Föra sin egen talan

2015-05-13 i Domstol
FRÅGA |Hej. Kan man helt frånsäga sig juridisk hjälp i förhör och rättegång? Dvs om en person kan välja att inte ha en advokat närvarande när han blir förhörd och helt får sköta sitt försvar om denne så önskar?
Mikaela Wedbäck Pizevska |Hej, Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Svaret på din fråga regleras i rättegångsbalken (RB). I Sverige råder det inget ombudstvång. Likaväl som du har rätt att föra din talan med ombud, har du rätt att föra din egen talan på egen hand (12 kap. 1 § RB).När det gäller brottmål, vilket det med utgångspunkt i din fråga tycks gälla, talar man främst om försvarare eller offentlig försvarare. Försvararen är någon du själv ordnar medan den offentliga försvararen är någon domstolen förordnar.Om man är misstänkt i en rättegång får man biträdas av en försvarare (21 kap. 3 § RB) - men det är inget krav! En misstänkt har rätt att för sina egen talan, helt på egen hand om så önskas (21 kap. 1 § RB). Det ska emellertid uppmärksammas att det finns ett par situationer då domstolen ska förordna om en offentlig försvarare inför rättegång, vilket kan ske mot en misstänkts vilja. Så är fallet t.ex. när brottet är av sådan typ att det krävs en omfattande utredning (21 kap. 3a § andra stycket RB). Det finns ytterligare ett par situationer där en offentlig försvarare ska förordnas, men endast om den misstänkte begär det. Så är fallet t.ex. då den misstänkte sitter häktad (21 kap. 3a § första stycket RB). Vid förhör behöver inte någon sitta med. Har en försvarare eller ett biträde anlitats får denne som regel sitta med, såvida det inte är till nackdel för utredningen (23 kap. 10 § RB).Jag hoppas att detta gett svar på din fråga. Vid ytterligare funderingar tveka inte inför att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Fråga om preskriptionstid, straffmyndighet och ev brott begånget utomlands

2015-05-02 i Domstol
FRÅGA |Min fråga?En kvinna har berättat att hennes dotter då hon var 2 år och var ensam med hemma med sin kusin på 11 - 12 år .Då skal den äldre pojken ha vidrört flickans kön, allt enligt modern, Flickan har inget minne av saken och är nu 16 år, det skall alltså ha hänt för 14 år sedan. Detta skulle ha hänt i flickans hemland då innan hon med sin mor flyttade till Sverige, medan pojken hennes kusin bor kvar i Thailand.Flickan bor nu i Sverige medan pojken bor kvar i Thailand. Nu försöker moderna att få pojken åtalad och dömd för detta. Enligt vad jag hört så skall man inte ha tagit upp det i hemlandet Thailand, så nu försöker hon att få det svenska rättsväsendet att ta upp detta. Det som varken pojken eller flickan har några som helst minnen av.Hur långt är förövrigt preskriptionstiden här i Sverige för ett brott begånget av en pojke i tidig tonår mot en liten flicka på 2 år, något som jag i detta fall aldrig tror ha begåtts, men är ändå intresserad av detta.
Alexandra Wikner |Tack för din fråga, som jag redigerat något för att avidentifiera den. Preskriptionstiden för brott hittar man i Brottsbalken (BrB) 35 kapitel 1 §, där det står att preskriptionstiden är:2 år för brott där maxstraffet är ett års fängelse5 år för brott där maxstraffet är mer än ett års fängelse men mindre än två års fängelse10 år för brott där maxstraffet är mer än två års fängelse men mindre än åtta års fängelse15 år för brott där maxstraffet är fängelse på viss tid men över åtta år25 år för brott där fängelse på livstid kan följa på brottet. I 35 kap 2 § radas upp vissa brott där det inte finns någon preskriptionstid, de brotten preskriberas aldrig, t ex mord, folkmord och terroristbrott. Så för att veta preskriptionstiden måste man veta vilket brott det rör sig om och maxstraffet för det. Sexualbrotten återfinns i BrB 6 kap. I det du beskriver handlar det om en 11 - 12 år gammal pojke, och enligt svensk lag skulle då på grund av åldern inte utdömas någon påföljd enligt BrB 1 kap 6 § där det stadgas att för brott som någon begått innan denne fyllt 15 år får påföljd ej utdömas. Med påföljd menar man då enligt definitionen i 1 kap 3 §, dvs böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Så pojken skulle inte dömts till påföljd i Sverige och då blir egentligen diskussionen om preskriptionstid överflödig. Det påstått inträffade har även skett i Thailand, och enligt BrB 2 kap 2 § så krävs då för att en svensk domstol ska ha rätt att döma över handlingen att den misstänkte är svensk medborgare eller har sin vistelse i Sverige, samt att handlingen ska vara straffbelagd i det land den skett. Det görs dock undantag på kravet för dubbel straffbarhet för vissa sexualbrott mot barn. Så är den utpekade pojken inte svensk medborgare (han har ju utefter din fråga inte sin hemvist i Sverige) så är det ytterligare en punkt som skulle innebära att ett åtal i Sverige föll, om det inte redan hade fallit på de tidigare punkterna.Modern kommer alltså inte att nå någon framgång med att få pojken åtalad i Sverige.Hoppas detta var svar på din fundering!Vänligen,

