Vad innebär rättegång bakom stänga dörrar?

2017-11-15 i Domstol
FRÅGA |Hej! Min storebror råkade ut för att bli rånad och grovt misshandlad, rättegång sker snart, Men det är stängda dörrar, pga att en av dom målsägande begärde att det skulle va stängda dörrar, Vad exakt innebär det? Får jag som syster komma in? Båda parterna är under 18 men båda är över 15. Tacksam för svar!
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att du undrar vad det innebär att en rättegång hålls bakom stänga dörrar. Regler för hur rättegångar går till finns i Rättegångsbalken. I Sverige är huvudregeln att rättegångar är öppna för allmänhetenI Sverige är huvudregeln att domstolsförhandlingar är offentliga, vilket innebär att en rättegång är öppen för allmänheten och vem som helst får sitta med som åhörare. (RB 5:1) Ibland görs det undantag från huvudregeln och rättegången hålls istället bakom stängda dörrar (ibland kallat lyckta dörrar). Det innebär helt enkelt att dörrarna till rättegångssalen är stängda och att allmänheten därmed inte har tillträde. När en rättegång hålls bakom stängda dörrar kan därför inte vem som helst vara åhörare. Det är istället endast domstolen och parterna som får vara i rättssalen. Detta innebär rent generellt att om rättegången hålls bakom stängda dörrar kan du inte närvara. Det finns dock en möjlighet för domstolens ordförande att, när särskilda skäl föreligger, tillåta att även annan person än parterna får närvara vid stängda dörrar. (RB 5:3) Den bestämmelsen syftar dock i första hand på föräldrar eller nära anhöriga till den tilltalade. Du kan vända dig till domstolen om du har frågor om beslutet om stängda dörrar och möjligheten att närvara. Kontaktuppgifter till domstolen kan du hitta på Sveriges domstolars hemsida. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Rättegångsfel och tingsnotarier

