Registrering av dom genom stadfästelse

2014-12-17 i Domstol
FRÅGA |Hej!Har en fråga gällande tvistemål. Om man medgett skuld och fått en såkallad vanlig dom "stadsfäst" dom hamnar den då i någon form av register?! Tex vanliga register, belastningsregister osv? Eller är det bara i tingsrättens register?
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Ett tvistemål kan avgöras genom en dom om stadfästelse, se 17:6 rättegångsbalken. Denna stadfästelse är verkställbar på samma sätt som en lagakraftvunnen dom enligt 3:1 utsökningsbalken. Registrering ska ske över alla mål vid en domstol enligt 6:1 rättegångsbalken, och allmänna handlingar är som huvudregel offentliga i Sverige. Detta innebär att den som vill kommer kunna begära ut domen från domstolen. Däremot hamnar domen inte i belastningsregistret, i detta förekommer endast registrering vad gäller brottmål. Det som kommer hända med domen är att den finns i domstolens register och kan begäras ut som en allmän handling, men den kommer inte att förekomma i belastningsregister eller liknande.Med vänliga hälsningar

Påföljd vid misshandel

2014-09-19 i Domstol
FRÅGA |Hej! En ung man (26år) slå "på käften" några personer. Det finns 4 åtalspunkter. 1. Misshandel. Uttdelat två slag med öppen hand i ansiktet. Målsägande vet inte riktig om det var ett eller 2. Målsägande följer med en man efter gärningsmannen då mannen får ett slag i magen men inte med knuten näve. 2. Misshandel. Slaget skedde med öppen hand. 3. Misshandel och ringa misshandel. Mannen utdelade två knytnävsslag : ett träffade nacken och ett ansiktet. Därefter har mannen utdelad ett slag mot en annan persons arm med rodnad som följd. 4. Ringa misshandel. Mannen delade ut en örfil.l alla då incidenter ingen fick allvarliga kroppsskador. Beslut Skadestånd : åtalspunkt 1 : 10.000 för kränkningar och 1.000 för sveda och värk Åtalspunkt 2 : 10.000 för kr för kränkningar och 1.000 sveda o värk Åtalspunkt 3 : 5.000 kräkningar och 575 sveda o värk Åtalspunkt 4: 10.000 kräkningar och 1.504 sveda värk Påföld m.m Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han är muslim. De han slag är svenska Han var anhållen lång innan rättegången. Åklagare tyckte att man måsta skydda samhälle från såna som han och i beslutet om häktning motiverade åklagare : 1 -"det finns risk för att den misstänkte försätter sin brottsliga verksamhet" 2 - det finns risk för att den missttänkte genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Min fråga är : är det rätt att få en så sträng straff, trots de så små kroppsskadar då sveda och värk är så liten? Vilket straff för de brott är rättvist? Jag läste oxå polisförhör och bl.annat en målsäganden sa "han slag mig i mogen eller sidan av kroppen. Nästa dag ringde målsägande och ändrade sig och berättade att han fick slag i ryggen och det blev blåmärken och skickade bilden på blåmärken via sin mobil och allt detta var godkänd. Frågan är kan det bli så? En annan målsägande säger: " vet inte om det var ett eller två slag och vet inte om det var öppen hand eller inte. Men jag tror att det var öppen hand" Det som finns i polisförhör gör en bild att grad av misshandel är liten -inga allvarliga skadar alls. Skadestånd är liten för sveda o värk, men åklagare gör allt för att döma den tilltalade med strängaste straff. Vem kan hjälpa den tilltalade och hur? Han ska få sitt straff för de brott han begått, men det bli ett rättvist straff. Han har en advokat men- om det blev som det blev så vet man hur advokaten hjälpte den tilltalande. Vad ska man göra för att rättvisa ska vinna. En rättvis dom för de brott man begått. Han önskar bara detta. Han vill ha en rättvis rättegången och rättvis påföljd. Kan nån av er hjälpa honom? Överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 26 september och ställs till Hovrätten för Västra Sverige
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Misshandelbrotten regleras i 3 kap. 5-6§§ brottsbalken(Brb). Brott av normalgraden samt ringa brott rubriceras som misshandel och regleras i 3 kap. 5§ Brb. Misshandel har i straffskalan ett maxstraff på 2 år i fängelse, medan ringa misshandel maximalt kan leda till fängelse i 6 månader. Böter är dock den allra vanligaste straffpåföljden för bägge typerna av misshandel. Är brott att anse som grovt, döms den tilltalade för grov misshandel till fängelse i lägst ett och högst sex år. Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Detta står att utläsa i 3 kap. 6§ Brb.Den tilltalade dömdes i ditt fall till tre fall av misshandel samt till två fall av ringa misshandel. Påföljden i samtliga fall blev alltså böter, vilket som sagt är det lägsta straffet i straffskalan för dessa typer av brott. När domstolen bestämmer vilken påföljd som skall utgå för respektive brott har den att se till omständigheterna i det enskilda fallet som centrala i sin bedömning. Således har domstolen att skapa sig en uppfattning av hur händelsen såg ut och sedermera värdera de bevis som parterna tagit upp i form av vittnesförhör eller lagt fram i form av olika skriftliga inlagor. Man kan i praxis utläsa hur domstolar tidigare dömt i liknande fall och vilka riktlinjer som ställts upp för de olika brotten. Hur många slag utdelades? Utdelades slagen med öppen eller sluten hand? Vilka skador har uppkommit? Handlade gärningsmannen oprovocerat? Dessa frågeställningar dyker inte sällan upp och som domstolarna har att ta ställning till. Som exempel kan nämnas att en man dömdes för ringa misshandel för att ha tilldelat en annan person ett knytnäveslag i ansiktet som föranledde en "lindrig skada" i form av personen i fråga fick sy tre stygn. Gärningsmannen ansågs i det fallet ha blivit provocerad av den andre personen och därför stannade det enbart vid ringa misshandel. Vidare har man tidigare bedömt att slag med öppen hand skall betraktas som ringa misshandel medan ett oprovocerat knytnäveslag som föranledde tre stygn på läppen betraktats som misshandel av normalgraden. Med tanke på att jag inte har full tillgång till alla uppgifter i målet kan jag enbart på ett allmänt plan redogöra för min uppfattning. Jag går igenom åtalspunkterna var och en för sig här nedan.Åtalspunkt 1Som jag tolkar uppgiften blir den tilltalade förföljd av två personer och i samband med det utdelar han antingen ett eller två slag med öppen hand mot målsäganden. Domstolen har i det läget att göra en bedömning för huruvida den tilltalade på något sätt kände att det förelåg en hotbild mot honom, d.v.s. var han rädd för att målsäganden och den andre mannen skulle utsätta honom för något typ av våld? Kan det vara så att den tilltalade utdelade slagen enbart i syfte att undkomma situationen? Som Du ser öppnar detta upp till diskussion och jag kan enbart spekulera i hur det såg ut i just det ögonblicket då händelsen utspelade sig. Dock är min djupaste uppfattning att ett slag med öppen öppen hand i en situation då den tilltalade kände sig hotad, alternativt provocerad, inte skall betraktas som misshandel, utan enbart ringa misshandel. Om det istället var två slag med öppen hand i en situation som var oprovocerad och det inte förelåg någon hotbild mot den tilltalade, då torde bedömningen bli en annan. Åtalspunkt 2Ett slag med öppen hand har i praxis tidigare bedömts vara ringa misshandel, och inte misshandel som nu dömts. Som tidigare nämnt har domstolen ett bredare underlag att utgå ifrån och därför är det svårt att vidare uttala mig. Åtalspunkt 3På denna åtalspunkt har jag inga övriga anmärkningar än det jag tidigare skrivit. Bedömningen är som sagt beroende på omständigheterna i fallet. Åtalspunkt 4Att domstolen dömer den tilltalade för ringa misshandel på grund av att han utdelat en örfil torde enligt min bedömning tyda på att den tilltalade oprovocerat utdelat slaget mot målsäganden. Om så är fallet, då torde domslutet i det här avseendet vara korrekt. På frågan om målsäganden vid en förundersökning kan ändra sina uppgifter är svaret att det har hen möjlighet att göra. Det är i detta avseende viktigt att komma ihåg att förundersökning och huvudförhandling är två helt skilda delar av processen. Förundersökningen finns till i det syftet att bedöma huruvida det föreligger tillräckligt med bevis för ett åtal. Det som kommer fram i en förundersökning, exempelvis förhöret med målsäganden, läggs i normalfallet till grund för huvudförhandlingen i domstolen.  Normalt gäller dock att åklagaren kallar målsägande till förhör vid huvudförhandlingen i syfte att denne skall få berätta sin version av händelseförloppet och det är utifrån detta muntliga förhöret som domstolen primärt har att utgå ifrån i sin bevisvärdering, inte förhöret vid förundersökningsstadiet. Åklagarens objektivitetÅklagaren har att under både förundersökning och huvudförhandling vara objektiv i förhållande till den bevisning och de omständigheter som föreligger i fallet. Detta innebär rent konkret att åklagaren skall beakta både det som talar till den tilltalades fördel- och nackdel, allra främst under förundersökningen. Beviskravet i brottmål är att åtalspunkterna skall vara ställda utom rimligt tvivel. Detta innebär för åklagaren att denne på objektiva grunder skall ta ställning till den bevisning som finns i målet. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckligt med bevis för att uppnå det högt ställda kravet i huvudförhandling skall denne väcka åtal. Som jag uppfattar det har den tilltalade redan en advokat som har att tillvarata den tilltalades intresse, men som Du upplever inte har gjort ett bra arbete. Om Ni är intresserade av ett byte av advokat kan vi bistå med hjälp då vi har ett samarbete med en av landets bästa advokatbyråer. Återkom gärna om detta skulle vara intressant för er. Min email adress är: Sabic92@me.com.I övrigt hoppas jag att Du känner dig tillfreds med mina svar. Skulle Du vara fundersam över något, så får Du gärna höra av dig till mig på min email adress. Med vänlig hälsning, 