Domstols behörighet och komplettering av stämningsansökan

2015-03-22 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag bor i Göteborg och åkte ner till Lund med min vän för en shoppingshelg. Väl där nere så köpte jag en jacka och nu när jag kommit hem så har sömmen släppt från fodret och jackan är trasig. Den var väldigt dyr och jag förväntade mig mycket bättre kvalité. Jag har ringt till butiken ett flertal gånger men dem bryr sig inte om att fixa mitt problem. Min fråga är nu, vart jag ska lämna in min stämningsansökan, för jag skickade in en ansökan till Göteborgs tingsrätt , och nu har jag fått ett föreläggande från dem där de vill att ja ska förklara varför dem är behöriga att pröva tvisten. Jag antar att jag kanske borde skickat in den till Lunds tingsrätt, eller vad menar dem?
Amanda Lidberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om laga domstol, alltså till vilken domstol ansökan om stämning ska ske, finns i 10 kap. Rättegångsbalken. Huvudregeln inom tvistemål är att talan ska väckas vid tingsrätten på den ort där motparten har sin hemvist. I detta fall skulle det innebära Lund.Enligt 10 kap. 1 § 3 st Rättegångsbalken gäller dock att om motparten är exempelvis är ett bolag eller ekonomisk förening att ansökan om stämning ska ske på den ort där styrelsen har sitt säte, vilket inte behöver vara samma ort som där affären ligger.Dock gäller i tvist mellan näringsidkare och konsument gällande att talan mot näringsidkare får väckas i den ort där konsumenten har sin hemvist. Se 10 kap. 8 a § Rättegångsbalken. Detta skulle alltså för din del innebära Göteborg om du har köpt varan, som privatperson för personligt bruk, från en butik och din motpart därmed är näringsidkare.En ansökan om stämning ska bland annat innehålla uppgifter om sådana omständigheter som gör den adresserade tingsrätten behörig. Se vidare 42 kap. 2 § Rättegångsbalken. Har du i stämningsansökan inte angett varför just Göteborgs tingsrätt är behörig så kan ansökan därmed anses bristfällig och, som nu skett, du blir ombedd att komplettera dessa uppgifter. Det du ska göra är alltså att ange varför Göteborgs tingsrätt är behörig, eventuellt på grundval av 10 kap. 8 a § Rättegångsbalken då jag förstår det som att du är konsument och har handlat av en näringsidkare som i tvisten är din motpart. Skulle Göteborgs tingsrätt efter komplettering trots allt inte anse sig behörig så ska tingsrätten självmant överlämna stämningsansökan till en annan domstol, om de finner den behörig istället. Detta såklart bara så länge sökanden, i detta fall du, inte har något emot det och om annat skäl emot inte finns.Hoppas detta har hjälpt dig att få klarhet i situationen.Vänliga hälsningar,

