kap. 4 § RB).Syftet med en förundersökning är att utreda vem som är skäligen misstänkt för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). När ett brott av enklare beskaffenhet är begånget, är det polisen som leder förundersökning. Åklagare tar dock över om någon har blivit skäligen misstänkt för brottet (23 kap. 3 § RB). När man har blivit skäligen misstänkt för ett brott ska man underrättas om detta. Det innebär bland annat att man har rätt att fortlöpande få veta vad som händer i förundersökningen. Dessutom ska man ska underrättas innan beslut om åtal tas av åklagaren (23 kap. 18 § RB). Likaså ska den som är skäligen misstänkt underrättas när ett beslut om att lägga ner förundersökningen tas (14 § första stycket FK). Men är man inte skäligen misstänkt underrättas man inte om när förundersökningen lagts ner (14 § tredje stycket FK)..Vid skälig misstanke registreras man i misstankeregistret (3 § lag om misstankeregister). Men denna uppgift ska tas bort så fort förundersökningen har avslutats utan att åtal väckts (13 § lag om misstankeregister). Det framgår inte riktigt huruvida du faktiskt är skäligen misstänkt för brottet. Om det är så att blivit underrättad om att vara skäligen misstänkt har du rätt att fortlöpande få reda på vad som händer. Annars har du inte det och det kan vara så att förundersökningen har blivit nedlagd utan att du underrättats om det. Men en förundersökning kan i princip pågå fram till dess att brottet i fråga har preskriberats. För drograttfylleri kan man få upp till sex månaders fängelse (4§ trafikbrottslagen). Det innebär att brottet preskiberas efter två år (35 kap. 1 § 1 p. brottsbalken), såvida åtal inte väckts innan dess.Svar på en liknande fråga finns här.Jag hoppas att detta gett svar på din fråga. Om inte så tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

Målsägandes rätt vid nedlagd förundersökning

2015-04-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har blivit utsatt för ett brott som jag anmält till polisen. Polisen har gjort en förundersökning och åklagare har sedan lagt ned målet. Jag har inte fått någon förklaring till varför man lagt ned målet. Inte heller är förundersökningen komplett, och det finns många vittnen som inte är förhörda. Jag vet ju att jag blev utsatt för brottet. Har inte jag rätt enligt lag att få reda skälen till varför åklagaren lade ned målet? Jag har nu begärt ut alla handlingar i förundersökningen, men nekas flera av handlingarna med hänsyn till sekrettesslagen.Har inte jag rätt att få ta del av handlingarna i förundersökningen när jag är målsägande enligt förvaltningslagen? Tack på förhand för svar.
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!Du skall som målsägande bli tillfrågad om du vill bli underrättad om beslut som fattas angående förundersökningen, så som om den läggs ned eller när en huvudförhandling skall hållas. Detta finns det betsämmelser om i 13b § Förundersökningskungörelsen. Skälen till varför en förundersökning läggs ner är ofta för att åklagaren inte tycker att det finns tillräckligt med bevisning för att hålla någon skäligen misstänkt för brottet. Om du som målsägande är missnöjd med åklagarens beslut kan du överklaga detta och få saken prövad av en högre åklagare. En så kallad överprövning av beslutet. Läs mer om detta här.Alla har rätt att få ta del av handlingar från en förundersökningen eftersom detta är offentliga handlingar enligt 2:1 Tryckfrihetsförordningen. Finns det dock en risk för att utlämnandet av handlingarna kan försvårar rättsprocessen kan man dock belägga vissa handlingar med sekretess. Mer ingående om detta kan du läsa här. Jag hoppas att detta kan hjälpa dig!MVH

Kan beslut om nedläggande av förundersökning överprövas?

2015-04-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, det finns starka misstankar om att vår son har utsatts för sexuellt övergrepp på skolan.Trots polisanmälan vill man inte utreda vidare med motiveringen att det saknas tillräckliga bevis. Vad kan jag som privatperson göra för att få åklagaren att ändra sig och väcka åtal istället för att lägga ner förundersökingen, så som nu gjorts?
Tobias Håkansson |Hej, och tack för att ni har valt att ställa er fråga till LawLine. En förundersökning läggs ner i det fallet att det saknas såväl bevis som räcker för åtal som tilltro till att fortsatt utredning skulle leda till sådana bevis. Förundersökningen är dock alltid vilande, och kan återupptas i det fallet att nya bevis tillkommer som gör det möjliga att fortsätta utredningen. Det du som vårdnadshavare kan göra - om du är missnöjd med ett beslut om att lägga ner en förundersökning i vilket ditt barn är målsägande - är att söka överprövning av beslutet. Ansökan om överprövning lämnas till polismyndigheten och enklast är att följa de steg som anges på åklagarmyndighetens hemsida. http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Atalsbeslutet/Overprovning/Jag hoppas att ovanstående ska ge svar på er fråga, annars är ni välkomna att ställa eventuella följdfrågor i frågeformuläret.