2017-11-13 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har ett ärende där det visade sig att Tingsnotarie som avgjorde målet utan huvudförhandling inte var behörig att göra så enligt Hovrätten. Tingsrätten bröt mot 18§ förordningen 1996:381 och 18§ första stycket 12 tingsrättinstruktionen jämfört med 42 kap. 18§ första stycket 2-4 rättegångsbalken. Hovrätten har undanröjt tingsrättens dom och återförvisat målet till tingsrätten för fortsatt behandling. Vad menas med detta? skall allt tagas om från början eller skall det i den nya förhandlingen medräknas allt gammalt material som låg som underlag för den domen. I det nya ärendet konstatera jag att även här har man tillsatt en tingsnotarie att leda inledande förhör, vem som skall leda förhandlingarna framöver vet jag inte. Jag är rädd för att tingsrätten gör samma fel igen, samt att man av prestige kommer att behandla ärendet på samma sätt som första gången genom att använda sig av de gamla handlingarna och känna sig trampade på tårna av hovrätten. Jag har begärt muntlig förhandling samt inlämnat en genstämning i ärendet. Käranden i första målet har begärt att avgöra målet på handlingarna. Vad är rätt eller fel i målet. Jag skulle helst vilja att målet flyttades till annan tingsrätt då jag inte litar på att den gamla domen inte kommer att påverka målet med anledning av att tingsrätten inte vill bli trampade på tårna när man så uppenbart bryter mot rättegångsreglerna och vad som gäller för denna typ av mål.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättegångsbestämmelser finns i rättegångsbalken (RB).Tingsnotariers möjlighet att avgöra målInledningsvis ska de bestämmelser som är tillämpliga kort redogöras för. Som du nämner får tingsnotarier avgöra vissa typer av mål enligt förordningen med tingsrättsinstruktion. En tingsnotarie får avgöra mål enligt 42 kap. 18 § 1 stycket 2-4 punkten RB (18 § förordning med tingsrättsinstruktion). En tingsnotarie får alltså meddela tredskodom, meddela dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits samt stadfästa förlikning (42 kap. 18 § 1 stycket 2-4 punkten RB).Vad menas med att hovrätten undanröjer tingsrättens dom?Hovrätten ska undanröja tingsrättens dom om det har förekommit ett rättegångsfel i tingsrätten (50 kap. 26 § RB). Att förevarande mål avgjordes av en tingsnotarie är exempel på ett sådant rättegångsfel.Undanröjandet av tingsrättens dom innebär att tingsrättens avgörande fråntas sin giltighet genom beslut av hovrätten. Målet blir återförvisat till samma tingsrätt som först meddelade avgörandet för ny prövning. Detta betyder att det sker en ny prövning av materialet. I den nya prövningen är materialet desamma som i den tidigare domen. Det sker alltså en ny prövning av samma material, dvs. av yrkanden, grunder osv. En tingsnotarie får ansvara för handläggningen av vissa typer av mål (18 § förordning med tingsrättsinstruktion). Det är därför möjligt att en tingsnotarie får ansvara för handläggningen av förevarande tvistemål. Om det är fråga om ett förenklat tvistemål (1 kap. 3d § RB) kommer målet att avgöras av en domare. Det finns regler om när en domstol kan döma i ett mål i 1 kap. 3a § RB. Eftersom rättegångsfelet inte hänför sig till själva handläggningen utan till att tingsnotarien inte var behörig att döma i målet, kommer förmodligen inte den nya handläggningen att skilja sig från hur den tidigare handläggningen gick till. Det är dock viktigt att notera att själva prövningen förmodligen görs av en domare. Rätt till muntlig huvudförhandlingEtt mål får avgöras utan huvudförhandling endast då huvudförhandling inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna (42 kap. 18 § 1 stycket 5 punkten RB). En part har således en absolut rätt att till huvudförhandling. Vidare avgöras tvistemål normalt sett inte på handlingarna om muntlig bevisning åberopats. I så fall måste förutsättningar för bevisupptagning utom huvudförhandling vara uppfyllda (se exempelvis 36 kap. 19 § RB).Kan man begära att målet upptas i annan tingsrätt?Enligt huvudregeln ska tvisten tas upp i den domstol i den ort där svaranden har sin hemvist (10 kap. 1 § RB). Ett genkäromål tas upp av den rätt som upptagit huvudkäromålet (10 kap. 14 § 2 stycket RB).En kärande och svarande kan dock komma överens om att tvisten ska tas upp vid annan domstol (10 kap. 16 § RB). Om käranden inte samtycker till detta kan målet inte flyttas till annan tingsrätt. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Med vänlig hälsning

Nämndemän - kännedom om parterna

2017-11-07 i Domstol
FRÅGA |Om jag sitter i en rättegång. Får en nämndeman veta vem offret eller den anklagade är?
Anna Runelöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är lite osäker på om du menar om nämndemannen får kännedom om vilka parterna är, eller om det är tillåtet att nämndemannen känner till offret eller den anklagade sen innan. Vad gäller nämndemannens tillgång till information om vilka parterna är så har nämndemän full insyn i målet, på samma sätt som juristdomaren. En nämndeman kommer därför att få kännedom om vem offret och den anklagade är. Om nämndemannen känner offret eller den anklagade sedan innan kan det dock vara fråga om jäv. Nämndemannen ska då själv anmäla detta och får inte delta i handläggningen av målet. Om jävet uppmärksammas först sedan nämndemannen deltagit i handläggningen av målet kan domen eller beslutet komma att ogiltigförklaras. Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka.

Om målsägande inte kommer till en rättegång

2017-11-01 i Domstol
FRÅGA |Om målsägande inte deltar i rättegången utan att ha saklig skäl, kan en allmän åtal förfalla?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en målsägande inte kommer till rättegången kan domstolen ställa in huvudförhandlingen (rättegången) och bestäma att den ska genomföras en annan dag. Detta gäller dock bara om domstolen anser att målsäganden bör höras, 46 kap 2 § 4p. Rättegångsbalken. Detta innebär att domstolen ändå kan påbörja rättegången utan att målsäganden är närvarande om domstolen anser att målsäganden inte behöver höras. Om målsäganden behöver höras men domstolen finner det lämpligt/möjligt att höra målsägande vid ett annat tillfälle kan domstolen också påbörja rättegången, 46 kap 3 § Rättegångsbalken. Sammanfattningsvis innebär det att åtalet kvarstår oavsett om en målsägande kommer till en rättegång eller inte. Rättegången kan dock skjutas upp eller i vissa fall påbörjas i alla fall.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Måste man stämma någon skyndsamt då man reklamerat fel i vara som säljaren inte medgett?