Påföljd vid misshandel

2014-08-14 i Domstol
FRÅGA |Hej! I november blev min ex-sambo fälld för misshandel. I början var rubriceringen grov kvinnofridskränkning. Den ändrades till tre fall av misshandel när jag valde att inte säga så mycket i de kommande förhören. Åklagaren sa innan rättegången att han skulle yrka på tre månaders fängelse. Under rättegången valde jag att inte säga så mycket och jag märkte åklagarens frustration men min sambo hade lovat att han skulle bättra sig och sa att om han får fängelse så är det slut. Han klarade sig med dagsböter och villkorligt. Nu är det dags för rättegång igen i oktober. Två fall av misshandel och två olaga hot. De bilder som finns på mig är otäcka då jag blev helt blå i ansiktet och ögat svällde igen och jag var helt blå på armen. Vad kan det bli för straff? Han har ju villkorligt. Jag mår oerhört dåligt över att gå och vänta på rättegången. Min kompis, min chef, en arbetskompis och polisen som gjorde anmälan är även kallade. Det som gör så ont med är att han jobbar på en akutmottagning just nu och tar hand om dem som varit med om just detta... Vad kan jag vänta mig?
Anes Sabic |Hej,Inledningsvis vill jag säga att jag beklagar det som har hänt. Jag hoppas att skadorna du fick har läkt och att du idag mår bättre.Vad straffet kommer att bli är oerhört svårt för mig att säga. Det är rätten som i en huvudförhandling har att bestämma skuld- och påföljdsfrågan utifrån den bevisning som finns att tillgå. Det skall dock sägas att det inte är till gagn för din ex-sambo att han tidigare är dömd och att han har en villkorlig dom sedan tidigare avseende samma typ av brott.Enligt 3 kap. 5§ kan den som tillfogar någon kroppsskada dömas för misshandel till fängelse i högst två år, se https://lagen.nu/1962:700. Om rätten finner att brottet är att se som ringa döms gärningsmannen till böter eller fängelse i högst sex månader. Hoppas att mina svar hjälpte!Med vänlig hälsning, 

