Överklaga till Högsta domstolen - prövningstillstånd

2015-06-29 i Domstol
FRÅGA |När hovrätten dömt en för försök till våldtäkt på anhörig o dom fallit på 1,3 års fängelse, är det ens någon rimlig chans till överklagan?Läste att uppskov endast ges i synnerliga skäl. Men han måste ändå någon ta sitt straff,så är det väl?
Tatjana Johansson |Hej,Tack för din fråga och för att du har valt att vända dig till Lawline!När det gäller brottmål, vilket försök till våldtäkt är, prövas talan i allmän domstol. Allmän domstol består av tre instanser, vilka är: tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Jag tolkar din fråga som att du undrar under vilka förutsättningar Högsta domstolen prövar en dom som meddelats av hovrätten. Till att börja med kan nämnas att det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva en hovrätts dom (se https://lagen.nu/1942:740#K54P9S1). Högsta domstolen får in cirka 5100 ansökningar om prövningstillstånd varje år, varav cirka 140 stycken ansökningar beviljas (se här). Det är alltså endast i ett fåtal fall som Högsta domstolen väljer att meddela prövningstillstånd och därmed prövar en hovrättsdom. Prövningstillstånd ska nämligen endast meddelas om:1- Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatdispens)eller 2. Det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, så som att det finns grund för resning, eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (extraordinär dispens) (se https://lagen.nu/1942:740#K54P10S1). Med prejudikatdispens menas att själva prövningen av målet leder till att Högsta domstolen skapar ett prejudikat, det vill säga att de avgör ett mål som sedan fungerar vägledande för andra, lägre instanser som genom avgörandet får klarhet i hur de ska döma i liknande fall i framtiden. Prövningen av ett mål anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen när en fråga inte har prövats tidigare eller det råder oklarheter i hur man ska döma i en viss fråga. Huruvida någon sådan fråga föreligger i ditt fall är svårt att svara på då hänsyn ska tas till samtliga omständigheter i fallet. Jag har tyvärr för lite information om ditt fall för att kunna uttala mig om vad som gäller. Vad gäller den extraordinära dispensen ska det som tidigare nämnts föreligga grund för resning, att domvilla förekommit eller att det skett ett grovt förbiseende eller ett grovt misstag i hovrätten för att prövningstillstånd ska meddelas. När grund för resning föreligger kan du läsa om här, med domvilla menas att ett grovt formellt fel förekommit och med grova förbiseenden eller grova misstag avses felaktigheter vid själva sakprövningen. Synnerliga skäl kan alltså till exempel föreligga när hovrätten har tillämpat fel lag eller på något annat sätt agerat uppenbart felaktigt och detta har påverkat utgången i målet. Om Högsta domstolen väljer att meddela prövningstillstånd, prövar målet och då finner att en person inte är skyldig till brottet ska denne inte heller avtjäna något straff för det. Finner de å andra sidan att det står utom rimligt tvivel att personen har begått brottet, ska denne avtjäna sitt straff. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Utgör ett förlikningsavtal rättegångshinder?

2015-06-24 i Domstol
FRÅGA |Kan ett förlikningsavtal utgöra rättegångshinder?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ett förlikningsavtal är inget processuellt rättegångshinder i lagens mening eftersom part fortfarande kan begära att domstolen fastställer förlikningen genom dom, 17 kap. 6 § rättegångsbalken (1942:740). Till kategorin rättegångshinder hör om en domstol är obehörig, om saken redan har prövats av annan domstol, om parterna inte är behöriga att väcka talan och om talan har väckts på fel sätt.Nedan hittar du lagen som jag har hänvisat till.Rättegångsbalken 17 kap. 6 §.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Handläggningstid för prövningstillstånd i hovrätt

