2013-04-28 i Domstol
FRÅGA |Hur lång tid tar det vanligen innan hovrätten börjar behandla frågan om prövningstillstånd gällande tvistemål.
Kan hovrätten säga nej enbart grundat på tingsrättsdom och överklagande?
Kan man få anstånd för att utforma överklagandet?
(I detta fall - komersiell lokal som hyresvärden sagt upp för ett år sedan. P g a obetald hyra. Hyran inte betald sedan dess heller)
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Väntetiderna till de olika hovrätterna varierar b.la. beroende på geografiskt läge och ärendenas komplexitet. Det är därför svårt att ge ett exakt svar på din första fråga. Viss ledning kan dock hämtas ur domstolarnas verksamhetsmål vilket är att huvuddelen (75%) av tvistemålen skall ha avgjorts i hovrätt inom 7 månader efter de blivit avgjorda hos tingsrätten. Denna målsättning lyckades hovrätterna uppfylla år 2012.Prövningstillstånd ska enligt 49 kap. 14 § rättegångsbalken meddelasom det finns anledning att betvivla att tingsrätten dömt rätt (ändringsdispens),om det saknas tillräckligt underlag för att bedöma om tingsrättens dom är korrekt (granskningsdispens),om det är av vikt att ärendet prövas för att ge ledning till andra domstolars rättstillämpning (prejudikatdispens) ellerom det annars finns synnerliga skäl att pröva ärendet (extraordinär dispens).För att bedöma dessa frågor tar hovrätten, i den utsträckning det är nödvändigt, del av tingsrättens dom, den bevisning som förekommit i tingsrätten samt de grunder, yrkanden och (nya) bevis som åberopas i överklagan. Om hovrätten inte tar hänsyn till tillräckligt med underlag innan den beslutar om prövningstillstånd kan detta utgöra grund för att överklaga till HD samt leda till kritik från JO.Om underlaget från tingsrätten är för litet för att bedöma tillståndsfrågan ska domstolen ge s.k. granskningsdispens.Klaganden kan, i sin överklagan, begära anstånd för att komplettera sin överklagan. Anstånd kan t.ex. lämnas för att klaganden skall utveckla grunderna för sitt överklagande, ange skälen för prövningstillstånd eller inkomma med ny bevisning. Klaganden bör dock ange skäl till varför anstånd skall lämnas. Själva överklagan måste dock alltid komma in i rätt tid.Rättegångsbalken finns https://lagen.nu/1942:740
2013-03-15 i Domstol
FRÅGA |Hej !
Vid konsumttvister mellan konsument och närinsidkare kan ju en konsument lämna stämningsansökan till domstol i sin hemvistort om exempelvis butiken ligger i en annan ort, istället för domstolen där svaranden, butiken, har sitt säte. Men min fråga är VILKA lagrum som hänvisar till detta ? Samt om svaranden vill att domstolen i sin hemvistort tar hand målet, vilket lagrum kan man läsa detta i ?
MVH
Olle Andersson |Hej,Huvudregeln är att den domstol där svarande (den som blir stämd) har sin hemvist är behörig att pröva tvisten och att stämningsansökan således ska lämnas in hos denna domstol. Om det gäller en juridisk person, har svarande hemvist på den ort där styrelsen har sitt säte (10 kap 1§ RB). Precis som du säger så finns det ett undantag för konsumenttvister mellan konsument och näringsidkare där värdet av vad som yrkas inte överstiger 22 250 kr (se 10 kap 8a§ RB som hänvisar till 1 kap 3d§ RB som i sin tur hänvisar till prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken, som 2013 är 44 500 kr). Vid en sådan konsumenttvist får talan mot näringsidkaren väckas där konsumenten har sin hemvist - alltså ska stämningsansökan lämnas in och rättegången äga rum vid tingsrätten i den ort där konsumenten är stadigvarande bosatt.Om beloppet för konsumenttvisten överstiger 22 250 kr, finns det en möjlighet för konsumenten att stämma svarande i den ort där driftstället finns (10 kap 5§ RB). Exempelvis om jag köpt en TV hos SIBA i Helsingborg, så kan jag, trots att styrelsen kanske har sitt säte i Stockholm, välja att stämma dem vid Helsingborgs tingsrätt, då deras driftställe faller inom denna tingsrätts jurisdiktion. Rättegångsbalken hittar du https://lagen.nu/1942:740. Lycka till! Mvh,
2012-12-20 i Domstol
FRÅGA |Hej! I somras blev jag tilldömd boendet och pappan fick umgängesrätt varannan helg, detta efter att skolan anmält honom för misshandel av vår dotter och jag stämde honom. Nu är han polisanmäld för att ha misshandlat igen och är skäligen misstänkt för grov fridskränkning. Nu tycker socialen, samt annan myndighet att jag bör stämma honom på vårdnadenigen, men går det inte hand i hand med det ev åtal som kan komma, om han blir dömd, ser man inte till vårdnaden då också, eller ska jag behöva stämma honom Igen, mitt i allt detta för att få ensam vårdnad?