Överklagan till högsta domstolen - Prövningstillstånd

2014-07-15 i Domstol
FRÅGA |En vän har nyligen blivit dömd till mer än 1 års fängelse efter överklagan i hovrätten. Försvararen har nämnt att det finns en chans att gå till högsta domstolen för att försöka få straffet sänkt så att det kan omvandlas till samhällstjänst. Anledningen för att försöka få det sänkt är att vännen har barn som inte klarar sig själva. Dom har ingen annan alltså. Försvararen har nämt att man kan åberopa något som heter "skada för tredje part", eller något liknande uttryck. Dvs hävda att barnen skulle ta stor skada utan sin förälder. Försvararen har även sagt att det behövs något slags intyg från sociala myndigheter, men vi har inte lyckats hitta rätt instans för detta. Frågan är alltså, vilken instans ska utställa ett sådant intyg? Går det även med utlåtande från en terapeut?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Vad gäller prövningar hos Högsta domstolen (HD) kan sägas att HD får in cirka 5100 ansökningar om året och endast cirka 140 av dem får prövningstillstånd. Det är alltså väldigt ovanligt att ett mål går upp i HD. Det behöver dock inte innebära att man inte kan försöka.Enligt rättegångsbalken 54:10 får prövningstillstånd i HD endast meddelas om:1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen, dvs att målet skulle kunna hjälpa rättstillämpningen genom att förklara hur denna typ av mål ska tolkas (sk prejudikatdispens), eller om2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, dvs att det finns grund för resning, domvilla eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Detta skulle kunna vara att hovrätten tillämpat fel lag eller att deras rättstillämpning varit uppenbart felaktig (väldigt högt ställt krav).Det ställs alltså väldigt höga krav för att HD ska meddela prövningstillstånd och det absolut vanligaste är att det inte når så långt. Ifall frågan inte har något prejudikatvärde (p 1) är utrymmet enligt lagmotiven ytterst begränsat för prövningstillstånd.Jag kan tyvärr inte hitta varken i förarbeten, lagkommentarer eller rättsfall att "skada för tredje part" skulle ge prövningstillstånd i HD. Jag tror det bästa vore att ringa upp försvararen och höra vad hen menade. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Butiksstöld

2014-09-25 i Domstol
FRÅGA |Hej, 20 år och har ett barn på 9 månader. Jag har blivit tagen för stöld på en ica maxi butik( 2300kr) Erkände på plats. Gick på polis förhör osv.. Nu har det det blivit rättegång trots att polisen sa att det inte behövdes eftersom jag erkände och accepterar straffet! Så nu om en måna ska jag på domstol, är så nervös och ångrar mig massor, kan knappt äta eller sova. Har aldrig gjort det förut och aldrig blivit straffat så nu undrar jag om jag kommer att få böter eller kanske tom fänglse är så stressad , va kan jag säga@göra i domstolen så det blir mildare straff?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!Inledningsvis vill jag bara säga att jag tycker att det låter väldigt hårt att detta ärende skall gå upp i domstol. Normalt gäller, precis som polisen i ditt fall sa, att om Du direkt erkänner och accepterar att strafföreläggande, så skall det inte behöva gå upp till domstol(detta gäller för mindre allvarliga brott med böter i straffskalan, som exempelvis stöld). Alternativt hade åklagaren kunnat meddela åtalsunderlåtelse.I NJA 2009 s 586, fastslog Högsta Domstolen att om man med uppsåt olovligen tar något ifrån en butik, där varorna har ett sammanlagt värde som överstiger 1000 kr, så skall detta betraktas som stöld. Brottet stöld ligger under allmän åtalsplikt och åklagaren har i ditt fall ansett att det finns tillräckligt med bevis för en fällande dom och han/hon har således en skyldighet att åtala. Normalstraffet för den typ av stöld som Du står åtalad för är böter. Hur höga böterna blir är beroende av bland annat din inkomst av tjänst. Vad utfallet i domstolen kommer att bli kan jag av naturliga skäl inte säga något om. Om Du känner dig osäker och vill ha hjälp av någon som kan företräda dina intressen, så samarbetar Lawline med flertalet välrenommerade advokatbyråer. Återkom gärna om Du är intresserad av komma i kontakt med en advokatbyrå.Email: Sabic92@me.comMed vänlig hälsning, 

