Dömd mot sitt nekande

2015-01-17 i Domstol
FRÅGA |Dömd mot sitt nekande.Vad gör man då?
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!Svaret på din fråga är kort och gott: Antingen accepterar man domen och dess påföljd eller så väljer man det andra alternativet och överklagar till en högre instans. Om man väljer att överklaga domen så är det viktigt att känna till tidsfristen för ett möjligt överklagande! En överklagan måste vara skriftligt och skall sändas in till tingsrätten inom tre veckor från den dag domen meddelades. Efter att överklagan skickats in till tingsrätten, så skickas alla handlingar till hovrätten och därmed inleds en ny prövning av målet. Detta står angivet i domen från tingsrätten!Med vänlig hälsning,

Huvudförhandling i hovrätten

2014-12-22 i Domstol
FRÅGA |Hej. Tingsrätten frikände mig från åtal för Våldsamt motstånd. Åklagaren valde att överklaga och har fått prövningstillstånd beviljat. I samband med detta bad Hovrätten mig att komma med ett yttrande. I mitt yttrande motsätter jag mig klagandens ändringsyrkande samt de skäl som anges för detta. Vad händer härnäst? Är det rättegång som gäller, eller finns det möjlighet att HovR tar beslut utifrån mitt yttrande att gå på Tingsrättens linje och därmed slipper jag rättegång?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!51 kap. 13 § rättegångsbalken reglerar hovrättens möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling, se https://lagen.nu/1942:740#A5. Detta innebär alltså att ett mål kan avgöras direkt på handlingarna! Ett uppenbart ogrundat överklagande medför alltid att målet får avgöras på handlingarna. I 51 kap. 13 § st. 2 anges i fem skilda punkter bestämmelser som medger undantag från principen om hållande av huvudförhandling. Gemensamt för de fem punkterna är att saken ska kunna utredas tillfredsställande!"Kan saken utredas tillfredsställande får hovrätten avgöra målet utan huvudförhandling* om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån,* om endast den tilltalade överklagat och hans ändringsyrkande godtas av motparten,* om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar eller ådöma honom påföljd eller döma honom till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening,* om parterna har begärt att målet ska avgöras utan huvudförhandling eller* om ingen av parterna, sedan fråga väckts om avgörande utan huvudförhandling, haft någon invändning mot detta.I ditt fall skulle jag säga att det mest troliga är att det blir en huvudförhandling även i hovrätten. Huvudregeln är som sagt att så också skall ske då man överklagar tingsrättens domslut. Hoppas Du fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning, 

Registrering av dom genom stadfästelse

2014-12-17 i Domstol
FRÅGA |Hej!Har en fråga gällande tvistemål. Om man medgett skuld och fått en såkallad vanlig dom "stadsfäst" dom hamnar den då i någon form av register?! Tex vanliga register, belastningsregister osv? Eller är det bara i tingsrättens register?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Ett tvistemål kan avgöras genom en dom om stadfästelse, se 17:6 rättegångsbalken. Denna stadfästelse är verkställbar på samma sätt som en lagakraftvunnen dom enligt 3:1 utsökningsbalken. Registrering ska ske över alla mål vid en domstol enligt 6:1 rättegångsbalken, och allmänna handlingar är som huvudregel offentliga i Sverige. Detta innebär att den som vill kommer kunna begära ut domen från domstolen. Däremot hamnar domen inte i belastningsregistret, i detta förekommer endast registrering vad gäller brottmål. Det som kommer hända med domen är att den finns i domstolens register och kan begäras ut som en allmän handling, men den kommer inte att förekomma i belastningsregister eller liknande.Med vänliga hälsningar

