Förundersökningssekretess

2015-08-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag är misstänkt för våld mot tjänsteman och utredning pågår och fick veta att det ska upp i huvudförhandling. Nu är det så att målsägande (en ordningsvakt) har berättat för min familj vad som hänt, vad jag är misstänkt för och vilka bevis dom har, mitt i en pågående polisutredning. Frågan är om han som ordningsvakt gjort sig skyldig till brott? (tystnadsplikt)
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga. Jag tolkar det som att du undrar över om målsägande har brutit mot förundersökningssekretessen. Förundersökningssekretessen innebär att uppgifterna i en förundersökning inte kan lämnas ut eftersom detta skulle kunna skada utredningen. Då du anger att målet ska upp till huvudförhandling innebär det att åtal har väckts och att förundersökningen är avslutad. Förundersökningssekretessen gäller inte efter att åtalet har väckts eftersom förundersökningsprotokollet då har blivit offentling handling. Utifrån det du har berättat verkar det som att målsägande har berättat uppgifter som framgår av förundersökningsprotokollet(som är offentlig handling) vilket inte är något brott. Om du undrar mer får du gärna återkomma och annars föreslår jag att du kontaktar din offentliga försvarare(om du har begärt att få en försvarare tilldelad) så kan hen hjälpa dig!Vänligen,

Överklaga beslut att lägga ner förundersökning?

2015-07-09 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur långt ett process kan pågå i ett överklagande-fall? Här kommer ett exempel: A anmäler att A utsatt för brott. Polis beslutar att inleda förundersökning och kan meddela ett par veckor senare att förundersökningen läggs ned. A är missnöjd med beslutet och överklagar för omprövning. Åklagare tar tag i ärendet och kan meddela att polisens nedläggningsbeslut skall fastställas.Min fråga är: Kan man överklaga ytterligare? Till vem isåfall? Överåklagare? Kan det gå så långt till tingsrätten? Hur många gånger kan man överklaga tills det inte går att överklaga längre?
Martin Amnell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Sammanfattning och rådReglerna för överklagande skiljer sig åt beroende på situationen, så hur länge en överklagandeprocess kan pågå varierar. Åklagares beslut att fastställa polisens beslut att lägga ner förundersökningen kan inte överklagas. Istället går det att begära att beslutet överprövas av en högre åklagare eller begära att beslutet omprövas. Ingen av dessa alternativ går till tingsrätten och överprövning går inte högre upp än till riksåklagare. Det är ganska ovanligt att överprövning leder till att beslutet ändras och omprövning kräver att det finns nya omständigheter.Vill du begära omprövning kontaktar du åklagaren som fattade beslutet. Vill du begära överprövning så lämnar du in begäran till den åklagarkammare som fattade beslutet som du vill överpröva. Tänk på att begäran ska vara skriftlig, tydlig och fullständig. Ytterligare information om överprövning och länk till en överprövningsblankett finns på http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Atalsbeslutet/Overprovning/UtredningÖverklagande av beslutetÖverklagan av myndigheters beslut regleras främst i Förvaltningslagen (FL) och av FL 32 § och FL 22 § framgår att åklagares beslut att lägga ner en förundersökning inte kan överklagas.Överprövning av beslutetÖverprövning regleras inte uttryckligen i lag, utan härleds ur Rättegångsbalken (RB) 7:2 och 7:5. Överprövning innebär att ett åklagarbeslut granskas av en högre åklagare vilket kan leda till att beslutet ändras. Den som inte är nöjd med ett åklagarbeslut kan därför vända sig till överåklagaren. Överåklagarens beslut kan sedan i sin tur överprövas av riksåklagaren, men det är ovanligt att riksåklagare prövar överåklagares beslut. Omprövning av beslutetSom huvudregel kan åklagares beslut inte heller omprövas, se FL 32 § och FL 27 §. Beslut av åklagare anses dock enligt praxis kunna omprövas av den åklagare som har fattat beslutet eller av en annan åklagare på samma nivå, under förutsättning att det finns nya omständigheter. Nya omständigheter kan exempelvis vara ny skriftlig bevisning eller att ett tidigare okänt vittne träder fram.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. Om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Polisens befogenhet vid kroppsbesiktning