2015-06-17 i Domstol
FRÅGA |Hejsan.Har blivit dömd till dagsböter för skadegörelse på felaktiga grunder som jag ser det.Har överklagat till HR ( begärt prövningstillstånd ).Min fråga är om det finns nån uppskattad handläggningstid för detta tillstånd ?.Tilläggas kan att målet är tämligen enkelt. Tingsrättsförhandlinen tog bara 1 timme totalt.Frågan gäller om jag har rätt att slå sönder en bilruta för att återta stöldgods när jag tagit tjuvarna på bar gärning.Alla inblandade har erkänt de faktiska förhållandena men TR är av den åsikten att jag gjorde mej skyldig till skadegörelse när jag tvingade tjuvarna att återlämna det dom stulit ( dvs jag fick dom att lämna tillbaka detta efter att jag slagit sönder bilens fönster.Vill bara få ett snabbt besked om lagen tillåter detta eller ej.
Pernilla Friman |Hej och tack för din fråga!Det enda lagstöd som finns för hur snabbt handläggningen av prövningstillstånd ska ske är 21§ i förordning med hovrättsinstruktion som du hittar här. Där anges endast att frågan ska tas upp så snart det kan ske. Hovrätternas egen målsättning är att det inte ska ta längre tid än tre månader men detta är som sagt bara en målsättning och inget krav.Vad gäller själva brottet är det svårt att ge ett bra svar med så lite information. Genom att slå sönder bilrutan har du troligen gjort dig skyldig till skadegörelse och detta är också domstolens bedömning. För att undgå ansvar och därmed slippa böter krävs att någon av ansvarsfrihetsgrunderna i brottsbalkens 24:e kapitel (som du hittar här) är uppfyllda. Det finns i särskilda fall en rätt att ta tillbaka stulen egendom, så kallad laga självtäkt, men den rätten innebär inte att du får förstöra annans egendom. Vänligen,

Prejudicerande domar

2015-05-06 i Domstol
FRÅGA |Är alla domar från Högsta domstolen prejudicerande? Hur vet man när en dom är ett prejudikat? Kan vissa rättsfalls domar frångå tidigare prejudikat?
Catharina Danielsson |Hej, Tack för din fråga!Ja, i princip alla domar från Högsta domstolen är prejudicerande. Att en dom är prejudicerande innebär att dess domar ska vara vägledande för underinstanserna. Domarna från Högsta domstolar publiceras i Nytt juridiskt arkiv (NJA). Där förses de med ett nummer där "NJA" ingår. Om du därför läser en dom med ett "NJA-nummer" innebär detta att det är en dom från Högsta domstolen och således att domen är prejudicerande. Högsta domstolen kan välja att ta upp ett mål trots att det redan finns ett prejudikat avseende det målet, alltså att ett liknande fall redan avgjorts i Högsta domstolen. Detta kan bero på att domstolen vill ändra sitt prejudikat. Genom att ta upp ett liknande fall på nytt kan alltså domstolen avgöra fallet på ett nytt sätt oberoende av hur de avgjorde det tidigare fallet. Det senare fallet får då prejudikatverkan och det förra fallet tappar sin prejudikatverkan. Detta innebär att underinstanserna från och med då bör förhålla sig till den senare domen från Högsta domstolen och inte till den tidigare. Därför kan alltså vissa rättsfalls domar frångå tidigare prejudikat i Högsta domstolen. Denna typ av situationer regleras i 3 kap 6 § i rättegångsbalken. Underinstanserna bör inte frångå Högsta domstolens prejudikatdomar, men får göra detta förutsatt att de har bra skäl till detta. Se begreppet prejudikat för dess exakta betydelse.Hoppas du fått hjälp av mitt svar.Med vänlig hälsning,

Försvar i rättegång

2015-06-29 i Domstol
FRÅGA |Hej.Mitt namn är Mariana och jag behöver hjälp angående en händelse som ägde rum den 28 maj i år. Min mamma var inne på Dressman på Nordstan i Göteborg och skulle byta storlek på en pikétröja som hon hade köpt två dagar innan. Hon går in i butiken med tröjan i en påse samt kvittot. Hon går till hyllan med pikétröjorna och jämför storleken på tröjan hon ska byta med den nya tröjan. Därefter går hon fram till kassan och tar fram sitt kvitto och kassörskan byter tröjan samt ger henne ett nytt kvitto.När hon går ut från butiken griper en civil vakt tag i hennes arm, ber henne om legitimation och tar med henne till ett rum på nedre plan där han tillkallar ännu en vakt samt polis.Mamma frågar vad det rör sig om och vakten säger att hon har stulit pikétröjan och att hon kommer åka dit för bedrägeri. Mamma ber honom upprepade gånger att titta på de kvitton hon nu tar upp och har i handen men han viftar bort hennes hand och säger "de där är säkert gamla". Mamma ber honom gå in och tala med personal i butik men han vägrar göra detta.Polis kommer på plats där mammas uppgifter tas upp ett förhör inleds men ingen vill titta på hennes kvitton. De beslagtar tröjan, meddelar att detta kommer att behandlas av polis och handledare och sedan låter de henne gå. Idag kom stämning från tingsrätten att det skall till vidare upp i rätten. Hon har bott i Sverige i över 40 år, nybliven pensionär och helt fläckfritt register. Oskyldig och helt förstörd. Vad ska vi göra? Vi behöver hjälp.
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Jag skulle råda er att vända er till tingsrätten för att få en offentlig försvarare. En sådan kan i ert fall förordnas av rätten i enlighet med rättegångsbalken 21 kap 3a § 3 st, om inte annat för att det verkar finnas ett sådant behov enligt punkten 1. Om rätten inte skulle anse att det föreligger ett behov av offentlig försvarare kan man istället vända sig till en privat advokatbyrå för att få en försvarare vid sin sida, dvs utse en egen försvarare, 21 kap 3 §. Man kan även själv föra sin talan och lägga fram bevis varför man är oskyldig, 21 kap 1 §. För att man ska kunna dömas i brottmål finns ett högt beviskrav, det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått brottet. Utifrån den historia som beskrivs har inget brott begåtts. Det verkar dessutom som att ni har bevis för att så inte är fallet, eftersom det finns kvitton för båda köpen och butikspersonalen hade kunnat vittna om att allt gått rätt till. Ni kan redan nu förbereda ert försvar genom att kontakta butiken och även se till att ni har kvitton på plats. Det är åklagarens uppgift att bevisa att brott har begåtts. Ni har rätt att ta del av protokoll och anteckningar från den förundersökning som har bedrivits, 23 kap 21 § 4 st. På så sätt får ni en inblick i hur åklagarens version av händelseförloppet ser ut. Vänd er till tingsrätten även med denna förfrågan. Sammanfattningsvis:Kontakta tingsrätten för att begära en offentlig försvarare och få ut förundersökningsprotokollet. Samla också ihop bevis som pekar på att det faktiskt inte har begåtts något brott.Hoppas allt går bra för er, återkom gärna om ni har ytterligare frågor.Med vänlig hälsning,