Amanda Rasmusson |Hej,
och tack för din fråga till Lawline!
Jag uppfattar din fråga så att misshandel och fridskränkning avser brott begånget mot er dotter. Detta är åtal som åklagaren kommer föra mot gärningsmannen i en brottsmålsprocess. Vårdnadsfrågan hör till tvistemålsprocessen och är inte en fråga som åklagaren tar hand om. Att den ene föräldern blir tilldömd ett straff för ett brott mot barnet innebär inte per automatik att vårdnaden övergår till den andre föräldern. Ensam vårdnad har dock ansetts mest lämpligt när motsättningarna mellan parterna är djupgående eller den ene föräldern utövat våld mot barnet.
Är det så att du vill begära ensam vårdnad måste detta alltså ske genom ansökan om stämning. Jag råder dig därför att ta kontakt med en advokat om dina utsikter att få ensam vårdnad om dottern.
Vänligen,
2012-12-01 i Domstol
FRÅGA |Hej är ett tvistemål, där en konsument är en part i målet, dispositivt eller indispositivt? Som jag förstår det är de flesta förmögenhetsrättsliga tvister dispositiva eftersom det i huvudsak råder avtalsfrihet på det civilrättsliga planet. Hur det ligger till beror alltså på om den lag som reglerar den aktuella frågan är dispositiv eller ej. Kköpl är ju inte dispositiv eftersom konsumenten är en svagare part. Blir tvisten då indispositiv( där förlikning ej är tillåten)? Vet inte om jag har missuppfattat det hela?!
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Att en lagregel i konsumentköplagen är indispositiv innebär att konsumenten med hänvisning till regelns tvingande karaktär kan yrka att lagens regel skall gälla i stället för det avtalade villkoret.
Detta förändrar dock inte faktumet att en tvist mellan en näringsidkare och en konsument fortfarande är ett dispositivt tvistemål, det vill säga ett tvistemål där förlikning är tillåten.
Huruvida käranden grundar sitt yrkande på en dispositiv eller en indispositiv lagregel är inte bestämmande för om tvistemålet som sådant är dispositivt eller indispositivt, på det sätt du antyder.
Mvh Mattias
2013-04-15 i Domstol
FRÅGA |Hej!
Jag önskar ta ut äktenskapsskillnad från min make som är tysk medborgare. Vi bor tillsammans i Österrike och har en gemensam son som fyllt 16 år. Vi har gemensam vårdnad om vår son, men nu vägrar min make skriva under ansökan om äktenskapsskillnad (blankett från domstolen.se på engelska) om vi inte ändrar till att jag ska ha ensam ensam vårdnad. Min make vill inte längre ha gemensam vårdnad och därmed ansvar för vår son i fall av en skilsmässa. Kan man öht själv som förälder välja bort sin vårdnad och ansvar? Vi låter sonen själv välja hos vem han vill bo. Själv anser jag att det är det bästa för vår son med gemensam vårdnad. Oberoende hos vem sonen väljer att bo hos så anser jag att det är viktigt med gemensam vårdnad. Kan jag själv skriva under ansökan och under noteringar förklara varför maken inte skriver under? Hur brukar tingsrätten döma i liknande fall?
Mvh
Ingrid Benzinger |
Hej och
tack för din fråga!
När det
gäller ”äktenskap över gränserna” i EU finns en särskild EU-förordning som
reglerar vilket lands domstol som får ta upp frågan om äktenskapsskillnad och vårdnad.
Även inom Europa ser nämligen de olika ländernas lagar om äktenskapsskillnad
och vårdnad ganska olika ut, så det är svårt att utifrån svensk rätt svara på
din fråga.
I ert fall
är Österrikes domstol behörig att pröva frågan om äktenskapsskillnad eftersom ni
båda har hemvist där. Tysklands domstol är också behörig, eftersom det är där
din make är medborgare. När det är du som ansöker om skilsmässa finns det ingen
rätt för svensk domstol att pröva frågan, det avgörande är nämligen i huvudsak
svarandens – alltså din makes – hemvist/medborgarskap och inte ditt.
För frågan
om vårdnaden över er son är det också Österrikes domstol som är behörig
eftersom han har hemvist där, alternativt Tysklands om det är där du väcker
talan om äktenskapsskillnad och din make går med på att även pröva målet om
vårdnad där.
Bara för
att ett visst lands domstol prövar en fråga är det dock inte säkert att det är
detta lands lag som kommer att tillämpas. Det är istället upp till domstolslandets
regler för internationell privat- och processrätt (i Sverige kallat IP-rätt)
vilket lands lag som ska tillämpas. Jag vet inte exakt vad som gäller enligt
österrikisk rätt, men även i detta fall brukar det vara hemvist som är
avgörande vilket talar för att det även är österrikisk lag som kommer att vara
avgörande för dina frågor. Mitt råd till dig är därför att vända dig till en
familjerättslig byrå i Österrike, gärna en med erfarenhet av mål med
internationella inslag, och höra med dem vad som gäller i Österrike för
äktenskapsskillnad och vårdnad.