2015-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hur långt kan polisen gå för att få en person misstänkt för ringa narkotikabrott att lämna ett drogtest? Exempel: Kalle blir stoppad av polis och visar tecken på lindrig drogpåverkan (låt säga röda ögon). Polis beslutar om kroppsbesiktning och ber Kalle lämna ett urinprov, vilket Kalle vägrar. Polis beslutar då att Kalle istället ska lämna ett blodprov, vilket han vägrar. Kan polis med våld tvångstesta Kalle genom att exempelvis hålla fast honom och och ta hans blod? Hur går polisen annars vidare i ärendet?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Kroppsbesiktning anses vara en väldigt ingripande åtgärd eftersom det i många fall upplevs som kränkande för den enskilde. Regleringen kring detta finner vi framför allt i rättegångsbalkens (RB) 28 kapitel. Om man misstänks för ringa narkotikabrott (ett brott som kan innebära upp till sex månaders fängelse, se NSL 2 §) kan en polisman besluta om kroppsbesiktning i form av exempelvis urin- eller blodprov i enlighet med RB 28 kap 11, 12 och 13 §§. När det gäller själva utförandet av provtagningen finns det reglerat i 13 § 2 stycket, ett blodprov får endast tas av läkare eller legitimerad sjuksköterska. Polisen har inte befogenhet att ta något blodprov. Vad polisen kan göra är att hålla kvar den misstänkte i syfte att ta ett blodprov. Kvarhållandet kan fortgå i upp till sex eller, om synnerlig anledning finns, tolv timmar, 11 § 3 st. En kroppsbesiktning får genomföras med tvång. Den får dock inte genomföras så att den misstänkte riskerar framtida ohälsa eller skada, 11 § 2 st. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Underrättelse till vårdnadshavare vid misstanke om brott

2015-05-31 i Förundersökning
FRÅGA |Har blivit misstänkt för ett brott och undrar om papper angående anklagelsen och allt vad det handlar om skickas till föräldrar osv. även om jag är 18 år? Ganska simpel fråga!
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. När en person under 18 år är misstänkt för brott finns bestämmelser som anger när vårdnadshavare ska underrättas. Om du är över 18 år kommer dina föräldrar inte att informeras om misstanken. Att ha i åtanke är att en eventuell rättegång som regel är offentlig. Med vänliga hälsningar

Formulering vid nedlagd förundersökning

2015-08-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag har blivit utsatt för ett överfall och nu fått beslut om att förundersökningen läggs ned. Jag undrar lite över motiveringen i beslutet. "Vidtagna åtgärder har inte lett till att någon kan misstänkas för brottet. Ytterligare utredning kan inte antas ändra på det" och Skäl: " det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen"Är detta ett vanligt uttryckssätt i sammanhanget?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Uttryckssättet är ganska vanligt och brukar användas när en förundersökning läggs ned i brist på bevis. Även om det kan låta lite "strängt och slutligt" behöver det inte nödvändigtvis betyda att brottet aldrig kommer att utredas. Formuleringen betyder i princip att det inte finns tillräckligt med information för att kunna komma längre med undersökningen i dagsläget, men om det kommer fram någon ny bevisning - t.ex. om gärningsmannen erkänner för polisen eller om du på något sätt skulle få reda på vem det var - kan förundersökningen återupptas.Kort sagt är det alltså en vanlig formulering, som innebär att brottet inte aktivt utreds förrän ny bevisning kommer fram!Hoppas att svaret klarade upp situationen!Hälsningar,

