Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Regler om arv och testamente återfinns i ärvdabalken (ÄB). 7 kap innehåller regler om bröstarvinges rätt till laglott, se https://lagen.nu/1958:637#K7. Enligt 7 kap 1§ utgörs laglotten av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Även om det finns ett testamente, går barnets rätt att utfå sin laglott före detta. I ärvdabalken (ÄB) finns ett förstärkt skydd för bröstarvinges laglott, se https://lagen.nu/1958:637#K7. 7 kap 4 § ÄB stadgar att om den avlidne under sin livstid skänkt bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, kan bröstarvinge enligt 7 kap 3 § påkalla jämkning. Vid nedsättning av gåvan ska denna återgivas eller och om detta ej kan ske, ersättning utges för dess värde. Vill bröstarvinge göra denna rätt gällande mot gåvotagaren, ska han väcka talan inom ett år från bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. Sammanfattningsvis är det inte möjligt att göra sin bröstarvinge helt arvslös, denna har alltid rätt till laglotten. Resten av kvarlåtenskapen står det dock arvlåtaren helt fritt att förfoga över, ex. genom testamente som stadgar att övrig kvarlåtenskap ska tillfalla barnbarnen. Att skänka bort egendom till annan under sin livstid för att på så sätt hindra barnen från att utfå sin laglott kan angripas med hjälp av det förstärkta laglottsskyddet enligt ovan. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Carina Persson |Hej! I 16 kap Ärvdabalken (ÄB) finns bestämmelser om preskription för rätten till arv. Det finns tre situationer som kan vara aktuella: 1. Om en arvinge, som är känd vid namn, befinner sig på okänd ort skall arvfallet meddelas i Post-och inrikestidningar med en uppmaning till okända arvingar att göra gällande sin rätt, inom *fem år* från den dag då meddelandet publicerades i tidningen. Se 16:1 ÄB 2. Samma som ovan gäller om det är osäkert om det finns fler arvingar än de som är kända när bouppteckningen förrättas, alltså *fem års* preskriptionstid. Se 16:2 ÄB 3. Om arvingen varken är okänd eller befinner sig på okänd ort gäller en preskriptionstid på *tio år*. Se 16:4 ÄB. Dock finns en möjlighet att påskynda processen om arvtagaren undviker att meddela om han/hon vill göra anspråk på sin rätt till arv. Tingsrätten kan utförda ett föreläggande om att arvingen skall göra sin rätt gällande inom *sex månader*, från det att han har blivit delgiven om föreläggandet. Om arvingen inte gör detta förlorar han/hon sin arvsrätt. Ärvdabalken hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar

Ulrika Lundgren |Hej! Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB, är de närmsta arvingarna efter en avliden dess bröstarvingar, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Under förutsättning att dottern som nu dykt upp verkligen aldrig blev bortadopterad är också hon bröstarvinge och har därför rätt till arv efter sin mamma. Enligt lag har en bröstarvinge alltid rätt att få ut sin laglott, det vill säga hälften av arvslotten. Detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. I det fall dottern hade blivit bortadopterad skulle hon däremot inte haft någon rätt till arv efter sin biologiska mamma. Detta framgår av 4 kap. 8 § Föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381#K4P8S1. Vänliga hälsningar

Carina Persson |Hej! Vad jag förstår av frågan är bröstarvingen barn till båda makarna. Detta innebär att när ena maken avlider ärver den efterlevande maken allt. Bröstarvingen får vänta till dess att den efterlevande maken avlider. Detta framgår av 3 kap 1 § Ärvabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Laglotten skall alltså inte utbetalas till bröstarvingen vid arvskiftet för den först avlidne maken. Hade bröstarvingen däremot endast varit barn till den make som avlider först, har bröstarvingen rätt att få ut sin arvslott (dvs. hela bröstarvingens del av arvet) direkt vid arvsskiftet, 3 kap 1 § ÄB. Med vänlig hälsning