2017-11-14 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har reklamerat en vara köpt enligt köplagen. Säljaren accepterar inte det fel jag anser varan vara behäftad med så jag måste stämma honom för att få kompensation/prata med jurister för att se om de kan hjälpa med förlikning Köplagen ställer krav på att reklamation ska göras inom viss tid men vad gäller för mig nu? Eftersom säljaren inte accepterat reklamationen då han inte tycker varan är behäftad med fel -finns det något krav på att jag skyndsamt stämmer honom eller kan jag vänta med det?Tack för er tid
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det krav på reklamation som finns i köplagen gäller bara den första reklamation som du redan har gjort. Det är viktigt att man underrättar säljaren om eventuella fel i god tid så att säljaren exempelvis har en chans att avhjälpa (laga) detta. Eftersom du redan i rätt tid påpekat att det är fel på varan har du gjort säljaren medveten om att du inte är nöjd med varan och gett hen en chans att åtgärda detta. Kravet på reklamation är därmed uppfyllt.Precis som du skriver kan du stämma säljaren i tingsrätt om du tycker att det är fel på varan och säljaren inte går med på dina krav. Det finns inga krav på att detta måste ske skyndsamt, som det gör med reklamationen. Så länge du gjort den första reklamationen korrekt och informerat säljaren att du anser att det är fel på varan och vad detta består i har du uppfyllt "din del" av detta.Du måste alltså inte skynda och skicka iväg stämningsansökan så fort du kan utan kan vänta ett tag. Det kan till exempel vara bra att först påpeka för säljaren att du tänker lämna in en stämningsansökan om hen inte uppfyller dina krav, ibland fungerar detta avskräckande och säljaren kanske går med på att komma överens med dig för att slippa ta det till domstol och riskera höga kostnader. Tänk dock på att det ofta är en fördel att stämma så fort som möjligt ur bevissynpunkt. Ju närmare något ligger i tiden, desto mer bevis finns det oftast och desto bättre minns parterna olika avtal, händelser och samtal vilket gör det lättare för domstolen att ge en korrekt dom.Behöver du hjälp med upprättande av stämningsansökan rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Avliden advokat - ställa in huvudförhandling

2017-11-13 i Domstol
FRÅGA |Hej! Min mamma är dömt i tingsrätten men fallet ska omprövas i hovrätten om två veckor. I förrgår dog hennes advokat efter en kort tids sjukdom. Kan hon bli tvingad att försvara sig utan advokat eller vad kan hon göra. Det tar längre tid en två veckor att hitta en ny advokat som kan sätta sig in i ämnet. Dessutom är den avlidnes papper inlåsta i 10 år framöver och kan ej användas? Vad kan vi göra för att få fallet iallafall framflyttat så en ny advokat kan göra om fallet?
Anastasia Matveeva |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt Rättegångsbalken, 46 kap. om rättegång i huvudförhandling i sådana mål var allmänt åtal förs, ska huvudförhandlingen inställas och utsättas till annan dag bl.a. "då den tilltalade enligt lag skall hava försvarare, sådan icke är närvarande och försvarare icke omedelbart utses", se 2 § första stycket, tredje punkten. Detta tillämpas även på huvudförhandlingar i Hovrätten, se Rättegångsbalken 51 kap 17 §. Sammanfattningsvis ska en ny försvarare utses (se närmare 21 kap. Rättegångsbalken om den misstänktes försvar) men som du nämner dröjer det innan denne kan sätta sig in i målet. Huvudförhandlingen ska därmed utsättas till en annan dag. Jag har dessvärre svårt att tolka vad du menar med att "den avlidnes papper inlåsta i 10 år framöver och kan ej användas". Vänd dig gärna till våra andra tjänster för att få mer rådgivning gällande detta. - Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här - Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Hur kan jag läsa denna hovrättsdom?