Fråga om nedläggning av förundersökning

2015-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag anmälde män, som köpte nakenbilder av mig.Rubriceringen blev "utnyttjande för sexuell posering"Fallet blev nerlagt.Jag är 17år, dom visste om mitt självskadebeteende. Hade sparat allt. Varför lade dom ner det?
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Det är inte helt lätt att besvara din fråga utan att känna till alla omständigheter i fallet. Jag utgår ifrån att en förundersökning har inletts efter att du anmält männen till polisen. Din fråga blir då varför förundersökning har blivit nedlagd. Reglerna om förundersökning finns framför allt i 23 kap. rättegångsbalken (RB) och i förundersökningskungörelsen (FK). När ett brott har kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning (23 kap. 1 § RB). Ett brott kan komma till polisen kännedom t.ex. genom en polisanmälan. Syftet med en förundersökning är att utreda vem som är skäligen misstänkt för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). När ett brott av enklare beskaffenhet är begånget, är det polisen som leder förundersökning, i annat fall kan det vara en åklagare.När det inte finns anleding att fullföja förundersökningen ska den läggas ner (23 kap. 4 § RB). Skäl till att förundersökningen inte längre bör fullföljas kan vara att det saknas spår efter brottslingen eller att den misstänkte har försvunnit. Om det visar sig att det inte är fråga om brott eller att gärningsmannen var under 15 år vid brottet eller har avlidit ska förundersökningen inte heller fullföljas. De vanligaste skälen för nedläggning är dock att någon misstanke inte längre kvarstår eller att utredningsmöjligheterna har tömts ut.En förundersökning kan vidare läggas ner av så kallade processekonomiska skäl. Det gäller när kostnaderna för utredningen inte står i rimligt förhållande till brottets betydelse och brottet inte kan tänkas ge mer än tre månaders fängelse, eller om det av olika skäl kan antas att ett åtal inte kommer att väckas (23 kap. 4a § RB).Det är svårt att i ditt fall svara på varför en förundersökningen har lagts ner. Vanligen handlar det om att det inte finns tillräckliga bevis, att en misstänkt saknas eller att det saknas ytterligare utredningsmöjligheter.Ett beslut om att lägga ner en förundersökning kan inte överklagas. Däremot kan beslut tagna av polis eller åklagare överprövas. Det kan du läsa mer om här. Du kan även läsa om överprövning och om varför en förundersökning läggs ner på polisens hemsida.Jag hoppas att du med hjälp av denna information kan få svar på varför polisen/åklagaren har lagt ner förundersökningen i ditt fall.Med vänlig hälsning,

Kallelse till förhör samt preskribering av brott

2015-05-31 i Förundersökning
FRÅGA |hej jag har fått en kallese till förhör till polisen.angående misshandel.det har gått 2 år om ca 2 veckor.som jag inte har hört av dom. nu verkar dom städa upp på skrvbordet nu har dom riktigt brottom.det skickas ut massor med kallerser helt plötsligt.pga att jag e inte i närheten av förhörsplatsen i dagens läge så har jag inte kunnat innfinna mig med så kort varsel som dom vill helt plötsligt vill.jag har hela tiden hört av mig men dom bryr sig inte.nu kommer hoten om efterlysning/häktning/annhållning mm.vad händer när 2 år har gått.jag tänker på preskriberingstiden.jag har inte blivit delgiven vilken grad av misshandel det gäller.endast kallerse.
Viktor Serbán |Hej Peter,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp och rådgivning! Med hänvisning till informationen du angivit kommer mitt svar vara av mer generell karaktär och det gällande regelverket kring kallelse till förhör och preskriptionstiden för misshandel.Till att börja med så är preskriptionstiden för misshandel olika beroende på vilken grad det gäller. För ringa misshandel är preskriptionstiden två år, för misshandel av normalgraden fem år, för grov misshandel tio år och för synnerligen grov misshandel femton år. Mer specifikt svar än så kan jag inte ge i nuläget.Vad gäller kallelsen till förhöret regleras detta i 23 kap. 6 § Rättegångsbalk (RB) (se HÄR). Detta lagrum hänvisar till möjligheten för förundersökningsledare/åklagare att hålla förhör med en person som förmodas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Av 23 kap. 6b § RB framgår att kallelsen kan förenas med vitesföreläggande såvida inte det är avsett att ske per telefon eller om platsen för förhöret överstiger 10 mil från den kallades bostad. En person som inte infinner sig till förhör kan också hämtas av polisen enligt 23 kap. 7 § RB. Detta är dock relativt ovanligt och sker endast om den kallade är inom 10 mil från hemmet till förhörsplatsen eller om det föreligger särskilda skäl, t.ex. förhöret är av stor vikt. Gällande anhållan och/eller häktning regleras detta i 24 kap. RB där den som är på sannolika skäl misstänkt för brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller mer, kan häktas. Den misstänkta brukar i så fall häktas med hänvisning till olika grunder. I ditt fall verkar detta inte vara relevant då du inte anger att du blivit delgiven misstanke utan enbart en kallelse till förhör. Bedömning:Då det finns möjlighet att vitesförelägga din närvaro till förhöret skulle jag råda dig att infinna dig till förhöret. Då du inte verkar misstänkt syftar förhöret troligtvis endast till att inhämta information som kan vara relevant för att väcka åtal. Dessutom kan du då bidra till att en målsägande får upprättelse ifall denne skulle ha blivit utsatt för misshandel, en moraliskt sett god gärning. Hoppas du fått svar på din frågeställning! Vänligen,