Tidpunkten för en doms verkställighet

2015-06-20 i Domstol
FRÅGA |HejJag har en fråga angående ett ärende som gäller en hund. Bakgrunden till ärendet är följande:Jag och NN skaffade under ett samboförhållande två hundar. NN betalade och stod som ägare för den ena hunden och jag betalade för och stod som ägare till den andra hunden. Efter att vi separerade ville jag att vi skulle dela på hundarna och ta en var. Detta möttes av motstånd från NN och vid ett tillfälle tilltvingade NN sig min hund samt vägrade att lämna tillbaka henne. Jag har sedan dess drivit ärendet via Kronofogden och tingsrätten. NN har hela tiden hävdat att vi samäger hundarna och jag hävdar att vi äger en var. Den 2/6 kom så tingsrättens dom. I domen står det att jag är ensam ägare till hunden och domslutet säger att NN förpliktas att utge hunden till mig, samt ersätta mig för rättegångskostnader. Domen går att överklaga och överklagan ska vara tingsrätten tillhanda senast 23/6. Jag tolkar det som att NN ska överlämna hunden omgående, och inte invänta överklagandet. NN hävdar att hunden inte behöver överlämnas under de tre veckorna som domen går att överklaga. Jag undrar vad som gäller? Tack på förhand!
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga är om tingsrättens dom innebär att hunden ska överlämnas till dig omgående.Laga kraft En dom är verkställbar först när den har vunnit laga kraft. Domen vinner laga kraft när den inte längre går att överklaga, det vill säga efter den 23 juni i ditt fall, 17 kap. 11 § rättegångsbalken (1942:740). Om NN väljer att överklaga, vinner domen inte laga kraft förrän hovrätten beslutar att inte meddela prövningstillstånd alternativt när hovrättens dom har vunnit laga kraft, vilket sker på samma sätt som i tingsrätten. Samma process gäller även i Högsta domstolen.Avslutande rådOm NN frivilligt inte överlämnar hunden har du ingen möjlighet att kräva det förrän domen har vunnit laga kraft. Det enda jag kan rekommendera innan domen har vunnit laga kraft är du inte tar kontakt med NN och förvärrar situationen eftersom det verkar som att NN inte kommer att ge sig förrän domen går att verkställa.Nedan hittar du lagen som jag har hänvisat till i svaret.RättegångsbalkenVänligen,