Påföljd vid misshandel

2014-09-19 i Domstol
FRÅGA |Hej! En ung man (26år) slå "på käften" några personer. Det finns 4 åtalspunkter. 1. Misshandel. Uttdelat två slag med öppen hand i ansiktet. Målsägande vet inte riktig om det var ett eller 2. Målsägande följer med en man efter gärningsmannen då mannen får ett slag i magen men inte med knuten näve. 2. Misshandel. Slaget skedde med öppen hand. 3. Misshandel och ringa misshandel. Mannen utdelade två knytnävsslag : ett träffade nacken och ett ansiktet. Därefter har mannen utdelad ett slag mot en annan persons arm med rodnad som följd. 4. Ringa misshandel. Mannen delade ut en örfil.l alla då incidenter ingen fick allvarliga kroppsskador. Beslut Skadestånd : åtalspunkt 1 : 10.000 för kränkningar och 1.000 för sveda och värk Åtalspunkt 2 : 10.000 för kr för kränkningar och 1.000 sveda o värk Åtalspunkt 3 : 5.000 kräkningar och 575 sveda o värk Åtalspunkt 4: 10.000 kräkningar och 1.504 sveda värk Påföld m.m Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han är muslim. De han slag är svenska Han var anhållen lång innan rättegången. Åklagare tyckte att man måsta skydda samhälle från såna som han och i beslutet om häktning motiverade åklagare : 1 -"det finns risk för att den misstänkte försätter sin brottsliga verksamhet" 2 - det finns risk för att den missttänkte genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Min fråga är : är det rätt att få en så sträng straff, trots de så små kroppsskadar då sveda och värk är så liten? Vilket straff för de brott är rättvist? Jag läste oxå polisförhör och bl.annat en målsäganden sa "han slag mig i mogen eller sidan av kroppen. Nästa dag ringde målsägande och ändrade sig och berättade att han fick slag i ryggen och det blev blåmärken och skickade bilden på blåmärken via sin mobil och allt detta var godkänd. Frågan är kan det bli så? En annan målsägande säger: " vet inte om det var ett eller två slag och vet inte om det var öppen hand eller inte. Men jag tror att det var öppen hand" Det som finns i polisförhör gör en bild att grad av misshandel är liten -inga allvarliga skadar alls. Skadestånd är liten för sveda o värk, men åklagare gör allt för att döma den tilltalade med strängaste straff. Vem kan hjälpa den tilltalade och hur? Han ska få sitt straff för de brott han begått, men det bli ett rättvist straff. Han har en advokat men- om det blev som det blev så vet man hur advokaten hjälpte den tilltalande. Vad ska man göra för att rättvisa ska vinna. En rättvis dom för de brott man begått. Han önskar bara detta. Han vill ha en rättvis rättegången och rättvis påföljd. Kan nån av er hjälpa honom? Överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 26 september och ställs till Hovrätten för Västra Sverige
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Misshandelbrotten regleras i 3 kap. 5-6§§ brottsbalken(Brb). Brott av normalgraden samt ringa brott rubriceras som misshandel och regleras i 3 kap. 5§ Brb. Misshandel har i straffskalan ett maxstraff på 2 år i fängelse, medan ringa misshandel maximalt kan leda till fängelse i 6 månader. Böter är dock den allra vanligaste straffpåföljden för bägge typerna av misshandel. Är brott att anse som grovt, döms den tilltalade för grov misshandel till fängelse i lägst ett och högst sex år. Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Detta står att utläsa i 3 kap. 6§ Brb.Den tilltalade dömdes i ditt fall till tre fall av misshandel samt till två fall av ringa misshandel. Påföljden i samtliga fall blev alltså böter, vilket som sagt är det lägsta straffet i straffskalan för dessa typer av brott. När domstolen bestämmer vilken påföljd som skall utgå för respektive brott har den att se till omständigheterna i det enskilda fallet som centrala i sin bedömning. Således har domstolen att skapa sig en uppfattning av hur händelsen såg ut och sedermera värdera de bevis som parterna tagit upp i form av vittnesförhör eller lagt fram i form av olika skriftliga inlagor. Man kan i praxis utläsa hur domstolar tidigare dömt i liknande fall och vilka riktlinjer som ställts upp för de olika brotten. Hur många slag utdelades? Utdelades slagen med öppen eller sluten hand? Vilka skador har uppkommit? Handlade gärningsmannen oprovocerat? Dessa frågeställningar dyker inte sällan upp och som domstolarna har att ta ställning till. Som exempel kan nämnas att en man dömdes för ringa misshandel för att ha tilldelat en annan person ett knytnäveslag i ansiktet som föranledde en "lindrig skada" i form av personen i fråga fick sy tre stygn. Gärningsmannen ansågs i det fallet ha blivit provocerad av den andre personen och därför stannade det enbart vid ringa misshandel. Vidare har man tidigare bedömt att slag med öppen hand skall betraktas som ringa misshandel medan ett oprovocerat knytnäveslag som föranledde tre stygn på läppen betraktats som misshandel av normalgraden. Med tanke på att jag inte har full tillgång till alla uppgifter i målet kan jag enbart på ett allmänt plan redogöra för min uppfattning. Jag går igenom åtalspunkterna var och en för sig här nedan.Åtalspunkt 1Som jag tolkar uppgiften blir den tilltalade förföljd av två personer och i samband med det utdelar han antingen ett eller två slag med öppen hand mot målsäganden. Domstolen har i det läget att göra en bedömning för huruvida den tilltalade på något sätt kände att det förelåg en hotbild mot honom, d.v.s. var han rädd för att målsäganden och den andre mannen skulle utsätta honom för något typ av våld? Kan det vara så att den tilltalade utdelade slagen enbart i syfte att undkomma situationen? Som Du ser öppnar detta upp till diskussion och jag kan enbart spekulera i hur det såg ut i just det ögonblicket då händelsen utspelade sig. Dock är min djupaste uppfattning att ett slag med öppen öppen hand i en situation då den tilltalade kände sig hotad, alternativt provocerad, inte skall betraktas som misshandel, utan enbart ringa misshandel. Om det istället var två slag med öppen hand i en situation som var oprovocerad och det inte förelåg någon hotbild mot den tilltalade, då torde bedömningen bli en annan. Åtalspunkt 2Ett slag med öppen hand har i praxis tidigare bedömts vara ringa misshandel, och inte misshandel som nu dömts. Som tidigare nämnt har domstolen ett bredare underlag att utgå ifrån och därför är det svårt att vidare uttala mig. Åtalspunkt 3På denna åtalspunkt har jag inga övriga anmärkningar än det jag tidigare skrivit. Bedömningen är som sagt beroende på omständigheterna i fallet. Åtalspunkt 4Att domstolen dömer den tilltalade för ringa misshandel på grund av att han utdelat en örfil torde enligt min bedömning tyda på att den tilltalade oprovocerat utdelat slaget mot målsäganden. Om så är fallet, då torde domslutet i det här avseendet vara korrekt. På frågan om målsäganden vid en förundersökning kan ändra sina uppgifter är svaret att det har hen möjlighet att göra. Det är i detta avseende viktigt att komma ihåg att förundersökning och huvudförhandling är två helt skilda delar av processen. Förundersökningen finns till i det syftet att bedöma huruvida det föreligger tillräckligt med bevis för ett åtal. Det som kommer fram i en förundersökning, exempelvis förhöret med målsäganden, läggs i normalfallet till grund för huvudförhandlingen i domstolen.  Normalt gäller dock att åklagaren kallar målsägande till förhör vid huvudförhandlingen i syfte att denne skall få berätta sin version av händelseförloppet och det är utifrån detta muntliga förhöret som domstolen primärt har att utgå ifrån i sin bevisvärdering, inte förhöret vid förundersökningsstadiet. Åklagarens objektivitetÅklagaren har att under både förundersökning och huvudförhandling vara objektiv i förhållande till den bevisning och de omständigheter som föreligger i fallet. Detta innebär rent konkret att åklagaren skall beakta både det som talar till den tilltalades fördel- och nackdel, allra främst under förundersökningen. Beviskravet i brottmål är att åtalspunkterna skall vara ställda utom rimligt tvivel. Detta innebär för åklagaren att denne på objektiva grunder skall ta ställning till den bevisning som finns i målet. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckligt med bevis för att uppnå det högt ställda kravet i huvudförhandling skall denne väcka åtal. Som jag uppfattar det har den tilltalade redan en advokat som har att tillvarata den tilltalades intresse, men som Du upplever inte har gjort ett bra arbete. Om Ni är intresserade av ett byte av advokat kan vi bistå med hjälp då vi har ett samarbete med en av landets bästa advokatbyråer. Återkom gärna om detta skulle vara intressant för er. Min email adress är: Sabic92@me.com.I övrigt hoppas jag att Du känner dig tillfreds med mina svar. Skulle Du vara fundersam över något, så får Du gärna höra av dig till mig på min email adress. Med vänlig hälsning, 