Måls avgörande i den tilltalades frånvaro

2015-03-21 i Domstol
FRÅGA |Om man förlorar i en tredskodom, vad får man för straff?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! En tredskodom kan endast meddelas i ett dispositivt tvistemål (avseende en fråga varom förlikning är tillåten) och innebär då i regel att målet avgörs i enlighet med den närvarande partens yrkande (se 44 kap. 2 § rättegångsbalken). Något straff kan således inte utdömas genom en tredskodom och det är ej heller möjligt att utan vetskap om vad som yrkats ens spekulera i vilket domslut som kan komma att följa. Vad beträffar brottmål (vilket det här tycks vara frågan om) finns vissa möjligheter att fälla ett avgörande i den tilltalades frånvaro, men det går naturligtvis inte att uttala sig om berörda reglers tillämplighet utan er ingående information om det specifika fallet, varför frågan här måste lämnas därhän. Inalles gäller således att ett straff kan utdömas i den tilltalades frånvaro, men att detta inte sker genom en tredskodom, samt att påföljden inte beror därav utan varierar beroende på vilket brott som begåtts och en rad andra omständigheter. Önskas vidare hjälp i ärendet är du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn: 08-533 300 04) eller e-post: info@lawline.se. Rättegångsbalken finner du här. Vänligen,

Prejudicerande domar

2015-05-06 i Domstol
FRÅGA |Är alla domar från Högsta domstolen prejudicerande? Hur vet man när en dom är ett prejudikat? Kan vissa rättsfalls domar frångå tidigare prejudikat?
Catharina Danielsson |Hej, Tack för din fråga!Ja, i princip alla domar från Högsta domstolen är prejudicerande. Att en dom är prejudicerande innebär att dess domar ska vara vägledande för underinstanserna. Domarna från Högsta domstolar publiceras i Nytt juridiskt arkiv (NJA). Där förses de med ett nummer där "NJA" ingår. Om du därför läser en dom med ett "NJA-nummer" innebär detta att det är en dom från Högsta domstolen och således att domen är prejudicerande. Högsta domstolen kan välja att ta upp ett mål trots att det redan finns ett prejudikat avseende det målet, alltså att ett liknande fall redan avgjorts i Högsta domstolen. Detta kan bero på att domstolen vill ändra sitt prejudikat. Genom att ta upp ett liknande fall på nytt kan alltså domstolen avgöra fallet på ett nytt sätt oberoende av hur de avgjorde det tidigare fallet. Det senare fallet får då prejudikatverkan och det förra fallet tappar sin prejudikatverkan. Detta innebär att underinstanserna från och med då bör förhålla sig till den senare domen från Högsta domstolen och inte till den tidigare. Därför kan alltså vissa rättsfalls domar frångå tidigare prejudikat i Högsta domstolen. Denna typ av situationer regleras i 3 kap 6 § i rättegångsbalken. Underinstanserna bör inte frångå Högsta domstolens prejudikatdomar, men får göra detta förutsatt att de har bra skäl till detta. Se begreppet prejudikat för dess exakta betydelse.Hoppas du fått hjälp av mitt svar.Med vänlig hälsning,

Brott på Åland, laga domstol.

