"Allmänna regler" i RB 1 kap. 3 d §

2014-08-26 i Domstol
FRÅGA |Hej!I Rättegångsbalkens 1 kap. 3 d § står i andra styckets första mening "...yrkar att allmänna regler ska...".Vad menas med "allmänna regler?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Rättegångsbalken (1942:740) (RB) 1 kap. 3 d § behandlar tingsrättens sammansättning i fråga om s.k. förenklat tvistemål (småmål), dvs. mål där värdet av vad som yrkas inte uppenbart överstiger hälften av det för året rådande prisbasbeloppet. År 2014 är prisbasbeloppet 44 400 kr. När det är fråga om förenklat tvistemål ska tingsrätten bestå av endast en lagfaren domare, till skillnad från vanliga tvistemål där rättens sammansättning är tre lagfarna domare (RB 1 kap. 1 a § 1 st.). Med "allmänna regler" i RB 1 kap. 3 d § avses att rätten består av tre lagfarna domare.MVH

Ny prövning av samma sak?

2014-08-05 i Domstol
FRÅGA |I ett brottmål har jag förnekat min underskrift på en borgenshandling, domstolen dömer till min fördel dvs friar med motiveringen att det inte är bevisat att underskriften är äkta. Någon tid senare i ett annat mål ( tvistemål ) kommer domstolen fram till att underskriften av borgenshandlingen är äkta, döms att infria innehållet i borgenshandlingen. Nu till min fråga, sedan högsta domstolen i slutet 2013 fastställt principen att samma handling inte ska kunna prövas två gånger i olika processer och leda fram till ansvar, undrar jag med vad som ovan beskrivs inte utgör exempel på detta. Huruvida det krävs mer info ber jag er höra av sej.
Fredrik Wiggh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är precis som du säger att samma sak inte ska kunna prövas två gånger (detta kallas inom juridiken för res judicata och innebär i korthet att en domstol inte kan pröva en fråga som redan är avdömd om den vunnit laga kraft. Att en dom har vunnit laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga).Om man exempelvis blir friad i ett brottmål kan man inte åtalas för samma sak igen i ett nytt brottmål. Detsamma gäller för tvistemål.Men brott- och tvistemål är två skilda processer och utgör olika delar i rättssystemet. Det innebär exempelvis att om en domstol friat någon för någonting i ett brottmål kan man fällas för samma sak i ett tvistemål och vice versa.Hoppas du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig om du har några funderingar!Vänliga hälsningar,

Stängda dörrar vid huvudförhandling

2014-06-09 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om en åtalad person kan begära att vittnen och åhörare lämnar rättssalen då belastnings belastningsregister läses upp i slutet av rättegången? (Om tex dessa uppgifter kan leda till negativa konsekvenser för den åtalade).
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!I Regeringsformens 2 kap. 11 § stadgas att huvudförhandlingar skall vara offentliga, se https://lagen.nu/1974:152. Från denna regel finns dock undantag som innebär att rätten kan besluta om stängda dörrar. Följden av detta blir att allmänheten inte får närvara vid huvudförhandlingen.I 5 kap. 1 § rättegångsbalken regleras att domstolen får besluta om stängda dörrar först då det kan antas att det under huvudförhandlingen kan komma att läggas fram sekretessbelagda uppgifter, se https://lagen.nu/1942:740. Här är det alltså offentlighet- och sekretesslagens regler som styr, se https://lagen.nu/2009:400. Viktigt att komma ihåg är att det som huvudregel inte räcker att det gäller sekretess för uppgifter som läggs fram vid en domstolsförhandling för att denna skall hållas inom stängda dörrar. Det ska nämligen vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. Härigenom markeras att det ska finnas ett särskilt starkt behov av sekretesskydd. Avseende uppgifter ur ett belastningsregister gäller sekretess utan ett skaderekvisit, se 35 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen. Detta innebär att sekretessbestämmelsen är absolut, och det torde inte vara ovanligt att rätten beslutar om stängda dörrar då belastningsregistret läses upp.Normalt sätt krävs inte att part ska begära stängda dörrar, utan rätten tar själv ställning till frågan om huvudförhandlingen skall vara offentlig eller inte. Viktigt att komma ihåg är att detta enbart gäller en begränsad del av förhandlingen, dvs då sekretessbelagda uppgifter läses upp. När detta är klart så råder återigen offentlighet vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning,

