Brott att länka till foto på hemsida?

2007-09-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Jag har ifrån min hemsida länkat en text till ett foto som finns på en annan hemsida.nu hotar ägaren till denna hemsida att anmäla mig ! kan denna göra det och i sådana fall för vad? vore hemskt tacksam för snabbt svar! Tack på förhand - Frida
Marie Wahlin |Hej!Tack för din fråga!Fotografier åtnjuter upphovsrättsligt skydd enligt Upphovsrättslagen (SFS 1960:729), se http://www.lagen.nu/1960:729 . Antingen kan ett foto erhålla skydd genom 1 § i lagen om det är konstnärligt och då har fotot skydd i 70 år efter upphovsmannens död. Är det istället fråga om en vanlig semesterbild gäller enligt 49 a § ett femtioårigt skydd efter att bilden togs. Alltså gör du upphovsrättsintrång om du gör det möjligt för andra att se bilden genom länken och man måste därför alltid ha upphovsmannens tillåtelse innan så sker, om skyddstiden inte har gått ut. Har innehavaren av hemsidan tagit fotot föreligger så klart fortfarande skydd. Han som har tagit bilden har då rätt att bestämma hur och när bilden ska offentliggöras. Men är det inte innehavaren av hemsidan som har tagit bilden kan han inte hota med att anmäla dig. Du bör kontakta honom och ta reda på detta och i sammanhanget fråga om du kan få länka till bilden genom någon slags ersättning, annars vill han/hon nog inte gå med på det och då måste du ta bort länkningen för att undslippa rättegång. Han/hon kan annars anmäla dig för upphovsrättsintrång enligt 53 § vilket kan leda till böter eller fängelse i högst två år. Du kan även få betala skadestånd enligt 54 §. Men om du konsulterar upphovsmannen och eventuellt tar bort bilden ska det nog inte behöva gå så långt.Vänligen

Hur tillämpas citaträtten i Sverige?

2007-09-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hur tillämpas citationsrätten i Sverige? Hur mycket av en text får jag citera (självklart med hänvisning till författaren)?
Lisa Swanson |Hej!Upphovsrätt enligt svensk lagstiftning ger upphovsmannen en uteslutande rätt att förfoga över sitt verk genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten (se 2 § URL http://www.lagen.nu/1960:729). Denna ensamrätt gäller också del av verket, om denna del kan ses som ett återgivande av verket eller har tillräcklig s k verkshöjd för att utgöra ett upphovsrättsligt verk.Citaträtten är således en mycket viktig inskränkning i upphovsrätten. I 22 § URL (http://www.lagen.nu/1960:729) stadgas att man får citera ur offentliggjorda verk, så länge det är i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. För att ett citat skall vara berättigat måste det enligt lagförarbetena uppbäras av ett lojalt syfte (se NJA II 1961 s 130ff). I ett rättsfall från 1996 hade Aftonbladet refererat en artikel från DN. Där hade tre citat angivits. I förevarande fall ansåg Högsta Domstolen att upphovsrättsintrång förelåg då citaten utgjorde 1/5 av texten. Dessutom hade journalisten från DN i sin artikel lagt en sådan personlig och livfull prägel på texten att en citering av denna art inte kunde anses som tillåten (se här NJA 1996 s 712).Citaträtten är knepig på det sätt att det kan vara svårt att avgöra precis vad som är tillåtet eller inte, det kommer sannorlikt att variera från fall till fall. Ett huvudfall där man säger att det är tillåtet att citera är när det citerade blir till ett hjälpmedel för ett självständigt arbete. Exempelvis för att understryka sin mening eller att kritisera. Hoppas att detta kan vara till någon hjälp!Vänliga hälsningar

Kända målningar i reklam?

2007-08-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Som reklambyrå har vi tänkt använda gamla målningar från 1700-talet (ex. Rubens "fallande ängel") i en kampanj. Vi kommer också justera i något fall, t ex retuschera en änglavinge på en av figurerna i ett av motiven. Vad gäller för upphovsrätten om konstnären varit avliden så länge. Vi har tänkt att scanna in bilderna från konstböcker och därefter digitalt förse dem med ram mm.
Marie Wahlin |Hej!Tack för din fråga!Upphovsrätt till ett verk gäller 70 år efter upphovsmannens död enligt 4 kap. 43 § Upphovsrättslagen, se http://www.lagen.nu/1960:729 . Vad gäller Rubens fallande ängel har således skyddet gått ut för många år sedan, ett skydd som troligen inte existerade under denna tid. Huvudregeln när ett verk inte längre åtnjuter upphovsrättsligt skydd är att det därmed blir fritt för envar att bruka. Däremot finns vissa undantag. Lagstiftaren har nämligen ansett att vissa konstnärliga verk, som ex. gamla kända målningar, i viss utsträckning skall åtnjuta ett evigt skydd. Enligt 6 kap. 50 § skall verkets titel alltid vara densamma och ni får således inte ändra verkets namn. Vidare får ni inte heller kränka verkets andliga odling, det vill säga ni får inte använda verket i den omfattningen att ni kränker verket ex. i pornografisk reklam etc. (51 §). Om ni ändrar verket så att det blir ett nytt verk åtnjuter ni upphovsrätt till verket, om det kan ses som ett nytt verk vill säga.Beaktar ni ovan ser jag inga problem med att ni använder målningarna i er reklam.Återkom gärna om det uppkommer ytterligare frågor.Vänligen

Upphovsrättsligt skydd till byggnader

2007-07-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har en liten snickeriverksamhet och tillverkar stugor helt efter egna ritningar. Mitt problem är att jag hade ett muntligt avtal med en kvinna som säljer stugor åt en annan firma som ägs av hennes son och hennes systers man. Hon fick broschyrer, priser samt annan byggteckniskt beskrivning för att kunna sälja. Ny har hon sålt flera stugor, men istället för att jag skulle ha fått beställningarna har den andra firman kopierat min stuga och beställningarna har gått dit.(gäller en mycket speciell stug modell som bara jag har)Vad kan jag göra i detta fall.
Gustaf Lidegran |Ritningar, och även de hus du har byggt, har upphovsrättsligt skydd. Det innebär att de inte får kopieras, spridas eller byggas enligt, annat än efter avtal med upphovsmannen. Om det är du som har ritat och konstruerat huset är det också du som äger alla rättigheter till huset. Om ditt muntliga avtal inte var av karaktären att du gav upp några av de här rättigheterna begår både den som bygger efter ritningarna och den som förser byggaren med ritningarna ett brott. Detta brott kan också ligga till grund för skadestånd. Först ska du underrätta alla som gör intrång att du anser att de kränker din ensamrätt. Det brukar kallas att skicka varningsbrev. Därefter öppnar sig tre möjligheter; Det bästa sättet att lösa en tvist brukar, om det är möjligt, vara att komma överens. Efter ett tydligt varningsbrev bör möjligheten att nå en uppgörelse vara större än vid förhandlingar utan varningsbrev. Om det inte går kan du antingen polisanmäla brottet och hoppas på att polis och åklagare utreder det hela. Annars kan du stämma dem som gör intrång i rättigheterna. Polisanmälan har fördelen att det inte innebär några kostnader för dig och att polisen kommer att göra jobbet. Nackdelen är att polisen sannolikt inte kommer att starta någon förundersökning. Fördelen med att stämma för skadestånd är att du får kontroll över processen och att du säkert kommer att få saken prövad. Nackdelen är att du själv ansvarar för utredningen och att sedan förloraren av processen betalar alla rättegångskostnaderna. En utväg som kan finnas är om någon som har en mycket större verksamhet kan vara intresserad av att köpa dina rättigheter trots att det redan sker intrång i dem. Denne större aktör skulle i så fall ha bättre möjlighet än du att beivra intrång.Relevant lagstiftning är upphovsrättslagen som du hittar http://lagen.nu/1960:729 . Lagtexten upplevs av de flesta som svårtillgänglig. En sida, från Sveriges Arkitekter, kan vara värd ett besök. Den innehåller information om upphovsrätt och finns http://www.arkitekt.se/url . Även andra branschorganisationer kan ha möjlighet att bidra med värdefullt stöd.Vänliga hälsningar

Immaterialrättsligt skydd för community?

2007-09-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag ska starta upp en community på internet med ett antal personer jag mött just över internet. Jag har dock ännu inte avslöjat alla detaljer i planen för dem, jag känner dem ju inte. Mn idé är bra och den finns i dagsläget inte på internet, trots allt som finns där ute ^^Kan jag forma ett juridiskt bindande dokument för dem att signera där de godkänner att inte ta min idé vidare någon annastans efter vårt möte och utveckla den där för egen vinning?Jag vet att man inte kan patentera idéer, men kanske ändå på något sätt skydda sig. Om person A närvarar vid mötet och sedan avböjer, för att en kort tid senare starta upp en egen verksameht grundat på min idé, kan jag på något sätt hindra honom/henne då? Om han/hon skrivit på något slags sekretessavtal?Tack på förhand!
Marie Wahlin |Hej!Tack för din fråga!Det är alldeles riktigt att du inte kan patentera din idé vad gäller själva communityn. Nu vet ju inte jag vilka idéer det är som du ska utveckla, men om din idé är ny och den löser ett tekniskt problem på Internet kan patent aktualiseras. Däremot vet jag att du kan skydda utseendet på din community genom Mönsterskyddslagen (SFS 1970:485), se http://lagen.nu/1970:485 . Lagen ändrades för några år sedan så att den nu även möjliggör mönsterskydd för icke – fysiska föremål som exempelvis typsnitt och layout på en bildskärm. Din community behöver inte heller användas yrkesmässigt för att du ska erhålla skydd. För att få skydd måste däremot typsnitt och layout vara nytt och särpräglat och får således inte likna det som redan finns. Du kan alltså skydda utseendet på din community genom att vända dig till PRV och registrera utseendet.Vidare finns det en annan möjlighet där du slipper att registrera utseendet, nämligen oregistrerat gemenskapsformgivningsskydd som gäller i tre år från dagen som din community är färdigskapat. Detta kan vara att föredra om du kommer att ändra din community utseendemässigt flertalet gånger. Om du istället avser att hålla fast vid ett visst nytt och särpräglat utseende som är typiskt för din community, är en registrerad formgivning att föredra där du kan erhålla skydd i max 25 år och skyddsomfånget är dessutom vidare.Dessutom kan din community skyddas utseendemässigt av Upphovsrättslagen (SFS 1960:729), se http://lagen.nu/1960:729 . Om den ses som ett datorprogram utgör den litterärt verk och skyddas som datorprogram i enlighet med 1 § 1 st. 2 p. Om den istället ses som ett konstnärligt verk så skulle man kunna hänföra den till antingen 1 § 1 st 5 p. ( fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst) eller 6 p. (alster av brukskonst) eller 7 p. som säger att även verk som kommit till uttryck på något annat sätt skyddas. Nu finns det inga tidigare avdömda mål när det gäller community´s för att få en inblick i hur stora krav som ställs på dem för att uppnå skydd. Dessutom får man inte veta om man har upphovsrättsligt skydd förens det blir tvist, då domstolen först bedömer om communityn uppnår kraven. Därför kan mönsterskydd vara att föredra. Sen om du även uppnår upphovsrättens krav på skydd är det bara en bonus.Enda sättet att skydda dina idéer är att hålla dem hemliga om du inte kan patentera dem. De kan skyddas genom Lagen om skydd för företagshemlighet (SFS 1990:409), se http://lagen.nu/1990:409 , men då måste din verksamhet vara affärsmässig. För att undvika att parterna du ska ha möte med snor dina idéer ska du innan du har detta möte få parterna att skriva på ett sekretessavtal där du anger att allt som yppas under mötet stannar mellan er och att dem inte får ta dina idéer. Du måste givetvis klart ange vad dina idéer är och dokumentera vad som yppas under mötet. Du måste också ha med en skadeståndsklausul där det anges att den som yppar något eller tar och använder idén själv ska betala skadestånd. Du kan då ange skadeståndets storlek som givetvis måste vara avskräckande samt vid de fall någon tar din idé, kan du ange att skadeståndet är så mycket som de tjänar på just din idé etc.Återkom gärna om det skulle uppkomma ytterligare frågor. Vänligen

Ersättning vid upphovsrättsintrång

2007-08-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har gjort ett fotojobb åt ett företag. De har utan min vetskap publicerat bilderna i annonser i tidskrifter utan att ange mitt namn. Även publicering på företagets sajt. De anser att jag inte har rätt till ersättning för detta för jag har fått betalt för jobbet. Enligt vad jag fått fram är de skyldiga att ange namn, om inte annat avtalats. Kan jag begära ersättning?
Mikael Karlsson |Hej!Dina fotografier får anses falla in under den definition som ställs upp för konstnärliga verk enligt upphovsrättslagen. Lagstöd för detta finner du i 1 § 5 p upphovsrättslagen, som nämner fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst som exempel på konstnärliga verk. Då dina fotografier omfattas av upphovsrättslagen ges du ett ideellt skydd för ditt verk. Enligt 3 § upphovsrättslagen så skall då exemplar av ett konstnärligt verk framställs eller görs tillgängligt för allmänheten, upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver. I ditt fall antar jag att god ser får anses vara att det på något sätt i annonserna skall framkomma vem som är upphovsmannen till de fotografer som gestaltas. De kan alltså sägas ha gjort sig skyldiga till ett intrång i ditt ideella upphovsrättsskydd. Sanktionerna som kan komma på tall för ett sådant så kallade upphovsrättsbrott finner vi i 53 respektive 54 § upphovsrättslagen. I 53 § stadgas att den som vidtar åtgärder mot exempelvis bestämmelsen i upphovsrättslagens 3 § skall dömas till böter eller fängelse i högst 2 år. Detta förutsatt att handlandet har varit antingen uppsåtligt eller utförts med grov oaktsamhet.I 53 § stadgas konstnärens möjlighet att få ersättning få ersättning då någon har brutit mot en regel i dennes upphovsrättskydd. I denna paragrafs 2 st stadgas att då upphovsrättsinnehavaren lidit annat förfång än av ekonomisk art kan ersättning utgås om intrånget i upphovsrätten skett genom uppsåt eller oaktsamhet. Med vänlig hälsning,

Lagligheten av shareware program?

