Fråga om rätt att kräva fler lagfarna domare

2017-09-08 i Domstol
FRÅGA |Hej, har man rätt att inför en huvudförhandling i Tingsrättenavs misstanke om begången misshandel, begära att TRen skallvara bemannad med fler än en lagfaren domare?MvhThomas
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att tingsrätten i brottmål ska bestå av en lagfaren domare samt tre nämndemän, rättegångsbalken 1 kap. 3b§.Det finns i samma paragrafs tredje stycke en bestämmelse om att rätten kan utökas med en lagfaren domare om det finns skäl för det. Det är målets omfattnings och svårighetsgrad som avgör ifall rätten bör förstärkas med ytterligare en lagfaren domare. Jag har svårt att se att en misshandel av normalgraden skulle vara av den omfattning och svårighetsgrad som får rätten att utöka antalet lagfarna domare.Svaret på din fråga blir hur som helst nej. För även om möjligheten finns att det i rätten befinner sig fler än en lagfaren domare så är det inget som någon av parterna kan kräva, det är rätten själva som avgör ifall så behövs.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Verkställighet av utländsk dom

2017-09-03 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag blev dömd för utpressning i Spanien -15, det åberopades 23 månaders fängelse men blev tillslut runt 15 000 i böter med en avbetalningsplan om 180 euro i månaden, det sades att missar jag någon betalning är det automatiskt 1 års fängelse. Jag har inte betalat något alls då jag lämnade landet, det jag undrar är när läggs det ner om jag inte betalar, samt om jag reser tillbaka utan att betala stämmer det att jag får fängelse? Mvh
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan nog stämma att du får fängelse, men svårt för mig att svara på utan att läsa din dom. Det kommer inte heller läggas ner om du inte betalar. Brottsutredningar kan läggas ner efter en viss tid om de inte kommer fram till vem som är gärningsmannen osv. Här har du ett spanskt domstolsbeslut som har vunnit laga kraft. Det innebär att det är ett taget beslut som i princip är hugget i sten och kommer alltså inte att försvinna om du struntar i det oavsett hur länge du väntar. Någon kan även söka att verkställa domen i Sverige istället. Eftersom det är ett spanskt domstolsbeslut är det kanske ganska troligt att Kronofogden då kommer att kräva att du betalar summorna, eller att en förhandling görs i domstol ang. fängelse.Vänligen,

Ne bis in idem vid konkurs

2017-08-12 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är en svensk medborgre, men arbetar i Ryssland sedan 25 år tillbaka. Skatteresident i Ryssland. Kommer i konflikt med den ryska banken som kräver en återbetalning av en väldigt stor lån, för vilket jag har gott i borgen. Den ryska banken stämde mig i Ryssland för återbetalning och vann. Samtidigt samma bank stämde mig i Sverige (jag var mantalskriven i Stockholm) för samma skuld i Sverige och vann (tredskodom). Därefter tingsrätten fortsätter mig i konkurs i Sverige. I Ryssland samtidigt fortsätter utmätning av lön. Är det rätt att det pågor två processer samtidigt i två olika länder om en och samma ärende ?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Du har blivit fälld två gånger för samma sak, vilket är ett mycket allvarligt brott mot en av våra grundläggande rättsstatsprinciper, ne bis in idem (latin för "ej två gånger för samma sak"). Svenska domstolen skulle inte ha meddelat den dom de gjorde eftersom det är olagligt enligt Artikel 4 i europakonventionen, som även Ryssland är ansluten till.Skriv genast till den svenska domstolen och kräv att de river upp domen. Bifoga papper från den ryska domen. Om de inte gör detta så kan du överklaga till kammarrätten (om målet var i förvaltningsrätten) eller hovrätten (om målet var i tingsrätten) i ditt län. Om detta sker bör du ansöka om representation från en jurist.Lycka till och hoppas att det reder ut sig!Vänliga hälsningar,

