Närvaro vid rättegång - åtalad

2015-02-27 i Domstol
FRÅGA |Har en fråga om rättegång o personutredning.Ska in på rättegång för stöld. Går hos psykolog för självskade/själmords tankar sen ett tag för ekonomin är i botten o ingen inkomst finns. Till saken hör att rättegång o personutredning hålls 10 mil bort. Kan man slippa vara med på rättegång? Vet ej om jag orkar låna mera pengar för att ta mig dit till båda gångerna o ser då självmord mer o mer som en enkel utväg
Christopher Escalante |Hej!Du nämner att du går hos psykolog, jag vill även rekommendera nationella hjälplinjen vilka du når på nr. 020-22 00 60 det är kostnadsfri hjälp och de erbjuder stödsamtal. Gällande din rättsliga fråga så måste du närvara personligen vid en rättegång om du inte har laga förfall (akut sjukdom med läkarintyg eller annan oförutsedd omständighet). Du kan dock få ersättning för dina resekostnader. Du behöver således inte låna några pengar för att delta vid rättegången. Ansökan om ersättning för resekostnader gör du genom denna blankett (den går snabbt och är enkel att fylla i) http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Blanketter/Rattshjalp-ersattning/Ansokanbeslut-om-ersattning-for-installelse-mm---DV-1035/Jag hoppas mitt svar varit till hjälp.Vänligen,

Företräde i domstol för vissa mål

2015-02-17 i Domstol
FRÅGA |Hej!Kan ett ärende processrättsligt få företräde eller handläggas därför att det rör sig om en privatbostad?Mvh: Gisela Lehner
Joel Wickman |Hej,Nej mål om privatbostad får inte företräde i domstolen och handläggs inte snabbare än andra mål. Endast vissa mål och beslut handläggs med företräde i tingsrätt, ex ungdomsmål eller yrkanden om interimistiska beslut.Mvh

Ombud/rättegångskostnader

2015-02-03 i Domstol
FRÅGA |Hej!Vi har obetalda fordringar på en kund som vi skickat vidare till KFM nu kommer det gå vidare som ett T mål i tingsrätten ca 85.000 sek. Kan vi representera oss själva eller måste vi ha ett juridiskt ombud? Vi är insatta och pålästa men vi har inte tidigare haft ett mål som överskrider 21.000 sek vad jag kan utläsa så kan vi bli ersättnings skyldiga för motpartens rättegångskostnader vid en ev förlust. Vad behöver vi tänka på extra?
Mattias Vilhelmsson |Hej!Ja, ni kan företräda er själva, se 11:1 RB. I 11:2 RB stadgas att även bolag "som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter" kan vara part i rättegång. Möjligheten finns att parts talan förs via ombud, se 12:1 RB. Detta är inget obligatorium utan endast en frivillig möjlighet. Fördelen att ha ett ombud som är juridiskt skolat är självklart att denne i regel är väl insatt i hur en rättegång fungerar rent procentuellt och dessutom vanligtvis kan de materiella reglerna som är relevanta i det ifrågavarande målet. Nackdelen är att det kostar, för ni istället talan själva är det endast er tid som tas i anspråk. Du har också rätt angående rättegångskostnaderna - huvudregeln, i enlighet med 18:1 RB, är att den tappande parten ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Vad som är viktigt att tänka på är att ni håller er uppdaterade på tidsfrister för inlagor, läser motpartens inlagor noggrant och försöker bena ut vad de egentligen grundar sin talan på för att komma med så effektiva invändningar som möjligt och endast tar upp sådana saker som ni "måste". Ett tvistemål är dispositivt - med det menas enkelt uttryckt att det är parterna som disponerar över målet. Domstolen grundar sin dom endast på vad som kommer fram under processen.