Fråga om husrannsakan, beslag och andra tvångsmedel

2015-05-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min son på 20 år, bor hemma, blev tagen av polisen med cannabis i sin väska. Han blev förd till polisstationen för förhör och i samband med det åker två poliser hem till oss och öppnar dörren med sonens nycklar. De ringer inte på utan bara kliver på. Jag blev jätterädd och fick nästan panik! De säger då att vi trodde inte du var hemma!!! Har man verkligen rätt att göra så. Det var min lägenhet. Jag kände mig så kränkt!! Sen gick de bara in i sonens rum och grävde. Inget papper på att de hade rätt till det och ingen förklaring alls. Jag frågade var min son var och de sa bara att han är på polisstationen. På frågan vad de ville fick jag svar att de kan de inte säga. De sa inte vad de hette utan bara viftade med sina leg! Min son bad att få meddela mig var han var för att inte göra mig orolig men det fick han inte. På polisstationen blev han visiterad av en kvinnlig polis och det reagerade han väldigt starkt på och tyckte det var jobbigt! Får en kvinnlig visitera en manlig? Han fick även klä av sig naken utan ngn förklaring!! Han fick inte hålla för könsorganet!! Ska det gå till så?? Han hade cannabis i väskan men varför få visa sig naken??? Sen tog de hans mobil utan att han fick skriva på ngt papper. Hur kan han sedan bevisa att de har telefonen? Ska det gå till så?? Sonen har gjort ngt olagligt, absolut men måste man kränkas så. Jag har aldrig gjort ngt olagligt kände mig så illa berörd av intrånget hemma. Jag skakat varje gång jag tänker på det!! ??? :(
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej,Tack för dina frågor och för att du vänder dig till Lawline.Det finns en hel del att säga om det du har skrivit, och jag hoppas att jag lyckats besvara dina frågor någorlunda nedan. Tvång i samband med förhör, husrannsakan, kroppsvisitering och kroppsbesiktning samt beslag är sådant som kallas för straffprocessuella tvångsmedel som staten (polis och andra myndigheter) får använda sig av när det finns stöd för detta i lag. Detta regleras framförallt i rättegångsbalken (RB). Vid användandet av dessa tvångsmedel ska framförallt proportionalitetsprincipen beaktas – ett tvångsmedel får användas endast om skälen för åtgärden väger upp det intrång som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Vad som först kan konstateras är att din son troligen gjort sig skyldig till ett narkotikabrott. Lagen säger att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms till högst tre års fängelse (1 § p. 6 narkotikastrafflagen). Är brottet att anses som ringa, dvs om det är fråga om ett mindre brott, döms till böter eller fängelse högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). Att brottet som din son troligen gjort sig skyldig till kan ge fängelse spelar roll för de åtgärder som polisen därefter vidtagit. Vid upptäckte av narkotikan i väskan får antas att din son antingen blivit gripen och därefter förhörts (24 kap. 7-8 §§ RB) eller utan att blivit gripen, blivit ombed att medfölja alternativt medtagen till stationen för förhör (23 kap. 8 § RB). För att söka efter föremål som får beslagtas eller annat som kan vara till hjälp vid utredningen av ett brott får polisen under vissa omständigheter göra husrannsakan, kroppsvisiteringar och kroppsbesiktningar. Beslag får ske av föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av ett brott (27 kap. 1 § RB). När ett beslag görs ska ett protokoll föras över detta. I protokollet ska det framgå varför beslaget gjorts och vilket föremål beslaget avser. Om den som beslagets gjort från begär att få ett bevis om beslaget, ska denna