Behörig domstol vid gränsöverskridande betalningsföreläggande

2017-07-31 i Domstol
FRÅGA |Bakgrund: Person X (bosatt i Tyskland) äger ett hus i Sverige genom ett Belize Ltd ("Offshore-Aktiebolag"). Nu önskar en tysk Borgenär driva in en privat skuld som X har genom att attackera dennes aktier i Belize-Bolaget. 1: Har svensk domstol juridisk behörighet (court of competent jurisdiction) i ett sådant fall? 2: Är utsikterna för borgenärerna goda/dåliga avseende att vinna ett sådant mål i svensk domstol?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som så att detta handlar om fastställande och indrivning av en privat skuld. I svensk rätt hanteras dessa förfaranden genom ett s.k. betalningsföreläggande. I mitt svar har jag därför utgått från att du funderar kring vilket land som har domsrätt gällande ett betalningsföreläggande i ett eventuellt landsgränsöverskridande fall.Eftersom att din fråga är uppdelad på två delfrågor så är även mitt svar uppdelat efter dessa frågor. Fråga 1. Har svensk domstol juridisk behörighet gällande betalningsföreläggande då sökanden är en tysk borgenär och svaranden har sin hemvist i Tyskland? Till att börja med regleras frågor om jurisdiktion/domsrätt inom EU genom Bryssel 1a-förordningen. För att avgöra om Bryssel 1a-förordningen blir tillämplig så måste man utreda vart sökanden och svaranden har sin hemvist, dvs. boende. Hemvistet måste vara inom två EU-länder som är anslutna till förordningen och det krävs dessutom att det rör sig om ett landsgränsöverskridande fall. Med det menas att den som ansöker (sökanden) och den som påstås vara skyldig pengar (svaranden) har hemvist i olika länder. Av din fråga framgår att det rör sig om en tysk borgenär och svaranden X som är bosatt i Tyskland. Det framkommer inte av din fråga vart den tyska borgenären har sitt hemvist. Alltså kan jag inte redan på denna grund avgöra om det rör sig om ett landsgränsöverskridande fall eller inte. För det fall både den tyske borgenären och svaranden X har hemvist i Tyskland så saknas alltså ett landsgränsöverskridande fall och därför aktualiseras inte lagstiftningen på internationella privaträttens område. I detta fall blir då tysk domstol behörig att döma i frågan i enlighet med tysk rätt. För det fall både den tyske borgenären och svaranden X har hemvist i olika EU-länder, vilka är anslutna till Bryssel 1a-förordningen, gäller som huvudregel att talan om betalningsföreläggande ska väckas vid den domstol där svaranden har sin hemvist, dvs. där svaranden bor. I detta fall är personen X svaranden och du uppger i din fråga att X har hemvist i Tyskland. Alltså har tysk domstol även på denna grund behörighet att döma i frågan. (Artikel 4 och 62 Bryssel 1a-förordningen) Det finns undantagsregler från huvudregeln som eventuellt skulle kunna medföra att svensk domstol (i Sverige fungerar Kronofogden som domstol i dessa ärenden) har domsrätt. I din fråga saknas dock tyvärr omständigheter som är av betydelse för mig i avgörandet om just personen X fall faller under någon utav dessa undantagsregler. För att avgöra detta skulle jag exempelvis behövt veta lite mer kring vad skulden avser, t.ex. om det föreligger ett avtal, vad för typ av avtal och prestationer det är som har åtagits.Förutsatt att det rör sig om två EU-länder och hemvistet bedöms vara i två olika länder, så skulle även den tyska borgenären kunna ansöka om ett europeiskt betalningsföreläggande. Ansökan handläggs ungefär på samma sätt som det "vanliga" svenska betalningsföreläggandet, men bland annat följande är specifikt för just europeiskt betalningsföreläggande: * Europeiska betalningsförelägganden utfärdas i regel av domstolar. (I Sverige är det dock Kronofogden som utfärdar europeiska betalningsförelägganden). * Förfarandet kräver inte att sökanden eller svaranden är närvarande i domstolen. * Den domstol som är behörig att handlägga ett europeiskt betalningsföreläggande måste finnas i något EU-land. Sökanden eller svaranden måste bo i något annat land än domstolslandet, men inte nödvändigtvis i ett annat EU-land.* När kravet i ett europeiskt betalningsföreläggande har fastställts av Kronofogden eller utländsk domstol, blir avgörandet giltigt i hela EU och kan verkställas i alla EU-länder. Fråga 2. Är utsikterna för borgenärerna goda/dåliga avseende att vinna ett sådant mål i svensk domstol?Detta beror helt och hållet på omständigheterna i det enskilda fallet och därför har jag dessvärre ingen möjlighet att uttala mig om hur utsikterna i detta fall ser ut. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Om du har fler frågor så är du välkommen att ställa dessa till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Domsrätt vid arrendetvist

2017-09-05 i Domstol
FRÅGA |Var ska ett tvistemål gällande arrende av jordbrukstomt drivas? I svensk eller i Ungersk domstol?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Utifrån informationen i din fråga skulle jag säga att talan ska väckas i det land där jordbruksfastigheten finns. Vad gäller tvister som rör sakrätt i fast egendom eller nyttjanderätt till fast egendom har nämligen det land där fastigheten ligger exklusiv domsrätt (se artikel 24.1 i EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område). Alltså: Om fastigheten ligger i Sverige ska målet prövas i svensk domstol. Om fastigheten ligger i Ungern ska målet prövas i ungersk domstol.Hälsningar