Dömd mot sitt nekande

2015-01-17 i Domstol
FRÅGA |Dömd mot sitt nekande.Vad gör man då?
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!Svaret på din fråga är kort och gott: Antingen accepterar man domen och dess påföljd eller så väljer man det andra alternativet och överklagar till en högre instans. Om man väljer att överklaga domen så är det viktigt att känna till tidsfristen för ett möjligt överklagande! En överklagan måste vara skriftligt och skall sändas in till tingsrätten inom tre veckor från den dag domen meddelades. Efter att överklagan skickats in till tingsrätten, så skickas alla handlingar till hovrätten och därmed inleds en ny prövning av målet. Detta står angivet i domen från tingsrätten!Med vänlig hälsning,

Endomarhandläggning

2015-02-22 i Domstol
FRÅGA |"Detta kan ske t ex om rätten anser det tillräckligt med en domare och parterna samtycker till det eller om huvudförhandling hålls i förenklad form ". Varför är det bra med bara en domare?Och om en av parten begär bara en domare. Varför vill han det? Tack
Philip Ideström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den text du hänvisar till finns att läsa i RB 1:3 3 st (https://lagen.nu/1942:740#K1P3aS1). Möjligheten att ha endast en domare finns till störst del av processekonomiska skäl. Tanken är att enklare mål ska kunna avgöras så snabbt och billigt som möjligt för de inblandade. Exempel på sådana mål är vardagliga mål om köprätt och betalningskyldighet till mindre belopp. Sådana mål avgörs av en ensam domare vid den muntliga föreberedelsen enligt RB 42:20 (https://lagen.nu/1942:740#K43P2)Ifall en av parterna begär endomarhandläggning kan det bero just på att han eller hon vill att det ska gå snabbt och inte bli lika dyrt. Mål om större belopp och tvistiga familjerättsmål kräver oftast tre domare eftersom de är mer komplicerade. Var uppmärksam på om målet verkligen är av enkel art. Ifall det avgörs av en ensam domare fast det inte är av enkel art så kan domen undanröjas i Hovrätten eftersom tingsrätten då inte varit domför, RB 1:3 och 50:28. Då återvisas målet till tingsrätten, RB 50:29 (https://lagen.nu/1942:740#K1P3aS1).MVH

Domförhet i tvistemål

2015-02-17 i Domstol
FRÅGA |Hej! Enligt huvudregeln om kärande yrkar ett belopp på 1 milj. då ska det vara tre domare, men vid min huvudförhandling kom bara en domare. Jag undrar varför?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om antalet domare (den s k domförheten) varierar dels beroende på om det rör sig om brottmål eller tvistemål, dels vilken sorts mål det rör sig om. När det gäller tvistmål är huvudregeln i tingsrätt att domstolen är domför med tre lagfarna domare (se 1 kap. 3a § rättegångsbalken, RB). Även om huvudregeln om tresits existerar kan undantag göras och domstolen kan ändå anses domför med endast en lagfaren domare. Detta kan ske t ex om rätten anser det tillräckligt med en domare och parterna samtycker till det eller om huvudförhandling hålls i förenklad form (vanligen direkt i samband med muntlig förberedelse). Samma sak kan ske om målet är av enkel beskaffenhet eller om det rör sig om ett s k småmål eller FT-mål (d.v.s. mål där värdet parterna tvistar om inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, ca 22 000 kr år 2015). Exempel på mål av enkel beskaffenhet där en domare kan avgöra målet även om parterna inte samtyckt är t ex mål om betalningsskyldighet där svaranden tycks bestrida mest p.g.a. betalningssvårigheter eller vardagliga mål inom köprätten. Tvistiga vårdnadsmål eller mål om stora belopp är ofta mer komplicerade och kräver i regel tredomarsammansättning.Om part förmodar att endast en lagfaren domare dömt i mål där tresits egentligen skulle ha förekommit kan domstolen ha begått ett domförhetsfel. Om detta fel kan anses ha inverkat på det enskilda målets utgång (d.v.s. att det framstår som mera sannolikt att målets utgång blivit en annan om domarna varit tre) kan domstolens dom komma att undanröjas och ärendet återförvisas till tingsrätten (se 50 kap. 28 § RB). Sådan klagan kan framföras även om överklagandetiden har gått ut och ska lämnas in skriftligen till hovrätten.Hoppas du fått svar på dina funderingar. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Försäkringsavtal/överklaga(?)

2015-02-01 i Domstol
FRÅGA |Hej, Jag undrar om det är någon ide att överklaga igen till domstol, som folksam sa att jag fick gör då jag inte godkände deras beslut.Jag krockade med bil 2009, axeln hoppade ur led ssamt fick en fraktur och nervskador i armen/axeln.Haft mailkonversation med handläggare på folksam under hela tiden men sen när det var dags för invaliditetsbedömning så ansåg dom att det inte var ett samband mellan olyckan och mina besvär.Mm mm mm..Tacksam om ni bara ville svara om det ens är någon ide att gå vidare, eller om jag bara ska strunta i det?Mvh Sofia
Mattias Vilhelmsson |Hej Sofia!Som jag förstår det blev du nekad ersättning för personskada från ditt försäkringsbolag. De ansåg att det inte fanns ett tillräckligt samband mellan skadan och olyckan. För att göra en helt precis bedömning hade jag behövt mycket mer information men rent generellt kan sägas att deras beslut inte är ett sådant beslut som kan "överklagas" i vanlig mening. Vad du kan göra istället är att starta en process i tingsrätten och hävda din rätt till ersättning. Troligtvis kommer processen handla om dels vad det är som står i avtalet angående denna situation (avtalstolkning) och dels en bedömning av kausaliteten (sambandet mellan skadan och olyckan). Om du anser att du har fog för dina anspråk bör du alltså göra det. Dock kan tvister om avtalstolkning och kausalitet bli ganska invecklade så mitt råd är att du låter en jurist titta på fallet innan (alternativt kollar upp om den kommunala konsumentvägledningen kan hjälpa dig). En domstolsprocess kan annars bli kostsamma och om du förlorar riskerar du att behöva betala motpartens rättegångskostnader. Hoppas du är nöjd med mitt svar!

Målsägandes roll vid en huvudförhandling

2014-12-24 i Domstol
FRÅGA |Hej! Är målsägande i ett mål som gått till rätten, men det är inte jag som anmält den åtalade och dessutom anser jag att inte att ett brott har begåtts, så jag nekar i rättegången. Men alla vittnen anser att det brott har begåtts. Vad kan hända nu med allt...?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Nu vet jag inte exakt vad som har hänt i ditt fall, men jag tolkar det som att ett brott har skett som faller under allmänt åtal. Detta innebär att oberoende av om målsägande " inte tycker" att ett brott har skett eller om denne inte anmält det till polismyndigheten, så har en åklagare ändå en skyldighet att väcka åtal om det finns tillräckligt med bevis för en fällande dom i domstol. Det som nu kommer att hända är att en huvudförhandling kommer att hållas. Syftet med en huvudförhandling i domstol är att pröva huruvida ett brott har skett och om det kan ställas utom rimligt tvivel att den tilltalade är skyldig till brott. Vid denna huvudförhandling kommer säkerligen åklagaren att be dig berätta vad som har hänt och även svara på frågor. Möjligheten finns även för den tilltalades offentliga ombud att ställa frågor till dig! Du som målsägande kommer att av domaren uppmanas att tala sanning, även om Du inte talar under ed. Att tala under ed innebär att om som han/hon då medvetet ljuger eller förtiger sanningen, kan han/hon riskera att dömas för mened. Detta är dock inte aktuellt i ditt fall! Jag har ovan kortfattat redogjort för det mest centrala Du som målsägande bör känna till. Jag skulle kunna redogöra för mycket mer då din fråga egentligen är väldigt omfattande, men det är nog bättre att Du återkommer till mig om det är något mer specifikt Du undrar över. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.com.Med vänlig hälsning,