Hur ser rutinen kring polisens registerföring ut?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår det som att din fråga egentligen består av två delfrågor. Den första frågan handlar om hur länge ett DNA-prov finns kvar hos Polismyndigheten. Den andra frågan handlar om huruvida det finns något “tilltaladregister”. Jag kommer därför att utgå från dessa två frågeställningar i mitt svar nedan. Regler kring DNA-profiler finns i rättegångsbalken (RB), regler kring belastningsregistret finns i lagen om beslastningsregister och regler kring misstankeregistret finns i lagen om misstankeregister.
Register med DNA-profiler
Salivprovtagning får göras på en person som är skäligen misstänkt för ett brott som kan ge fängelse, eller på en person över 15 år som inte är skäligen misstänkt för brottet men där en salivprovtagning kan underlätta utredningen av det (28 kap. 12a § RB och 28 kap. 12b § RB). Polismyndigheten sparar därefter resultatet i ett så kallat DNA-register. En DNA-profil tas dock bort från DNA-registret när personen inte längre är med i misstankeregistret eller belastningsregistret. Förutsatt att du inte är det blir slutsatsen att ditt saliv inte heller torde finnas kvar i DNA-registret.
Om du är osäker på om du finns med i DNA-registret eller inte har du alltid rätt att begära ut ett registerutdrag från Polismyndigheten. Det kan du göra här!
Register över tilltalade
Polisen för ett register över personer som dömts för brott i det så kallade belastningsregistret (1 § lagen om belastningsregister). Eftersom du anger att du blivit friad i tingsrätt och hovrätt (och alltså inte dömts för brottet) ska du inte finnas med i belastningsregistret för det brott du åtalades för där. Om du däremot fått en fällande dom mot dig sedan tidigare för ett annat brott lär du finnas med i belastningsregistret sedan dess.
Det finns även ett misstankeregister. Det innehåller uppgifter om personer över 15 år som är skäligen misstänkta för brott (1 § lagen om misstankeregister och 3 § lagen om misstankeregister). En uppgift gallras dock från misstankeregistret när en friande dom vunnit laga kraft (13 § lagen om misstankeregister). En dom vinner laga kraft när överklagandetiden gått ut. Du anger att du blivit friad i såväl tingsrätt som hovrätt. Du skriver inget om huruvida målet överklagats till Högsta domstolen eller inte. Om hovrättsdomen inte överklagats till Högsta domstolen, ska du tas bort från misstankeregistret fyra veckor efter att domen i fråga meddelades (55 kap. 1 § RB). Om hovrättsdomen däremot överklagades vidare, och erhöll prövningstillstånd från Högsta domstolen, finns du fortsatt med i misstankeregistret tills den eventuella Högsta domstolen-domen vinner laga kraft. Sådana vinner laga kraft omedelbart eftersom Högsta domstolen är högsta instans och deras domar alltså inte kan överklagas.
Sammanfattningsvis för Polismyndigheten inte något “tilltaladregister”. För att finnas med i deras personregister krävs att du antingen blivit fälld för ett brott sedan tidigare eller att du för tillfället är skäligen misstänkt för ett annat brott. Om så inte är fallet ska du inte finnas med i varken belastningsregister eller misstankeregister. Slutsatsen blir därför att en eventuell framtida arbetsgivare inte kommer kunna se att du tidigare varit tilltalad i ett mål som du friats för.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Vänligen,