Resning och studentvisum till USA

2014-05-26 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har börjat bli intresserad av att åka till USA och studera. Jag har däremot ett litet problem, när jag var 20 dömdes jag för 1 S 1 ST 6 P Narkotikastrafflagen (1968:64) Narkotikabrott vid 3 tillfällen under tiden 2008-01-18 -- 2008-02-08 Villkorlig dom med samhällstjänst femtio timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse en månad ha dömts ut.Jag är nu 27 och inte varit straffad sedan dess och det som skedde var verkligen bara ungdomsstrecket i mitt liv. Finns det någon man kan vända sig till som är expert på visums frågor? Kan man göra något åt domen, få den lindrigare eller i den stilen? Tack på förhand!
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.För att få studentvisum till USA måste du besöka ambassaden i Stockholm för en intervju. Vid ansökan görs en bedömning från fall till fall och en tidigare dom behöver inte utgöra ett definitivt hinder till visum. Du bör vara ärlig och berätta om omständigheterna kring din dom och sedan görs en individuell bedömning av den amerikanska ambassaden. Du bör även kontakta ambassaden om utdrag ur belastningsregistret krävs inför din intervju.Du frågar även om du kan få din tidigare dom lindrigare. En dom som vunnit laga kraft kan inte överklagas eller ändras. Den möjlighet som står till ditt förfogande är den så kallade extra ordinära rättsmedlet resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras om det tillkommit nya omständigheter eller bevis som inte var kända när dom avkunnades. Resning beviljas sällan.Vänligen,

Påföljd vid misshandel

2014-08-14 i Domstol
FRÅGA |Hej! I november blev min ex-sambo fälld för misshandel. I början var rubriceringen grov kvinnofridskränkning. Den ändrades till tre fall av misshandel när jag valde att inte säga så mycket i de kommande förhören. Åklagaren sa innan rättegången att han skulle yrka på tre månaders fängelse. Under rättegången valde jag att inte säga så mycket och jag märkte åklagarens frustration men min sambo hade lovat att han skulle bättra sig och sa att om han får fängelse så är det slut. Han klarade sig med dagsböter och villkorligt. Nu är det dags för rättegång igen i oktober. Två fall av misshandel och två olaga hot. De bilder som finns på mig är otäcka då jag blev helt blå i ansiktet och ögat svällde igen och jag var helt blå på armen. Vad kan det bli för straff? Han har ju villkorligt. Jag mår oerhört dåligt över att gå och vänta på rättegången. Min kompis, min chef, en arbetskompis och polisen som gjorde anmälan är även kallade. Det som gör så ont med är att han jobbar på en akutmottagning just nu och tar hand om dem som varit med om just detta... Vad kan jag vänta mig?
Anes Sabic |Hej,Inledningsvis vill jag säga att jag beklagar det som har hänt. Jag hoppas att skadorna du fick har läkt och att du idag mår bättre.Vad straffet kommer att bli är oerhört svårt för mig att säga. Det är rätten som i en huvudförhandling har att bestämma skuld- och påföljdsfrågan utifrån den bevisning som finns att tillgå. Det skall dock sägas att det inte är till gagn för din ex-sambo att han tidigare är dömd och att han har en villkorlig dom sedan tidigare avseende samma typ av brott.Enligt 3 kap. 5§ kan den som tillfogar någon kroppsskada dömas för misshandel till fängelse i högst två år, se https://lagen.nu/1962:700. Om rätten finner att brottet är att se som ringa döms gärningsmannen till böter eller fängelse i högst sex månader. Hoppas att mina svar hjälpte!Med vänlig hälsning, 