"Allmänna regler" i RB 1 kap. 3 d §

2014-08-26 i Domstol
FRÅGA |Hej!I Rättegångsbalkens 1 kap. 3 d § står i andra styckets första mening "...yrkar att allmänna regler ska...".Vad menas med "allmänna regler?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Rättegångsbalken (1942:740) (RB) 1 kap. 3 d § behandlar tingsrättens sammansättning i fråga om s.k. förenklat tvistemål (småmål), dvs. mål där värdet av vad som yrkas inte uppenbart överstiger hälften av det för året rådande prisbasbeloppet. År 2014 är prisbasbeloppet 44 400 kr. När det är fråga om förenklat tvistemål ska tingsrätten bestå av endast en lagfaren domare, till skillnad från vanliga tvistemål där rättens sammansättning är tre lagfarna domare (RB 1 kap. 1 a § 1 st.). Med "allmänna regler" i RB 1 kap. 3 d § avses att rätten består av tre lagfarna domare.MVH

Ny prövning av samma sak?

2014-08-05 i Domstol
FRÅGA |I ett brottmål har jag förnekat min underskrift på en borgenshandling, domstolen dömer till min fördel dvs friar med motiveringen att det inte är bevisat att underskriften är äkta. Någon tid senare i ett annat mål ( tvistemål ) kommer domstolen fram till att underskriften av borgenshandlingen är äkta, döms att infria innehållet i borgenshandlingen. Nu till min fråga, sedan högsta domstolen i slutet 2013 fastställt principen att samma handling inte ska kunna prövas två gånger i olika processer och leda fram till ansvar, undrar jag med vad som ovan beskrivs inte utgör exempel på detta. Huruvida det krävs mer info ber jag er höra av sej.
Fredrik Wiggh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är precis som du säger att samma sak inte ska kunna prövas två gånger (detta kallas inom juridiken för res judicata och innebär i korthet att en domstol inte kan pröva en fråga som redan är avdömd om den vunnit laga kraft. Att en dom har vunnit laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga).Om man exempelvis blir friad i ett brottmål kan man inte åtalas för samma sak igen i ett nytt brottmål. Detsamma gäller för tvistemål.Men brott- och tvistemål är två skilda processer och utgör olika delar i rättssystemet. Det innebär exempelvis att om en domstol friat någon för någonting i ett brottmål kan man fällas för samma sak i ett tvistemål och vice versa.Hoppas du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig om du har några funderingar!Vänliga hälsningar,

Stängda dörrar vid huvudförhandling

2014-06-09 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om en åtalad person kan begära att vittnen och åhörare lämnar rättssalen då belastnings belastningsregister läses upp i slutet av rättegången? (Om tex dessa uppgifter kan leda till negativa konsekvenser för den åtalade).
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!I Regeringsformens 2 kap. 11 § stadgas att huvudförhandlingar skall vara offentliga, se https://lagen.nu/1974:152. Från denna regel finns dock undantag som innebär att rätten kan besluta om stängda dörrar. Följden av detta blir att allmänheten inte får närvara vid huvudförhandlingen.I 5 kap. 1 § rättegångsbalken regleras att domstolen får besluta om stängda dörrar först då det kan antas att det under huvudförhandlingen kan komma att läggas fram sekretessbelagda uppgifter, se https://lagen.nu/1942:740. Här är det alltså offentlighet- och sekretesslagens regler som styr, se https://lagen.nu/2009:400. Viktigt att komma ihåg är att det som huvudregel inte räcker att det gäller sekretess för uppgifter som läggs fram vid en domstolsförhandling för att denna skall hållas inom stängda dörrar. Det ska nämligen vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. Härigenom markeras att det ska finnas ett särskilt starkt behov av sekretesskydd. Avseende uppgifter ur ett belastningsregister gäller sekretess utan ett skaderekvisit, se 35 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen. Detta innebär att sekretessbestämmelsen är absolut, och det torde inte vara ovanligt att rätten beslutar om stängda dörrar då belastningsregistret läses upp.Normalt sätt krävs inte att part ska begära stängda dörrar, utan rätten tar själv ställning till frågan om huvudförhandlingen skall vara offentlig eller inte. Viktigt att komma ihåg är att detta enbart gäller en begränsad del av förhandlingen, dvs då sekretessbelagda uppgifter läses upp. När detta är klart så råder återigen offentlighet vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning,