Studieskulder vid bodelning

2010-03-22 i Bodelning
FRÅGA |Frågan gäller bodelning vid skilsmässa. Den ena parten har studieskulder, den andra parten har betalat sina studieskulder under äktenskapet utan att berätta detta. Vad gäller vid bodelning?
Carl-Henrik Brännberg |Hej! Vid bodelning med anledning av skilsmässa är utgångspunkten att man först från makarnas respektive giftorättsgods avräknar deras respektive skulder (av 7 kap 1-2§§ Äktenskapsbalken framgår att giftorättsgods = all makes egendom som inte genom äktenskapsförord eller villkor i testamente eller villkor i gåva gjorts till så kallad "enskild egendom" och därigenom inte ska inkluderas i bodelning, se https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1). Därefter läggs vad som är kvar på respektive sida samman för att slutligen delas lika mellan makarna (detta framgår av 11 kapitlet 1-3§§ Äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230#K11P1S1). Ett undantag härifrån gäller för en makes skulder som är hänförliga till dennes enskilda egendom (enligt 11 kap. 2§ 2st Äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230#K11P2S2). Dessa ska istället i första hand avräknas mot just den enskilda egendomen, och får först om denna inte räcker till, avräknas från makens giftorättsgods. Om du till exempel äger ett hus som genom äktenskapsförord är din enskilda egendom, får du inte avräkna ett bolån däri mot ditt giftorättsgods som ska gå till delning med din make (endast om värdet på huset inte skulle räcka till för att täcka skulden får du använda giftorättsgods). I ert fall handlar det dock om studieskulder, och även om det kan verka underligt är dessa inte att anse som ”skulder hänförliga till enskild egendom” utan är skulder som får avräknas mot ert respektive giftorättsgods innan sammanläggning vid bodelningen (11 kap 2§ Äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230#K11P2S1). Att din make redan tidigare betalat av sin studieskuld med sitt giftorättsgods får således ingen praktisk effekt på era andelar i bodelningen eftersom du har rätt att avräkna din skuld på ditt giftorättsgods innan det går till er ”sammanlagda pott”. *Följande exempel kan illustrera en förenklad situation av det hela:* *Din makes egendom (Giftorättsgods):* Värde 200 000 kr Inga skulder eftersom studieskulder på 200 000 kr redan betalats av under äktenskapet *Du:* Giftorättsgods: 500 000 kr Studieskulder: 200 000 kr Egendomsvärde som skall medtagas i bodelningen från din sida: 300 000 kr *?* Ert giftorättsgods ska nu lägga samman: 200 000 kr + 300 000 kr = 500 000 kr *?* Och sedan delas lika mellan er: 500 000 kr /2 = 250 000 kr Hade din fru inte betalat av studieskulderna tidigare hade hon alltså haft rätt att avräkna dem vid er bodelning, så slutresultatet hade blivit detsamma. Vänliga hälsningar

Värdering av egendom vid bodelning

2010-03-19 i Bodelning
FRÅGA |Hur ska man räkna värde på saker vid en skilsmässa? Är det anskaffningsvärde eller marknadsvärde? Och räknar man större saker som bilar likadant? Dessutom undrar jag hur man ska räkna värdet på nåt som är trasigt, men som är värt mycket om det lagas?
Disa Rodhe |Hej och tack för din fråga! Det finns ingen lag som reglerar värdering av egendom vid bodelning. Det har emellertid utvecklats principer i praxis. Det finns vidare sedvana att hämta från bodelningsförrättares bodelningar. Den gängse uppfattningen är att egendom värderas efter marknadsvärdet, dvs saluvärdet vid en hypotetisk försäljning. Huvudregeln för värdering av bohag är således marknadsvärdet i begagnat skick. När det kommer till bohag som båda makarna behöver kan det emellertid anses mer rättvist att utgå från uppskattat bruksvärde. Värdering av bil sker efter marknadsvärdet, dvs det värde bilen får vid försäljning (inte det värde som den köptes för). Ett råd är att låta en sakkunnig besikta och värdera bilen. Vad gäller den trasiga egendomen gäller alltså marknadsvärdet. Om det högre värdet ska gälla bör föremålet renoveras innan värdering. Regler om bodelningsvärdering är dispositiva vilket betyder att ni kan komma överens om att värderingen ska ske på annat sätt. Mvh