2015-04-30 i Domstol
FRÅGA |Hej! jag har en fråga. Om man, som svensk, blir gripen på Åland för brott, (nu tänker jag mer på ett mindre allvarligt brott alltså, inget grovt), är det då mest troligt att man blir dömd i en finsk eller svensk tingsrätt? Eller är det kanske rentav så att Åland har en egen tingsrätt? Vet ni hur det funkar i detta läge? Vore intressant att veta. Tack på förhand!
Denise Peters |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Åland är en självstyrande del av Finland och ett brott som begås där begås alltså utomlands. Som svensk medborgare kommer du, som huvudregel, att bli dömd i Sverige även för de brott du begår utomlands. Detta regleras i 2:2 § brottsbalken (BrB), här.För att kunna dömas i Sverige krävs det dock att brottet är straffbart både i Sverige och i det land det begås, det finns alltså ett krav på så kallad dubbel straffbarhet, se BrB 2:2 § 3 st. Den svenska domstol som kommer handlägga ärendet kommer vara den där den misstänkte skall svara i tvistemål i allmänhet, eller av rätten i den ort, där han gripits eller annars uppehåller sig, se Rättegångsbalken 19:2 §, här.Utlämning av en misstänkt till en annan stat i samband med brottsutredning blir främst aktuellt vid grövre brott där en frihetsberövande påföljd finns med i straffskalan. Gentemot Finland regleras detta i ett särskilt avtal som slutits de nordiska länderna emellan och som kallas Nordisk arresteringsorder, här. Vänligen

Enskilt åtal, beviskrav och falsk angivelse mm.

2015-03-22 i Domstol
FRÅGA |Jag har stämt en person på en skuld som överstiger 2 milj kr Inkl. ränta.Till grund ligger en signerad skuldförbindelse utan vittnen.Efter kungörelse med risk för tredskodom yrkar denne person inhibition och polisanmäler mig för grovt bedrägeri och urkundsförfalskning.Jag frias helt från alla brottsmisstankar och blir avförd från förundersökningen.Om min motpart väljer att driva ärendet i tingsrätten undrar jag om det genom friandet i polisundersökningen automatiskt blir en vinnande dom i tingsrätten eftersom samma bevisning ligger till grund.Är det öht meningsfullt för en motpart att driva ett ärende under dessa förutsättningar?Och sist, öppnar detta för en polisanmälan om falsk angivelse samt grovt bedrägeri?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om rättsprocesser hittar du i rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740. Regler om brott och straff hittar du i brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700. Brottmålet och dess inverkan på tvistemåletSom jag förstår din fråga så avgjordes aldrig den anmälan som din motpart lämnade in i domstol utan åklagaren valde att lägga ned förundersökningen. När en åklagare väljer att lägga ned en förundersökning på grund av bristande bevisning så kan målsägande ändå välja att driva frågan vidare som ett enskilt åtal (RB 20 kap 9 § 2 stycket och RB 47 kap). Det blir alltså inte automatiskt en friande dom om åtalet drivs vidare till tingsrätten. Att förundersökningen lades ned tyder ju dock på att åtalet är svagt så det kan absolut ifrågasättas om det är meningsfullt för din motpart att driva fallet vidare.Även om din motpart väljer att inte driva brottmålet vidare så kan frågan fortfarande vara relevant för ert tvistemål. Att fallet lagts ned eller att du fått en friande dom i brottmålet betyder inte att domstolen automatiskt kommer att döma till din fördel i tvistemålet, även om samma bevisning används. Det beror på att beviskravet är lägre i tvistemål än i brottmål. Att förundersökningen lades ned är dock något som talar starkt till din fördel.Falsk angivelse, falskt åtal och grovt bedrägeriOm din motpart anmält dig för något du inte gjort så öppnar det mycket riktigt upp för att du polisanmäler din motpart för falsk angivelse (BrB 15 kap 6§). Om din motpart väljer att väcka ett enskilt åtal så kan det dessutom vara aktuellt att anmäla personen för falskt åtal (BrB 15 kap 5§). Däremot ser jag ingen grund för att anmäla din motpart för grovt bedrägeri. För att man ska kunna dömas för grovt bedrägeri krävs det att gärningsmannen med hjälp av vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet som leder till vinning för gärningsmannen och skada för offret (BrB 9 kap 1§).SammanfattningJag förstår inte riktigt vad din motpart hade begärt inhibition för och hur det hängde samman med brottmålet. Om det är så att du fått en tredskodom till din fördel och din motpart har begärt återvinning av tredskodomen och inhibition av verkställigheten så betyder det att ert tvistemål kommer att tas upp där målet slutade (RB 44 kap 9 och 10 §§). Processen kommer alltså att börja igen men du kan använda förundersökningen som bevisning.Att en förundersökning lagts ned innebär inte att tingsrätten kommer att meddela en friande dom i brottmålet och inte heller att tingsrätten kommer att döma till din fördel i tvistemålet. Däremot talar det starkt till din fördel.Det är svårt att svara på om det är meningsfullt för din motpart att driva frågan vidare som ett brottmål utan att veta mer om omständigheterna i ditt fall men troligen är det inte meningsfullt. Däremot så kommer din motpart förmodligen att hävda att skuldförbindelsen är ogiltig i tvistemålet eftersom beviskravet är lägre i tvistemål än brottmål.Om du är oskyldig så öppnar det upp för en anmälan om falsk angivelse (och eventuellt falskt åtal). Däremot verkar det inte finnas någon grund för en anmälan om grovt bedrägeri.Jag hoppas att svaret var till hjälp! Om du behöver mer hjälp med att driva processen är du varmt välkommen att höra av dig till os på telefon 08-533 300 04 eller på mail info@lawline.se.Med vänlig hälsning