Överklagan till högsta domstolen - Prövningstillstånd

2014-07-15 i Domstol
FRÅGA |En vän har nyligen blivit dömd till mer än 1 års fängelse efter överklagan i hovrätten. Försvararen har nämnt att det finns en chans att gå till högsta domstolen för att försöka få straffet sänkt så att det kan omvandlas till samhällstjänst. Anledningen för att försöka få det sänkt är att vännen har barn som inte klarar sig själva. Dom har ingen annan alltså. Försvararen har nämt att man kan åberopa något som heter "skada för tredje part", eller något liknande uttryck. Dvs hävda att barnen skulle ta stor skada utan sin förälder. Försvararen har även sagt att det behövs något slags intyg från sociala myndigheter, men vi har inte lyckats hitta rätt instans för detta. Frågan är alltså, vilken instans ska utställa ett sådant intyg? Går det även med utlåtande från en terapeut?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Vad gäller prövningar hos Högsta domstolen (HD) kan sägas att HD får in cirka 5100 ansökningar om året och endast cirka 140 av dem får prövningstillstånd. Det är alltså väldigt ovanligt att ett mål går upp i HD. Det behöver dock inte innebära att man inte kan försöka.Enligt rättegångsbalken 54:10 får prövningstillstånd i HD endast meddelas om:1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen, dvs att målet skulle kunna hjälpa rättstillämpningen genom att förklara hur denna typ av mål ska tolkas (sk prejudikatdispens), eller om2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, dvs att det finns grund för resning, domvilla eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Detta skulle kunna vara att hovrätten tillämpat fel lag eller att deras rättstillämpning varit uppenbart felaktig (väldigt högt ställt krav).Det ställs alltså väldigt höga krav för att HD ska meddela prövningstillstånd och det absolut vanligaste är att det inte når så långt. Ifall frågan inte har något prejudikatvärde (p 1) är utrymmet enligt lagmotiven ytterst begränsat för prövningstillstånd.Jag kan tyvärr inte hitta varken i förarbeten, lagkommentarer eller rättsfall att "skada för tredje part" skulle ge prövningstillstånd i HD. Jag tror det bästa vore att ringa upp försvararen och höra vad hen menade. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Polisanmälan

2014-05-28 i Domstol
FRÅGA |Hej! Hur gör jag för att anmäla någon för förtal och förolämning? Jag har under många års tid blivit trakasserad av min far, som är en mycket sjuk och obehaglig person. Han har skickat mail till Mig, gemensamma vänner samt skrivit på FB och det är så sjuka, påhittade saker att jag knappt orkar nämna det. Kan jag göra en polisanmälan eller hur går detta till? Och i så fall; hur? Jag har ju en del mail att bifoga t.ex och vart skickar jag dessa? Jag orkar inte ha det så här mer, han måste spärras in och sluta trakassera mig, min mor och andra i sin omgivning!MVH Susanne
Delpak Sandy |Hej och tack för din fråga!Jag förstår att du är orolig över detta och jag ska förklara för dig hur du gör en polisanmälan. Du går till polishuset där du får träffa en polis i tjänst och på bästa sätt beskriva för henne eller honom hur din far behandlar dig. Det är även här du ska ta med mejlen och annat som du har sparat för att visa polisen som eventuellt senare kan användas som bevisning i rättegången. Det du säger under samtalet dokumenteras och skickas vidare till en åklagare som bestämmer ifall det finns tillräckligt med underlag för att åtala din far. Enligt 30 kap. 3 § rättegångsbalken (se här) så är inte domstolen bunden av den brottsrubricering som åklagaren angett. Det är alltså domstolen som kommer bestämma vilket brott din far eventuellt har begått.Med vänliga hälsningar

Kan målsägaren påverka rättegången så den åtalade inte blir dömd?

2014-05-17 i Domstol
FRÅGA |Kan jag som målsägande påverka rättegången så att den åtalade inte blir dömd? För jag vill inte att den åtalade blir dömd. Det beviset åklagaren har är mitt videoförhör, ingenting annat.
Anna Alfredsson |Hej och tack för din fråga! Inom svensk rätt finns det två olika former av åtal: Enskilt åtal och allmänt åtal.Till enskilt åtal hör ärekränkningsbrott som t.ex. förolämpningar och förtal. Det är som huvudregel endast målsägaren (den som utsatts för brottet) som kan bestämma om det ska väckas åtal för ett sådant brott eller inte. Målsäganden kan därför återkalla åtalet om denne vill.För allmänt åtal gäller att åklagaren har en absolut åtalsskyldighet, 20 kap 2 § Rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K20P15S1. Det innebär att åklagaren måste väcka åtal om man under förundersökningen (brottsutredningen) kommer fram till att det finns skäl till det. Det är därför åklagaren som bestämmer om det ska väckas åtal eller inte och om ett åtal eventuellt ska återkallas. Ett åtal kan bara återkallas om åklagaren inte längre anser att det finns förutsättningar för åtal, 20 kap 7 § RB. Det spelar alltså ingen roll om målsägaren inte längre vill medverka i målet. De flesta brott hamnar under allmänt åtal, 20 kap 3 §. RB.Det framgår inte av din fråga vad för slags brott den åtalade har gjort sig skyldig till och jag kan därför inte avgöra om brottet faller under enskilt åtal eller allmänt åtal. Sammanfattningsvis kan du alltså inte påverka mål som faller under allmänt åtal. Om du väljer att inte uttala dig under rättegången kan åklagaren spela upp videoförhöret med dig, 37 kap 3 § och 36 kap 16 § RB. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,