Värdering av bostadsrätt vid bodelning

2010-03-08 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min man (ligger i skilsmässa) äger gemensamt en bostadsrätt som vi köpte vid bildande av bostadsrätt. Vi har lån på hela lägenheten och har inte gjort några amorteringar. Ska han köpa ut mig, eller ska han bara överta lånen? Vi har sedan det blev bostadsrätt renoverat köket för drygt 40.000 kr och bostaden är i dag värd cirka 800-1.000.000 mer värd än när vi köpte den.
Andreas Vinqvist |Hej, Vid ett äktenskaps upplösning ska en bodelning ske, där den gemensamma egendomen delas lika mellan makarna. Vid värdering av egendomen är det dagen då boet är utrett som ska läggas till grund för värderingen. Vad angår själva värderingen finns inga lagregler som ger ledning till hur egendom ska värderas, men en del principer har utvecklats i rättspraxis och genom sedvana i bodelningar av bodelningsförrättare. Som huvudprincip för värdering av makes tillgångar av olika slag ska egendomens försäljningsvärde, dvs. dess marknadsvärde användas. Det kan emellertid vara mest rättvist att använda ett uppskattat bruksvärde i stället för försäljningsvärdet, när det är fråga om bohag, som båda makarna behöver. Vid värdering av fastighet vid bodelning ska dock huvudregeln tillämpas och således värderas till dess marknadsvärde. En fastighet med ett lägre taxeringsvärde upptas allstå ändå till marknadsvärdet. Ett problem med just fastigheter är att vid en framtida försäljning drabbas ägaren av en realisationsvinstskatt. Av den anledningen har Högsta domstolen i NJA 1975 s. 288 uttalat att den latenta skatten vid en eventuell försäljning av fastigheten borde beaktas när fastigheten värderas vid bodelning. En exakt uträkning av skatten borde dock inte krävas utan en förenklad beräkning får göras utifrån antagande, att den make som tillskiftas fastigheten genast säljer den till ett pris som motsvarar det antagna marknadsvärdet. En bostadsrätt bör på samma sätt som en fastighet värderas till marknadsvärdet och med beaktande av latent skatteskuld. Om det enbart är bostadsrätten som ska delas mellan er ska din man således inte enbart överta lånen utan även ersätta dig för ”övervärdet” minus latent skatteskuld. Vänligen,

Kritiska tidpunkten vid bodelning

2010-03-06 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om Pensionsfärsäkring vid Bodelning. Jag har fått ett kontoutdrag från SEB trygg Liv som meddelar att den 15/11-06 (som var den kritiska tidpunkten) fanns 6.133:- på min f.d mans pensionskonto. Däremot sattes följande in efter detta datum; 2006-11-28 40" 2006-12-04 22" 2006-12-04 18" Först meddelade Bodelningsförrättaren mig att min f.d mans Pensionsförsäkring INTE skulle ingå för det var en Tjänstepension. Då kollade jag upp det, och eftersom min f.d man har enskild firma, så visste jag att den skulle ingå, varpå bodelningsförrätteren backade. Nu påstår Bodelningförrättaren att min f.d man har en Pensionsförsäkring på 86.133:-. Vilket skulle innebära att 50% av dessa skulle sättas upp som hans tillgångar. Jag hävdar att 6.133:- som fanns på kontot den 15/11-06 skall tas upp som pensionssparande. Av de övriga 80" har min f.d man tagit ut 40" den 8/11-06 från ett av våra gemensamma konton (för att senare sätta in på sitt eget pensionsspar) De andra 40" har stått på ett "slaskkonto" enligt SEB, och således inte bokförts som pensionssparande förrän efter den kritiska tidpunkten. Alltså anser jag att de måste anses som att min f.d man haft dessa som kontanta medel. Han tog för övrigt även ut 60" av våra gemensamma sparpengar samtidigt den 8/11-06 för att reglera en "skuld till sin mor"!? Detta har ej kunnat verifierats på något annat sätt än två handskrivna lappar från henne. Detta är helt klart en efterhandskonstruktion och ett solklart bedrägeri. Men Bodelningsförrätarentycker inte det är något att ta reda på! Så då är det väl bara att släppa det! Nu till min fråga; Har jag rätt att hävda att det är den kritiska tidpunkten på ALLA konton, som skall gälla? Tacksam för ett svar
Isabelle Emanuelsson |Hej, Tack för din fråga. Den kritiska tidpunkten, eller brytdagen som den också brukar kallas, är namnet på den dag som utgör utgångspunkten för bodelningen. De tillgångar och skulder som finns på brytdagen skall ingå i den förestående bodelningen, och såna som uppkommer efter den kritiska tidpunkten skall i princip lämnas utanför bodelningen. Vid brytdagen uppkommer enligt 9 kap. 3 § Äktenskapsbalken ett redovisningsansvar för de tillgångar och skulder som skall ingå i bodelningen, och syftet med det är främst att undvika att en make för ut egendom ut boet för att på något sätt missgynna den andre maken. Att en make efter brytdagen betalar en skuld som denne haft innan den kritisa tidpunkten är ett exempel på en handling som kan vara otillåten. I 9 kap. 2 § Äktenskapsbalken stadgas att bodelningen skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Den kritiska tidpunkten infaller således den dagen då ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in till tingsrätten. Det är alltså den dagen som gäller som brytdag för samtliga tillgångar som skall ingå i bodelningen. Jag delar uppfattningen att det är 6133 kronor som skall tas upp som värde på pensionsförsäkringen då det var värdet vid den kritiska tidpunkten. Vad särskilt gäller de 40 000 kronorna från "slaskkontot" så är det ju ett belopp han fört över till försäkringen efter den kritiska tidpunkten. Han har alltså fört ut pengar ur boet då han haft redovisningsplikt. När bodelningen görs torde därför åtminstone dessa 40 000 kronor sättas upp som en tillgång på din makes sida, och ingå till fullt belopp i bodelningen. Med vänlig hälsning