personen också få det. Informationen som då ges ska innehålla såväl uppgifter om beslaget som uppgifter om vilket brott misstanken avser (27 kap. 13 § RB). Din sons mobil har beslagtagits därför att det skäligen har kunnat antas att den kan ha betydelse för utredningen. Vad din son kan göra är alltså att begära att få ut bevis om beslaget. Det ska skiljas på kroppsvisitering och kroppsbesiktning. En kroppsvisitering innebär en genomsökning av kläder, fickor och liknande. För kroppsvisitation räcker det att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. (28 kap. 11 § RB).En kroppsbesiktning innebär en undersökning av kroppen, vilket innebär att man kan få klä av sig naken. För att genomföra en kroppsbesiktning krävs skälig misstanke om att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 12 § 1 st. RB). Skälig misstanke föreligger när det finns konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att det misstänkta brottet har begåtts. I och med att din son genomgått en kroppsbesiktning får det antas skälig misstanke förelåg. Men om man har blivit skäligen misstänkt för ett brott ska man underrättas om detta (23 kap. 18 § RB).Mera omfattande kroppsbesiktningar utföras inomhus och i ett avskilt rum (28 kap. 13 § 2 st. RB). Kroppsbesiktning av en kvinna får endast utföras av en annan kvinna, sjuksköterska eller läkare (28 kap. 13 § 3 st. RB). Vad gäller en kroppsbesiktning av en man får såväl en kvinna som en man utföra denna. När poliserna därefter kom hem till dig var det fråga om en husrannsakan. Vid en husrannsakan hos den misstänkte är det dessvärre så att inte bara den misstänkte, utan även sammanboende med den misstänkte drabbas av det ingrepp i hemfriden som en husrannsakan innebär. Husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden väger tyngre än intrånget husrannsakningen innebär, den s.k. proportionalitetsprincipen (28 kap. 3a § RB). Vid husrannsakningen ska inte mer skada eller olägenhet orsakas än vad som är nödvändigt (28 kap. 6 § RB).En husrannsakan i en den misstänktes bostad eller rum får vidtas för att kunna beslag ta föremål eller säkra bevisning. För att en husrannsakan i syfte att söka efter föremål att beslagta eller liknande förutsätter att det finns anledning att anta att ett brott på vilket fängelse kan följa har begåtts (28 kap. 1 § RB). Vid en husrannsakan ska i den mån det är möjligt ett vittne närvara, även den hos vilken åtgärden företas eller en representant för denna ska närvara. Om man ej är representerad, ska man underrättas om husrannsakan så snart det kan ske utan skada för utredningen (28 kap. 7 § RB).Vid såväl husrannsakan som vid kroppsvisitering och kroppsbesiktning gäller som huvudregel att åklagare, förundersökningsledare eller domstol tar beslut om att detta ska genomföras (28 kap. 4 § RB). Men i brådskande fall får polisen själv besluta om att genomföra någon av dessa åtgärder (28 kap. 5 § RB). Av den information du lämnat i frågan går det ej att säga huruvida polisen själv fattat beslutet eller om det fått förordandet av någon annan. Sammanfattningsvis kan då sägas att det verkar har funnits lagstöd för de åtgärder polisen vidtagit, men att de eventuellt inte har iakttagit t.ex. proportionalitetsprincipen fullt ut. Det är svårt att säga huruvida polisen verkligen agerat rätt, utifrån den information som finns i frågan. Det du kan göra är att vända dig till Justitieombudsmannen (JO). När man anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman kan man klaga hos JO. Vem som helst kan göra en JO-anmälan. Du kan läsa mer om det här.Har du fler funderingar tveka inte för att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,