Alexander Wagner |Hej och tack för frågan! Eftersom din pappa hade sin egentliga hemvist i Afrika så blir rättsläget lite speciellt. I det här fallet blir den utomnordiska arvsregleringen i _Lagen om utomnordiska rättsförhållanden rörande dödsbo_ tillämplig. I och med att din pappa var svensk medborgare vid sin bortgång så blir de svenska arvsreglerna tillämpliga till följd av den så kallade nationalitetsprincipen. Den svenska regleringen påverkas inte heller av om din pappa skulle ha haft dubbelt medborgarskap. Se https://lagen.nu/1937:81#K1P1S1. Bodelningen, boutredningen och arvsskiftet kommer också att genomföras enligt de svenska reglerna i Äktenskapsbalken och Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1937:81#K2P2S1. Även egendom som finns i utlandet omfattas, om inte egendomen är av ringa värde, se https://lagen.nu/1937:81#K2P3S1. Som dotter är du att anse som en bröstarvinge enligt Ärvdabalken och du har därmed arvsrätt efter din pappa, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. En bröstarvinge har _alltid_ rätt att få ut _minst_ sin laglott, oavsett om egendomen har testamenterats bort. I ditt fall så är din laglott 25 % av din pappas kvarlåtenskap, se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. För att du ska få ut din laglott, ska du begära jämkning av testamentet inom 6 månader från det att testamentet delgavs dig, se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Mvh.

Frida Larsson |Arvsrätten baseras på den avlidnes förmögenhetsförhållande viss dess dödsdag. Enligt 1:1 Ärvdabalken kan endast den som lever ärva av en avliden. 2:1 Ärvdabalken anger dock att ett barn träder in i förälders ställe om denne är avliden. Om inget testamente finns ska varje barn ha lika stor del av kvarlåtenskapen vid dödstillfället. Det finns en regel som kan förhindra en ojämn fördelning genom att ett barn får egendom genom gåva under förälderns livstid. 6:1 Ärvdabalken stadgar att en avräkning ska göras genom att det barn som har fått någonting som gåva under förälderns livstid ska räkna av detta på sin laglott, såtillvida gåvan inte har getts med föreskriften om att det inte är förskott på arv. Hur det ligger till i ditt fall framgår ej av din fråga, vilket gör att två möjliga utfall är tänkbara; antingen har de gett gåvan utan förbehåll och då ska det avräknas laglotten vid förälderns frånfälle, eller så har gåvan getts med föreskrift om att det ej är förskott på arv och då får ni dela lika på kvarlåtenskapen så som den såg ut på dagen när föräldern avled.

Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Det som främst aktualiseras i detta fall är Ärvdabalkens (ÄB) regler om laglott, se ÄB 7 kap https://lagen.nu/1958:637#K7. Enligt 7 kap 1§ utgörs laglotten av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Även om det finns ett testamente, går barnets rätt att utfå sin laglott före detta. I detta fall innebär det alltså att den fjärde dottern har rätt att utfå sin laglott, oavsett att testamente finns. Det spelar heller ingen roll att bröstarvinge och arvlåtare inte haft någon relation eller kontakt med varandra under arvlåtarens livstid. För att utfå sin laglott, kan dottern påkalla jämkning av testamentet, se 7 kap 3§. Dottern måste naturligtvis kunna styrka att hon är din mammas biologiska dotter. Situationen är dock en annan om det skulle förhålla sig så att dottern som tidigt togs ifrån din mamma blivit adopterad. FB 4:8 (se https://lagen.nu/1949:381#K4) likställer adoptivbarn med adoptantens barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Detta innebär att om dottern blivit adopterad av en annan familj har hon arvrätt efter dessa, men inte efter din mamma. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Karin Hellander |Bröstarvingar kan man aldrig helt avskära från arv. Även om man testamenterat allting till en arvvinge så har bröstarvingar rätt att få ut sin laglott. Laglotten består av halva arvslotten. Arvslotten är den del som arvingen hade fått om inget testamente finns och man då gör en likadelning mellan arvingar. För att göra det lite klarare kan man ta som exempel att det finns två bröstarvingar. Finns inget testamente ärver de 50% var, men finns det ett testamente som säger att den ene ska ärva allt, så kan den andre alltid klandra testamentet, och då få ut 25% av kvarlåtenskapen medan den som fått testamenterat får ut 75%. Om laglott och rätten att få ut laglott genom jämkning av testamente, se 7 kap Ärvdabalken, främst 1 och 3 §§. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Med vänlig hälsning