Jämkning av bodelning?

2010-03-21 i Bodelning
FRÅGA |Bodelning efter 8 års äktenskap och fick ett arv strax innan skilsmässoansökan.Två barn 19 och 15. Maken har god ekonomi och vi har hus, båt mm Kan jag ansöka om jämkning och hur gör jag, vem kan jag kontakta, bodelningsman vid tingsrätt el familjejurist?
Martin Fridh |Hej, Huvudregel vid bodelning efter äktenskapsskillnad är att allt giftorättsgods (dvs. all egendom som ej är enskild enligt tredjemans villkor eller äktenskapsförord) skall delas lika mellan dig och maken. I Äktenskapsbalkens 12 kapitel 1 § finns dock ett undantag till huvudregeln. Här stadgas att i den mån det med hänsyn till äktenskapets längd men också makarnas ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andra maken skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods, se https://lagen.nu/1987:230#K12P1S1 Regeln skall i första hand träffa de kortvariga äktenskapen, det skall inte vara möjligt att ”skilja sig till pengar”. Om du och din make går in i bodelningen med olika nettoförmögenheter kan den ekonomiska utjämning som följer av likadelningen i ett visst fall vara oskälig mot dig som den mer förmögne i äktenskapet Självfallet måste skillnaden i egendomsinnehav vara påtaglig för att man skall kunna tala om att likadelningen är oskälig. Sammanfattningsvis är regelns syfte alltså till för att den mer förmögna i äktenskapet inte skall behöva avstå oskäligt mycket egendom till den andra parten efter kortvarigt äktenskap. Därav är jag tveksam till om jämkningsregeln kan bli tillämplig i ditt fall. Men om du och din man inte kan enas och du vill gå vidare i ärendet om jämkning bör du ansöka hos tingsrätt om att en bodelningsförrättare skall tillsättas för att hjälpa till och reda ut tvisten, se https://lagen.nu/1987:230#K17P1S1 Med vänliga hälsningar

Kritiskt tidpunkt för bodelning

2010-03-17 i Bodelning
FRÅGA | Vilket datum utgår man från vid bodelning? När gemensam ansökan registrerats hos tingsrätten eller när dom avkunnats?
Bo Olsson |Hej, Värdering av boet i anledning av bodelning ska göras den dag då talan om äktenskapsskillnad väckts. Detta finns lagreglerat i äktenskapsbalken 9 kap 2 § 2 st. Se https://lagen.nu/1987:230#K9P2S2. Den s.k. kritiska tidpunkten är alltså den dag då makarnas gemensamma ansökan eller den ena makens stämningsansökan om äktenskapsskillnad inkommit till rätten. Vänligen,