2007-07-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående mjukvara i Sverige. Är det lagligt i Sverige att sälja program som kringgår kopieringsskydd. Med andra ord, kan jag sälja ett s.k. "shareware" program som är _helt_ omodifierat och tillsammans med ett program som kringgår kopieringsskyddet? Mig veterligt är sådana program helt lagliga i Sverige.MVH.
Marie Wahlin |Hej!Tack för din fråga!Det har sedan 2005 kommit nya regler i Upphovsrättslagen i kapitel 6 a) som reglerar ett förbud mot kringgående av kopieringsskydd, se http://www.lagen.nu/1960:729 . Enligt 52 d § är det förbjudet att utan upphovsmannens samtycke kringgå en digital eller analog spärr som hindrar eller begränsar framställning av exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgå en teknisk skyddsprocess, exempelvis en kryptering, som hindrar eller begränsar tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller kringgå en annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar sådant tillgängliggörande. I 52 e § regleras mer specifikt det du talar om dvs. ”shareware” program. Där anges att det är förbjudet att tillverka, importera, överföra, sprida genom att exempelvis sälja eller hyra ut, eller i förvärvssyfte inneha anordningar, produkter eller komponenter eller att tillhandahålla tjänster som1. marknadsförs eller utannonseras i syfte att kringgå en teknisk åtgärd, 2. utöver att kringgå en teknisk åtgärd endast har ett begränsat intresse från förvärvssynpunkt eller ett begränsat förvärvsmässigt användningsområde, eller 3. huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra eller underlätta kringgående av en teknisk åtgärd. Denna regel åsyftar alltså att förbjuda just det du har för avsikt att tillhandahålla, nämligen shareware program vilka numera således inte längre är lagliga. För att få kringgå ett kopieringsskydd måste man sedermera ha upphovsmannens samtycke eller att det är en nödvändighet när man köpt ett upphovsrättsligt skyddat verk att få kringgå skyddet för att undersöka verket.Återkom om det uppkommer ytterligare funderingar.Vänligen

Olovligt användande av bild i reklam

2007-07-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |En instruktör i en gymnastikförening deltog i ett konvent som Den stora idrottsklubben på orten arrangerade. Där togs bilder och en bild av instruktören användes i en reklamannons i direkt konkurrerande verksamhet, Instruktören blev inte tillfrågad. Vid träff för en upprättelse krävde hon ett belopp i kontanter och en lika stor annons med annan text i två dagar (liksom den annons de hade med hennes bild).De anser inte att hon som instruktör i den lilla föreningen "lidit ekonomisk skada" men går med på ett mindre belopp i allmännt skadestånd.Vad är skäligt? Bör instruktören gå vidare med lagen om namn och bild i reklam till domstol?
Gustaf Lidegran |Precis som du skriver brukar ersättningen vid immateriella kränkningar delas upp i ekonomisk kompensation och allmänt skadestånd. Den ekonomiska kompensationen beräknas inte efter den skada som faktiskt har uppstått utan efter vad en licens för det aktuella användandet i en sådan reklam skulle ha kostat. Det här beloppet är ofta svårt att beräkna eftersom tvisten i regel uppstår för att den som har medtagits i en reklam inte vill befatta sig med reklamen oavsett ersättningsnivån. Kompensationen får bestämmas som en kompromiss mellan vad ett företag i vanliga fall är beredda att betala för ett lovligt användande av reklamen och vad en person i motsvarande ställning i vanliga fall brukar begära. Att det inte finns grund för någon ekonomisk kompensation verkar inte troligt. När det gäller det allmänna skadeståndet kommer det inte vara särskilt högt om inte användningen har varit påtagligt kränkande. Med det menas inte att användning utan tillstånd kan upplevas som en allvarlig kränkning utan användningen måste ha skett på ett kränkande sätt för att motivera ett högt allmänt skadestånd.Tvister av det här slaget är svåra att driva, kan kosta stora summor pengar och ta mycket tid. Jag råder instruktören att bara driva målet om det finns ett mycket stort principiellt värde i att få rätt. Tvister av detta slag kan i regel inte föras utan kompetent biträde.Vänliga hälsningar