2017-11-06 i Domstol
FRÅGA |Hej LawlineHur gör jag för att kunna läsa rättsfall RH 1983:82 ?Jag har vid en utryckningsstation kört mot rött fast sken en lampa fast det enligt vägmärkesförordningen gäller rött blinkande sken två lamporOrdningsboten är underskriven och betald av mig men jag har begärt undanröjande då trafiksignalen enligt Transportstyrelsen är ur funktion
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Domar med betäckningen "RH" är hovrättsdomar. Dessa är enligt huvudregeln allmänna handlingar men kan i vissa fall vara sekretessbelagda, t.ex. om de rör uppgifter som är känsliga för rikets säkerhet (se 2 kap. tryckfrihetsförordningen). Domen du hänvisar till är offentlig och jag kan därmed dela domen med dig här: RH 82:83 Fråga om godkännande av föreläggande av ordningsbot kunde anses som en giltig viljeförklaring.59 kap 5 § och 9 § rättegångsbalken Solna Tr Inga-Britt C godkände föreläggande av ordningsbot för att ha kört mot röd signal vid en järnvägsövergång. Hon besvärade sig därefter hos tingsrätten och anförde: Hon blev stoppad av polis, som kört efter henne över järnvägsövergången Esplanaden - Järnvägsgatan i Sundbyberg. Polismännen påstod att hon färdats mot röd signal samt förelade henne en ordningsbot om 600 kr. Efter viss diskussion, under vilken hon förnekade att hon sett någon röd signal, erkände hon förseelsen och godtog den förelagda ordningsboten. Hon gjorde detta bl a därför att hon var uppskärrad av att polismännen använt blåljus, när de förföljde henne, trots att hon framfört sitt fordon långsamt. Hon var helt övertygad om att hon inte sett någon röd signal. Samma kväll återvände hon till platsen och fann då att signalen på den sida av vägen hon framfört sitt fordon - den högra - var sönderslagen. Den vänstra sidan av vägen var spärrad med bockar. Polisen borde ha kontrollerat signalerna innan de försökte få henne att erkänna förseelsen.Åklagaren ingav till tingsrätten en vid polismyndigheten i Solna upprättad promemoria, av vilken framgick att ljussignalen på den högra sidan av vägen vid det aktuella tillfället var ur funktion.Solna tingsrätt (1983-01-31. Reuterwall) fann att vad Inga-Britt C anfört eller vad i övrigt förekommit inte utgjorde skäl att undanröja föreläggandet av ordningsbot. Tingsrätten lämnade därför besvären utan bifall. Svea HovR Inga-Britt C anförde besvär mot tingsrättens beslut och yrkade undanröjande av ordningsbotföreläggandet.Svea hovrätt (1983-03-28. Hylander, E Holmberg, Elner, referent, och Gustafsson) undanröjde föreläggandet och anförde i skälen därför: I målet är utrett att ljussignalen på den högra sidan av vägen var ur funktion. Det får antas att Inga-Britt C inte skulle ha godkänt föreläggandet om hon hade haft detta klart för sig. Godkännandet kan därför inte anses som en giltig viljeförklaring.Målnummer Ö 387/83---För originaldomen, kontakta Svea hovrätt.Vänliga hälsningar,

Vem betalar klander (stämningsansökan) av arvskifte?

2017-10-31 i Domstol
FRÅGA |Om en av fyra dödsbodelägare överklagar ett arvskiftesbeslut fastställt av tingsrätten vem skall då betala de tillkommande kostnaderna. Alla eller den som överklagar?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Talan ska väckas inom 4 veckor efter delgivning av arvskiftet (17 kap. 8 § ärvdabalken). Talan väcks såtillvida att den klandrande (överklagande) parten lämnar in en stämningsansökan till den tingsrätt, som förordnade skiftesmannen. Målet handläggs som ett tvistemål och den som stämt in mot övriga dödsbodelägare, ska betala avgiften för stämningsansökan. För mål rörande krav under 22 400 kr (d.v.s. ett halvt prisbasbelopp) är ansökningsavgiften 900 kr. För mål rörande krav över 22 400 kr är ansökningsavgiften 2 800 kr.Vänligen