Målsägandes roll vid en huvudförhandling

2014-12-24 i Domstol
FRÅGA |Hej! Är målsägande i ett mål som gått till rätten, men det är inte jag som anmält den åtalade och dessutom anser jag att inte att ett brott har begåtts, så jag nekar i rättegången. Men alla vittnen anser att det brott har begåtts. Vad kan hända nu med allt...?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Nu vet jag inte exakt vad som har hänt i ditt fall, men jag tolkar det som att ett brott har skett som faller under allmänt åtal. Detta innebär att oberoende av om målsägande " inte tycker" att ett brott har skett eller om denne inte anmält det till polismyndigheten, så har en åklagare ändå en skyldighet att väcka åtal om det finns tillräckligt med bevis för en fällande dom i domstol. Det som nu kommer att hända är att en huvudförhandling kommer att hållas. Syftet med en huvudförhandling i domstol är att pröva huruvida ett brott har skett och om det kan ställas utom rimligt tvivel att den tilltalade är skyldig till brott. Vid denna huvudförhandling kommer säkerligen åklagaren att be dig berätta vad som har hänt och även svara på frågor. Möjligheten finns även för den tilltalades offentliga ombud att ställa frågor till dig! Du som målsägande kommer att av domaren uppmanas att tala sanning, även om Du inte talar under ed. Att tala under ed innebär att om som han/hon då medvetet ljuger eller förtiger sanningen, kan han/hon riskera att dömas för mened. Detta är dock inte aktuellt i ditt fall! Jag har ovan kortfattat redogjort för det mest centrala Du som målsägande bör känna till. Jag skulle kunna redogöra för mycket mer då din fråga egentligen är väldigt omfattande, men det är nog bättre att Du återkommer till mig om det är något mer specifikt Du undrar över. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.com.Med vänlig hälsning, 

Förberedelse till FT-mål

2014-12-19 i Domstol
FRÅGA |Hej, Kommer bli kallad till en muntlig förberedelse i ett FT mål. Är livrädd och just nu sjukskriven för stressreaktion pga mängder av orsaker. Kommer inte att klara att närvara, det vet jag. Har panikångest varje sekund. Har bestridit yrkandet delvis. Vill ju inte ha tredskodom. Går det att vädja att delta per telefon? Vad händer om jag ändrar mitt ställningstagande dvs. medger skuld trots att jag bestridit först, för att tillmötesgå den som yrkar på skulden?
Linn Munthe |Hej!Tack för din fråga. Om du inte förmår inställa dig till den muntliga förberedelsen har du tre alternativ för hur du kan gå tillväga för att undvika att en tredskodom meddelas mot dig.1. Du kan framställa ett önskemål till domstolen om att få närvara vid förberedelsen via telefon eller videolänk. Att någon som ska delta vid sammanträdet känner påtaglig rädsla för att närvara i rättssalen är en skäl som domstolen särskilt ska beakta vid bedömningen om det finns anledning för att godta ett sådant deltagande (se https://lagen.nu/1942:740#K5P10S1). 2. Du kan även inställa dig via ett ombud genom att utfärda en rättegångsfullmakt (se https://lagen.nu/1942:740#K12P8S1 och https://lagen.nu/1942:740#K12P14S1). Om det i kallelsen till förberedelsen framgår att du ska inställa dig personligen vid påföljd av vite är detta alternativ dock inte möjligt (se https://lagen.nu/1942:740#K42P12S1). Vem som får vara ombud framgår av RB 12:2 (se https://lagen.nu/1942:740#K12P2S1). Det finns inget krav på att ditt ombud ska vara advokat. Om tar hjälp av en advokat som ombud kan nämnas att advokatens arvode inte är en ersättningsgill kostnad i FT-mål (se https://lagen.nu/1942:740#K18P8aS1).3. Ett sista alternativ är att du medger yrkandet helt. Det kan du göra genom att kontakta din motpart direkt. Därefter kan ni meddela domstolen att ni har ingått en förlikning och målet kan då avskrivas. Lycka till!