Behörig domstol

2015-03-16 i Domstol
FRÅGA |Hej. En kompis fick ett föreläggande från tingsrätten där han ombeds förklara varför tingsrätten i hans stad är behörig att pröva en tvist som han är part i. Tvisten handlar om att min kompis köpte ett dyrt skidställ när han var i sthlm och upptäckte när han kom hem att sömmarna och dragkedjor går sönder och knappar trillar av. Han kontaktade butiken ett flertal gånger men de ställde sig oförstående till problemet så han skickade in en stämningsansökan. Vad ska han svara tingrätten?? Finns det några lagar man kan referera till i det här fallet eller vad är det tingsrätten är ute efter?
Joakim Wahlgren |Hej och tack för din fråga!Den lag som är tillämplig och som din vän ska hänvisa till heter Rättegångsbalken (RB) och den hittar du HÄR.När en tvist har gått så långt att en part vill ansöka om stämning ska stämningsansökan uppfylla vissa kriterier som finns i RB 42:2. I din väns fall så är 4 punkten i den bestämmelsen aktuell som innebär att stämningsansökan ska innehålla uppgift om sådana omständigheter som gör rätten behörig. Om stämningsansökan inte uppfyller föreskrifterna i RB 42:2 kan rätten förelägga käranden att avhjälpa bristen (RB 42:3). Det är vad som har hänt i din väns fall. Om din vän inte följer föreläggandet så kan rätten avvisa ansökningen (RB 42:4). När det kommer till rättens behörighet så hittar du bestämmelser om det i RB 10 kap. Huvudregeln iRB 10:1 är att rätten på den ort där svaranden har sin hemvist är behörig. Det innebär den ort där företaget som din vän köpte skidstället av har sin hemvist. Förmodligen i din väns fall så är det Stockholm. Om din vän köpte skidstället som privatperson, för huvudsakligen sitt eget bruk, det vill säga att han inte köpte skidstället för sitt eget eller någon annans företag så blir RB 10:8a tillämplig. Förutsatt att värdet var under 22 250 kr som är halva prisbasbeloppet för 2015 (RB 1:3d).Om RB 10:8a är tillämplig så är rätten i din väns hemvist behörig. Det vill säga den domstol som ligger i den stad där din vän bor. Isåfall bör din vän omgående svara på rättens föreläggande och förklara att han har köpt skidstället för under 22 250 kr av en näringsidkare för sitt huvudsakligen enskilda bruk som privatperson, med hänvisning till RB 10:8a.Din vän bör också överväga att kontakta Allmänna Reklamationsnämnden ARN. Eller att höra av sig till Lawline för mer juridisk hjälp. Du hittar våra tjänster till vänster på sidan.Hoppas att du har fått svar på din fråga!