Kostnader för abonnemang

2010-03-06 i Bodelning
FRÅGA |Vid en bodelning i Sverige. Två parter har ett gemensamt hus i Sverige. De är skiljda men bodelningen har inte påbörjats pga en vårdnadstvist som sker i utlandet. En part har ett företagsabonnemang på hemtelefonen i Sverige och han betalar inte fakturorna med stor inkassoskulder som resultat. Han bor nu i Spanien. Den andra parten bor inte heller i huset men har försökt betala de fakturor som kommer henne till kännedom. Vid bodelningen, kan den part som inte har abonnemanget få tillgodoräkna sig hälften av de betalade fakturorna? Kan den som innehar abonnemanget kräva att den andra parten ska betala hälften av kostnaderna som uppstått tills bodelningen är klar, inkassokostnader och telefonkostnader?
Elias Himsel |Hej En grundläggande princip är att vardera maka själv råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Det medför att om han har ingått ett telefonabonnemang och inte betalar fakturorna i tid så har hon ingen skyldighet vare sig under äktenskapets bestående eller därefter att träda in och betala hans skulder. Telefonbolaget kan således inte kräva att hon skall betala hälften av abonnemangskostnaderna. Däremot innebär en bodelning att makarnas tillgångar läggs ihop efter att avdrag gjorts för respektive makes skulder och att det som därefter återstår delas lika. Utgångspunkten vid beräkningen av tillgångar och skulder är den tidpunkt då talan om äktenskapsskillnad väcktes och därmed kommer de abonnemangskostnader som härrör från tiden innan talan om äktenskapsskillnad väcktes i negativ bemärkelse påverka hennes utdelning. Om hon, i bodelningen, tvingas lämna över tillgångar till honom i betydande omfattning är det möjligt att jämka resultatet av bodelningen i undantagsfall. Som jag tidigare påpekat har hon ingen skyldighet att betala hans skulder och de skulder som uppstått efter att talan om äktenskapsskillnad väckts skall heller inte tas upp i bodelningen. En annan sak är att han i sin tur kan begära att hon betalar en del av hans kostnader för abonnemanget om hon de facto har använt sig av det. Om man utgår från att hon inte har använt abonnemanget, är frågan hur hon skall agera för att trygga sitt intresse av att få tillbaka de betalningar hon gjort som härrör sig från tiden efter att talan om äktenskapsskillnad väckts. Ett sätt är att hon begär att han ersätter henne för de fodringar hon betalt åt honom och i den mån en bodelning skulle resultera i att hon skall tilldela honom tillgångar borde hon ha rätt att kvitta detta mot sina egna krav. Jag vill poängtera att med tanke på hans bristande förmåga/vilja att betala sina fordringar finns det all anledning för henne att inte låta genomförandet av en bodelning vänta allt för länge. För sådana skulder som uppstår efter att talan om äktenskapsskillnad väckts men före en bodelning kan nämligen en borgenär (exempelvis telefonbolaget) begära utmätning. Resultatet av bodelningen kan i värsta fall då bli att hon får nöja sig med att han blir skyldig henne pengar, istället för att hon tilldelas egendom. Situationen är som synes komplex och det finns många faktorer som kan ha betydelse därför är mitt råd att kontakta en yrkesverksam jurist. Med vänliga hälsningar,

Försäljning av samägd fastighet efter äktenskap

2010-03-03 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min dåvarande fru köpte hennes mammas hus, hon äger lite mer än hälften, efter skilsmässan har jag bott kvar. Nu har det gått 1½ år och hon vill lägga ut huset på budgivning medans jag vill köpa ut henne. Har jag rätt att köpa ut henne och hur värderas huset?
Andreas Vinqvist |Hej, Då ni köpte huset medans ni var gifta blev det giftorättsgods, om inget annat avtalades i t.ex. äktenskapsförord. Vid ett äktenskaps upplösning ska det ske en bodelning där den gemensamma egendomen delas lika mellan makarna. Rätt till bodelning anses inte kunna bli preskriberad och din rätt till bodelning finns således kvar. Vid en bodelning ska den make som bäst behöver bostaden rätt att få den på sin lott om det kan anses skäligt. Om ni inte kan komma överens om bodelningen kan ni i rätten begära att en bodelningsförrättare utses. Vid värderingen av fastigheten i samband med bodelning ska fastighetens marknadsvärde användas. Ett problem med just fastigheter är att vid en framtida försäljning drabbas ägaren av en realisationsvinstskatt. Av den anledningen har Högsta domstolen i NJA 1975 s. 288 uttalat att den latenta skatten vid en eventuell försäljning av fastigheten borde beaktas när fastigheten värderas vid bodelning. En exakt uträkning av skatten borde dock inte krävas utan en förenklad beräkning får göras utifrån antagande, att den make som tillskiftas fastigheten genast säljer den till ett pris som motsvarar det antagna marknadsvärdet. Om bodelning redan skett eller fastigheten inte varit giftorättsgods blir samäganderättslagen tillämplig. Enligt lagens 2 § krävs samtliga delägares samtycke för förfogande av godset i sin helhet. Med "förfoga" åsyftas främst varje rättslig disposition, inklusive försäljning. Detta innebär att du varken har rätt att bli utköpt eller att din dåvarande fru kan tvinga dig försäljning. Däremot stadgas i 6 § att varje delägare kan ansöka till rätten att den gemensamma egendomen ska säljas genom offentlig auktion. Ansökan om detta sker till den tingsrätt där fastigheten är belägen. För att undvika försäljning kan en delägare åberopa synnerliga skäl för anstånd. Synnerliga skäl är ett högt rekvisit, men då du stadigvarande bor i fastigheten är det möjligt att du lyckas med en sådan invändning. Vänligen,