Butiksstöld

2014-09-25 i Domstol
FRÅGA |Hej, 20 år och har ett barn på 9 månader. Jag har blivit tagen för stöld på en ica maxi butik( 2300kr) Erkände på plats. Gick på polis förhör osv.. Nu har det det blivit rättegång trots att polisen sa att det inte behövdes eftersom jag erkände och accepterar straffet! Så nu om en måna ska jag på domstol, är så nervös och ångrar mig massor, kan knappt äta eller sova. Har aldrig gjort det förut och aldrig blivit straffat så nu undrar jag om jag kommer att få böter eller kanske tom fänglse är så stressad , va kan jag säga@göra i domstolen så det blir mildare straff?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Inledningsvis vill jag bara säga att jag tycker att det låter väldigt hårt att detta ärende skall gå upp i domstol. Normalt gäller, precis som polisen i ditt fall sa, att om Du direkt erkänner och accepterar att strafföreläggande, så skall det inte behöva gå upp till domstol(detta gäller för mindre allvarliga brott med böter i straffskalan, som exempelvis stöld). Alternativt hade åklagaren kunnat meddela åtalsunderlåtelse.I NJA 2009 s 586, fastslog Högsta Domstolen att om man med uppsåt olovligen tar något ifrån en butik, där varorna har ett sammanlagt värde som överstiger 1000 kr, så skall detta betraktas som stöld. Brottet stöld ligger under allmän åtalsplikt och åklagaren har i ditt fall ansett att det finns tillräckligt med bevis för en fällande dom och han/hon har således en skyldighet att åtala. Normalstraffet för den typ av stöld som Du står åtalad för är böter. Hur höga böterna blir är beroende av bland annat din inkomst av tjänst. Vad utfallet i domstolen kommer att bli kan jag av naturliga skäl inte säga något om. Om Du känner dig osäker och vill ha hjälp av någon som kan företräda dina intressen, så samarbetar Lawline med flertalet välrenommerade advokatbyråer. Återkom gärna om Du är intresserad av komma i kontakt med en advokatbyrå.Email: Sabic92@me.comMed vänlig hälsning, 

"Allmänna regler" i RB 1 kap. 3 d §

2014-08-26 i Domstol
FRÅGA |Hej!I Rättegångsbalkens 1 kap. 3 d § står i andra styckets första mening "...yrkar att allmänna regler ska...".Vad menas med "allmänna regler?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Rättegångsbalken (1942:740) (RB) 1 kap. 3 d § behandlar tingsrättens sammansättning i fråga om s.k. förenklat tvistemål (småmål), dvs. mål där värdet av vad som yrkas inte uppenbart överstiger hälften av det för året rådande prisbasbeloppet. År 2014 är prisbasbeloppet 44 400 kr. När det är fråga om förenklat tvistemål ska tingsrätten bestå av endast en lagfaren domare, till skillnad från vanliga tvistemål där rättens sammansättning är tre lagfarna domare (RB 1 kap. 1 a § 1 st.). Med "allmänna regler" i RB 1 kap. 3 d § avses att rätten består av tre lagfarna domare.MVH