Föra sin egen talan

2015-05-13 i Domstol
FRÅGA |Hej. Kan man helt frånsäga sig juridisk hjälp i förhör och rättegång? Dvs om en person kan välja att inte ha en advokat närvarande när han blir förhörd och helt får sköta sitt försvar om denne så önskar?
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Svaret på din fråga regleras i rättegångsbalken (RB). I Sverige råder det inget ombudstvång. Likaväl som du har rätt att föra din talan med ombud, har du rätt att föra din egen talan på egen hand (12 kap. 1 § RB).När det gäller brottmål, vilket det med utgångspunkt i din fråga tycks gälla, talar man främst om försvarare eller offentlig försvarare. Försvararen är någon du själv ordnar medan den offentliga försvararen är någon domstolen förordnar.Om man är misstänkt i en rättegång får man biträdas av en försvarare (21 kap. 3 § RB) - men det är inget krav! En misstänkt har rätt att för sina egen talan, helt på egen hand om så önskas (21 kap. 1 § RB). Det ska emellertid uppmärksammas att det finns ett par situationer då domstolen ska förordna om en offentlig försvarare inför rättegång, vilket kan ske mot en misstänkts vilja. Så är fallet t.ex. när brottet är av sådan typ att det krävs en omfattande utredning (21 kap. 3a § andra stycket RB). Det finns ytterligare ett par situationer där en offentlig försvarare ska förordnas, men endast om den misstänkte begär det. Så är fallet t.ex. då den misstänkte sitter häktad (21 kap. 3a § första stycket RB). Vid förhör behöver inte någon sitta med. Har en försvarare eller ett biträde anlitats får denne som regel sitta med, såvida det inte är till nackdel för utredningen (23 kap. 10 § RB).Jag hoppas att detta gett svar på din fråga. Vid ytterligare funderingar tveka inte inför att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Fråga om preskriptionstid, straffmyndighet och ev brott begånget utomlands

2015-05-02 i Domstol
FRÅGA |Min fråga?En kvinna har berättat att hennes dotter då hon var 2 år och var ensam med hemma med sin kusin på 11 - 12 år .Då skal den äldre pojken ha vidrört flickans kön, allt enligt modern, Flickan har inget minne av saken och är nu 16 år, det skall alltså ha hänt för 14 år sedan. Detta skulle ha hänt i flickans hemland då innan hon med sin mor flyttade till Sverige, medan pojken hennes kusin bor kvar i Thailand.Flickan bor nu i Sverige medan pojken bor kvar i Thailand. Nu försöker moderna att få pojken åtalad och dömd för detta. Enligt vad jag hört så skall man inte ha tagit upp det i hemlandet Thailand, så nu försöker hon att få det svenska rättsväsendet att ta upp detta. Det som varken pojken eller flickan har några som helst minnen av.Hur långt är förövrigt preskriptionstiden här i Sverige för ett brott begånget av en pojke i tidig tonår mot en liten flicka på 2 år, något som jag i detta fall aldrig tror ha begåtts, men är ändå intresserad av detta.
Alexandra Wikner |Tack för din fråga, som jag redigerat något för att avidentifiera den. Preskriptionstiden för brott hittar man i Brottsbalken (BrB) 35 kapitel 1 §, där det står att preskriptionstiden är:2 år för brott där maxstraffet är ett års fängelse5 år för brott där maxstraffet är mer än ett års fängelse men mindre än två års fängelse10 år för brott där maxstraffet är mer än två års fängelse men mindre än åtta års fängelse15 år för brott där maxstraffet är fängelse på viss tid men över åtta år25 år för brott där fängelse på livstid kan följa på brottet. I 35 kap 2 § radas upp vissa brott där det inte finns någon preskriptionstid, de brotten preskriberas aldrig, t ex mord, folkmord och terroristbrott. Så för att veta preskriptionstiden måste man veta vilket brott det rör sig om och maxstraffet för det. Sexualbrotten återfinns i BrB 6 kap. I det du beskriver handlar det om en 11 - 12 år gammal pojke, och enligt svensk lag skulle då på grund av åldern inte utdömas någon påföljd enligt BrB 1 kap 6 § där det stadgas att för brott som någon begått innan denne fyllt 15 år får påföljd ej utdömas. Med påföljd menar man då enligt definitionen i 1 kap 3 §, dvs böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Så pojken skulle inte dömts till påföljd i Sverige och då blir egentligen diskussionen om preskriptionstid överflödig. Det påstått inträffade har även skett i Thailand, och enligt BrB 2 kap 2 § så krävs då för att en svensk domstol ska ha rätt att döma över handlingen att den misstänkte är svensk medborgare eller har sin vistelse i Sverige, samt att handlingen ska vara straffbelagd i det land den skett. Det görs dock undantag på kravet för dubbel straffbarhet för vissa sexualbrott mot barn. Så är den utpekade pojken inte svensk medborgare (han har ju utefter din fråga inte sin hemvist i Sverige) så är det ytterligare en punkt som skulle innebära att ett åtal i Sverige föll, om det inte redan hade fallit på de tidigare punkterna.Modern kommer alltså inte att nå någon framgång med att få pojken åtalad i Sverige.Hoppas detta var svar på din fundering!Vänligen,