Rättegång utan tilltalades närvaro

2017-08-27 i Domstol
FRÅGA |Blev anmäld för kränkning för 2 år sedan i december den 14, rättegången hålls den 12. Om jag struntar i att dyka upp på den blir fallet preskriberat om de gått 2 år? Vad kan hända annars om jag inte dyker upp?
Mathilda Rova |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln är att den tilltalade personligen ska infinna sig i domstol under rättegången. I vissa fall kan rätten avgöra målet i din frånvaro men då ska du ha blivit informerad om denna möjlighet och istället ska ett ombud företräda dig. Om den misstänkte eller dennes ombud inte infinner sig vid rättegången, ska den ställas in och istället sättas ut till en annan dag enligt 46 kap 2§ p2 Rättegångsbalken (RB). Om du inte dyker upp på en förhandling som kräver din personliga närvaro kan du bli skyldig att betala en vitessanktion, (brukar vara några tusenlappar) enligt 45 kap 15§ 2st. Detta belopp måste du betala om det inte föreligger laga förfall. Laga förfall innebär att man har haft en giltig ursäkt till att inte infinna sig vid förhandlingen, t.ex. för att man har varit sjuk eller om tåg eller liknande blivit försenat. Det ska vara någonting som man inte har kunnat förutse innan, se 32 kap 6§ och 32 kap 8§.Om du inte infinner dig vid förhandlingen kan domstolen även besluta om att hämta dig, se 45 kap 15§ 2st. Preskriptionstiden på 2 år från brottsdatumet gäller om du inte har blivit delgiven om att åtal väcks. I detta fall har du fått en kallelse vad jag förstår det som, därför gäller inte regeln om preskription på 2 år, se 35 kap 1 § BrB. Istället är det 5 år som gäller enligt 35 kap 6 § 1 st BrB.Sammanfattningsvis: Du bör infinna dig i domstolen vid tiden för rättegången annars riskerar du att målet avgörs utan din närvaro och därmed utan att du har försvarat dig själv. Om målet inte kan avgöras i din frånvaro kommer ett nytt datum att sättas för rättegången och du kommer även troligtvis få betala vite med några tusenlappar. Med vänliga hälsningar,

Måste man skicka in alla handlingar på nytt när man överklagar?

2017-08-03 i Domstol
FRÅGA |Hej!Om man överklagar till HD (och får prövningstillstånd), måste jag då skicka in alla underlag från hovrätten på nytt? Eller kommer det automatiskt med?Gäller återställande av försutten tid och domvilla för en falsk skuld som fått utslag hos KFM. Försöker sköta hela ärendet själv, men det är väldigt svårt och nervöst!
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.När du har skickat in ditt överklagande till Hovrätten kommer Hovrätten kontrollera att det uppfyller kraven för vad ett överklagande ska innehålla. Om det hela är i sin ordning och ingenting behöver kompletteras kommer Hovrätten skicka vidare överklagandet och handlingarna i målet till Högsta Domstolen. (RB 55 kap. 4§ / RB 56 kap. 4§) Det innebär att du alltså inte ska behöva skicka in de handlingar som Hovrätten redan behandlat.Jag förstår att det är klurigt att lösa allt detta på egen hand! Tveka inte på att fråga oss igen om det är något ytterligare du undrar över. Skulle du behöva mer hjälp i målet finns också möjligheten att kontakta våra duktiga jurister och boka in en tid för att kunna diskutera detta vidare. Du kan gå in och boka en tid på http://lawline.se/boka .Jag hoppas att detta besvarade dina frågor!Med vänlig hälsning,

Kan domstol välja att inte pröva åtal?

2017-07-21 i Domstol
FRÅGA |Kan domstolen säga nej att åtal väcks när åklagaren bedömer att det finns tillräckligt med bevisning för att den misstänkte ska kunna bli dömd?Domstolen kan ju döma fallet genom en förhandling, min fråga är om domstolen kan säga nej till att "ta emot begäran om åtalet"?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Det är åklagaren som beslutar om ett mål ska gå till domstol. Om åtalet väcks av person med behörighet och det inte finns andra rättegångshinder så kan domstolen inte välja att inte pröva målet, utan ska då utfärda stämning och pröva målet i domstol, rättegångsbalken 45:8-9. Hoppas du fått svar på din fråga!