Jag hoppas
att mitt svar har kunnat vara till någon hjälp, annars får du gärna höra av dig
igen!
Med vänliga
hälsningar,
2013-01-17 i Domstol
FRÅGA |Fråga om personligt ansvar för Styrelsen i en konkurs.
Företaget är satt i konkurs, det är troligt att företaget drivits med förbrukat aktiekapital under flera år före konkursen, utan upprättande av kontrollbalans. Vilket då skulle kunna innebära personligt ansvar för Styrelse/ Styrelseordförande. Bolaget är svenskt och lyder därmed under svensk lag, Styrelseordföranden är norsk, bosatt i Norge.
Var stämmer man honom för personligt ansvar? Vi antar att han stäms enligt gällande svensk lag.
Erik Yderstedt Karlsson |Den som inte är bosatt i Sverige stäms där han äger fast egendom. Äger personen ingen egendom i Sverige stäms personen i den tingsrätt där han/hon dragit på sig sitt personliga ansvar, det vill säga där bolaget hade sitt huvudkontor.Reglerna om detta hittar du i Rättegångbalkens 10 kap. 3-5 §§ (https://lagen.nu/1942:740)
2012-12-02 i Domstol
FRÅGA |Vad är syftet med att kunna överklaga till Hovrätt och Kammarrätt?
Linnea Hedman |Hej och tack för din fråga!
Möjligheten att överklaga en dom bottnar i grunden till att vi i Sverige vill ha ett rättssäkert samhälle. Om man inte är nöjd med en dom skall man ha rätt att överklaga under förutsättning att man får ett prövningstillstånd. För att få prövningstillstånd till högre domstol krävs olika förutsättningar.
Om en part i ett tvistemål inte är nöjd med domen från tingsrätten har man en möjlighet att ibland få fallet prövat igen av hovrätten. För att överklaga ett tvistemål från tingsrätten krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ges endast i dessa fyra fall:
1. När hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt
2. Om det behövs för att hovrätten ska kunna bedöma om ?tingsrätten dömt rätt
3.Om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor
4. När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet
För att hovrätten ska kunna ta upp ett överklagande av en dom i brottmål till prövning krävs i vissa fall att hovrätten meddelar prövningstillstånd. Både åklagaren och den tilltalade har rätt att överklaga en dom. I brottmålsdelen krävs prövningstillstånd om den tilltalade:
1. Som enda påföljd dömts till böter
2. Frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader.
Även i kammarrätten krävs i det allra flesta fall prövningstillstånd för att en ny prövning ska ske. Kammarrätten kan ge prövningstillstånd om det:
1. Är av vikt för rättstillämpningen att överklagandet prövas
2. finns anledning att ändra det beslut som förvaltningsrätten kommit till
3. Annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet
Om inte prövningstillstånd ges kvarstår domen från den lägre instansen.
Hoppas du fått svar på din fråga!
Vänligen
2012-11-28 i Domstol
FRÅGA |Hej!
Min fråga gäller domsrätt vid äktenskapsskillnad. Säg att en kvinna som bor i Schweitz men är svensk och skriven i Sverige vill skilja sig med en utländsk man hon aldrig bott med. Är Sveriges domstol behörig i detta fall och kommer beslutet gälla i Schweiz?
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Svensk domsrätt i mål om äktenskapsskillnad regleras främst i den s.k. _Bryssel II-förordningen_ men kan också, om ingen annan EU-medlemsstat är exklusivt behörig enligt Bryssel II-förordningen, bestämmas enligt _lag (1904:26 s.1)_ om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL).
Båda dessa regelinstrument fäster avgörande vikt vid makarnas respektive hemvist och medborgarskap. För att med säkerhet kunna besvara din fråga måste jag alltså ha tillgång till uppgifter om _båda _makarnas hemvist och medborgarskap. Om du vill kan du återkomma med dessa.
Preliminärt kan dock sägas att svensk domstol troligen inte har behörighet enligt Bryssel II-förordningen eftersom ingen av makarna verkar ha hemvist i Sverige (bedömningen tar hänsyn till faktisk hemvist/bosättning) men att svensk domstol å andra sidan troligen är behörig enligt 3:2 p. 2 IÄL (om kvinnan haft faktisk hemvist i Sverige någon gång i vuxen ålder dvs. över 18 år).
Observera dock att kvinnan inte kan utnyttja IÄL om mannen har hemvist eller är medborgare i en annan EU medlemsstat än Sverige. I så fall är Bryssel II-förordningen exklusivt tillämplig.
Huruvida den svenska skilsmässan kommer att erkännas i Schweiz regleras av Schweizisk rätt, om vilken jag saknar tillräcklig kännedom för att kunna uttala mig (jämför för Sveriges del 5 § stycke 2 lag (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz).
Mvh Mattias